Inte ens svenska fonder slår index | RikaTillsammans

Inte ens svenska fonder slår index

De svenska fondernas avkastningar är inte bättre än slumpens

70 % av oss svenskar äger fonder. En tredjedel av dessa äger en Sverige-fond. I artikeln ”Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare…” visade jag hur internationella studier visat att 99.4 % av alla fonder inte slår sitt index. Samma sak gäller tyvärr även de svenska fonderna.

När jag var med i SVT Debatt i förra veckan fick jag förmånen att träffa Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms Universitet. Även om vi inte riktigt delade uppfattning om den svenska bostadsbubblans vara eller icke-vara, så var vi ganska överens om de svenska fondernas utveckling mot sina index.

Ett par dagar senare mejlade han mig två artiklar som han själv skrivit i ämnet. Slutsatserna går (tyvärr) helt i linje med min förra artikel. De svenska fonderna slår inte heller sina jämförelse-index. Harry skriver i Dagens Nyheter:

I vår granskning av dessa fonder finner vi att de sedan 2002 har gett spararna en avkastning som är 1,5 procent lägre per år än börsen efter avgifter och andra kostnader. Kring genomsnittet finns det en ganska stor spridning. En av fem fonder slog börsen. Harry Flam, Dagens Nyheter, 141208

Just det här sista tar många småsparare – till följd av bankens rådgivare (som egentligen är säljare) påtryckningar – som bevis för att det gäller att välja rätt fond. Problemet är, precis som de internationella studierna visar, att man inte kan utesluta slumpen.

Vår granskning visar i stället att den relativt höga avkastningen bland en femtedel av fonderna i huvudsak beror på tur, inte på skicklighet. Harry Flam, Dagens Nyheter, 141208

Eller som han skriver mer entydigt i sin forskningsartikel:

In conclusion, there is very little evidence of true stock picking skill among managers of Swedish equity mutual funds and no evidence that funds can give investors positive net returns. [sid. 14, 1]

Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning

I genomsnitt underpresterade de svenska fonderna mot det svenska indexet med mellan -0.18 % och -1.47 %. Av 113 utvärderade fonder var där bara 12 fonder som hade positiva resultat mot index.[sid. 2, 1]

Det intressanta i nästa steg är att undersöka hur mycket av den här överavkastningen som beror på skicklighet och hur mycket som beror på ren tur. Metoden man använder är att man utgår från att de fonder som historiskt haft den högsta avkastningen i bästa fall kan förväntas ge en avkastning som är lite bättre än index.

Sedan rangordnar man fonderna i förhållande till sin avkastning jämfört med index under treårsperioder och sedan registrerat deras avkastning under påföljande år, påföljande två år, och så vidare upp till påföljande fem år. Nedanstående bild visar de fem bästa respektive de fem sämsta fondernas avkastning som de i genomsnitt har haft under ett till fem år.

Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning

Behållningen från bilden ovan är att det är ganska enkelt att se att fonderna rör sig runt ett medelvärde. Det visar sig att under de följande fem åren hade den bästa fonden den näst sämsta avkastningen och den näst sämsta fonden den tredje bästa. Redan efter två år hade fonderna i stort sett samma avkastning. Eller som Harry skriver:

En granskning som inbegriper samtliga fonder visar att de påföljande 1–3 åren finns det inget samband med tidigare prestationer. Det finns visserligen en svag tendens till att fonder som har gett en relativt hög avkastning ger högre relativ avkastning under påföljande 4–5 år, men en rimlig slutsats är att rangordningen mellan fonderna till allra största delen beror på tur och otur, inte på skicklighet och oskicklighet. Harry Flam, Dagens Nyheter, 141208

Fondernas avkastning är sämre än slumpen

Det andra sättet som man kan använda för att undersöka huruvida en fonds resultat beror på skicklighet eller tur, handlar om att man simulerar avkastningar på årsbasis. Väldigt förenklat så kan man säga att man justerar årsavkastningen mot index och sedan använder man fondernas medelavkastningar som lottsedlar.

Det leder till att ungefär hälften av fonderna kommer ha tur och borde få en avkastning högre än börsen och vice versa. Eftersom slumpen är mer eller mindre normalfördelad bör de flesta resultat hamna runt 0 % – det vill säga samma som index. Det visar sig i form av de genomskinliga staplarna i bilden nedan.

Verkliga avkastningar är inte bättre än slumpmässiga

De blå staplarna visar istället hur fondernas riktiga avkastning fördelar sig. De bästa blå avkastningarna är INTE bättre än de genomskinliga staplarna. Slutsatsen som man kan dra med statistisk säkerhet är alltså att det verkliga utfallet inte är bättre än det slumpmässiga – vilket innebär att man inte kan utesluta slumpen (eller att förvaltarna bara hade tur när de slog index, eller otur när de hamnade under).

Slutsats

Slutsatsen är egentligen precis samma som i min förra artikel på ämnet, det vill säga att för den vanliga spararen så är det betydligt bättre att köpa index-fonder med låga avgifter.

Det som däremot är intressant med Harrys artiklar är att han även gör en uppskattning på vad det här innebär i Sverige. Han påstår att det handlar uppemot 5 miljarder kronor som vi sparare just nu lägger i fondförvaltarnas fickor istället för i våra egna. Helt utan anledning. Helt galet.

Inget nytt under solen alltså, men ändå kul med svenska siffror.

Uppdatering: 13:39

Som ett brev på posten publicerar SVT idag följande artikel:

Relaterade artiklar

Referenser

  1. Flam, Harry et al. Swedish Equity Mutual Funds 1993-2013 – Performance, Persistence and Presence of Skill, September 2013, sid 2.

Relaterade etiketter och ämnen

aktier, fonder, indexfonder, vetenskaplig artikelstudie

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

8 kommentarer finns till denna artikel:

  1. 5 år är dock för kort för att dra några starka slutsatser. En sak är säker, ju närmare en fond kommer till Buffetts investeringsfilosofi desto bättre går det. Titta t.ex på Skagen fonder. Det är mycket högre sannolikhet att fristående fonder slår index än att fonder inom stora banker gör det, eftersom fristående fondförvaltare har större utrymme att fatta egna beslut. Genom att hålla sig till förvaltare som har en långsiktig utsikt och låg årlig omsättning av innehaven så ökar nog chansen att lyckas.
    Läste någonstans att ytterst få tjänar på indexfonder trots att de är att föredra för de flesta investerare, på grund av att de hoppar in och ut ut börsen istället för att hålla huvudet kallt. Människor har dålig disciplin helt enkelt. Det gäller alla fonder.

    Lennart
    1. Både ja och nej… Jag håller med att en liten fond har större möjligheter än en stor bank. Däremot har jag själv varit med om när små fonder har hamnat helt ur synk med marknaden. Ett exempel var stjärnfonden ”Stella Nova” för en drygt 10 år sedan. Jag brukar akta mig för små nischfonder då det är väldigt, väldigt svårt att slå index över tid. Såg en beräkning att det är 42 gånger lättare att vinna på lotto än att välja rätt vinnarfond av 7 fonder 7 år i rad…

      Jan Bolmeson
  2. Läste artikeln som du länkade till, ”Bankchefens varning – våra produkter är dåliga och dyra” och kan inte låta bli att tycka det är lite ironiskt att han inte vill gå ut med vem han är för att han sannolikt kommer att bli av med jobbet och inte få jobba i branschen längre.

    ”Bankerna är hemska och dom lurar er massor och snor era pengar. Berätta inte för någon att jag sa det bara för då kommer jag personligen inte få profitera på det…”

    Hahaha! Folk är då bra roliga

    Luis
  3. Hej! Håller på och ser över och ska flytta mina PPM-placeringar samt tjänstepension och ITP/ITPK från tidigare arbetsgivare.
    Är det något annat du tycker man ska tänka på då till skillnad mot pengamaskinen? Tack för en jättebra blogg! :)

    Monica L
  4. Visst är det bra med index istället för andra förvaltade fonder, men jag tycker bra om investmentbolag istället för bara index. Per H Börjesson pratade om det i senaste börspodden om att han tycker det är bra mycket bättre att äga Berkshire Hathaway istället för global eller usa-index om man vill åt amerikanska marknaden. Intressanta är ju också att skulle man äga de fem största investmentbolagen i sverige senaste 10 åren presterar de bra mkt bättre än index. Självklart om man har äger ett investmentbolag som Ratos som Jan skrev en artikel om finns det risk (nu menar jag inte att Jan ägde en aktie i sin portfölj), men man ska nog i så fall äga minst 5-6 investmentbolag och självklart kan vissa svaja i 5-6 år men över lång sikt, över 20 år tror jag de största investmentbolagen kommer prestera bra.

    Stefan