Sharpekvoten ett mått på riskjusterad avkastning | RikaTillsammans

Sharpekvoten ett mått på riskjusterad avkastning

En introduktion till risk, riskjusterad avkastning och sharpe-kvot…

Jag skriver rätt mycket här på bloggen om olika investeringar, tekniker och verktyg med syfte att tjäna pengar och bygga kapital. Då och då dyker det upp påstående om det här med risk – därav mitt inlägg.

Vad är egentligen en risk?

Det viktigaste innan man gör en investering – vilken som helst är att man har koll på risken. Vad är då en risk? Jag definierar risken enligt den gängse definitionen som brukar anses vara – sannolikheten för att en ofördelaktig händelse inträffar multiplicerat med den ofördelaktiga händelsens konsekvens. Kort sagt:

Risk = sannolikhet * konsekvens

När man arbetar med risk finns det tre stycken aktioner man kan agera enligt:

  1. Jag kan eliminera risken
  2. Jag kan minimera risken
  3. Jag kan observera risken

Lägg märke till att alternativet ”ignorera risken” inte finns med. Väldigt många anser mig vara fruktansvärt riskbenägen – jag anser mig själv vara nästan tvärtom. Jag tar inga okalkylerade risker överhuvudtaget.

Sambandet mellan risk och avkastning och vår relation till risk

Där finns ett tydligt statistiskt samband och finansiell sanning som säger att hög avkastning hänger ihop med hög risk. Det är den så kallade riskpremien du får betalt för. Detta stämmer.

Vad som däremot INTE stämmer är många gånger vår relation till risk. Ta Stockholmsbörsen (OMX30) till exempel – den genomsnittliga historiska avkastningen för OMX är 11% per år i avkastning. Detta får vi höra av alla finansinstitut (nätmäklare, banker etc) som berättar för oss att vi kan tjäna mer pengar på börsen än på sparkontot. Vad de däremot inte berättar är att samma genomsnittliga risk för stockholmsbörsen är +/- 25%.

Det vill säga att börsen i genomsnitt svänger upp eller ned med 25% år per innan den når den genomsnittliga avkastningen. Det vill säga att när du investerar på börsen så kan man grovt förenklat säga att du riskerar 25% för att få 10% – i min värld är det inget bra förhållande.

Sharpekvoten

Det finns till och med ett finansiellt nyckeltal för att beräkna den riskjusterade avkastningen för t.ex. fonder, aktier och motsvarande instrument – Sharpe-kvoten. Sharpe-kvoten visar på förhållandet mellan vinsten och variationen (eller fladdret i kurvan) som aktien går igenom. Enkelt uttryckt kan man räkna ut Sharpe-kvoten enligt följande:

Sharpe-kvot = ( Genomsnittlig årsavkastning i procent – riskfria räntan ) / ( halva förlusten)

För stockholmsbörsen blir då en uträkning:

Sharpe-kvot = (11-4)/(25/2) = 7 / 12 = 0.58

Vilket i mina ögon är ganska dåligt. En hög avkastning som uppnåtts till en lägre risk är bättre än än lika hög avkastning som uppnåtts med en hög risk. Att nå 10% i genomsnittlig avkastning finns det hedgefonder som gör och det med en variation på cirka+/-4% vilket gör Sharpe-kvoter på över 2. Dessa fonder anses många gånger vara för ”riskfyllda” för våra pengar.

Värt att notera i sammanhanget att en Sharpe-kvot på mellan 2 och 3 är riktigt bra. Vad jag vet så finns det inte i världen någon fond eller motsvarande som har en sharp-ratio över 3.

Räkna ut Sharpe-kvoten

Det är tyvärr väldigt sällan det är så trivialt att räkna ut Sharpe-kvoten som ovan. Därför har jag skrivit en artikel på ämnet här:

Slutsats

När det gäller risk så är det alltså upp till var och en att bestämma vilka risker är jag inte villig att ta (eliminera), vilka risker är jag villig att men minimera t.ex. genom användandet av regler och t.ex. stopp-losser och vilka risker är jag helt villig att ta.

För mig handlar det egentligen om två saker – investeringen ska ligga i linje med min portföljstrategi samt så ska den ha en rimlig riskjusterad avkastning. Det handlar om att räkna hem investeringen på förhand och sedan ha en strategi som man tillämpar då den ofördelaktiga händelsen inträffar. Då är man proffsinvesterare!

Relaterade artiklar

Läs mer:

Relaterade etiketter och ämnen

ekonomisk intelligens, genomsnittlig avkastning, OMX, sharpekvot, tips

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

8 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Pingback: Sharpekvote | Dividend bomber

  2. Hej, Jan!
    Tack för mycket bra läsning!
    Du säger i denna artikeln att OMX30:s sharpekvot på 0.58 är ganska dålig. När du jämför tre olika portföljer i en annan artikel är sharpekvoten för din rika tillsammans portfölj 0.50. Min slutsats blir ju att man har bättre riskjusterad avkastning på Stockholmsbörsen än i din rika tillsammansportfölj. Hur kommer det sig?

    Mvh

    Anton
  3. Tack för en bra blogg och artiklar.

    Kort fråga, motsäger du inte dig själv i denna (äldre) artikeln jämfört med hur du förespråkar indexfonder i del 4 av bra portfölj för nybörjare?

    Martin
    1. Hej Martin,

      Tack för feedbacken, jag skulle säga att resonemanget om Sharpe-kvoten håller, men jag har lagt till en info-ruta som refererar till de nyare artiklarna. 2008 var min strategi inte lika utarbetad som den är idag (tyvärr, eftersom det hade sparat mig en halv miljon… :) )

      Jan

      Jan Bolmeson
  4. Pingback: 5 enkla tips att förbättra ditt fondsparande. De enklaste sambanden är ofta de bästa… | RikaTillsammans! - Lär dig nya saker om pengar och ekonomi som ingen har berättat för dig tidigare!

  5. Pingback: 4 enkla tips att förbättra ditt fondsparande. De enklaste sambanden är ofta de bästa… | Hur vi kan bli rika tillsammans!

  6. Borde man inte på något sätt räkna fram någon form av konfidenstal för sharpe-kvoten också? Om de 11% avkastning som OMX snittat på, och då också sharpe-kvoten, är beräknat över en period av 50 år, och (den ,antar jag då, högre) sharp-kvoten för t.ex. Ryssland är framräknad med t.ex. 10 års statistik så är de ju inte direkt jämförbara. Eller?

    /Olof

    Olof