Brist vs överflöd | 20 frågor om pengar att diskutera – Del 2 av 2

Dagens avsnitt är en fortsättning på förra veckans samtal med 20 nya frågor att diskutera med en partner, vän eller familjemedlem. Den här veckan är det nya frågor som vi diskuterar och kommer in på resonemanget om brist vs överflöd. Huruvida vi upplever att det finns en brist eller överflöd på resurser i livet eller inte och vårt förhållningsätt till det.

Ett exempel är att jag tidigare väldigt ofta resonerade som ”antingen eller”, ”det finns inte tillräckligt”, ”pengar växer inte på träd” och så vidare. Frågan var t.ex. ”semester ELLER pryl”, ”pengar ELLER hälsa”, ”pengar ELLER goda relationer”, ”spara/investera ELLER konsumera” osv.

Den stora insikten för mig kom från min vän Lennart Göthe som visade att jag kunde byta ELLER-ordet mot OCH-ordet istället. Dvs tänka ”semester OCH pryl”, ”spara/investera OCH konsumera”, ”pengar OCH goda relationer” samt ”pengar OCH hälsa” istället. Många gånger är det inte någon naturlag som säger att det är ett motsatsförhållande mellan ens alternativ. Det är bara hjärnan som lurar oss.

Självklart går det inte över en natt. Man ändrar sitt tankesätt från ELLER till OCH och plötsligt har man mer pengar på kontot och kan ha semester och pryl. Snarare leder perspektivet till att man börjar ställa sig nya frågor:

• HUR kan jag skapa möjlighet för semester OCH pryl?
• HUR sparar OCH spenderar jag samtidigt?

Bara att ställa sig frågan gör svaret mycket enklare och ens möjligt. För så länge man inte ställer sig frågan kommer man (eller åtminstone jag) inte ens leta efter ett svar. Det gör det också intressant att fundera på varje gång någon säger något:

• Vilken jord är den här blomman planterad i?

Dvs. den bakomliggande anledningen till att någon säger eller gör som hen gör. Varför pratar t.ex. många om ekonomisk frihet som ”dra ner”, ”leva minimalistiskt” och ”köpa det billigaste”. Det är inget fel på själva det som sägs. Det är däremot intressant att veta vilken jord blomman kommer från. För mig är det en stor skillnad att lyssna på samma råd från någon som kommer från:

”Det finns inte för mig något annat sätt att bli ekonomiskt fri än att spara brutalt mycket och sänka min livskvalitet för jag vet inte hur jag tjänar pengar men jag vet hur man sparar pengar.”

Samma råd komna från ett ställe av BRIST

eller:

”Det går bara max spara 100 % av ens utgifter, det är bättre att tjäna mer pengar och det är något som jag har förmågan att göra, men jag väljer aktivt att göra på det här sättet eftersom det passar mig, mitt liv och mina värderingar.”

Samma råd komna från ett ställe av ÖVERFLÖD

Sedan tar det självklart en tid innan dess att svaret har börjat manifestera sig i verkligheten som en följd av en mängd nya saker som man tänker och framförallt gör. Men det börjar alltid med en ny tanke som leder till en ny handling som leder till ett nytt resultat.

Ja, det blev egentligen ganska mycket off-topic i dagens avsnitt, men det är det som är så värdefullt i att stanna upp och börja prata med andra. Precis som förra veckan så är avsnittet inte ett samarbete även om vi vill ge credd till Anna och Mikael Ekeneld. Det är de som på sin sajt battrerelationer.se säljer en uppsättning med dessa frågor. Då vi har använt ca 40 av deras 120 frågor så ska man ära den som äras bör.

Precis som vanligt kan du använda avsnittet på ditt sätt. Antingen hör du oss prata om våra svar och funderingar till frågorna eller så tar du dem rakt upp och ned från innehållsförteckningen och pratar med en annan person om dem.

Nästa vecka kommer det handla om att ”bo gratis”, ”skatteparadiset privatuthyrning” och ”tjäna pengar på att bo”! Därefter blir det nog ett avsnitt att våga stå kvar i sin strategi även om andra tycker att man är dum i huvudet. ?

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Idag är det dags för avsnitt #175 och det är en liten fortsättning på förra veckans avsnitt där vi svarade på 20 frågor om ekonomi och pengar som man kan prata om med en familjemedlem eller en bekant som också tycker att det är kul och spännande med pengar och vill göra en ekonomisk resa. Först och främst så vill jag säga ett stort tack för alla fina kommentarer som vi fick till förra avsnittet – framför allt på YouTube – för det kändes som en bra idé när jag förberedde det.

Prata om pengar som par – del 2

Caroline: Sedan höll vi på här och det kändes inte så bra under tiden. Jag tyckte att det var så snackigt, men många har ju gillat det.

Jan: Sedan tvekade jag upp ända till söndag kväll om vi skulle lägga ut det eller inte. Det är intressant för det är tabu kring att prata om pengar. Normalt sett brukar jag inte tänka så mycket på det, utan jag tänker att vi har en ekonomipodd och vi pratar pengar hela tiden. Men sedan insåg jag att det är en väldigt stor skillnad mellan att prata om fondsparande i en fondrobot eller en strategi eller Nassim Taleb, och att prata om de här personliga frågorna.

Plötsligt så handlar det om ens värderingar, ens uppväxt, synen på pengar, vilka normer man följer, och så vidare. Efteråt har jag insett att känslan som dök upp var inte rädsla utan det var skam och det var ganska roligt – eller inte roligt att känna skam – men jag hade ett coachingsamtal med Moa för många år sedan och vi hade precis pratat om skam och jag sa att jag känner aldrig skam.

Caroline: Just det. Och vi pratade om det att du såg att jag ofta känner skam. Och jag tänkte att här kommer du och säger att du aldrig känner skam, för jag hade väldigt svårt att tro på det. Men ok, det händer kanske inte så ofta.

Jan: Nej, men det hände förra veckan och jag tycker det är spännande. Den rationella synen på skam är att det är en historiskt evolutionär känsla som är bra, för du sticker du inte ut från gruppen och då har du gruppens beskydd, vilket betyder att du överlever. Det är en social känsla för att hålla ihop gruppen.

Plötsligt kände jag att nu blottar vi vissa saker där vi inte är i gruppen eller tänk om vi blir uteslutna nu. Rädslan var att tänk om vi är helt verklighetsfrånvända, för jag fattar att vi inte har en ekonomi som de flesta har. Vi har ju jobbat hårt i över 15 år, men det är lite ”jante”, man vill inte låta förmer.

Caroline: Det är också svårt att vara i all den verklighet som finns där ute. Det är extremt svårt. Man kan inte åka till en soptipp i Guatemala och samtidigt blogga om pengar och samtidigt se hur börsmäklare lever i New York och tar livet av sig. Alltså, vi kan inte det. Vi är verklighetsfrånvända. Ok.

Ett par värdefulla tips

Jan: Jag måste rekommendera Brené Browns TEDTalk ”Styrkan i Sårbarhet”. Det är fantastiskt och har gjort stor skillnad för mig. Det är en forskare som undersöker skam. Sjukt bra. Nästan så att du borde ta en paus från vår podd här och titta på hennes TEDTalk. Jag skulle ranka det som ett av det viktigaste videoklippen jag har sett. Just det här att börja tänka kring att vara sårbar. Det är egentligen det som det här avsnittet också handlar om. Vi kommer vara sårbara, för vi pratar om 20 personliga frågor.

Dagens avsnitt är en fortsättning på förra veckans avsnitt och bygger på inspiration från läsaren Anna Ekeneld, som tillsammans med en man Michael har gjort en app. De har en sajt som heter Bättre Relationer där de har frågor kring sex & intimitet, love bombing, relationer, och så vidare. Vi har valt pengar & ekonomi. Det är inget samarbete, utan vi har snott 40 frågor av 120 och då tycker vi att man ska ära den som äras bör. Jag har också lagt till några egna frågor kring det här.

Tink och vår ersättare Spirecta

Härom dagen meddelade Tink att de lägger ner, för de har skiftat fokus till att vara en leverantör av data till andra banker. Jag vet att det sorgligt för det är många som har använt deras app, jag själv har använt den vid tillfälle. Men allt behöver inte vara nattsvart.

Jag har utvecklat ett verktyg och sajt under det senaste året för att mäta och följa upp sin ekonomi. Jag kommer lägga ut en länk där man kan göra en intresseanmälan, för detta kommer släppas om några veckor i november. Om du vill vara en av de första som får ut informationen när vi går live kring att mäta och följa upp ekonomin på ett enkelt och roligt sätt, men framför allt för att ha full koll och den här tryggheten, så kan man göra en intresseanmälan. Verktyget heter Spirecta.

Sedan ska vi prata lite kort om vårt RikaTillsammans community på Patreon. Det var väldigt roligt för vi hade en FikaTillsammans med Eric Strand i veckan. Det var en och en halv timme bonanza där han svarade på frågor och det var så roligt för efter det samtalet kändes det som att det inte finns något existensberättigande för räntefonder.

Du vet, efter att ha lyssnat på honom känns det så. Det är lätt att man har recency-bias och agerar på det man har hört senast. Han tror ju på sitt scenario och efter det avsnittet bestämde vi oss för att bjuda in en ränteförvaltare av en stor räntefond för att balansera ut det. Det var någon som tyckte att vi skulle ta med Eric inkognito i mötet så får han ställa frågor som en Patreon-medlem.

Caroline: Varför har vi aldrig gäster med motsatta åsikter som får lov att diskutera? Som i en debatt men utan tidsbegränsning.

Jan: Kanske någon gång. Min poäng är att det händer mycket roligt i RikaTillsammans-communityn. De spelas in så man kan också se det i efterhand. Gå till RikaTillsammans.se/medlem.

Caroline: Det var någon som kommentera på YouTube i förra avsnittet och frågade om du hade Corona eller inte.

Jan: Just det. Jag har varit sjuk i en vecka och hostat. Det gick inte att hålla sig genom hela poddavsnittet och det gick inte att klippa bort. Men jag har testat mig och det var negativt. Jag kan säga att det har sina fördelar att bo med en doktorerad molekylärbiolog. Det råder strikta handtvättsrutiner hemma, redan innan Corona.

Caroline: Ja, det har alltid varit viktigt för mig. Ska vi köra igång med frågorna nu, Jan?

Fråga 1. Tycker du att det ibland känns svårt att ta upp frågor om ekonomi i vår relation? När och på vilket sätt?

Caroline: När jag har handlat. Jag är bättre på det nu, men ibland gör jag ”sweaps”. Om jag behöver en ny baddräkt så köper jag två stycken och så sitter de kasst och då köper jag dyra istället. Det är svårt att berätta det för dig. Men sedan går jag på babysimmet med Elsa och känner att det är skönt att baddräkten är fin och att den sitter bra och jag har en till som känns lika bra.

Jan: Det är inte så att jag brukar banna dig.

Caroline: Nej, aldrig, men då tänker jag för mig själv att det är för att du inte har märkt det ännu. Men om du märker det så är det mitt i natten och då glömmer du ändå bort det sedan.

Jan: Ok. Jag sitter inte på nätterna och reagerar på dina köp. Jag brukar ju sitta och jobba, bara för att förtydliga! Men berätta, vad är farhågan? Att jag ska misstycka eller att du inte är värd det?

Caroline: Jag vet att det finns billigare, men jag har en mammakropp och den tål inte flamsiga saker från H&M. Jag vet inte ens vad det är jag är rädd för, utan det är bara en känsla av att du skulle säga att jag inte kan handla på detta viset. Jag blir bättre på det nu och tänker att det är ok.

Jan: Det där är klassiskt inom coaching, att vi ofta inte tänker hela tanken utan vi fastnar i rädslan och den jobbiga känslan. En morgon var det investering som hade exploderat, alltså förlorat pengar, och då satt du vid datorn och när jag kom upp vid nio så bara kollade du på mig. Du satt helt bestämd där med små läppar och frågade hur mycket pengar vi hade investerat.

Caroline: Ja, det känns jobbigt om det är så att vi har investerat i någonting i lekhinken som har gått dåligt, även om jag vet att det är en del av spelet när man tar lite risk.

Någonstans i mitt huvud tänker jag att investeringar handlar om skicklighet och så var vi inte det.

Jan: Ja, det är ju din rädsla att bli förödmjukad. Ofta är det så att vi har tre rädslor i olika grad. Jag brukar ibland tänka på det som tre lampor: rädslan att bli förödmjukad, rädslan att bli ignorerad och rädslan att bli avvisad. Det är intressant hur det bara hoppar in.

Caroline: Men du då? Tycker du ibland att det känns svårt att ta upp frågor om ekonomi i vår relation?

Jan: Ja, när jag kommer med mina spekulationer, för du säger oftast nej. Jag har hittat på att vi har en gräns, så under 50 000 behöver jag inte berätta för dig. Jag vet att det är ett känsligt ämne för dig. Nu pratar vi alltså om lekhinken, inte Lysa eller vårt grundsparande. Där är vi helt överens.

Caroline: Det som jag kanske ibland har åsikter om är vad det är för slags bolag. Du skulle så klart aldrig sätta in något i ett casinobolag. Det finns vissa grejer som vi aldrig skulle sätta pengar i. Men sedan finns det en del gråzoner. De kanske lånar ut pengar, men vem är det som lånar och sätter de folk i klistret – egentligen? Jag vill gärna veta om mina pengar går till sådant och kunna säga nej.

Fråga 2. Känns ekonomi mest ”kul och spännande” eller ”svårt och tråkigt” för dig? Vad tror det beror på?

Caroline: Det känns både kul och spännande. Det har känts svårt och tråkigt och ibland när jag råkar ut för ekonomi lingo så känner jag att det är så svårt och tråkigt att jag nästan vill slå någon eller mig själv. Då känner jag hur fan kan du kommunicera på detta viset? Så jävla svårt och tråkigt. Jan gör det inte svårt och tråkigt, så varför gör du det då? Jag blir så arg att jag vill svära. Det är fruktansvärt med dålig kommunikation.

Jan: Ja, du brukar ju ge mig feedback. Ibland skickar jag ut mail, till exempel som nu när vi har investerat tillsammans på Patreon. Då hade jag skrivit att det ger oss möjligheten att ”skifta ut aktier” och då frågade du vad det betyder.

Caroline: Ja, när man inte förstår uttryck så känner man sig utanför.

Så fort man använder begrepp som andra inte förstår så utesluter man folk. Man ska komma ihåg att människor inte kommer vidare i texten om de stöter på ett hinder på det viset.

Jan: Jag upplever att när vi träffades 2003 så var ekonomi svårt och tråkigt för dig. Men nu tycker du ändå att det är ganska kul och spännande.

Caroline: Jag tror att jag har lärt mig mycket ändå faktiskt. Jag tror det handlar om kunskap och att vi inte har brist på det längre. Vi har ju haft brist på pengar förut och vänt och vridit på kronorna och man har fått lägga ner drömmar om fina baddräkter.

Vår vän Charlie brukar säga att tänk om det inte är ekonomi som är svårt och tråkigt, tänk om det är din ekonomi som är svår och tråkig? Det är en grej som kan ge en ett slag i magen.

Egentligen är ekonomi hushållning av resurser. Gillar man att spela dataspel då jobbar man med ekonomi. Jag tror att många tycker att ekonomi är svårt och tråkigt för att man upplever en brist, en begränsning, man upplever att det inte är tillräckligt och jag har ändå inga pengar och nu ska jag fördela de här pengarna. Ordet ekonomi betyder hushållning av en resurs i brist och då är det inte så konstigt att det blir svårt och tråkigt.

Caroline: Absolut, men jag tänker också att om man ska göra det kul att investera pengar och spara och så, då måste man integrera sin sparfilosofi och hur man investerar i sin privatekonomi. Det får inte vara utanför, som det oftast är. Det är utanför mig, utanför min kunskap.

Jan: Vi kommer prata om det där för vi ska snart göra ett avsnitt om ekonomisk frihet. Ekonomisk frihet handlar egentligen mer om personlig utveckling än vad det handlar om ekonomi. Ekonomidelen i ekonomisk frihet är att investera långsiktigt på ett ansvarigt sätt och sedan handlar det faktiskt om att växa som människa. Jag tror att en av nycklarna till att göra sin ekonomi rolig är att det är ungefär som en resa. När mår man bra när man ska iväg och resa till Grekland? Är det när man sitter på flyget eller på hotellet?

Är du mindre än världen eller större än världen?

Caroline: De flesta tycker nog att det är roligt att planera. Sitta och beställa det och så.

Jan: Exakt. Nu är det ett dåligt exempel i Coronatider, men de flesta njuter av en resa redan när man har bestämt sig och börjar planera och man är på väg. Samma sak med det här att jag har från tid till annan hamnat i det här att jag ska gå ner i vikt.

Det är inte som att jag kommer vara nöjd först när jag har gått ner i vikt utan det är ofta redan när jag har börjat träningen som jag kan känna mig nöjd.

För att göra sin ekonomi mer spännande och rolig är att se att det är resan som är målet. Nu har jag kommit igång med sparande på en fondrobot; nu har jag gjort något som 95% av befolkningen aldrig kommer göra och jag kommer få ett resultat som de flesta aldrig kommer få.

Men för att svara på frågan är det så klart kul och spännande med ekonomi för mig och det har alltid varit. Om det uppstår ett frågetecken någonstans så vet jag alltid att jag kan läsa in mig på allt och jag tror att jag är större än världen. Alltså, man kan göra personlighetstest och se om man känner sig som ”mindre än världen” eller ”större än världen”. Det är inte bra eller dåligt vilket som, utan det är precis som att man kan vara höger- eller vänsterhänt. Det betyder ingenting.

Om man är mindre än världen vill man förstå hur världen fungerar så att man kan navigera. Är man större än världen så ser man världen som en klump lera som man kan forma precis som man vill. Du är ju mindre än världen by default och jag är större än världen by default. Det innebär att jag kan ha lätt att avdöma saker som rätt eller fel. Klassisk ingenjörgrej och jättebra i vissa fall och katastrofalt i andra fall. Men som sagt, jag kan genuint finna nöja i att läsa ett pm från riksbanken.

Vi var ju back när vi flyttade till vår hyreslägenhet och vi hade inte föräldrar som kunde hjälpa oss heller, men jag har alltid känt att det var någonting jag kunde klara av. Jag har alltid haft bra självförtroende, men dålig självkänsla. Jag har alltid varit ambitiös och högpresterande, men mått lite dåligt. Så jag har haft det som framgångsrecept.

Fråga 3. Vad är en god ekonomi för dig?

Caroline: Det är en ekonomi som går runt utan att vara superansträngd. Det funkar, liksom.

Jan: Det var någon som sa att en god ekonomi är att ha så mycket pengar att man inte behöver bry sig om dem. Men det är som att säga att man vill ha så många vänner att man inte behöver bry sig om dem. Det är nog inte ett framgångsrecept, utan snarare som du säger, att sätta igång pengamaskinen och låta den jobba.

Caroline: Ja, det kan också vara så att det inte finns någon pengamaskin, men det går runt bra och man har pengar över och man sparar. Sedan behöver man byta ut sin kyl och då kan man det. Att det inte är ansträngt.

Jan: Ibland brukar du säga att du vill kunna köpa overaller och gummistövlar till barnen, som ska vara hela och rena. Det är någon grundnivå för dig. Sedan spelar det ingen roll om vi bor i hus eller lägenhet. En god ekonomi för mig – i grunden, på den lägsta nivån – är en ekonomi som går plus över tid. Det behöver inte gå plus varje månad, men över ett år ska det gå plus.

Det kan vara en god ekonomi där man inte behöver bry sig om vad det kostar på Ica, som vi pratade om i ett tidigare avsnitt. Följande nivåer är när man inte behöver bry sig om vad det kostar på en restaurang, på en resa eller där man bor. För mig handlar god ekonomi om frihet. Friheten att få välja och att inte vara begränsad utan att ha valmöjligheter. Jag tror inte att det handlar om någon summa. Vi hade god ekonomi när vi var studenter och tjänade 15 000 kronor i månaden och gick kanske en tusenlapp plus. Och vi har en god ekonomi idag när vi har 43 000 innan skatt.

Fråga 4. Om du fick välja, skulle du vilja att vi hade en mer gemensam eller separerad ekonomi?

Caroline: Jag känner inte att vi behöver förändra någonting. Vi har det helt gemensamt.

Jan: Jag kan tänka mig att det här kan vara en fråga som är läskig att ta upp om man har separerad ekonomi och vill ha gemensam. Men när vi hade problem i vårt förhållande för typ nio år sedan så ville du ju dela upp den.

Caroline: Ja, det berodde på vart vi befann oss i livet. Nu kommer jag inte exakt ihåg, men det bara sprang någonting i huvudet på mig här. Det hade nog att göra med att jag ville bli helt självständig. Jag ville betala mina räkningar själv, jag ville inte att du skulle ta hand om sådana saker, för jag ville ha koll på allting.

Jag gillade inte att du betalade alla räkningar för det kändes som att jag inte hade någon koll på mitt liv. Men det var andra saker också.

Jan: Ja, du ville ju skiljas och vi gick i parterapi. Vi har faktiskt ett avsnitt med vår parterapeut som är ganska uppskattat. Ingen kommentar till det, men det är ett av våra mest sedda avsnitt, vilket är kul. Men vad är det som är annorlunda nu? Det är fortfarande jag som betalar räkningarna.

Caroline: Jag tror att vi har hamnat på en annan platå. Jag har ju hyfsad koll på vad vi behöver betala. Det är faktiskt bättre att än gör det än att två sitter och försöker dela upp det. Det är bara praktiskt liksom.

Jan: För mig är det så att jag vill att vi ska ha en gemensam ekonomi. Det ingår i vår deal och hur vi har designat vårt liv. Men det kan vara så fascinerande, för vi har haft en gemensam ekonomi jättelänge – redan innan vi hade barn. Vi hade också bristgrejen och Lennart coachade mig på det i många år, att sluta med det där bristtänket.

Han sa att det är mycket roligare att ha ett överflödstänk. Det här dyker upp i så många områden i livet. Det är allt från att om man ska ha mer pengar i slutet av månaden så kan man antingen dra ner på utgifterna eller öka inkomsten.

Att dra ner på utgifterna är det klassiska och det är ett tydligt bristperspektiv. Problemet med ett bristperspektiv är att det alltid finns en gräns. Du kan max dra ner alla utgifterna du har och det går inte. Vissa utgifter måste man ha för att överleva och vissa grejer är obligatoriskt i Sverige. Med ett bristtänk frågar man sig själv hur mycket man kan dra ner, men i ett överflödstänk frågar man sig själv hur mycket man kan tjäna. Och det finns ingen begränsning på hur mycket man kan tjäna.

Från bristtänk till överflödtänk

Jan: Ett annat bristtänk, som jag fick mycket feedback på, var ”semester där eller den utbildningen”. Coachingen som jag alltid fick var att tänka antingen eller är bristtänk. Ställ istället frågan hur du kan göra både och. Det tog mig flera år att börja skifta det här.

Caroline: Det är för att hjärnan måste tänka i nya banor, men du blev ju väldigt attraherad av tanken ”både och” första gången du hade den och jag med.

Jan: Ja, att säga ”och” istället för att säga ”men”. Jag fick som uppgift av min coach att i min mailklient byta ut ”men” till ”och” som en autokorrigering. Det roliga var att det funkade i 99% av fallen och det blev ett mycket mer positivt mail. Jag tror att det här med brist och överflöd är så himla viktigt att ta hänsyn till. Det är inte enkelt, men man kan jobba sig emot det om man vill. För oss har det öppnat upp en ny värld. Vi har vissa grejer som gör oss lyckligare och vi vill ju att den andra ska vara lycklig, så vi hittar vägar fram tillsammans med gemensamma projekt. Därför blev det också naturligt för oss att ha en gemensam ekonomi.

Caroline: Om man klarar sig och plötsligt har gemensam ekonomi för att man till exempel har fått barn, så vill den ena köpa dyra grejer samtidigt som man själv håller igen. Det kan nog skapa konflikt.

Jan: Ja, om man inte drar åt samma håll behöver man prata om det och komma överens.

Om det är utgifter man inte har råd med får man göra det till ett gemensamt problem att pengarna inte räcker till.

Jag gillar den här metaforen att man lägger problemet på bordet och pratar om problemet på bordet, istället för att peka ut varandra. Själva problemet är att pengarna inte räcker till för de utgifterna man har. Då är utmaningen att få pengarna att räcka till. Är det genom att prioritera om i utgifterna, som när vi sa att vi skiter i skidresa och omprioriteringar de pengarna till att hitta på något roligt varje vecka istället, det var en tydlig omprioritering. Eller så säger man ok, hur kan vi nu göra för att du ska kunna köpa detta?

Jag tror inte på att skruva ner. Nu är vi tillbaka i bristtänket. Jag tror genuint inte att livet blir rikare av att man ska bli mindre av någonting. Köpa mindre, bli mindre stressad eller ta för mig mindre. Jag tror att man ska skruva upp volymen och lägga till någonting som balanserar. Är jag en person som t.ex. har väldigt lätt att bestämma…

Jag fick ju hålla uppvärmning för hela gruppen på träningen igår och då kom det fram någon och sa att du gillar ju att domdera. Jag är ju den jag är, men istället för att skruva ner så kan jag lägga till ’relation’ och ta hand om det genom att fråga folk om det var ok, om det kändes bra, osv. Då har jag balanserat ut det istället för att förminska mig själv.

Fråga 5. Hur skulle det påverka vår vardag om vi flyttade till dyrare eller billigare boende?

Jan: Jag har ju tänkt på den här frågan förut, att vi ska flytta till ett större hus och ha ännu större trädgård, osv. Men på sistone har det känts mindre viktigt. Det känns snarare mer aktuellt att byta till lägenhet i så fall, för oss båda. En annan intressant grej, apropå detta med brist, är att du sa vid ett tillfälle när du var arg på att jag jobbade för mycket att du hade kunnat tänka dig att flytta till en billigare lägenhet. Att du hade kunnat bo i en liten tvåa, fått skriva på dina texter och så. Att du inte behövde bo i något stort hus.

Caroline: Jag ville inte att du skulle behöva jobba så mycket för att vi skulle kunna bo här. Det kändes så fattigt att inte ha någon relation till dig, för du har ju relation med ditt jobb. Då tänkte jag att då kan vi flytta till en lägenhet.

Jan: Den konkreta frågan hur det hade påverkat vår vardag är att det inte hade påverkat vår vardag. Vi hade haft mer pengar och ett mindre boende, men vi hade inte gjort andra saker. Det hade inte gjort någon skillnad i vårt liv förutom att det hade synts på kontot. Jag hade fortfarande suttit och jobbat med mitt, du hade fortfarande jobbat med ditt.

Fråga 6. Vilken ekonomisk förebild har du?

Caroline: Det här tycker jag är svårt. Jag får inspiration av dig. Det var ett givet svar. Jag tror också att jag kan få inspiration av en vän till oss kanske i det här att unna sig lite mer. Det här är en fråga jag gärna hade tänkt lite på. Jag kanske kommer på det imorgon.

Jan: Det är många jag kan gilla. Jag kan gilla Warren Buffet, som har hållit sig till sin strategi i 70 år. Kudos till att verkligen gå sin egen väg. Jag kan gilla Eric Strand i det också. Jag vet inte om han har rätt, men han tror på sitt case och satsar ordentligt på sitt case. Jag som inte tror på något unikt case förbereder mig på allt, så det blir lite medelmåttigt.

Jag följer en del bloggare, som Ben Carlson på A Wealth of Common Sense som jag läser dagligen och Lars Wilderäng på Cornucopia, som jag tar viss inspiration från. Att gå sin egen väg är viktigt för mig. Jag tar grejer hos flera inom området ekonomi. Jag kan gilla Anderas och Henrik på Coeli som förvaltar sin aktiva globalfond som jag tycker är grym.

Caroline: Det blir väl så när man sätter ihop sitt eget.

Man tar inspiration från många ställen och det finns inte en specifik förebild.

Jan: Jag fattar att jag står på ”the shoulders of the giants who came before me”. Så är det verkligen. Jag kan göra de grejerna jag gör för att det är så många som har gjort så mycket jobb före.

Fråga 7. Vad i din relation till pengar skulle du vilja ändra på?

Caroline: Jag skulle vilja bli bättre på hur man tjänar pengar, för det är jag inte så duktig på. Jag är duktig på att fördela resurserna och se vad vi behöver ta hand om. Men samtidigt så älskar jag ju att få sitta själv vid min dator utan att ha krav på att tjäna pengar på det viset och behöva hitta på nya sätt.

Jag skulle ha blivit en annan person då kanske. Jag vill inte ha någon skam till mina köp heller, men det går bättre och bättre.

Jag vill inte höja min konsumtionsstandard. Jag känner att jag är på väg att göra det, men jag vill inte det.

Det känns väldigt, väldigt jobbigt… Det låter så himla förmätet, men låt oss bara säga som det är.

Om jag i vanliga fall köper ett par festskor för tusen spänn så kan jag känna nu att jag kan köpa för fem tusen och det är jobbigt. Jag vill inte det för det känns vräkigt. Men så tänker jag att det är bättre kvalitet och de är skönare och snyggare. Framför allt är de snyggare.

Jag låter som en klassisk kvinna här, men det är ju min konsumtion, att jag köper ordentliga overaller till barnen. Jag skulle kunna köpa en cashmeretröja till dig, men då undrar jag om du skulle uppskatta det eller ens märka det. Det är jobbigt när jag märker att jag börjar gå över den nivån som jag brukar handla på. Jag vill att du ska säga att det är vräkigt och stoppa mig.

Jan: Det är vräkigt och det är inte bra för naturen och miljön. Men sedan kan man skilja på ”vill” och ”behöver”.

Caroline: Man behöver oftast ingenting. Man kanske behöver handla någonting en gång per månad, för att en mössa gick sönder.

Jan: Ja, det är ju det som kallas för Parkinsons lag i pengar. Vi är vana att en arbetsuppgift tar den tid som är avsatt. Är det två veckor tills det ska vara färdigt så tar det två veckor. Ska det vara inlämnat om en timme så är det klart om en timme. Utgifterna ökar i exakt samma takt som våra inkomster ökar. Det är där du är.

Det finns mer inkomster och då kan jag unna mig mer.

Caroline: Ja, jag gillar inte det riktigt. Men sedan är det väl det också att om vi ska gå på något julmingel med någon partner och då tycker jag att det är jobbigt att känna att jag är den sämst klädda i rummet. Jag kan se det framför mig hur vi vid något tillfälle kommer vara i ett sådant sammanhang där man ser att de har konsumerat i linje med sina inkomster och den status som finns där medan jag inte har gjort det. Då blir det så konstigt.

Alltså, jag vet inte ens hur jag ska förklara det här, men det är så jag funkar. Jag kan gå i secondhand-kläder när jag hemma och håller på och det är vardag, men när man ska iväg någonstans så måste man veta vilken nivå man ska lägga det på med sin outfit. Nu låter jag som en Instagram-profil! Fruktansvärt. Men det är bara jobbigt att vara sämst klädd i rummet. Det är bara det.

Lifestyle creep – Hur mycket glidning är ok?

Jan: Ja, det här kallas ju för ”lifestyle creep”, att det kryper sig på. Livsstilsgildning. Jag läste en artikel som vi kanske ska prata om i ett annat avsnitt, men den handlade om hur mycket är det ok att det glider. Vi har ju redan gjort en stor glidning. När vi var studenter så levde vi gott för 15 000 innan skatt och nu plockar vi ut 43 000 kronor innan skatt båda två, så det blir typ 55 000 efter skatt och vi gör av en stor del av de pengarna.

Så vi har redan haft den där glidningen sedan vi var studenter. Där kan man fråga sig hur mycket glidning som är ok och hur mycket tillåter man sig. Det behöver vi inte prata om nu, men det är en spännande fråga. Det är det du beskriver nu och jag tror att alla har råkat ut för detta på någon nivå, att man glider i det där. Jättespännande. Keep me posted. Och jag har empati med att det är klart du inte ska behöva känna dig sämst klädd i rummet.

Min reflektion på det där är att jag kan vara precis tvärtom. För mig har det blivit en grej nu att vi har en V70 från 2009. Jag har inte ens tänkt på bilbyte i några månader nu. Visst kan vi köpa en ny Tesla för en miljon, men varför? Jag ville det förut men jag har haft en sjukt stor insikt, den största insikten från alla sommarprat jag lyssnade på i somras, och det var pratet med journalisten som var på Sydsvenskan innan, som jobbade i Kina, Ola Wong. Han började sitt sommarprat med att läsa från journalen från sin psykiater.

En av frågorna som psykiatern ställde till Olas familj var: ”Har patienten ökat sin konsumtion och sina utgifter på sistone?” Det är tydligen ett diagnostecken på att man är deprimerad. För mig blev det så himla tydligt.

När jag är i ett dålig ställe och känner mig oinspirerad, då börjar jag shoppa. Det är alltid bilen för mig. Du kan ha det som temperatur: om jag mår dåligt så kommer jag vilja ha ny bil.

Men får att återgå till frågan så tycker jag att jag har blivit mycket bättre på att inte lägga så mycket vikt vid pengar. Innan la jag jättemycket värdering kring att pengar är en trygghet. Inga pengar ingen trygghet; mycket pengar mycket trygghet. Men jag har fattat att det inte funkar riktigt så, men jag kan ända komma tillbaka till att mycket pengar är bättre än lite pengar.

Jag kan tänka mig att jag kommer till en punkt i framtiden där jag känner att nu behövs det inte mer. Innan kände jag att det alltid behövs mer pengar, men idag kan jag känna att det är en ball grej. Det hade varit roligt om det kom till en punkt i framtiden då det är en ball grej till 100% istället för att kännas som ett krav. Att det är en sport, en lek, ett spel. Som att spela ett dataspel och försöka varva spelet. Så tänker jag mycket kring pengar idag. Inte för att jag behöver dem. Jag skulle vilja ha en lite mer avslappnad relation till pengar.

Fråga 8. Vad är alltid värt att spendera pengar på?

Caroline: Det är alltid värt att spendera pengar på hälsosam mat. Det tycker jag. Och bra kläder och skor. Jag minns ett tillfälle någon vinter när jag inte hade ordentliga skor och inte råd att köpa dem heller. Då fick jag ett par kängor av min mamma och då var det som himmelriket. Det är livskvalitet. Då bestämde jag mig för att aldrig mer inte ha råd med det.

Jan: Om jag ska hoppa bortom oss så är det grejer till barnen. Bra overall, vattentätt, vattentäta Goretex-skor så att de kan hoppa i sin vattenpöl. Det är liksom basnivån. Det kommer jag aldrig dra ner på om jag inte måste. Men annars tänker jag här att det är värt att spendera pengar på det som ger dig energi och det som är kul. Det är lite Ramit Sethi.

Poängen är inte att dra ner eller spara, utan att spendera extravagant på det som ger dig energi och det som du älskar och sedan vara brutalt snål med det som inte ger dig varken glädje eller energi.

För mig är det alltid värt att spendera pengar på investeringar. Inte bara aktier, men typ barnvakt eller att någon tar hand om trädgården så att jag kan jobba, för så länge jag tjänar mer pengar på min timme än vad den som hjälper tar, så har jag gått plus och skapat arbetstillfälle och skapat skatteintäkter till oss alla. Jag har aldrig snålat på att köpa in tjänster.

Fråga 9. Vilken betydelse har pengar för att du ska känna dig lugn och fri från oro?

Caroline: Väldigt stor betydelse. Jag bor i ett bekvämt och tyst hus med allt jag behöver. När man funderar över vilka som faktiskt inte klarar så bra från Corona då är det ofta folk som inte har ett lugnt och tyst hus att rekreera sig. Som inte har tillgång till mat som är hälsosam.

Det är socioekonomiska faktorer som gör att man lever längre och jag vill leva länge och må bra, så pengar har stor betydelse i mitt liv för den kan köpa mig allt det där. Jag blir orolig och stressad av att inte ha en uppsättning av grejer i mitt liv som gör att jag kan sova gott på nätterna och inte frysa och inte vara hungrig.

Jan: Ja, så är det absolut. Det handlar om trygghet och lugn. Men om jag inte hade haft pengar idag så tror jag inte att jag hade varit så stressad som jag var förr. Idag känner jag att jag har förmågan att göra det som behövs för att tjäna pengarna. Jag har så många idéer i mitt huvud, så jag är inte så orolig för det.

Fråga 10. Vilken betydelse har pengar för att du ska känna dig framgångsrik?

Caroline: Inte så mycket. Jag känner mig hyfsat framgångsrik men det har inte med pengar att göra, utan vad jag åstadkommer i mitt yrke till exempel. Jag har börjat fatta att vissa dagar är mindre framgångsrika och det är en del av processen. Det kanske är en mer komplex fråga än vad det ser ut att vara.

Jan: För mig är det ganska viktigt. För mig är det här ett spel, som en high score-lista. Det hade varit svårt för mig att driva en ekonomiblogg och inte investera själv.

Caroline: Man kan också fråga sig vad framgång är, för jag kan känna mig framgångsrik med barnen. Jag tror inte att pengar är viktigt för mig alls för att jag ska känna mig framgångsrik. Jag har andra delar i det spektret. Om jag har en dålig relation till mina barn, då hade jag känt mig sjukt oframgångsrik i livet. Jag hade verkligen känt mig som en loser, som inte ens kan möta mina barn på deras nivå. Jag känner mig gråtfärdig bara om jag tänker på hur det skulle vara. Jag vet inte hur du tänker kring det.

Jan: Först och främst måste man i så fall definiera vad framgång är. Om det handlar om att det ska gå bra, att det verkar funka det jag gör, så är pengar absolut ett mätetal. Det är ett av de högsta, men jag mäter först och främst impact. Alltså, har jag en positiv påverkan på människors liv. Det är det som är viktigast för mig. Jag är en hjälpare. Ett sätt att mäta det på är pengar.

När jag hamnar på dåliga ställen i livet då vill jag ha Teslan på uppfarten för att då ska jag minsann visa dem. Vi har vissa sammanhang ibland där det pratas mycket bil och då kan jag ibland känna att jag bara borde köpa den där bilen för att kunna vara med i diskussionen. Men då blir jag värderad på någonting som inte är så viktigt för mig.

Caroline: Det här är intressant, att man blir värderad – eller upplever sig bli värderad – på något som inte är viktigt för en. Det kan vara skitjobbigt. Jag kan känna att jag vill fråga hur viktigt är det då till de som sitter där och diskuterar det, men för dem är det viktigt på riktigt. Jag kan väl hoppa över diskussionen då, men jag tror att vi hamnar där jätteofta utan att ens inse det.

Jan: När jag blir primitiv i hjärnan, du vet när man vill slå folk på käften, då kan jag känna att nu dunkar vi in den där Porschen på två miljoner så kan ni sitta och prata om er Volvo.

Fråga 11. Vad uppskattar du med din partners syn på pengar?

Jan: Jag uppskattar det här pengar inte är så viktigt för dig. Du är duktig på resursfördelning och din spontana reaktion är nästan alltid nej, men you always come around. Nu fick jag en idé här om dagen att vi skulle köpa jail doorman-lås med kod till ytterdörren och du var neggo. Det tog dig en timme, men sedan var du med på banan. Så jag uppskattar att du tänker efter. Du är ganska neutral.

Caroline: Jag uppskattar att du har överflödsperspektiv och att du vet hur man tjänar pengar. Jag uppskattar att du är innovativ och kommer på nya idéer. Du är så kreativ.

Fråga 12. På vilket sätt ser du på pengar annorlunda än dina föräldrar?

Caroline: Jag har faktiskt ingen aning om hur de såg på pengar. Det är svårt för mig att svara på.

Jan: Det här blir lite jobbigt, för min mamma brukar lyssna på de här, men jag upplever att jag är uppväxt med ett bristtänk. Men jag förstår det, för det var deras situation när de kom hit som invandrare från Tjeckoslovakien. Den största skillnaden som jag har fått kämpa med är att försäljning är något fult, att pengarna inte finns till och att pengar inte är så viktigt som hälsa och familj.

Det är sant, men varför välja mellan hälsa och pengar? När blev de antingen eller? Alla undersökningar visar snarare att de är sammankopplade. Jag upplever att jag har fått anstränga mig mest med terapi och coaching för att gå från ett bristtänk till ett överflödstänk. Det är därför jag blir så provocerad idag av ett bristtänk för jag känner igen mig själv och jag gillar inte den sidan av mig själv. Vad känner du?

Caroline: Det är jättesvårt för mig att säga hur jag ser annorlunda på pengar. Vi har nog aldrig pratat om det riktigt, mer än att jag borde chippa in hela tiden och det är sant att man ska göra när man bor hemma. Det tycker jag. Jag kände nog mest att jag var tvungen att ge bort det som jag tjänade och det var faktiskt jobbigt. Det var inte ens en procent, utan det var allt. Det är min upplevelse och mitt minne. Jag känner att det är lite sorgligt faktiskt. Om jag tjänade någonting så skulle det in i kassan på något vis. Det är mitt minne av det.

Fråga 13. Vem av oss har lättast att spendera pengar?

Caroline: Jag tror att vi båda har lätt att spendera pengar, fast på olika grejer.

Jan: Ja, det pratade vi lite om i förra avsnittet. Jag gör oftast de större inköpen, som ett lås för 3 000 spänn.

Fråga 14. Vad uppskattar du mest med sättet som vi hanterar vår ekonomi på idag?

Jan: Jag uppskattar att vår ekonomi går i linje med våra värderingar och med vårt liv och våra intentioner och vart vi är på väg. Ekonomi lever inte sitt eget liv, utan det är viktigt för oss överflöd och då försöker vi har överflöde i ekonomin.

Caroline: Ja, och medveten konsumtion. Vi sparar ganska mycket och vi investerar.

Jan: Ja, vi sparar jättemycket och jag uppskattar att vi investerar hållbart.

Fråga 15. Hur viktigt tycker du att det är att spendera pengar nu i jämförelse med att spara för framtiden?

Caroline: Lika viktigt.

Jan: Jag håller med. Balans.

Caroline: Om man bara ska spara för framtiden utan att spendera någonting så känns det som att blodet försvinner från hjärnan och jag kan inte tänka ordentligt.

Jan: Ja, det är bristtänk. Återigen, varför inte både och? Jag kan spendera idag och samtidigt spara för framtiden. Tråkig fråga. Förlåt Anna och Michael, men ni får göra om detta. Det hade varit mer spännande att fråga hur ska vi göra tillsammans för att både kunna spara för framtiden och spendera idag? Hur gör vi? Det är fan en mycket bättre fråga.

Fråga 16. Om du plötsligt fick 10 miljoner, vad skulle du göra med de pengarna?

Jan: Om jag hade fått 10 miljoner så hade jag förmodligen tagit 10% för att göra balla grejer. Vi hade väl gjort någon resa, någon middag, bjudit en massa vänner. Generositet är en viktig värdering för oss. Jag hade gjort något generöst för en miljon och investerat nio.

Caroline: Jag tror också på den linjen. Det tar tid innan man vet vad man vill göra med den summan.

Jan: Jag hade kunnat investera alla tio, men då har man inte gjort något kul. Jag hade också kunnat skänka en del pengar till välgörenhet, men inte så mycket, utan då hade jag hellre investerat i välgörenhetsprojekt med avkastning.

Fråga 17. Vad är viktigast att lära våra barn om pengar?

Jan: Jag tycker det vi gör. Det är sjukt coolt att vår dotter som är nio fattar att det är tre sätt man kan tjäna pengar på. Varje gång hon ska köpa någonting eller vill ha någonting så säger vi att en tredjedel måste du tjäna ihop själv, alltså byta tid mot pengar, en tredjedel kommer du få från oss och en tredjedel kommer från dina investeringar. Det var så jävla roligt här om dagen.

Ett så är det hon som kommer nu och frågar om hon har fått månadens aktie och så blir hon sur på mig när jag inte har tagit upp det. Nummer två är att vi gjorde en kort spekulation i en börsnotering och hon tjänade 4 000 spänn på den. Det steg 70% eller något sådant. Och då sålde jag dem och hon blev så besviken att jag hade sålt dem. Hon vill hålla. Men då förklarade jag vi använde pengarna för att köpa en ny iPad till henne men hon ville fortfarande inte.

För henne var det så att aktierna skulle tjäna pengar. Jag trillade i fällan direkt, så hon fick köpa nya aktier och fick en ny iPad. Bad parenting. Men hennes iPad funkade inte.

Det andra som är roligt nu också är att hon vill ha aktier i Skånes Djurpark, som är privatägt, och just när det väldigt mycket privatägda bolag hon vill investera i. Snart får vi nog introducera det här med onoterade aktier.

Caroline: Det viktigaste är att lära sina barn om pengar. Om det är så att man vill spendera pengar, låt Freja sitta på den här treudden en stund och veta att om jag vill spendera så kommer de pengarna någonstans ifrån. Det är inte så att mamma och pappa har hur mycket som helst. Sedan vill vi också lära dem hur man tjänar pengar. Att det är viktigt att vara kreativ kring det. Det finns inga gränser egentligen för olika sätt man kan tjäna pengar på.

Jan: Vi belönar med veckopeng eller mer pengar när hon kommer med ett förslag på hur ett problem ska lösas.

Caroline: Hon är nio år gammal och jag känner att vi har gjort fel när vi har sagt att hon får poäng för att duka. Där känner jag att vissa grejer handlar om att man ska hjälpas åt. Eller ta ut ur diskmaskin. Jag vill att hon bara ska göra det för att vi hjälps åt i den här familjen. Så vissa fel har vi kanske gjort, men vi testar oss fram.

Jan: Jag tror att det viktigaste är nyfikenhet, att ha ett ekonomiskt självförtroende och se att det är lätt med pengar. Överflödstanke, det tror jag är viktigast.

Fråga 18. Vad ser du som våra gemensamma ekonomiska mål?

Jan: Vi fokuserar mer på standarder. Vi har ett avsnitt med Moa. Vi vill ha en effektiv vardag, alltså en vardag med guldkant, så skulle jag säga. Vi har aupair, vi har städhjälp och Linas matkasse. Vi har barnvakt, sjukt skön säng, vi har kontor hemma och kan jobba med det vi vill. Så vi har inget ekonomiskt mål på det sättet.

Fråga 19. När har du haft konflikter kopplade till pengar?

Jan: Vi bråkade jättemycket om pengar i början av vår relation.

Caroline: Ja, det var inte roligt. Vad var det som gjorde att vi slutade bråka?

Jan: Vi började göra resan tillsammans och vi tog både jättemycket coaching och gick i terapi. Vi har pratat mycket, varit på väg att skilja oss och gått hos parterapeut. Men vi har gemensamma värderingar och standarder. Vi vet hur vi vill ha det.

Fråga 20. Tycker du att det finns bra och dåliga lån?

Caroline: Ja, det finns det absolut, men vi har pratat om det innan. Jag kan säga att mitt CSN-lån, som har så låg ränta, det var ett bra lån för jag kunde ju utbilda mig. Annars hade jag varit tvungen att bo hemma och det hade inte varit kul för någon.

Jan: Jag skulle vara lite hårdare. Vi har pratat om detta i andra avsnitt, men jag tänker att ett bra lån är ett lån jag tjänar pengar på och ett dåligt lån är ett lån jag förlorar pengar på. Sedan kan man motivera dåliga lån, t.ex. vårt huslån, för att det gör vårt liv rikare. Men vi har lånat pengar för att investera. Det är inget jag rekommenderar, för det gjorde vi i början av vår investeringskarriär och då förlorade vi pengarna som vi hade lånat för att investera.

Det var jävligt dumt gjort. Det var så vi lyckades vara en miljon back istället för plus. Men om man använder det rätt senare, t.ex. nu våras använde vi det för att månadsspara mer. Vi slutade amortera t.ex. Det är klart det finns bra och dåliga lån, men jag tycker inte att vi behöver hoppa ner i det nu.

Det var sista frågan. Har du någon avslutande reflektion?

Caroline: En avslutande reflektion är väl att vi är samspelta kring mycket i ekonomin.

Jan: Jag tycker ändå att det kom fram lite nya grejer, som att du vill köpa skor eller det här med badandet och vatten. Det är något på gång här. Det är sjukt bra frågor, faktiskt. Jag tror det kan vara lite knökigt att prata om, men om man kan lägga det på bordet och prata om det disassocierat utan att peka ut varandra, då finns det mycket att hämta.

Caroline: Det kan vara så att man ändå känner sig utpekad och blir arg eller har känslor kring det och det får man ha. Det har vi haft. Det är viktigt för en. Jag tror däremot att man inte ska ge upp på att hitta en gemensam lösning.

Jan: Stort tack för att du har lyssnat på oss ännu en vecka. Nu har vi haft lite mjuka avsnitt så vi ska se vad vi ska hitta på till nästa gång. Jag har ett avsnitt om ekonomisk frihet på lut och sedan kommer Coeli-grabbarna tillbaka. Det kanske kommer ett avsnitt om räntefonder för att balansera upp Eric Strand.

Caroline: Ja, det ska bli jättespännande med räntorna, men jag tror också att jag kommer tycka det är svårfattligt. Vi måste lägga det på en bra nivå.

Jan: Vi hoppas att du hänger kvar, prenumererar på kanalen och gillar videon eller poddavsnittet. Kommentera gärna för vi läser alla kommentarer, även om vi inte hinner svara på allihop. Tack så hemskt mycket och ha en trevlig vecka.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• 20 frågor om pengar och relationen till ekonomi att prata om - Prata om pengar som par
• Standarder som komplement till mål för ett rikare liv - Ett samtal med coachen Moa Diseborn och tankar om turist vs flanör
• Njut dig till framgång och låt livet kännas lika bra som det är! - Ett samtal om livet med vår coach Moa Diseborn | Reklam

Prenumerera på vårt nyhetsbrev