Strukturera din privatekonomi som ett proffs | RikaTillsammans

Strukturera din privatekonomi som ett proffs

Några tips på hur du kan automatisera och fördela dina pengar i din privatekonomi

Ett enkelt sätt att förbättra sin privatekonomi är genom att automatisera den och skapa en bra struktur. Jag tror nämligen att skillnaden mellan lätt och svårt är struktur och det är något som jag tror att de flesta saknar.

Det här är den andra artikeln i min serie:

  • Så här blir du rik – få dina pengar jobba hårt åt dig istället för att du ska jobba hårt åt dem

och den tar vid efter den första artikeln:

I grunden är jag en ingenjör och datanörd vilket medför att jag älskar att automatisera uppgifter. Särskilt framgångsrikt har jag upptäckt att det är att automatisera sin ekonomi, inte bara för att det är ganska mycket rutinsaker (läs: skriva in OCR-nummer på räkningar) men också framförallt för att vi människor är fullständigt irrationella när det gäller att fatta ekonomiska beslut. Om man då automatiserar sakerna så medför det att man kan sätta upp regler och sedan bara följa dem eller låta en dator göra det.

Det här systemet tar ett par dagar att sätta upp första gången, men när det väl rullar gör det att du behöver bara lägga mindre än en timme per månad på din ekonomi, samtidigt som du har lagt grunden för en fantastiskt god ekonomisk framtid. Den mesta av tiden går dessutom åt att surfa eller ringa runt till de olika leverantörerna.

I den översta bilden (klicka gärna på den) har jag försökt rita upp mitt kommande resonemang i form av ett flödesschema som börjar med din inkomst efter skatt. Det första som händer är att pengarna sätts in på ett vanligt bankkonto hos din bank ”vanliga bank”, i mitt exempel SEB, Swedbank, Handelsbanken eller Nordea.

Det är idag svårt att få någon ränta på det vanliga bankkontot, men man kan ändå försöka sträva efter att det inte skall vara 0 %. Jag själv har Swedbank för min löpande ekonomi och där sätts alla pengar in på ett e-sparkonto som i dagsläget har en usel ränta på 0.10 %, men det är i alla fall inte 0 %.

Steg 1. Första överföringen är till dig själv och ditt ”betala-dig-själv-först”-konto

Det som bör ske i nästa steg är att du helst har en automatisk överföring till ditt sparkonto som du har hos antingen Avanza eller Nordnet, i enlighet med den här tidigare artikeln. Om du inte kan lägga upp det som en automatisk överföring via din Internetbank så kan du be Avanza/Nordnet lägga upp det som sparande via autogiro. Det innebär att de ”hämtar” pengarna från ditt konto och för över dem till ditt sparkonto, ungefär som när man betalar en räkning på autogiro.

I mitt förslag ovan rekommenderar jag 15 % av lönen efter skatt om möjligt som sedan ska fördelas på buffertsparande, din pengamaskin, amortering och ett målsparande. Om du inte redan har gjort det:

  • Gå till Nordnets hemsida och bli kund genom att fylla i formuläret
  • Öppna ett vanligt ”sparkonto” med fria uttag och insättningsgaranti

Senare kommer du även öppna andra typer av konto där.

1a. Buffertsparande

Det första sparandet som jag tycker att alla borde ha är någon slags buffert för oförutsedda händelser. Det händer nämligen saker man inte kan förutse och då är det bra att ha en krockkudde i ekonomin. Det finns många olika skolor för hur mycket man ska ha – allt från Wibbles 12 månadslöner på kontot till att 16 % av Sveriges befolkning inte klarar en oförutsedd utgift på 8.000 kr utan att ta lån. Min egen åsikt hamnar någonstans i mitten.

Jag tänker att man behöver ta hänsyn till sin livssituation och försöka göra en rimlig bedömning över hur mycket pengar man behöver eller vad som kan gå fel. Om man har ett jobb, har två månaders uppsägningstid och är med i a-kassan så vet man att man bör få minst 10 500 kr i månaden. Då kan man försöka räkna ut mellanskillnaden mellan det man har ut idag och 10 500 kr samt hur lång tid det lär ta en att få ett nytt jobb.

Säg att man har 19 000 efter skatt och man tror att man kan få ett nytt jobb efter 3 månader (och man sparar 15 % av sin lön) då blir en rimlig buffert ca 16 950 kr (=3 * (19 000 * 0,85 – 10 500)). Den bufferten bör man lyckas spara ihop under sitt första arbetsår.

Min åsikt är att man INTE ska investera några pengar i aktier, fonder eller andra typer investeringar förrän man har sin buffert på plats. Bufferten kan utan problem ligga på ett av Avanza/Nordnets sparkonto med räntor i dagsläget på runt 0.50 %. Avkastningsmålet för buffertsparandet bör över tid ligga på 1.00 % – 3.00 %. I skrivande stund (januari 2016) är det dock svårt med ett konton på 0.5 %.

1b. Bygg dig själv en pengamaskin

När du har din buffert på plats är det dags att börja investera sina pengar. Målet med den här pengamaskinen är att det är pengar som inte ska användas till konsumtion. Det är pengar som ska öka på sikt och till slut generera en sådan avkastning att du kan leva på avkastningen från pengarna. Därav namnet och liknelsen med en pengamaskin.

Det handlar om att bygga en vattenledning i din ekonomi, istället för att hela tiden springa med hinkar.

Avkastningsmålet för pengamaskinen bör ligga på ca 8 % per år i genomsnitt över en 5-10 års period. Mer om det i nästa steg i serien.

1c. Amortering, bostadsbubbla och skuldkvot

För att göra det enkelt påstår jag att man bör försöka amortera för minst 2 % av sin lön varje månad. I dagsläget är det kanske inte särskilt aktuellt när vi har räntor på under 2 %, men så tror jag inte att det kommer vara för alltid. Beroende på hur du har det upplagt kanske amorteringen behöver dras från ditt vanliga bankkonto och då behöver du isf. inte föra över dem till ditt sparkonto.

Om du bor i en bostadsrätt eller en villa som du har lån på så rekommenderar jag i vanliga följande:

  • En så aggressiv amortering som möjligt för att komma ner till 75 % belåning
  • En vanlig amortering på minst 1 % av lånebeloppet per år ner till 50 %
  • Därefter amortera 2 % av din lön ner till 0 %

Anledningarna till det här främst att jag tror att vi, i skrivande stund (januari 2016) har en bostadsbubbla i Sverige. Jag har skrivit om det i en del artiklar:

Det finns såklart även ett undantag till de här reglerna om amortering, om det står här:

I flödesschemat ovan använder jag termen ”skuldkvot” som räknar ut dina skulder i förhållande till din disponibla inkomst.

En rimlig skuldkvot i dagsläget skulle jag påstå ligger under 200 %. Det vill säga att så länge som man har en skuldkvot på över 200 % i förhållande till sitt hushålls disponibla inkomst bör man amortera aggressivt. Det som jag menar med att ”amortera aggressivt” är att i princip amortera för alla pengar som blir över när det viktigaste är betalt och skjuta upp allt annat sparande.

1d. Målsparande

Till skillnad från bufferten som inte bör till konsumtion eller nöje, är det här sparandet till för just det. Ett målsparande är ett sparande till ett specifikt mål såsom t.ex. en resa, en bil eller något annat roligt.

2. Bankgiro/Plusgiro eller Autogiro

Alla räkningar som du inte kan betala med ditt kreditkort betalas med bank-, plus- eller autogiro. Om möjligt sätt så mycket som möjligt på autogiro alternativt på e-faktura så att du både sparar tid och vår miljö. De flesta större företag kan idag leverera sina fakturor elektroniskt. Dessutom minskar det risken för att det blir fel.

3. Kreditkort

Min rekommendation är faktiskt att betala det mesta andra med ett kreditkort. Om man har lite självdisciplin kan man nämligen utnyttja ett par kreditkort till sin egen fördel. Kreditkort ger nämligen ofta poäng som kan användas till prylar, resor eller till och med för att få så kallade ”cashback” – dvs. pengar i handen. Jag själv har t.ex. fått en iPad från mitt kreditkortsbolag som tack för hjälpen att jag använder deras kreditkort. Läs mer i artiklarna nedan:

En annan fördel, om man använder sitt kreditkort på ett ansvarigt sätt är att man kan använda det som en slags mini-buffert. De flesta kort har nämligen 60 dagars räntefri kredit, vilket innebär att man kan låna ett par tusen utan någon kostnad i 60 dagar. Om något går åt skogen och man behöver använda sina buffertpengar, då kan man istället ta dem från kreditkortet och sedan eventuellt hämta dem från buffertkontot.

Men eftersom man har 60 dagars respit, då kan man låta pengarna på buffertkontot ta en lite högre avkastning genom att t.ex. låsa dem på 3 månader eller investera dem i lågriskfonder. Mer om det här resonemanget kan du läsa i min artikel:

Det här förutsätter naturligtvis att du aldrig utnyttjar kreditkortet så som bankerna har tänkt – det vill säga att betala deras skyhöga räntor.

Förslag på fördelning av pengarna som kommer in

Jag har många gånger här på bloggen skrivit om att det är viktigt att ha ett rikt liv. Det handlar inte om att snåla sig genom livet, utan det handlar både om älska det liv man lever och leva det liv man älskar. För vad är det för mening att ha tjänat pengar om man inte har använt dem eller njutit av dem.

Det finns naturligtvis inget rätt svar men så här tänker jag är en hyfsat god fördelning av en inkomst:

Fasta levnadskostnader
Mat & förbrukning, kläder, försäkringar etc.
35 – 45 %
Boende – räntor för boende, avgift till bostadsrätt, inkl. normal amortering etc. 15 – 25 %
Korsiktigt målsparande (0 – 5 år)
Semester, bröllop, prylar, sparande till husinstats, sparande till buffert
5 – 10 %
Långsiktiga investeringar (> 5 – 10 år)
Till din långsiktiga pengamaskin
10 – 15 %
”Lyx och nöje”-konto
Restaurang, lunch ute, bio, kläder, skor, weekends
20 – 35 %

Ovanstående tabell bör inte innehålla några konstigheter. Det som kanske är noterbart är att jag skiljer på långsiktigt investerande och kortsiktigt målsparande. Det långsiktiga investerande är nämligen inte tänkt att användas på minst fem år, gärna tio. Anledningarna till det är flera, inte minst så att vi har möjligheten att investera dessa i olika tillgångar.

För en genomsnittssvensk som tjänar 25 000 kr (=19 000 efter skatt) skulle det kunna se ut som följer:

Fasta levnadskostnader 40 % 7 600 SEK
Boende 25 % 4 750 SEK
Kortsiktigt målsparande 5 % 950 SEK
Långsiktigt investerande 10 % 1 900 SEK
Lyx och nöje 20 % 3 800 SEK
Summa 100 % 19 000 SEK

Notera att sparandet ovan är bara en rekommendation för en normal-lön. Om du kan spara mer så gör det! Det är inte ovanligt med läsare som sparar uppemot 50 % av sin lön. Gör inte mitt minimum till ditt maximum! :-)

Sammanfattning

Jag vill understryka att min ambition är inte att ge ett färdigt svar, utan snarare ett ställa att börja på och resonera kring. Det bygger på min egen ekonomi, erfarenhet från att ha jobbat med hundratals människor och inte minst på det jobbet som många gjort innan mig, inte minst Ramit Sethi som inspirerade till det här inlägget.

Det som finns att göra, rent konkret, efter att du har läst det här inlägget är:

  • Skapa en automatisk överföring till ditt ”betala-dig-själv-först”-konto om minst 15 % av din nettoinkomst.

Det här kan du göra antingen via din Internetbank eller via Nordnets autogiro. Om du ännu inte har ett konto hos Nordnet, gå då gärna tillbaka till den första artikeln i den här ”Så kan du bli rik”-serien, där jag skriver mer om det.

Om du har frågor eller kommentarer så ser jag jättemycket fram emot dem i kommentarsfältet nedan.

→ Till nästa steg i serien

Anmäl dig till nyhetsbrevet

Om du gillar den här artikeln så vill jag passa på och rekommendera mitt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis, det kommer ut cirka en gång i månaden och det innehåller de bästa artiklarna samt tips till dig och din privatekonomi. Du kan läsa mer om nyhetsbrevet här. Anmäl dig gärna nedan:

Om du har några frågor, kommentera gärna nedan.

Relaterade inlägg

Externa länkar

Även om varken Avanza eller Nordnet har sponsrat det här inlägget, får jag en liten ersättning om du väljer att använda någon av de två länkarna till dem. Jag använder inkomsten för att kunna ta tiden att skriva dessa artiklar. Du kan läsa mer om min annonspolicy här.

Relaterade etiketter och ämnen

akelius preferensaktie, akelius spar, amortering, avanza, betala dig själv först, bolåneräntan, buffert, investeringssparkonto, kreditkort, lågrisk, lån, målsparande, nordnet, pengamaskin, så blir du rik, skuldkvot, tips

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

38 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej Jan,

    Först vill jag tacka för en mycket intressant och inspirerande blogg. Jag känner mig verkligen motiverad till att styra upp min ekonomi. Nu till min fråga. Jag undrar lite samma sak som föregående person här nedan skriver. Hur håller jag koll på vad som tillhör vad? Menar du att allt ska föras över i tex Avanza eller Nordnet? Och sen tar jag pengarna därifrån när jag behöver?

    Mvh

    Terese

    Terese
  2. Hej Jan,
    Först och främst vill jag säga tack så mycket för en riktigt intressant blogg och bra tips. Jag vill påstå att din blogg har väckt elden inom mig att faktiskt fördjupa mig i min ekonomi och ansvarstagandet som hör till detta.

    En fråga gällande sparandet. Du nämner att man ska ha en buffet uppsparad sen spara 10% till pengamaskinen, 2 % till amortering och 3% till kortsiktigt målsparande. Har du då i Nordnet (eller Avanza) skapat ett konto för varje sparande?
    Tex ett:
    Buffertkonto – var man alltid har en minimisumma och ej rör utom i nödfall.
    -Sparkonto till vilket man sätter in pengarna och sedan flyttar över till ”pengamaskins kontot)
    – Investeringskonto (pengamaskin)
    – Kortsiktigt målsparande konto.

    Om inte, hur håller du då koll på /isär dem olika sparandeformerna?

    Ser fram emot ditt svar.
    Med vänlig hälsning
    Mikael Hansen
    Malmö

    Mikael Hansen
  3. Hej Jan

    Jag har genom åren varit helt ointresserad av min privat ekonomi och mest bara låtit pengarna ligga. Jag har kommit till insikt att jag måste ta större ansvar för mina tillgångar. Jag har nu pengar på banken i fonder och aktier och känner att det varken gör till eller från. Jag har för lite kunskap för att själv våga göra något annat än att följa bankens rekommendationer. .
    Jag undrar om du jobbar med personer som mig personligen jag skulle behöva någon som kan lotsas och lära mig detta. Eller om du kan rekommendera en ekonomi coach eller en bra kurs att gå.
    Vänligen Cecilia

    Cecilia
  4. Jag tycker att allra viktigaste saker i livet är en egen målsättning. Vad är min livsplan och vad är min budget? Jag ser att bugetten gör min livsplan möjlig. Men det allra viktigaste saken är disciplin. Det är nämligen mycket lättare att planera och budgetera än att göra dessa planer verkliga!

    Juhani Tontti
  5. Hej!
    När man har sparat upp sin buffert och ska börja investeringar dem 10%. Vart ska man flytta pengarna när dem ligger på räntefonder?

    Jonas
  6. Dina rekomendationer om Avanza eller Nordnet vet jag inte så mycket om. Finns det insättargaranti också? Själv använder jag mig av ett Lindex-kort och Preem-kort som är kopplade till Ikano-banken och har insättargaranti. Det är mitt sparkonto. 15000 är maxgräns på varje och då får man idag ca: 1,25 % ränta. I övrigt amortering med 3000 SEK i månaden. Enligt min uträkning hos dig har jag 150 % i lån enligt kalkylator.

    Martin Danielsson
  7. Hej Jan!
    En fråga!
    I räkneexenplena ovan ser det ut som att du har ett kortsiktigt sparande på minst 5%, långsiktigt på minst 10%. Utöver det amortering.
    Men i schemabilden högst upp ser det ut som att amortering ska ingå i de 15%:ena.
    Så, min fråga, är amorteringen utöver de minst 15% i sparande eller är amorteringen i den 15%:na?

    Tack för en bra blogg!

    Suzanne
  8. Hej
    Tack för en jättebra sida. Skall precis börja med mina 15%. En undran bara…
    Jag har som du beskriver 19000 kr efter skatt. Om jag sätter undan 15% får jag 2850 kr. 2% som skall vara till amortering blir ju endast 57kr. På 19000 blir det 380 kr. Jag hinner ju uppleva 10 liv innan min amortering fixat biffen på 2 000 000!
    Eller har jag fattat helt fel. Förklara gärna.

    Niklas
  9. ”En rimlig skuldkvot i dagsläget skulle jag påstå ligger under 200 %.”

    Vad baseras detta påstående på? Vore intressant att ta del av hur du kommit fram till just 200% då bankerna verkar göra en helt annan (mer generös) bedömning.

    Oscar
    1. Enligt historiska siffror då det brukar gå åt skogen. Minns inte riktigt, men jag tror det var från Rogoff som skrivit boken ”Annorlunda nu”.

      Jan Bolmeson
  10. Jag älskar den här sidan! Har varit i startgroparna länge men då jag varit mammaledig och mitt i ett köp av en nyproducerad lgh har alla pengar jag kunnat lagt undan gått till insatsen, men nu har jag satt igång!

    Förmånstagare på min äldste sons kapitalförsäkring har jag justerat så att den täcker båda mina barn. Deras sparkapital är inlagt i fonder och ett månadssparande skapat.

    Jag håller på att spara till min buffert men startade ändå upp min pengamaskin med ett startkapital på 5000 kr, jag behövde en liten morot. ;-) Så nu kan jag i lugn och ro jobba på min buffert.

    Idag började jag gå igenom våra alltför höga levnadskostnader, vi lever så billigt, vad är det som kostar? Började gå igenom kontoutdrag, 8500 kr i månaden inhandlat på matbutiken. holy shit… ;-) Hej Lyxfällan! Så det finns ju helt klart åtgärder för att få öka sparandet…

    Tusen tack för all inspiration du ger!

    Linda
  11. Hejsan!
    Jag och min sambo vill börja spara pengar och är intresserade av Avanza zero. Nu undrar jag om du tycker det är bäst att månadsspara tillsammans eller är det bäst att ha ett eget månadssparande? Våran tanke är att är vi två så kan vi ju kanske få mer pengar i slutändan..
    Tack för en bra hemsida!

    Mvh: Susanna

    Susanna
  12. Hej jag har precis efter aortabråck o hjärtinfakt kommit igång med allt är 62 är
    Har fått sjukpension men tjänar lite extra som fotograf hjälp mig hur jag ska göra kan lägga undan 3000 till pengamaskin är så skitdålig på data
    Har Swedbank till allt vill fortsätta ha det
    Vad finns för garantier att inte pengarna försvinner
    Såå tacksam för råd häls mari

    Mari öhrn
  13. Hej!
    Ser du ”pengamaskinen” så som det egna pensionssparande eller bör man ha ett separat sparande till detta? Jag började jobba för några månader sedan och öppnade då två isk-konton på Avanza, ett för det egna pensionssparandet och ett annat för ett mer ”övrigt långsiktigt sparande”. Det är i princip samma fonder i båda. Funderar nu på om detta är helt onödigt och att jag skulle göra bättre i att samla allt på samma konto.

    David
    1. Ja, pengamaskinen lämpar sig utmärkt som pensionssparande. Fördelen är ju då också att pengarna är tillgänglig under hela perioden. Det viktiga är däremot att man inte tar för stora risker med pengarna så att man inte står barskrapad inför pensionen.

      Jan Bolmeson
  14. Hej Jan,

    Tack för en jättebra hemsida.

    Jag har förstått hela konceptet med pengamaskin osv, men jag undrar vart jag ska lägga min kortsiktiga placering till bil och bostad eftersom den inte ska blandas in med min investering i mitt ISK-pengamaskin.

    Hälsningar,
    Dino

    Dino
  15. Hej,
    Har sedan tidigare skapat en budget plan för min ekonomi och med den info du har lagt upp har jag finjusterat den. Riktigt bra info. Det jag funderar över är i vilken kategori man lägger bil och dessa kostnader? Fasta levnadskostnader eller lyx och nöje? Man kan se bilen som en fastlevnadskostnad, men är inte en bil lite mer en lyx ”produkt” beroende på vart man bor i landet?

    Veronica
  16. Hej! Tack för en mycket intressant och lärorik sida! Har bara en fundering om varför det är bättre att använda Avanza/Nordnet istället för min egen bank för investering/sparande? Har fondsparande sen ganska många år tillbaks men först nu det senaste året jag blivit mer och mer intresserad och försökt sätta mig in i det mer. Har tänkt starta ett nytt sparande i troligtvis Avanza och använda mig av dina råd och tips.
    Mvh Tobias

    Tobias L
    1. För att många av de bästa produkterna kan du inte köpa hos de vanliga bankerna. T.ex. fonderna Avanza Zero eller Nordnet Superfonden Sverige. Det andra är att de vanliga bankerna många gånger tar ut avgifter helt och hållet i onödan som du inte får hos Avanza/Nordnet.

      Jan Bolmeson
  17. Pingback: Betala dig själv först! | sparabloggen

  18. Hej Jan, jag fattar inte varför jag ska lägga buffertpengarna i ett %%&&-dåligt konto med 1,50 ränta …?? går det inte att ha dem i en indexfond istället??

    Marie
  19. Hej!

    Tack för mycket bra vägledning! Jag kan tyvärr inte öppna konto hos Avanza pga dubbelt medborgarskap svenskt/amerikanskt. Har kollat på t.ex. Fidelity och Vanguard istället, kan du uttala dig kring någon av dem eller ge någon annan rekommendation kring hur jag kan gå tillväga?

    Stort tack,
    Clara

    Clara
    1. Vanguard är asbra. Tyvärr kommer vi svenskar inte åt dem i sin tur… Jag hade lungt satt upp en egen lösning hos dem om jag hade kunnat.

      Jan Bolmeson
    1. Hej! Jag skulle oxå vilja veta om ett pensionssparande ingår i 15% (eller kanske mer detaljerat, i de 10% som utgör pengamaskinen) eller om man bör pensionsspara utöver det? Tack!

      //Petra

      Petra
    2. Nej, pensionssparande ingår inte. Det är faktiskt inte något som jag rekommenderar. Bättre bygga egen pengamaskin, för mycket avgifter i de flesta pensionssparande + att pengarna är låsta vilket jag inte tycker är bra.

      Jan Bolmeson
  20. Hej Jan,

    Jag har stirrat på bilden du har lagt upp och försöker förstå den (trots att du har förklarat så grundligt som möjligt). Jag har aldrig varit insatt i ekonomi men någon gång måste vara den första, så det som ser självklart ut för er är rena grekiskan för mig!

    Om jag för över 15% till mitt sparkonto, vilket blir 2.850 kr i dagsläget, har jag då förstått rätt att jag ska placera
    57 kr till amortering
    85,5 kr till målsparande
    285 kr till bufferstaparande

    Ska resterande 2,422 kr gå till ”Pengamaskinen” då??
    Vart placerar jag till 1a, 1c & 1d? Jag har öppnat ett Avanza-konto precis och ska då öppna ett Sparkonto+ samt ett Investeringssparkonto. Ska pengarna som ska till 1a, 1c och 1d alltihop till Sparkonto+ eller ska även de pengarna delas upp? Förstår inte riktigt hur jag ska dela på dem praktiskt…
    Och ska 2,422 kronorna till Investeringssparkontot?

    Med risk för att låta jättedum men förstår inte riktigt hur jag ska göra och vore tacksam om du kunde förklara det för mig!

    /P

    P
    1. Dessa 2%, 3% och 10% ska du inte räkna från beloppet av dina 15% som du dragit av lönen. De tillsammans blir ju 15% vilket du drar av lönen. Du ska räkna preocenten från din totala månadsinkomst.

      Ex.
      Så om du tjänar 30000, så använder du 15% till att spara = 4500:-
      Alltså: 10% (3000kr) + 3% (900kr) + 2% (600kr) = 4500:-

      K
    2. Hej!

      Vet du, jag tror (tycker) inte alls att du låter jättedum. Har också känt som du, att jag inte vet hur jag ska göra, fast jag läst en massa steg-för-steg-guider… Jag har gått i tankarna att börja spara mer aktivt i över ett år och läst lite här och var sen dess men inte riktigt tagit tag i det förrän jag hittade den här bloggen. Den här serien blev startskottet för mig och äntligen har jag liksom nått punkten när jag kommit igång.

      Jag har läst det här inlägget under flera dagar, om och om igen, ord för ord och nu börjar jag få till strukturen. Såhär har jag valt att spara:

      Mina mål är:
      50 000 kronor i buffert (lättillgängligt, säkert)
      20 000 kronor på ett spenderarkonto (lättillgänglig, lite större risk för räntans skull)
      200 000 kronor i bosparande (har en ganska stor summa sparad redan, och vill kunna uppnå detta mål på ca 3 år)
      Resten i en pengamaskin

      Såhär har jag valt att disponera dem på olika konton:
      Buffert A: Sparkonto med insättningsgaranti och med marknadens (just nu) bästa ränta, 1,15% på Santander (https://www.santanderconsumer.se/spara/). Här är målet att sätta in 35 000 kronor. Man har fria uttag så pengarna är lättillgängliga, dock tar överföringen ett par dagar så de är inte 100 % likvida.
      Buffert B: Sparkonto på Swedbank, 15 000 kronor (resten av bufferten), 0% ränta, men pengarna är såpass lättillgängliga att jag kan föra över dem från sparkontot till kreditkortet via mobilen på bara några sekunder.
      Nöjeskonto: Här har jag öppnat ett konto på 4Spar (https://www.4spar.se/how-it-works). De har ingen insättningsgaranti men däremot 6,5% ränta på vanliga sparkonton med fria uttag och ingen bindningstid. Pengarna kan alltså vara tillgängliga på ett par dagar, ger bra ränta till en relativt låg risk, MEN risken finns där. Inte lika säkert som de andra kontona. Här har jag alltså bara pengar som jag ”har råd” att förlora, men som jag gärna tjänar en slant på om jag kan :-)
      Bosparkonto: Jag öppnade ett ISK på Nordnet i det här syftet. Har inte fört över pengarna och börjat spara ännu, men tanken är att spara i fonder med något bättre avkastning än vanligt sparkonto, men ändå inte jättehög risk.
      Pengamaskin: Jag öppnade ett ISK på Avanza (öppnade på både nordnet och avanza pga vill testa båda bankerna, samt hålla isär kontona). Här ska jag följa råden från Jan för att skapa en pengamaskin!

      Jag vet inte om det här var till någon hjälp, men förhoppningsvis kanske du kunde få lite inspiration i alla fall. När jag valde vilka konton jag skulle öppna så tänkte jag först igenom vilka olika ekonomiska mål jag hade, sen läste jag på lite och jämförde vilka olika sparkonton som fanns och så valde jag de som kändes ”bäst” utifrån mina målsättningar.

      Om Jan läser det här också så får du jättegärna lämna synpunkter och tankar på hur jag har gjort! Om du har några! :-)

      Alice
  21. Pingback: Zarah-Lou » Sätta tänderna i min ekonomi.