Better Globe i Nordnets Sparpodden #123 | RikaTillsammans

Better Globe i Nordnets Sparpodden #123

Svar på några av de invändningar och farhågor som luftades i Sparpodden 123

Jag är ju lite nörd och försöker hänga med i de större poddarna om ekonomi. Döm min förvåning häromdagen när Better Globe togs upp i Sparpodden 123. Blev positiv tills jag hörde Joakim och Peter kommentera en läsarfråga på ämnet. Där de avrådde från Better Globe.

Först och främst – ja, jag fattar varför de uttalar sig så som de gör. I deras skor, som representanter för Nordnet, och ett enormt genomslag är det nästan alltid bättre (och enklare) att vara kritisk än att rekommendera något. Man kan nämligen alltid få skit för en rekommendation medan för en avrådan får man sällan lika mycket kritik för. Det är också en av anledningarna till att jag brukar försöka hålla mig försiktig till rekommendationer om jag inte är helt säker på något.

Sedan finns det en anledning till att jag hellre säger att jag inte är insatt än avråder från något och det är att en avrådan kräver enligt mig lika mycket jobb som en rekommendation. Det kräver nämligen att man läser på ordentligt, försöker värdera informationen, genomför källkritik och framförallt bildar sig en egen uppfattning baserat på fakta. Jag har mer än en gång fått däng i huvudet av andra som inte läst på tillräckligt, både privat och professionellt. Ofta är där nämligen mer till en story än det som syns initialt.

Oavsett, det upplever jag att man behöver ha en förståelse för. Det är därför jag tycker det är tråkigt att de avrådde på egentligen ganska lösa boliner. Så här ser jag på Better Globe. Med risk att jag är part i målet, jag har ju köpt träd sedan 2007 och får även en viss återförsäljarersättning från Better Globe så tänkte jag försöka kommentera några av påståenden från ett annat håll.

Är avkastningen garanterad?

Nej. Nej. Nej. Ingenstans säger Better Globe eller jag att avkastningen är garanterad. Det är en förväntad avkastning baserat på nuvarande och historiska marknadssiffror. Se nedan för mer info.

15 % avkastning och 10 gånger pengarna år 20

Det är var ju något av en skönmålning. Den förväntade avkastningen är ju 15 % på insatt kapital från och med år 5 till och med år 19. Därefter är den förväntade avkastningen 10 gånger pengarna det 20 året. För att kunna göra en jämförelse på det här så måste man räkna om det här med internränta (ränta-på-ränta baklänges) och det är ganska bökigt att göra.

Om man väl gör det så kommer man fram till att den genomsnittliga årliga avkastningen ligger på 15 %. Det är en hög, men inte orimlig avkastning om man tittar på den underliggande tillgången. Den underliggande tillgången är ett par olika typer av träd. Det förklarar också varför man inte får någon avkastning de första fem åren. Då växer ju trädet och då finns det inget att ta avkastning från.

Nej, det är inte frukter av guld heller som det sades i Sparpodden (pluspoäng för fyndigheten dock), utan det är framförallt dessa typer av träd som man odlar:

  • Acacia Senegal – ett träd som ger en skörd i form av gum arabica
  • (Äpple)Mango-träd – ger skörd i form av mango
  • Mukau-träd – ger ingen årlig skörd men är däremot ett virke som klassas som mahogany

Sedan planterar man även andra träd i olika utsträckning såsom Nimm- och Jatropha och andra träd som trivs i semi-öknen. Det intressanta här är att det är Acacia- och Mango-träden som ger den årliga avkastningen från det 5 till det 19 året. Pengarna kommer från skörden. Det 20 året kommer inte pengarna från ”fruktträden” utan från Mukau-trädet som avverkas. Att en stor del av pengarna kommer på en gång är ju ganska vanligt i skogsinvesteringar, så det är ju inget konstigt för Better Globe. Det är ju att jämföra med andra företag som t.ex. säljer andelar i Teak-plantager.

Ta Mukau-trädet som exempel. Det värderas i dagsläget till mellan 700 – 800 € per m3. Ett 20 år gammalt fullvuxet Mukau-träd ger ungefär 0.4 – 0.5 m3. Det motsvarar ett pris på 280 € för ett träd. Av denna säger Better Globe att trädägaren ska få 170 € eller 10 gånger pengarna som det sägs på hemsidan. Orimligt? Jag tycker inte det. Företaget gör vinst, trädägaren gör vinst och människorna som har skött träden har fått lön. Jag tycker det verkar en ganska fair deal.

Som ett eget perspektiv kan jag säga att den måste vara i den häraden för att motsvara risken som man tar. Börsgenomsnittet ligger ju på 7-8% per år och eftersom det här är en illikvid investering i ett relativt litet bolag med hög risk så behöver avkastningen motsvara den risken. I det här fallet dubbla börssnittet vilket jag personligen tycker är ok. Jag har skrivit mer om själva avkastningen från trädet här:

Är det en välgörenhetsorganisation?

Nej. Det är ett registrerat Kenyanskt skogsbolag som heter Better Globe Forestry (egen hemsida här). Det är alltså ett vinstdrivande bolag som ska tjäna pengar till sina aktieägare precis som vilket bolag som helst.

För mig är det dessutom en stor fördel, eftersom det då finns ett långsiktigt incitament för någon att driva bolaget vidare då det tjänar pengar. Det skapar dessutom en helt annan frihet eftersom det inte är beroende på donatorer. Det är ju bara att kolla på de flesta andra välgörenhetsorganisationer här hemma hur de kämpar för att få ihop sin finansiering.

Utnyttjar man människorna där nere?

Nej. Eller så här – om man känner att en arbetsgivare i Sverige utnyttjar alla de människor som är anställda i Sverige så ja. Om man är OK med att människor är anställda i Sverige så anser jag att det är rimligt att det även är OK för människor i Kenya att vara anställda. Jag skulle till och med säga att en anställning i Kenya är viktigare eftersom de anställda som Better Globe har där nere inte har i närnheten av samma skydsnät som vi har här hemma i Sverige. En anställning i Kenya kan bokstavligen vara skillnad mellan liv död i de allra fattigaste områdena där man verkar.

Jag har under mina tre resor till Kenya, Uganda, Rwanda träffat och själv pratat med med över 50 anställda på alla nivåer. Alla, utan undantag, är väldigt tacksamma för den möjligheten som Better Globe har gett dem. Många berättar hur Better Globe och anställningen verkligen har lyft dem ur fattigdom, gett deras barn möjlighet att gå i skolan, gett dem möjlighet att starta eget med mikrolån, ökat värdet och avkastningen på deras mark men framförallt gett dem ett helt nytt och annat hopp om framtiden.

Kan man använda Better Globe för att risksprida?

Ja, jag tycker personligen det. Jag gillar många olika tillgångsslag i en portfölj och direktägande i skog är vanligtvis vanskligt att komma åt. Jag själv tittar kontinuerligt på skog här hemma i Sverige och det kostar många gånger över 100 000 kr per hektar. Better Globe ger en möjlighet att komma crowdsourca skog och man kan börja med några 100-lappar. Se mer nedan.

För bra för att vara sant?

Jag vet inte. Jag tyckte det 2007 när jag kom i kontakt med Better Globe för första gången via en god vän. Skillnaden var att jag inte avfärdade det direkt utan jag tog mig tiden att kombinera en semester med att göra min egen undersökning och due diligence. Jag träffade människorna, jag träffade de lokala politikerna, jag träffade till och med vice-presidenten och några av ministrarna i regeringen. Jag bildade mig en egen uppfattning och inget av det som jag såg eller har sett på mina resor talar för att det är för bra för att vara sant.

Är det ett projekt utan risk? Absolut inte! Den största risken som jag ser är att det är fortfarande ett litet bolag med globala mått mätt en låg omsättning. Den är fortfarande till stor del beroende av nyckelpersonerna och där är många fallgropar kvar. Det är en investering som kan bli värd (nästan) 0 kr om verksamheten inte skulle fungera och det är en stor risk jämfört med t.ex. en indexfond. Aktier kan ju också bli värda 0 om företaget går i konkurs. Skillnaden är att om Better Globe skulle gå i konkurs så äger man fortfarande sina träd, men det skulle vara bökigt oavsett. Jag har skrivit mer om alla risker här:

På den positiva sidan så har bedrivit sin verksamhet i 10 år, stött på problem, löst dem och man är fortfarande kvar. För mig är det ett tecken på styrka. Man gör inte något i 10 år om det inte fungerar, om man inte tror på det eller där finns en bärighet. Man har betalat ut den avkastning man ska och man har gjort det i tid. Man har hållt alla löften till oss trädägare och det är extremt positivt.

Jag själv har investerat mer än vad jag själv brukar rekommendera andra. Normalt brukar jag aldrig rekommendera någon att lägga mer än max 5 – 8 % i en och samma investering och det är samma sak med Better Globe. Det kan gå åt skogen (no pun intended) och man behöver sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg. Jag själv har lagt drygt 20 %, som i siffror innebär ca 1 000 000 kr och jag har hittills fått avkastning på ca 150 000 kr. Det är baktungt, jag vet, men det beror ju på affärsmodellens upplägg där man inte får något de första fem åren.

Vad är då min rekommendation?

Min rekommendation är att pröva och lära känna bolaget och lägga lite pengar som man verkligen har råd att förlora.

Man kan börja köpa ett donationspaket för 53 € eller ett träd för 17 €. Man förbinder sig inte till något, man kan komma närmare bolaget och lära känna det. Det finns inga tvång utan man kan köpa ett enda träd och inget mer. Jag kan verkligen garantera att pengarna redan idag kommer lokalbefolkningen till gagn, det har jag så många historier, videoklipp och foto på. Bland annat mina två favoriter nedan:

Det sker idag. Det är enligt mig faktiskt inte ens upp för diskussion. Avkastningen är ju inte garanterad, men kan köpa sina träd som ett test och sedan vänta 5 år och se att avkastningen verkligen kommer. Sedan kan man i så fall öka på sin investering. Så gjorde jag själv. Första året köpte jag träd för drygt 5 000 kr, idag köper jag träd för 10-20 gånger det beloppet. Men det gjorde jag inte från dag ett av förklarliga skäl. (sedan har jag i och för sig ångrat det många gånger också. :-))

Om utnyttjande av folks tro och välgörenhet

Det sista som sägs i podden är ju att det är synd att man utnyttjar folks tro och att det finns andra sätt att bidra genom t.ex. välgörenhet. Ja, det stämmer ju på en nivå, men inte på en annan anligt mig. Det är många, betydligt mer insatta än mig, som har påtalat att välgörenhet inte fungerar särskilt väl. Det skapar inget incitament, gör folk passiva och skapar möjligheter till korruption. Alla ministrarna jag träffade i Uganda och Kenya sa samma sak – sluta ge oss välgörenhet, investera hellre i vårt land och låt oss få göra värdeförädlingen av varor och tjänster hos oss. Det är det som skapar ekonomiskt tillväxt och utveckling, inte sitta med mössan i hand och ta allmosor.

Jag själv skänker relativt mycket pengar till välgörenhet såsom Läkare utan gränser, Unhcr, SOS Barnbyar, Giving People och några andra. Det känns skönt, men handen på hjärtat så är det max 1 500 kr i månaden. Jämför jag det här med Better Globe där jag har investerat över 1 000 000 kr så behöver man inte vara kungen-av-excel för att räkna ut vilka pengar som gör mest skillnad för mest människor. Jag upplever inte mig ha möjligheten att skänka den summan i förhållande till min ekonomi. Det sättet som Better Globe gör det på, ger mig en möjlighet att göra gott för andra samtidigt som jag gör gott för mig själv. Det tycker jag är bättre än något annat alternativ som jag har hört eller sett. Det är ju verkligen CSR och win-win på riktigt.

Så nej, jag delar faktiskt inte Johan och Peters sista uppfattning att om man vill göra skillnad att man bara ska göra det genom välgörenhet. Det finns andra och bättre sätt och Better Globe är varken först eller ensamt. Alla koncepten som Better Globe jobbar med – trädplantering i semiöken har andra gjort tidigare, mikrolån har man fått nobelpris för, utbildning för de fattigaste som ett sätt att lyfta sig är inget nytt och investering i skog har vi hållt på med i hundratals år. Däremot är Better Globe ett av få företag som försöker kombinera ihop dessa och på en proof-of-concept-nivå, verkligen har lyckats.

Så, nej, man behöver inte oroa sig för att pengarna kommer till nytta. Det kan jag verkligen garantera. Kan man garantera avkastningen på samma sätt? Nej, det kan man inte överhuvudtaget. Men å andra sidan, vilket investering är garanterad och utan risk? Och nej, inte ens bankkonto med insättningsgaranti är garanterade.

Relaterade artiklar

Jag har skrivit många artiklar under åren om Better Globe, jag skulle rekommendera att börja här på min sammanställningssida:

  • Better Globe gör gott, bidra till en bättre värld och tjäna pengar samtidigt

Relaterade etiketter och ämnen

Better Globe

Kommentera

24 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej!
    Anledningen till att jag tvivlar på denna investering är på grund av beskattningen. Anta att man betalar 30% skatt på all avkastning på trädet. De 191 euro ( 38+170-17) som man får ut krymper då till 134, och den årliga avkastningen blir markant lägre. Stämmer detta?

    Mvh

    Dan
    1. Ja, det stämmer. Men det är ju samma för vilken annan typ av investering som helst. Det har ju med det svenska skattesystemet att göra och det är ju svårt för Better Globe att ha en åsikt om.

      Det hade varit schysst att kunna få in det i en kapitalförsäkring i framtiden, men jag har faktiskt helt ärligt inte undersökt hur man skulle göra det. Utan just nu betalar jag 30 % på det.

      Jan Bolmeson
  2. Jo, jag tänkte köpa på mig lite träd i en liten omfattning mest för att prova. Men jag har en fundering kring avverkningen som blir om 20år. Det förväntas ge 170Euro för ett Mukau-träd. Om jag då köper 50st träd så kanske jag bara får några sådana träd och resten fruktträd?, ger alla träd 170Euro vid avverkning eller endast Mukau träden som blir till virke.?

    Tack för en grym blogg.
    Mvh, Micke

    Micke
    1. Jag har skrivit om det här i andra artiklar. Eftersom jag och några kollegor får ersättning för varje träd som vi säljer så har vi bildat ett svenskt aktiebolag där vi tar in provisionsintäkerna i så att det är så transparent som möjligt.

      I det bolaget sitter jag i styrelsen, men det bolaget har ju inget med den operativa verksamheten i Better Globe att göra – varken med det norska försäljningsbolaget eller det kenyanska skogsbolaget. Jämför det här med ett svenskt försäljningsbolaget för Mercedes och själva huvudbolaget Mercedes i Tyskland. Hoppas att det här förtydligare sambandet igen.

      Jan Bolmeson
  3. Varför tog du bort min kommentar? Länkade ju bara till efterfrågad ”årsredovisning” som finns på better globes hemsida under FAQ

    Walter
    1. Jag har inte tagit bort några kommentarer. Den enda som jag ser är att du har skrivit en annan och den är publicerad. Eller är det någon annan som du avser?

      Jan Bolmeson
    1. Som jag har skrivit tidigare på bloggen, det norska bolaget är ett försäljningsbolag och det är skiljt från det kenyanska skogsbolaget som är ett kenyanskt ltd.

      Det är därför årsredovisningen på det norska bolaget är ganska ointressant eftersom det inte visar balanserna, kassaflödet eller likviditeten. Det är kassaflödet i det kenyanska bolaget som är väsentligt tillsammans med likviditeten som ges av balansräkningen.

      Jan Bolmeson
  4. Hej!
    Har precis kommit ingång med mitt sparande, har cirka 100 000 kr placerat i en stratega 30 fond hos nordea. jag har läst om dina nybörjar portföljer osv som du rekomenderar , men jag undrar om jag ska ha kvar min fond liggandes & sedan påbörja ett nytt sparande bredvid denna eller ska jag sälja av denna och omplacera?. jätte tacksam för ett svar som kan ta mig i rätt riktning för lite högre avkastning . Med vänlig hälsning R

    robin
    1. Sorry, kan inte riktigt svara på den typen av frågor på annat sätt än vad jag gör under kategorin ”Så blir du rik”.

      Jan Bolmeson
  5. Det enda som gör mig lite skeptiskt är att de ligger långt efter med antal planterade träd jämfört med vad de har sålt. För att inte skrämma folk har de dessutom plockat bort denna information! Tidigare kunde man tydligt se hur många som var sålda och hur många som är planerade. Nu ser man hur många som är planterade och så står det i en fotnot att det är fler sålda än vad som är planterade. Får man inte bukt med detta snart riskerar det hela att bli ett pyramidspel…

    Fredrik
    1. Ja, jag håller med.

      När jag var nere i augusti var det en av frågorna jag hade med mig. Förklaringen som jag fick var att det handlade om följande faktorer:

      1. Man hade precis kört igång testprojekten med outgrowers där man låter bönderna odla träden istället för att satsa allt på egna plantager, vilket är väldigt resurskrävande.

      2. Att man väntade på att få igång kloning av typ-A träd med en högre överlevnadsfrekvens än de man planterade just nu. Man tyckte det var onödigt att plantera träden, för att en viss % skulle dö, och sedan plantera om dem igen. Då var det bättre att avvakta lite och göra rätt. Man håller dessutom på med att försöka göra om processen för att kunna plantera året runt och inte bara i regnperioderna (2 gånger per år)

      Enligt de tre nyckelpersonerna jag pratade med, oberoende av varandra, kände inte att det var ett stort problem just nu. Man kunde komma ikapp ganska snabbt, arbetskraften är nämligen tillgänglig och billig.

      Det andra var att man upplevde sig ha marginal i och med att träden faktiskt kan skördas tidigare än man sagt och kommer upp i full produktionskapacitet också. Så man upplever sig kunna hantera situationen.

      Som sagt, det är uppgifter som jag har fått dem. Jag har dessa intervjuer inspelade på video och kommer publicera dem när jag kommer dit i att-göra-högen. :-)

      Jan

      Jan Bolmeson
  6. Varför inte lägga upp resultat- och balansräkning för Better Globe Forestry? Har du dessa siffror Jan? Finns det en årsredovisning tillgänglig någonstans? Då skulle man i alla fall kunna göra någon sorts utvärdering av påståendena om förväntad avkastning. Annars så famlar man totalt i mörkret.
    En annan sak som man kan fråga sig är varför Better Globe vänder sig direkt till privatpersoner? Om det nu finns en bra kalkyl bakom den förväntade avkastningen, varför inte gå direkt till en bank och troligtvis få en mycket lägre kapitalkostnad?

    Greger
    1. Hej,

      Nej, tyvärr finns det ingen sådan. Jag själv har begärt en sådan vid flera tillfällen och har lovat att få en sådan i år eller nästa år. Tyvärr finns inte samma transparens i Kenya som här i Sverige med publika årsredovisningar.

      Min gissning och den förklaring som jag har fått är att man de senaste åren inte har velat ha in institutionella investerare för att man hade inte klarat den uppskalningen som det skulle inneburit. Fördelen med småsparare som oss är att vi accepterar en högre risk och volymen är inte jättestor. Banker är ju inte pigga på att låna ut till nya företag och Rino är enligt egen utsago allergisk mot skulder och har inte velat sätta bolaget i skuld. Enligt uppgift (ej verifierat av mig) ska det vara helt skuldfritt.

      Sorry att jag inte kan ge ett bättre svar än så. Men jag lovar att så fort jag får siffror i min hand som jag kan publicera, så kommer jag göra det.

      Jan

      Jan Bolmeson
  7. Det jag inte gillar med en Better Globe investering är att man inte får tillbaka sin anskaffningssumma. om jag köper en fond för 1000kr och den går upp 8%, då har jag 1080kr. Så funkar inte Better Globe, anskaffningssumman får man inte tillbaks, pengarna BG ger dig är endast avkastning, med andra ord så börjar man investeringen på minus. Enligt deras egna hemsidas trädkalkylator, om jag köper 10 träd idag (170 euro), år 2026 så har jag gått +/- 0, 4 år utan avkastning, 7 år med avkastning på 25 euro. Det är ju precis det här som gör det för bra för att vara sant, allt låter ju väldigt bra, sanning är att du riskerar pengarna i 10+ år innan du ens fått tillbaka pengarna du investerade och som du säger själv Jan, förväntad, inte garanterad avkastning.
    Kan komma att ta ännu längre tid innan man ens får tillbaka sina investerade pengar, mer så, börjar tjäna pengar på BG.

    Hade man rekommenderat en fond där anskaffningssumman inte får tas ut och det hade stått att det tar minst 10 år innan man börjar tjäna pengar på fonden så hade ingen någonsin investerat i den.

    Jonas
    1. Ja, men det är för att det inte är en fond, utan det fungerar ju mer som en obligation. Rent tekniskt så ser jag Better Globe som en obligation (läs: lån) med förutbestämda återbetalningar. Så du har helt rätt – man lånar ut pengarna gratis i fem år, därefter tar det ytterligare ca 5 år innan man har fått tillbaka sina pengar (läs: t.ex. Amortering) och först efter år 10 får du räntan på investeringen.

      Jag tycker inte det är så konstigt egentligen – mängder av investeringar fungerar på det sättet.

      Jan Bolmeson
  8. Återigen bra skrivet! Jag köper sedan ett halvår tillbaka donationspaket varje månad i stället för att skänka pengar direkt till välgörenhetsorganisationer som jag gjort tidigare. Det känns bra!

    Nåt jag saknar är någon form av ekonomisk rapport där bolaget kan styrka den avkastning som de utger sig för att kunna ge. Jag förstår att företag i Afrika kanske inte har samma krav på sig att redovisa en Årsredovisning som i Sverige men det hade definitivt gjort skillnad på ett företag som Better Globe. Tillströmningen på kunder hade ökat dramatiskt tror jag om de bara var lite mer öppna med siffrorna kring sin verksamhet. Eftersom dom inte gör detta så känner jag själv att risken är betydligt högre än vad de försöker spegla på sin hemsida osv. Jag har dock accepterat att mina investeringar kan bli värda 0 redan nu men jag är rädd att jag kommer fråga mig själv om 10 år varför jag inte investerade mer.

    Bra blogg för övrigt!!

    Daniel
    1. Ja, som jag skriver i de andra kommentarerna så önskar jag det också. När jag tjatat på dem om det så får jag svaret att det är närmare än någonsin, men att de ännu inte vill släppa den. Den förklaringen som jag har tolkat till att man inte har gjort det hittills beror på att värderingsmodellerna för träden har inte varit 100 % eftersom man är ensamma i världen att odla just Mukau-träd (Melia Volkensii) i stor skala. Därför har man behövt göra det arbetet grundligt med universitet och den kenyanska naturvårdsstyrelsen.

      Om jag spekulerar så skulle en inte 100 % färdig modell kunna riskera förändring i balanserna som sedan skulle ifrågasättas på längden och tvären. Därför tror jag att de har velat göra allting färdigt och sedan börja portionera ut det.

      Men som sagt, det är bara spekulation från min sida, men den får ihop alla de lösa trådarna.

      Jan Bolmeson
  9. Hej Jan!

    Tack för en fantastisk blogg och ytterligare ett bra inlägg.
    Jag är sugen på att göra en investering i Better Globe och jag tycker risken kontra förväntad avkastning är rimlig. Min fråga till dig är dock; finns det någon gräns på hur mycket kapital Better Globe kan ta in? Där måste ju finnas en gräns på hur mycket de kan plantera och finns det någon uppskattning på när den kvoten isåfall är uppfylld?

    MVH
    Emil

    Emil
    1. Ja, det finns det just nu eftersom man t.ex. Inte vill ta in institutionella investerare. Men det är bara en tidsfråga innan man har löst de begränsande problemen. Under förra året handlade det mycket om att sköta träden, man planterade allt på egna plantager, men nu har man börjat arbeta med så kallade outgrowers-projekt där bönder odlar träden åt Better Globe på sin egen mark. Se mer i artikeln:
      https://rikatillsammans.se/2015/08/13/better-globe-hjalper-fattiga-bonder-oka-avkastningen/

      Alla företag har ju problem när man ska skala upp från en nivå till en helt annan. Så, svaret på frågan är både ja och nej, så länge du inte tänkte lägga in många tiotals miljoner så har det ingen större praktisk betydelse just nu enligt den uppfattningen som jag har fått.

      Jan Bolmeson
  10. Girighet är ju anledningen till hur det står till med vår planet. Vi är alla delaktiga.
    Jag har precis som Jan gått in i Better Globe med öppna ögon om att allt kan gå förlorat (100 000:- 2015). MEN jag gjorde något för fattiga människor, jag gjorde något för vår planet, så den dagen om 30 år, när mina barn frågar mig: ni visste ju, varför gjorde ni inget????
    DÅ kan jag svara att jag försökte……….,(om än i liten skala).
    Jan, grym artikel. All heder!

    Torgny Johnsson