Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete | RikaTillsammans

Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete

En analys av olika investeringar och deras genomsnittliga avkastning
Din uppgift som pengarnas herre är att sätta dem i arbete

”Din uppgift som pengarnas herre är att hålla dem i konstant arbete”  är den andra principen för rikedom som de gamla babylonierna lärde ut redan för 4 000 år sedan. Det är en uråldrig princip som gäller i allra högsta grad än idag.

Det här är den tredje artikeln i min serie:

  • Så här blir du rik – få dina pengar jobba hårt åt dig istället för att du ska jobba hårt åt dem

och den tar vid efter de två föregående artiklarna:

I den här artikeln är mitt mål att visa på principen hur dina pengar kan jobba hårt åt dig, istället för att du ska behöva göra som de allra flesta som jobbar hårt för sina pengar. Sättet jag kommer att beskriva här är varken snabbt, sexigt eller särskilt svårt. Det är rent av direkt tråkigt, osexigt men så är det också i princip garanterat.

Vid ett tillfälle blev jag citerad och jag tycker att poängen fångas bra nedan:

Det handlar inte om tur, skicklighet eller något annat att bli rik. Det enda det handlar om är flit och systematik och sedan ge det tid och låta pengarna jobba för dig, istället för att du jobbar för dina pengar.

Om man förstår denna och förra artikeln fullt ut så kan den verkligen förändra ens liv. Det handlar om att avvara lite tid och lite pengar idag för att börja bygga en vattenledning så att man på sikt slipper att springa med hinkar i sin ekonomi.

Det handlar om att börja bygga en väg ut ur det ekonomiska ekorrhjulet till ett kanske annorlunda liv med mer tid, mer frihet och mer energi.

Steg 1. Börja med att skapa ett överskott i din ekonomi

I den första artikeln i serien ”Så kan du bli rik” beskrev jag vikten av att skapa ett överskott i sin privatekonomi. I den andra artikeln beskrev jag hur man kan strukturera upp och automatisera sin ekonomi och t.ex. använda kreditkort till sin fördel.

Steg 2. Skaffa ett välbetalt jobb till de pengar som blir över

Babylonierna menade i sin metafor att vår uppgift som pengarnas herre är att ta väl hand om våra pengar. Hur väl våra pengar mår avspeglas i den avkastning som de ger. Desto bättre riskjusterade avkastning, desto bättre mår de. Vår uppgift är alltså att hitta bra jobb till pengarna. Våra pengar kan ha lite olika jobb och precis som i verkligheten så är de olika väl betalda.

I nedanstående tabell hittar du de vanligaste typerna av jobb som dina pengar kan ha. Det vill säga de vanligaste investeringsalternativen som finns och vilken genomsnittlig avkastning man kan förvänta sig från dessa. Klicka gärna på bilden för att göra den större.

Jämförelse av olika typer av investeringar

Ovanstående siffror är framräknade på lite olika sätt, men vad de har gemensamt är att de är genomsnittsiffror över perioder på ungefär 5 till 10 år.

Det vill säga att om dina pengar arbetar på ett av följande jobb i 10 år så kommer du att i genomsnitt, med mycket stor sannolikhet att få den avkastning som står under respektive stapel. Jag går genom konkreta exempel på de flesta av staplarna i följande artiklar. Det är också i de här två artiklarna som du kommer att få gå över och skapa ditt eget sparande.

Mitt övergripande mål – som jag tycker att även du kan ta dig an – är att ha en genomsnittlig årlig avkastning om ca 7.00 – 8.00 % per år. Det är en avkastning som jag är jättenöjd med. Som du även kommer att se, så är det ingen omöjlighet att åstadkomma heller. Poängen som den uråldriga principen försöker göra är således att skapa sig ett överskott i sin ekonomi och sedan investera det överskottet på ett klokt sätt till en god avkastning. Det vill säga – sätta pengarna i konstant arbete.

Räkneexempel – Små steg över tid ger en enorm avkastning

Du kan få räkna själv på dina egna pengar och din egen inkomst, men jag tänkte använda en genomsnittssvensk som exempel för att visa hur mycket pengar det faktiskt blir över tid. En person som tjänar enligt medianlönen i Sverige ligger på ca 25 000 SEK innan skatt.

Det motsvarar ungefär 19 000 SEK efter skatt vid jämkning. Jag utgår från att personen följer mina råd och lägger undar 15 % av sin lön varav 10 % går till att bygga sin pengamaskin. Det blir då ca  1 900 SEK per månad eller ca 23 000 SEK om året att investera.

Vidare gör jag även följande antaganden:

Sedan använder jag min ränta-på-ränta-kalkylator och då får vi fram följande två grafer.

Den första grafen beskriver utvecklingen av din totala förmögenhet. Det vill säga själva sparandet inklusive den återinvesterade avkastningen.

Värdet efter ett antal år baserat på ett månadssparande om 1900 kr, startkapital på 50 000 kr och 8 % årlig avkastning.

Om vi skulle göra om samma experiment utan någon avkastning, det vill säga att man bara hade sparat pengarna på ett konto utan att sätta dem i arbete, då hade grafen sett ut så här.

Sparande 1 900 kr i månaden med 1 % årligt ökat sparande. Ingen årlig avkastning.

Här syns skillnaden väldigt tydligt mellan att sätta sina pengar i arbete eller inte. I det första fallet har vi efter 35 år ett totalt kapital på nästan 5 miljoner kronor, medan vi i det andra exemplet knappt kommer upp till 1 miljon. Ett annat sätt som man kan se det på är att under de 35 åren har du sparat ihop 1 000 000 kronor medan dina pengar har jobbat ihop över 4 000 000 kr under samma period.

Ränta-på-ränta – den starkaste kraften i universum

Den här principen brukar kallas för ränta-på-ränta och beror på för varje nytt år finns det fler pengar som jobbar, som kan tjäna mer avkastning, som i sin tur ger ännu mer avkastning och så vidare.

Vi kan även sätta avkastningen i relation till den befintliga lönen och då ser grafen ut så här:

160102-pengarnas-lön

Det vill säga att vi ställer oss frågan ”Hur lång tid tar det innan jag blir ekonomiskt oberoende?”. Enligt de tidigare antagandena blir vår genomssnittssvensk ekonomiskt oberoende på 35 år. Det vill säga att en 25 åring skulle kunna sluta vid 60 års ålder och tjäna nästan 24 000 kr efter skatt varje månad så länge personen lever (och sedan kanske ge bort pengamaskinen :-)

Liten justering kan snabba upp det med 8 år…

Nu låter det kanske som en enormt lång tid – vilket det också naturligtvis är – men modellen är ovan är också enligt mig ett värsta-fall scenario. Det finns väldigt många sätt hur man kan förbättra modellen – något vi kommer att komma till senare.

I nedanstående exempel har jag bara gjort pyttesmå ändringar – jag har ändrat till 100 000 kr i startkapital och ändrat till 4 300 kr sparande per månad. Bara de små ändringarna sågade av ca 8 år.

160102-pengarnas-lon2

Notera att det här är enligt mig nästan en hygienfaktor och jag tycker att alla borde ha en sådan här pengamaskin. Lägg undan lite idag – bygg på din vattenledning – så att du i framtiden slipper springa med dina hinkar. Det finns oändligt med varianter på dessa scenario, men principen är generell – den har fungerat i 4 000 år och lär fungera lika väl även i framtiden.

Några vanliga invändningar

Jag har fått ganska mycket kritik och förklaringar till att det här inte fungerar i verkligheten. Men jag håller inte riktigt med:

Nedan följer två av de vanligaste invändningarna:

Jag har inte 25 år på mig…

Om du inte längre är 25 när du läser detta eller har 30 år att jobba så är det lätt att avfärda ovanstående scenario. Men där finns minst tre faktorer som motverkar det negativa av att ha en kortare tid på vilken tid dina pengar kan jobba – dessa är:

  • Du börjar högst sannolikt inte med 0 SEK i sparkapital. Sannolikt har du även en hel del pengar i huset eller bostadsrätten.
  • Ofta har du om du är äldre en högre lön och förmodligen lägre kostnader vilket medför att du kan spara mer än 10% av din lön och ett högre belopp än de 1 900 SEK per månad som jag räknar på i exemplet.

Testa själv hur snabbt kapitalet ökar om du skulle investera dem på ett smartare sätt:

Jag har inte råd att investera 1 900 SEK per månad…

Om du inte har möjligheten att spara 10 % då är mitt tips att försöka investera de pengar som du har. Ta hjälp av dina vänner eller kompisar för de flesta bör kunna lägga undan 10 % av sina inkomster. Kan du inte lägga 10 % direkt, börja med 1 % eller några kronor och försök att få sparbeloppet att växa över tid.

Det finns flera sätt att kunna lägga undan 10 %  – genom att dra ner på kostnader, eller än hellre genom att höja den månatliga inkomsten. Kanske kan du be om löneförhöjning, dela ut tidningar, jobba någon timme övertid, byta jobb eller göra det som krävs.

Jag har gjort alternativa beräkningar på samma modell där man sparar 100 SEK per månad första året, 200 SEK per månad hela andra året, 300 SEK per månad tredje året och så vidare. Resultatet blir precis samma, dock med skillnaden att resan tar i genomsnitt ca 7 år längre.

Exempel på hur pengarna växer vid 8 % avkastning och olika månadssparande

Så det är görbart det också. I övrigt visar följande tabell hur även små summor blir stora över tid.

Värdet efter ett antal år vid ett månadssparande på
100 kr 250 kr 500 kr 750 kr 1 050 kr 1 500 kr 2 000 kr
5 år 7 314 kr 18 286 kr 36 572 kr 54 858 kr 76 801 kr 109 716 kr 146 288 kr
10 år 17 996 kr 44 989 kr 89 978 kr 134 967 kr 188 954 kr 269 934 kr 359 913 kr
15 år 33 594 kr 83 984 kr 167 968 kr 251 952 kr 352 732 kr 503 904 kr 671 871 kr
18 år 46 215 kr 115 538 kr 231 076 kr 346 614 kr 485 260 kr 693 228 kr 924 305 kr
20 år 56 371 kr 140 928 kr 281 857 kr 422 785 kr 591 900 kr 845 571 kr 1 127 428 kr
25 år 89 634 kr 224 085 kr 448 170 kr 672 255 kr 941 157 kr 1 344 511 kr 1 792 681 kr

Alla siffror ovan är efter skatt och beräknade med hjälp av:

Dessutom tar resan i verkligheten betydligt kortare tid än man tror. Det är i alla fall min erfarenhet hittills efter 8 år på banan.

Sammanfattning

Principen för att bygga rikedom är enkel samtidigt som den inte är lätt. Den är enkel för att den bara består av följande steg:

  1. Skapa ett överskott i din ekonomi på minst 10 % av dina inkomster
  2. Investera överskott i olika investeringar med en genomsnittlig ränta om 8 %
  3. Låt pengarna ligga där utan att röra dem och återinvestera avkastningen
  4. Gör om steg 1 till 3 om och om och om igen i minst 5 till 10 år.

Det som inte gör det lätt är att det handlar väldigt mycket om självdisciplin och självförtroende att våga göra samma sak över tid – oavsett vad andra säger.

I den kommande delen kommer du att titta på hur man rent konkret kan bygga upp en portfölj som avkastar dessa 8 % per år i genomsnitt.

Anmäl dig till nyhetsbrevet

Om du gillar den här artikeln så vill jag passa på och rekommendera mitt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis, det kommer ut cirka en gång i månaden och det innehåller de bästa artiklarna samt tips till dig och din privatekonomi. Du kan läsa mer om nyhetsbrevet här. Anmäl dig gärna nedan:

Om du har några frågor, kommentera gärna nedan.

Nästa artikel i serien ”Så blir du rik”

→ En bra portfölj för dig som vill bygga en pengamaskin – så här kan du investera dina pengar

Relaterade inlägg

Relaterade etiketter och ämnen

frejas portfölj, genomsnittlig avkastning, indexfonder, Investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring, kreditkort, obligationer, pengamaskin, räkneexempel, struktur, tips

Kommentera

13 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej!

    Det är en utav bitarna i din modell som jag skulle vilja veta alternativa spår till, och det gäller bufferten/startkapitalet.

    Personligen är jag en av de personer som inte vill ha ett kreditkort, eftersom jag inte ens vill drömma om att riskera att hamna i en avbetalningssituation med ränta (jag vet att disciplin är nyckeln, men så är läget för mig i alla fall, tycka vad man vill om det). Därför finns i dagsläget min 10% av lönen-buffert på 25.000 kr på ett nuvarande 0%-konto på min gamla bank. Är det dessa pengar jag ska investera som startkapital i ISK:n? Eller ska jag bara använda en del av dem till det? Eller ska de 25k ligga orörda i t.ex. ett sparkonto på Avanza? Ska jag spara mer innan jag börjar med ISK?

    Vad är den alternativa vägen för oss kreditkortsvägrare som har bufferten sovande?

    Ida
  2. Hej,

    Har några frågor! har nyss fyllt 28 år och utgår därför från det i exemplet. Menar du att om man exempelvis undanlägger 2000kr i månaden till ”Pengamaskinen” så ska 2000kr minus 28% vara i indexfonder och resten i räntefonder. Eller ska räntefonderna vara 28% utöver dessa 2000kr?

    Sparar också månadsvis i ett separat fondsparande för pensionen, men vore det kanske klokare att lägga allt sparande i pengamaskinen eftersom detta någonstans är pengar som kommer generera en framtida ”pension”?

    Hoppas jag gör mig förstådd!

    Jonathan
    1. Jag menar som du skriver i ditt första exempel. Investerar du 1 000 kr och 28 % ska gå till räntefonder så blir det 280 kr till räntefonder och 720 kr till indexfonder. För ett månadssparande på 2 000 kr blir det följaktligen 560 kr och 1440 kr. Lycka till med ditt sparande!

      Jan Bolmeson
  3. Tack för dina intressanta åsikter i din blog!
    För min det har det haft sina fördelar att vara klubbad 3 veckor av influenssan denna vinter = Jag fick tid att stanna upp och tänka över min situation på nytt nu när jag läser din blog.

    Min fundering som snart 45-åring är hur jag ska fördela mina besparingar här i Finland.(kanske flyttar jag tillbaka till Sverige i år, elller under de närmsta åren).
    Jag bor driver mitt lilla företag hemifrån (äger lägenheten, den är förtillället värd ung. 4Mkr), värdeökningen har varit ung.8% per år (stora renoveringar borträknade, annars hade det varit nästan 10%) sedan år 2000. Dessutom är det en stor fördel i Finland är att vi inte betalar någon vinstskatt vid en bostadsförsäljning.

    Jag lever bekvämt och jobbar minimalt för att få mycket fritid till mina billga hobbies. Så jag klarar mej på 15000kr netto. av detta så sparar jag relativt enkelt ung. 5-8000kr/månad.

    Mina övriga besparingar är ung.0,9Mkr. Dem har jag sedan nån vecka tillbaka i stora drag i Sverige, och i samma (eller motsvarande) indexfonder som du har rekommenderat på dina sidor. Och om jag skulle förlora hälften så skulle det ändå inte gå nån nöd på mej. Jag trivs med mitt förhållandevis enkla livsstil.

    Nu funderar jag kring hur jag bör fördela mina tillgångar enligt allväders portföljen:
    Mitt boende ses väl som en real tillgång, och även om jag facineras av tanken på att äga guld&silver så med senaste årens utveckling så tänkte jag inte pytsa in något mer i detta fack, eller har jag missat något väsentligt?

    Deflation och recenssion har jag inte än tagit hänsyn till ännu eftersom jag precis har börjat och satt in kontanterna på Avanza.
    Hur skulle du optimera denna snedvridna situation?

    Boendet ( 4Mkr) kan jag inte rimligen omfördela ( =flytta till billigare boende) förrän jag flyttar tillbaka till Sverige. Så spelet måste väl ske med kontanterna som jag har i Avanza, samt de få (1000€) i Nordnet här i Finland.

    Hoppas du fortsätter med ditt bloggande!
    /
    svedu

    svedu
  4. Hej!

    En fråga; vad händer om det blir en jätte börskrasch om 20 år när man då har 3 mille i fonderna? Kan du utveckla den risken?

    Marcus
  5. Hej Jan!

    Har precis kikat in på din blogg och läst ett par inlägg. Jag är ganska ny i det här området med aktiesparande o.s.v. men jag tycker det är intressant och din blogg verkar mycket spännande! :)

    Jag har några funderingar:
    Med medelavkastning/år, menar du då värdeökningen på aktien eller menar du utdelningen?

    Vilka aktier är stjärnaktier? Kan man räkna ut det m.h.a. p/e-tal, utdelning eller andra värden på egen hand?

    Tack på förhand :)
    Hoppas du får en riktigt bra dag!

    Christian

    Christian
  6. Hej Mathias,

    Tack för dina kommentarer!

    Jag sätter av dem på olika ställen – mycket beroende på storlek, risk, löptid och andra faktorer.

    Att sätta över dem och månadsspara i t.ex. fonder är ett alldeles utmärkt första steg. Sedan kan man även t.ex. spara dem på ett vanligt konto under en period t.ex. 6 månader för att sedan köpa aktier eller motsvarande där det finns courtage eller motsvarande.

    Det finns ju både sajter som http://www.aktiedirekt.se eller http://www.avanzamini.se där du kan sätta pengarna i arbete för låg ingångskostnad.

    Hoppas att det var svar på några av dina frågor!

    Många hälsningar,
    //jan

    Jan Bolmeson
  7. Hej Jan!

    Mycket bra sida som jag fastnat i ett antal timmar på!
    Många bra tips o ”få-en-att-börja-tänka”-saker.

    Det här med att sätta av 10% till sig själv, vart menar du att du sätter av dom för att va dom att jobba?

    Om vi säger att jag väljer att använda Avanza, med 10% avkastning,
    menar du då att jag varje månad sätter in mina 10% där eller att jag sätter dom på ett sparkonto o sen flyttar över dom nån gång ibland?
    Som jag såg på Avanza så går det ju att månadspara hos dom, att då direkt sätta 10% av månadsinkomsten dit måste väl vara smartast, eller?
    Utveckla gärna för en som inte har varit så insatt i ekonomi men försöker bli!

    Tack för en bra sida!

    Vänliga hälsningar, Mathias

    Mathias Jacobson
  8. Tja Jan!

    Jag har lite funderingar angående mitt eget sparande och har tänkt mig följande upplägg:

    En summa på ett konto som är till för oförutsedda utgifter. En ”livlina” med andra ord. Här är det viktigt med obegränsade uttag och att det ska vara riskfritt. Ett vanligt sparkonto kanske är bäst här?

    Ett till konto som är avsett för roliga saker. Resor, nöjen och liknande. Ett konto för ”periodisering av utgifter” som du så fint kallade det ;).

    Ett konto/fond etc för långsiktigt sparande. Vill inte att risken ska vara hög här. Dock inte lika viktigt att jag ska kunna ta ut pengarna när jag vill.

    En slant som jag ska ”gambla” lite mer med… Kanske gå med i aktieklubben ;) ?

    Låter det galet? Några råd? Hur har du lagt upp det?

    Mvh / Luis

    Luis