Hur väljer och analyserar man en indexfond? | RikaTillsammans

Hur väljer och analyserar man en indexfond?

Sex frågor att ställa sig innan man väljer en indexfond

En läsarfråga till artikeln ”En bra portfölj för nybörjaren” och ”De bästa indexfonderna” från förra veckan:

Min fråga gäller alltså portföljens uppbyggnad; jag förstår din ekvation med ålder mot obligations/indexfonder, men menar du att om jag lägger upp låt säga 100 000 kr enligt upplägget ovan på samma fonder så behöver jag inte ändra något på 10 år? (1)

Frågan jag har egentligen är hur aktiv jag måste vara att byta fonder, köpa/sälja under tiden jag sparar? (2)

Du pratar om att balansera fonderna 1-2ggr/år. Men utöver din erfarenhet, vad är ditt beslutsunderlag för att investera i en fond som du inte tidigare känner till? (3)

För precis där står ju jag i dagsläget, med en fondlista helt främmande för mig.

Ja, det är exakt så jag tänker. Jag ska försöka bena ut det lite mer. Mitt svar till den första frågan (1) och andra frågan (2) kring om man behöver ändra upplägget under de 10 åren. Nej, hela poängen är att man INTE ska göra det. Så fort man börjar ändra och mecka med det så förlorar man på det utifrån ett statistiskt perspektiv. Många undersökningar visar t.ex. att investerare konstant får betydligt sämre avkastning än investeringarna som de investerar i. Läs mer om det och mina andra anledningar i följande två artiklar:

Den tredje frågan (3) – mitt beslutsunderlag för när jag tittar på en passivt förvaltad indexnära fond – det vill säga en indexfond – så är det följande frågor som jag ställer mig:

  1. Vilket index följer fonden?
  2. Hur bra den är på att följa det indexet (dvs. hur stark är korrelationen)?
  3. Vilken är den årliga avgiften på fonden?
  4. Om det är en ETF, hur stor är spreaden och courtaget?
  5. Vilken är den förväntade avkastningen på indexet (och därmed fonden)?
  6. Vilken är den förväntade standardavvikelsen och den riskjusterade avkastningen för fonden?
  7. Hur många Morningstar-stjärnor har fonden

Hur vet man att en fond är en indexfond?

En vanlig fråga är först och främst hur man identifierar att en fond är en indexfond. Jag själv brukar använda lite olika definitioner:

  • Jag kollar att avgiften är under 0.4 %
  • Jag kollar om den har ordet ”index” i namnet
  • Jag kollar om den heter något som har med indexet att göra.
  • Jag kollar om den är kategoriserad som en indexfond

Det här är det enkla sättet att kolla det på. Det lite svårare sättet är att kolla på framförallt två nyckeltal, se längre ner för definition:

  • Active Share – ett nyckeltal som ska ligga på ungefär 10
  • Tracking error – ska ligga under 0.5

Är man osäker så kan man alltid fråga. :-)

1. Vilket index följer fonden?

Eftersom jag investerar i hela marknader så är det intressant att titta på vilket index som fonden följer och vad som ingår i det indexet. Det har dock oftast inget med fonden att göra utan med bolaget som sammanställer indexet. Ett index är mer eller mindre ett genomsnitt för en särskilt definierad marknad. De index som jag själv är mest intresserad är:

  • MSCI World – är ett globalt index som följer 23 olika länder och följer ca 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av ca 1 635 av världens största företag. Faktablad från MSCI.
  • MSCI Europe – är ett europeiskt index som följer 15 olika länder i Europa och följer ca 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av 439 av Europas största företag. Faktablad från MSCI.
  • MSCI AC Asia Pacific – är ett index som följer 13 marknader och består av 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av de 994 största Asiastiska bolgen. – Faktablad från MSCI.
  • Russell 1000 – är ett index som följer ca 92 % av den amerikanska marknaden och består av ca 1 000 st amerikanska bolag. Faktablad från Russell.
  • SIX30RX – är samma index som OMXS30, som består av Sveriges 30 största bolag, men i SIX30RX är utdelningarna återinvesterade.

Sedan är där några andra som jag också följer till aktiedelen (MSCI Japan, MSCI Russia, FTSE Emerging Markets m.fl.) i portföljen, men principen är samma. Det som jag vill ha är:

  • Så brett index som möjligt
  • Med så många bolag som möjligt

För det minimerar nämligen bolagsrisken (risken att välja fel bolag) och branschriskerna (risken att välja fel bransch) och den enda risk man mer eller mindre har kvar är marknadsrisken. Marknadsrisken minimerar man genom allokering i olika tillgångar enligt t.ex. fördelningen mellan aktier och obligationer eller genom allvädersportföljen som tar det till nästa steg.

2. Hur bra följer fonden indexet?

Nästa sak när man tittar på en fond eller en ETF är att konstatera – hur bra är den på att följa det ovanstående indexet? Det här värdet kollar man enklast via Morningstar för fonden. Det går att kolla på två sätt. Det ena är att visa fonden och visa indexet bredvid varandra och se hur pass väl linjerna följer varandra. Se nedanstående bild.

zero-vs-msci

I bilden ovan ser man att Avanza Zero och det svenska indexet MSCI Sweden följs åt väldigt väl. Att där är en skillnad är egentligen att Avanza Zero följer SIX30RX-indexet som också inkluderar utdelningar. Det gör att det är inget konstigt att fonden är bättre, det är tvärtom förväntat.

Det andra sättet att titta på det statistiska måttet som kallas för korrelation (r). Korrelation är en siffra mellan 0 och 1 där ju högre värde desto bättre. En korrelation på 0 säger att där finns inget samband, medan 1 säger att sambandet är perfekt. Man vill alltså ha en så hög korrelation som möjligt. Hos Morningstar kallas det här för ”Förklaringsvärde (r^2)”.

korrelation

Jag tycker att man ska sikta på ett förklaringsvärde på 90 eller bättre. Två andra nyckeltal som man också kan kolla på är Tracking-Error och Active Share.

Tracking-error

Tracking Error är ett mått på hur fonden rör sig i förhållande till sitt index. Det visar hur nära indexfonden ligger sitt index, ungefär som ovan. Indexfonder ska ju ha ett lågt tracking error helst under 0.5.

Active Share

Active Share är ett mått på hur många aktier i fonden som avviker från dess index. En Active Share på 100 betyder att inga av fondens innehav finns i index och 0 betyder att alla innehav i fonden återspeglas i jämförelseindexet. En indexfond bör normalt ligga på 10.

3. Vilken avgift har fonden?

En av de enskilt viktigaste faktorerna för en fond är att titta på avgiften. Den procentuella förvaltningsavgiften i % fungerar nämligen på samma sätt som all annan ränta-på-ränta gör. Den ackumuleras över tid och det är här bankerna tjänar sina pengar. Läs mer i min artikel:

Avgiften för en indexfond ska vara mindre än 0.4 %. Avgiften ser man också enklast via Morningstar:

zero-kostnad

0 i avgift är alltid bra, för det betyder du får all vinst! :-)

4. Om det är en ETF var är courtaget och spreaden?

Vissa indexfonder kan man tyvärr inte köpa via vanliga fonder, utan man måste gå omvägen via ETF:er. En ETF är en börshandlad fond, det vill säga att det är en fond som handlas som en aktie. Det betyder att de också har en köpkurs och en säljkurs. Skillnaden mellan köp- och säljkursen kallas för ”spread”. Man vill ha en så låg spread som möjligt. Precis som för en aktie betalar man också ofta ett courtage när man köper en ETF så det är också en kostnad att ta i beräkningen, den brukar ligga på ca 100 kr.

Nedanstående bil visar hur det ser ut på t.ex. Avanza.

avanza-etf-avgift

 

Spreaden bör inte vara mer än 0.2 % och avgiften ska också ligga under 0.4 % enligt tidigare.

5. Vilken är den förväntade avkastningen?

Den förväntade avkastningen kan man antingen sammanställa själv (som man får göra om man vill ha mer än 5-10 års historik). Det enklaste sättet att se 5 års historik är i alla fall via Morningstar.

avanza-zero-historik

6. Vilken är standardavvikelsen och den riskjusterade avkastningen?

Standardavvikelsen är ett mått på hur mycket fonden svänger runt sitt medelvärde. Det vill säga hur stor är risken för ned- och uppgångar runt medelvärdet. Det är nämligen ingen konst att få hög avkastning, för det beror bara på risken man tar. Därför är det intressanta att se hur stor avkastningen i förhållande till den risken man har tagit.

Ett mått på den riskjusterade avkastningen är den så kallade Sharpekvoten efter Nobelpristagaren Alan Sharpe.

zero-std

Här vill man ha en så låg standardavvikelse som möjligt. Har man likvärdiga fonder så jämför man på det här nyckeltalet. Jag har även skrivit och spelat in ett videoklipp om standardavvikelse här:

Slutord och antalet Morningsstar-stjärnor

Det här är de viktigaste faktorerna och nyckeltalen som jag tittar på när jag väljer en fond. Morningstar använder ett liknande sätt för att gradera sina fonder, så vill man inte göra allt ovan själv så räcker det att titta på antalet Morningstar-stjärnor. Jag brukar försöka sikta på att alla fonderna jag väljer ska 4 eller 5 stjärnor. I bilden ovan syns t.ex. att Avanza Zero på 5 års sikt har 5 stjärnor vilket betyder att den är topp-10 % i sin kategori.

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

etf, förvaltningsavgift, indexfond, morningstar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

23 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej Jan,

    Först och främst, tack för en fantastisk sida! Jag har alltid varit sugen på att placera mina pengar men mitt engagemang går i vågor. Sen jag hittade din sida har dock en glöd tänts och jag börjat läsa mer och mer till och från, men det är så mycket och greppa att jag lessnar i perioder men hittar ständigt tillbaks till din sida och ibland nya. Jag tänkte därför göra det lätt för mig och ställa några frågor direkt då jag saknar med människor att diskutera ämnet med.

    Jag har i nuläget en 60/40 enligt din modell och det känns bra med tanke på mitt pendlande engagemang. Det jag önskar göra är dock en 75/25 portfölj då min ålder är låg och min plan är lång. Jag sparar minst 3000 varje månad och har råd att fortsätta med det.

    Så till min fråga, vilka räntepapper bör jag skära ner på och och i vilka aktiefonder bör jag addera mer i? beskriv och motivera gärna. Har du en bra länk som du kan länka tittar jag gärna på den också för att hjälpa mig själv. Jag lyckas alltid trycka i länkar som leder mig långt bort från min ursprungslänk på din sida och så har jag glömt vad jag börjat leta efter, haha. Hoppas du har tid att svara snart då jag är ivrig att få bygga om!

    Än en gång. Tack Jan för en fantastisk sida!

    /Jack

    Jack Jonsson
  2. Hej, jag undrar hur man hittar MSCI world index på avanzas börsskärm (eller annan hemsida). Fonder uppdateras ju inte som aktier men indexet gör ju det. Hade varit kul att följa olika indexfonderna lite mer under dagarnas gång. Precis som man lätt kan göra för avanza zero genom OMXs30 indexet. Vore mycket tacksam för svar.

    Asker
  3. Hej,

    Tack för denna väldigt informativa sida gällande indexfonder.

    Jag har dock en fråga jag inte fått någon klarhet i. Rekommenderas att man sprider investeringarna bland flera indexfonder inom samma kategori förutsatt att avgiften är densamma, eller finns det ingen vinning i det? Exemplevis om jag ska investera 100k i indexfond kategori Sverige. Istället för att lägga 100k i t ex Länsförsäkringar Sverige Index så lägger man 33k där, 33k i SPP Aktiefond Sverige A och 33k i Swedbank Robur Access Sverige. I detta fall borde det väl kanske vara en vinning i riskspridnng eftersom enligt fondinformationen på Avanza följer de tre olika index (olika namn iaf)? Gäller samma sak i t ex en global indexfond som följer samma index? Exempelvis istället för att lägga 100k i Länsförsäkringar Global Index så lägger man 50k där och 50k i Swedbank Robur Access Global eller är det meningslöst?

    För övrigt tycker jag det är svårt att se exakt vilka index en fond följer då alla fondbolag verkar ha lite egen skrivning exakt på vad indexet heter. Från fondinformationen på Avanza t ex:

    EUROPA:
    Länsförsäkringar Europa Index – MSCI Europe
    SPP Aktiefond Europa – MSCI Europe Index, net return.
    Swedbank Robur Access Europa – MSCI Europe Net
    GLOBAL:
    Länsförsäkringar Global Index – MSCI World Total Net Return
    Swedbank Robur Access Global – MSCI World Net
    DNB Global Indeks – MSCI World Index
    SPP Aktiefond Global A – – MSCI All Country World Index, net return.
    JAPAN:
    SPP Aktiefond Japan – MSCI Japan Index, net return.
    Swedbank Robur Access Japan – MSCI Japan Net
    USA:
    Länsförsäkringar USA Index – S&P 500
    SPP Aktiefond USA – MSCI USA Index, net return.
    Swedbank Robur Access USA – MSCI USA Net
    SVERIGE:
    AVANZA ZERO – SIX30RX-index
    Länsförsäkringar Sverige Index – OMXSBGI
    SPP Aktiefond Sverige A – Stockholmsbörsen Benchmark Index (SBXCAP) return
    Swedbank Robur Access Sverige – OMX Stockholm Benchmark Cap GI (OMXSBCapGI)

    Lite förvillande för en nybörjare att veta om det exakt är samma index eller om något litet skiljer.

    Magnus
  4. Hej Jan!
    Jag är 55 år och tänker försöka få lite extrapengar när jag går i pension om tio år. Har kollat din tips och råd men är ändå osäker, så jag ger dig lite information om hur jag tänkt lägga upp mitt sparande och hoppas du har tid att ge mig lite feedback på hur jag ska göra. Så här har jag tänkt: 25000kr ska jag börja att sätta in och därefter 1000kr/mån. tycker det verkar jättespännande att kunna spara på ditt vis. Med vänlig hälsning Britta

    Britta Andersson
    1. Hej Britta,

      Det låter väl jättebra att börja månadsspara. Jag kan däremot tyvärr inte ge några andra tips än de som jag har beskrivit här på bloggen. Reglerna kring finansiell rådgivning är ganska strikta tyvärr. Min rekommendation är att stämma av med t.ex. din banks rådgivare för en komplett analys by the book. Du kan gärna mejla mig sedan och så kan jag ge feedback på råden som du får. Lycka till!

      Jan

      Jan Bolmeson
  5. Hej!

    Tänkte börja spara till mitt kommande barnbarn. En global aktie indexfond har jag tänkt. Vilken rekommenderar ni?

    MVh

    Helena Schrempf

    Helena Schrempf
  6. Min undersökning bland indexfonderna ger att LF Global index är den optimala fonden!
    Spiltan invest kunde konkurrera men då denna saknas i premiepensionsvalet har jag valt Global och konkurrenterna är/var Zero och AP7 aktie.
    Vidare sparade jag i Spiltan invest men den usla uppdateringen men övergav denna därför så nu gäller Global och dagliga insättningar hos min bank LF för att få ett optimalt GAV
    hälsar
    Robbie

    Robbie
  7. Hur hade du resonerat om ett index man följer börjar gå dåligt en längre period? Om Sverige går emot trenden och har en dålig period ska man då byta till ett annat index som går bättre eller sitta kvar i båten? Om jag tex följde Ryssland och Latinamerikaindex för 10 år sen så kanske det skulle vart värt att byta efter 5 år istället för att sitta kvar i båten.

    / Nicholas

    Nicholas
    1. Du kan alltid köpa mera när kursen faller. Allt går i cykler. Även när det gäller makroplaceringar som indexfonder. Det betyder att pengar går från högsta värdering till lägsta värdering (d v s ta vinsterna högt, återinvestera lågt). Syftet är att fånga tillväxt där värderingarna är som lägst. Du har säkert hört på ekonominyheterna när det pratas om att ”hämta hem vinsterna”? Det är sådant här som åsyftas. Spekulanter placerar pengarna i lågvärderade instrument (i detta fall en indexfond) och säljer när köptrycket ökar (d v s ”säljer in i köptrycket”). Detta är modellen man måste följa som framgångsrik spekulant.

      Anledningen till varför jag personligen kallar indexfonder för spekulationsplaceringar är för att de eventuella utdelningar (eller direktavkastningar) som indexfonden får in faktiskt aldrig betalas ut direkt till dig som deläger fonden. Därför är det en ”ackumulativ fond”, d v s alla kassaflöden som fonden tjänar in är i praktiken inga kassaflöden du får användning av i din privatekonomi (så som är brukligt när man äger en direktavkastande aktie exempelvis). Man måste vara väldigt medveten om detta när man köper fonder överlag, inte bara när det gäller indexfonder.

      Mathias
    2. Mathias, jag förstår principen med att köpa billigt och sälja dyrt men det var inte det som var min fråga. Min fråga gällde snarare om man ska omfördela sin geografiska riskspridning pga långvariga problem i landet/regionen. Det var egentligen inte tal om att plocka hem vinster då min placeringshorisont är 10-15 år. En person som placerade pengar på Nikkei index 2000 lär inte vara så nöjd 2014 oavsett om man köpte när det var billigt eller dyrt.

      Då utdelningen ofta återinvesteras i fonden så har jag förstått att direktavkastningen visar sig i fondens kursutveckling, dvs att jag får ta del av direktavkastningen när jag väl säljer fonden till följd av en högre kursutveckling. Jag har svårt att via egna aktieköp få en riskspridning i linje med S&P 500 eller MSCI World så riskspridningen överväger en årlig utdelning till mitt bankkonto. Jag vet iof inte om ETF:er har årlig utdelning men jag vill nog ändå återinvestera pengarna i det valda indexet så det spelar mindre roll.

      Nicholas
    3. Hur länge har du varit positionerad i fonden som du tänkt sälja av? Du skrev att din placeringshorisont är 10-15 år? Har du uppnått den horisonten? Ifall inte, om du säljer av: då har du egentligen ingen placeringshorisont i praktiken?

      Är underliggande tillgångar i fonden i risk för totalt haveri/konkurs? Ifall inte, varför inte köpa mera i samma fond nu när priserna är nedtryckta? Då får du en bättre prispositionering när kurserna går uppåt igen. Det kommer att förbättra ditt utfall över de 10-15 år du har satt som placeringshorisont.

      Att utdelningarna visar sig i kursutvecklingen. I det fallet skulle alla aktiebolag på börsen handlas till åtminstone substansvärdet också. Det gör de sällan. Antingen handlas de till en premium eller till en rabatt (volatilitets faktor ser till att detta sker). Fonder är inte annorlunda. Den som gav dig den informationen kan lätt motbevisas med fakta.

      Mathias
    4. Jag har inte uppnått tänkt placeringshorisont på långa vägar. Så du tycker med andra ord att man ska följa med index 1 i en negativ trend och köpa på mer i hopp om att vändningen sker istället för att följa index 2 i en positiv trend och hoppas att det inte vänder? Med tanke på att man inte kan förutspå framtiden så är det logiska att inte byta och köpa i nedgången.

      Marknaden är inte på väg att krascha, men låt säg att jag har ett Rysslands index. Då anser du inte att jag bör byta den till ett bredare östeuropaindex för att minska risken (inte för att det är så mycket bättre men du förstår nog poängen)?

      Ska man helt bortse från makroekonomiska händelser i nutiden när man omfördelar sin portfölj?

      I en fond så kan utdelningen återinvesteras så att utvecklingen på fonden blir bättre för mig (1,05 fondandel x 10% avkastning är bättre än 1 fondandel x10% avkastning), rätta mig gärna om jag har fel. Nu får man förvisso nya fondandelar så det var nog jag som var otydlig. Det förändrar dock inte den positiva aspekten med riskspridning.

      Nicholas
    5. Om underliggande inte på sannolika skäl är på väg mot konkurs / krasch då är fallande priser en välsignelse. En tillväxtmaximerare. Jag är inte ensam om att tycka detta.

      I fallet med rubeln så är det, som vi vet, sanktionspolitik från utlandet som har ställt till med mycket av den stora oredan i Ryssland. Att Putin sedan inte verkar veta bättre gör att nu spekulanter utnyttjar läget. Om vi ska vara riktigt generella i uttalandena så bör kurserna relaterade med Ryssland (i e aktiekurser i ryska bolag m m) gå upp igen efter att sanktionskriget har lagt sig och förhoppningsvis då Putin har fått lämna sin president post. Om det någonsin sker (han verkar inte vara så enkel att bli av med).

      En rekommendation till dig, när du spekulerar, är att du har fasta riktlinjer för när något är köpvärt eller inte. Jag personligen börjar enbart spekulera i finansiella instrument ifall instrumentet har fallit med -50% YTD (Year-To-Date) och enbart ifall underliggande inte är i en direkt konkursrisk. Om underliggande bara har fått en liten käftsmäll (i e en VD har klantat sig, en produktlansering har skapat lite rabalder o s v) då är det inte en usel spekulation enligt mitt tycke. Snarare en tacksam möjlighet. Din fråga till dig själv bör vara: hur många procent bör kursen ha fallit med innan du köper in dig? Vilket tidsintervall ska du basera beslutet på (själv kör jag med YTD eftersom det visar ett större perspektiv)?

      Makro händelser: man ska ha en hyfsat god koll på både makro- och mikronivå. Samtidigt är det lätt att man blir lite för påläst. Man behöver veta vilka handelsförutsättningar man ska och inte ska involvera sig i. Man ska isolera sitt grundkapital från spekulationer (jag spekulerar enbart med utdelningarna från mina aktier. Skulle jag därför ha fel i mina spekulationer så är det inte jordens undergång. Man måste ha en säkerhetsbarriär). Man ska också undvika krediter när man spekulerar. Alltid. Det finns många historier om legendariska spekulanter som har blivit komplett ruinerade eftersom de av girighet använde sig av lånade pengar i sina spekulationer. Lär av historiken. Var vis, inte klok.

      Mathias
  8. Bra artikel! Ang punkt 1, vilka specifika värdepapper köper du? Ex MSCI World, på Avanza hittar jag flera ETF:er som följer det indexet, vilken av dessa ETF:er föredrar du?

    Erik
    1. Där föredrar jag t.ex. DNB Global Indeks som är en vanlig fond… Minns inte på rak arm om den följer just MSCI World i huvudet men den följer ett liknande.

      Jan Bolmeson
  9. Bra genomgång! Under punkt 1 skulle man kunna lägga till kravet att det index fonden följer inte ska vara konstruerat så att det leder till onödiga kostnader (som, utöver den synliga avgiften, förstås också sist och slutligen belastar köparen). Sådana brister är Russell 1000 behäftat med, åtminstone om man ska tro David Swensen som förvaltar Yales tilgångar och är en auktoritet inom bl.a. indexinvestering.

    Problemet är att Russell 1000 är ”market capitalization-weighted index” till skillnad mot till t.ex. S&P 500 som är ”market value weighted index”. Varje bolag i S&P 500 har samma vikt som sin storlek på marknaden. När bolagens storlek förändras skapas inga onödiga transaktioner för en fond som följer indexet eftersom indexet följer marknaden. I Russell 1000 ges stora bolag större vikt än deras storlek på marknaden. När bolagens storlek förändras leder till onödiga transaktioner för en fond som följer indexet eftersom indexet måste justeras. Konstruktionen leder även till andra onödiga kostander.

    Swensen skriver mer om detta i sin bok ”Unconventional Success: A Fundamental Approach to Personal Investment”. Just detta avsnitt går faktiskt att läsa på Google Böcker:

    https://books.google.se/books?id=WRLNZwZRRLsC&pg=PA254&lpg=PA254&dq=RUSSELL+1000+david+swensen&source=bl&ots=gWL1uw2hzj&sig=r-mQR4EWKo-liVLDb0vANBz2vHA&hl=sv&sa=X&ei=MMCNVOb5MYbiywPaxYDgBg&ved=0CCkQ6AEwAQ#v=onepage&q=RUSSELL%201000%20david%20swensen&f=false

    Storugglan
    1. Tack! Ja, det ska jag göra. Problemet är att det är svårt att fatta några riktiga beslut kring de, men jag ska uppdatera det…

      Jan Bolmeson