Tips för en bättre pension | RikaTillsammans

Tips för en bättre pension

Skaffa en plan B för din pension. Statens plan A är inget vidare...

För två veckor sedan fick jag hem det orange kuvertet, men eftersom jag har varit i New York fick jag inte för mig att öppna det förrän idag. Det gjorde mig påmind om hur viktigt det är att man har en egen Plan B för sin pension, för statens Plan A är tyvärr inget vidare.

I grunden tycker jag att pensionssparandet är en väldigt bra grej. När den infördes 1913 som allmän folkpension var den mer eller mindre revolutionerande. Alla som inte var arbetsföra, orkeslösa, inte kunde reda sig som det hette då eller var 67 år fyllda fick en ersättning från staten. Sedan 1913 har pensionen gjorts om flera gånger inte minst för dryg 25 år sedan när man införde det nuvarande systemet.

Problemet med pensionssystemet är dock inte systemet utan snarare demografin. I Sverige blir vi färre som jobbar och vi lever längre. Det är ju bara att jämföra med siffror från SCB. För en person född 1913 var den förväntade livslängden 55.8 år för män och 58.4 år för kvinnor. För en person född 2015 är den förväntade livslängden 80.3 år för män och 84.0 för kvinnor. Det är ju nästan 25 års skillnad. Sätt det i relation med att pensionsåldern dessutom då har minskat från 1913 års gräns om 67 år och dagens gränst om 65 år. Det känns ju inte att man behöver vara ingenjör för att räkna ut det ohållbara i det.

Av ovanstående anledning brukar jag roa mig med att i det orange kuvertet titta efter rubriken ”hur länge du behöver jobba om medellivslängden var oförändrad”. Jag har sparat mina anteckningar från föregående år och så här ser utvecklingen ut:

I tabellformat ser det ut som följer:

Orange kuvertet år Beräknad ålder för pension
2012 68 år och 5 månader
2013 68 år och 8 månader
2014 68 år och 8 månader
2015 68 år och 11 månader
2016 68 år och 11 månader

Ingen förändring i år alltså. Följer det mönstret så skulle jag alltså gissa på en korrigering under nästkommande år. Min gissning blir 69 år och 2 månader. Jag tror dock att för de flesta så ”lever” det ändå som att man ska gå i pension när man fyller 65. Det är ju så det alltid har varit. Jag känner mig dockk 100 % säker på att detinte kommer att bli så.

Redan nu pratar man om i politiska pensionsutredningar om att pensionsåldern bör kopplas till medellivslängdens utveckling. I den stora pensionsutredningen (488 sidor!) som presenterades för något år sedan. Så här står det till exempel i deras sammanfattning:

Sverige har fortfarande en de facto normal pensionsålder på 65 år. Antalet arbetade timmar ökar bland äldre, men mycket långsamt. Det är inte uthålligt. När vi lever längre måste vi arbeta längre, annars blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. [..]  Om inte arbetslivet förlängs kommer pensionsnivåerna efter hand att bli allt lägre, vilket undergräver förtroendet för pensionssystemet. Försörjningsbördan för dem som arbetar kommer att bli orimlig. Pensionsutredningen SOU 2013:25 sid 23-25

De förslag som bland annat presenterades i utredningen var:

  • Tidigaste uttaget ska ske från 62 års ålder (höjning med 1 år från dagens 61 år)
  • Gränsen för uttag från tjänstepension ska ske från 62 års ålder (höjning med 7 år från dagens 55 år)
  • Garantipension ska börja gälla från 67 år 2019 (höjning från 65 år idag)
  • LAS-åldern höjs från 67 till 69 år

Det här skulle spara staten flera miljarder om året. Tittar vi på befolkningsutvecklingen, statens finanser och hur politiker brukar bete sig så är det ingen högoddsare att det här kommer att ske. Särskilt när samma utredning även har citet såsom:

Den faktiska pensionsåldern och antalet arbetade timmar bland äldre behöver dock höjas redan på kort sikt. Annars kan problemen förvärras relativt snabbt när det gäller förtroendet för pensionssystemet och finansieringen av välfärden. Pensionsutredningen SOU 2013:25 sid 30

Det kommer sannolikt bara att smygas in ungefär som den beräknade åldern i det orange kuvertet enligt ovan, ämnet är nämligen väldigt kontroversiellt. Vill man därför i framtiden kunna bestämma när man vill gå i pension, då tror jag att man behöver ta hand om sin ekonomi på egen hand.

Kort introduktion till pensionssystemet

För att ge bakgrund till dig som kanske inte har funderat så mycket på pensionen tidigare så kan man säga följande om pensionen i Sverige.

pensionsystemet

I korthet fungerar det som följande om man börjar nedifrån i pyramiden:

  • Den allmänna pensionen består av två delar:
    • Inkomstpensionen där det varje år avsätts 16 % av din pensionsgrundande inkomst
    • Premiepensionen där det varje år avsätts 2.5 %.
    • Den som inte har haft någon inkomst får garantipension
  • Tjänstepensionen är en avsättning som din arbetsgivare gör utöver det obligatoriska statliga
  • Det egna sparandet, tidigare kallat för IPS (individuellt pensionssparande) är inget som längre rekommenderas, då avdragsrätten är borta.

Den allmänna pensionen har ett intjänandetakkälla för 2016 på 37 063 kr. Det betyder att på den nivån får du maximal avsättning till din pension i de statliga systemen. I andra artiklar har jag skrivit att taket för maximala förmåner i det svenska välfärdssystemet ligger på ca 39 000 kr. Mer om det nedan och lite senare i den här artikeln.

Den här gränsen gäller dock inte tjänstepensionen, utan den kan vara hur stor eller hur liten som helst.

Det intressanta/tragiska(?) är pensionsprognosen

Det som jag egentligen tycker är mest intressant är själva pensionsprognosen som står i det orange kuvertet. Jag tror också att det är den största anledningen till att människor får ångest av att öppna det. Jag tror nämligen jag skulle få det om jag hade statens pensionslösning som min enda Plan A och inte hade någon Plan B.

Jag har drivit företag de senaste 10 åren och inte alltid kunnat plocka ut en lön som fyller på pensionen maximalt och jag är ganska försiktig general när det gäller placeringar. Det gör att prognosen för min pension enligt det orange kuvertet ser ut som följer. Den består av den allmänna inkomstpensionen och premiepensionen (PPM):

Pensionsålder Belopp per månad (före skatt)
61 år 9 900 kr/mån
65 år 12 500 kr/mån
68 år 11 månader 15 900 kr/mån
70 år 17 200 kr/mån

Helt ärligt så är det en ganska tragisk läsning. Om jag inte är felunderrättad så motsvarar 9 900 kr studiebidraget och studielånet från CSN. Då ska man dessutom betala skatt på ovan. Det borgar ju inte för något fantastiskt liv, inte om man vill bo kvar i Sverige i alla fall. 12 500 kr eller ens 17 200 kr är ju inga fantastiska inkomster heller tyvärr.

Det här är anledningen till att jag personligen tycker att man behöver skapa sig en egen plan för hur man vill att livet på äldre dagar ska se ut.

Tjänstepensionen kan göra saken lite bättre

Som tur är är inte prognosen i det orange kuvertet heltäckande, eftersom de flesta i Sverige som arbetare på en kollektivavtals-ansluten arbetsplats även har en tjänstepension. Tjänstepensionen gör det dock bara marginellt bättre. Enligt de flesta kollektivavtal är avsättningen ca 4.5 % på lönen.

För att göra en pensionsprognos som inkluderar tjänstepensionen och det egna individuella sparandet rekommenderar jag MinPension.se:

Jag tycker det är ganska roligt att laborera med siffrorna med hjälp av deras verktyg. Om jag ställer in att jag går i pension vid 65, behåller min nuvarande lön på 36 000 kr i månaden och inte har någon avkastning kommer min pension att se ut som följer:

pension01

Tjänstepensionsdelen förbättrar pensionen något, men det är fortfarande inget fantastiskt. Vill man således ha ett rikt liv som pensionär också behöver man således göra andra saker för att förbättra sin pension.

Förbättra ditt pensionssparande

Det finns ett par olika sätt att förbättra sitt pensionssparande och nedan tänkte jag försöka sammanfatta de bästa tipsen som jag känner till. Har jag missat något, så får du gärna kommentera.

1. Höj din lön så mycket som möjligt upp till 39 000 kr/mån

Det som ofta har störst inverkan på hur pensionen blir är ju avsättningarna från lönen. I skrivande stund, 2016, sker den maximala avsättningen vid  37 063 kr. Jag vet att det är mindre än 10 % av Sveriges befolkning som har den månadslönen, men varje tusenlapp extra i månaden ger bokstavligt talat extra hundralappar i sparande till pensionen.

2. Kontrollera om du har rätt till tjänstepension

Om du arbetar på en kollektivavtalsansluten arbetsplats så har du en avsättning till tjänstepensionen på ungefär 4.5 %. Om du inte arbetar på en sådan, prata med din arbetsgivare om att kunna få en sådan – dock inte som löneväxling. Se artikel ovan om det.

Om du har ett eget företag – då är det inte lika självklart med tjänstepension. Tjänstepensionen är visserligen avdragsgill upp till 30 % av lönekostnaden men i många fall så lönar det sig inte. Anledningen är att du spekulerar i skattesatsen, de flesta egenföretagare kommer sannolikt ha en högre skatt i framtiden på sin tjänstepension än om de hade plockat ut pengarna privat idag och sparat dem i en pengamaskin.

3. Sluta spara i ett eget privat pensionssparande (IPS)

Fram till 2015 fick man ett avdrag på skatten på upp till 12 000 kr per år om man sparade till sin pension. Det här avdraget sänktes till 1 800 kr 1 januari 2015 för att tas bort helt och hållet den 1 januari 2016. Det innebär att det idag inte finns någon anledning att spara privat till pensionen i IPS-lösningar. Det är istället betydligt bättre att skapa sig en egen pengamaskin i likhet med Nybörjar- eller RikaTillsammans-portföljen som läggs i ett vanligt ISK-konto.

4. Fokusera på procenten

Ett pensionssparande är per definition ett långsiktigt sparande. Det gör att en skillnad på bara några få procent får en väldigt stor skillnad. Den genomsnittliga avkastningen på inkomstpensionen har, enligt Pensionsmyndigheten, från start varit 2.5 % (går ej att påverka) och 5.7 % på PPM (går att påverka). Jag blev personligen lite förvånad att den var så pass hög, ända till jag insåg att över 1 500 000 människor inte har gjort något val och låg i statens alternativ som är låg avgift och följer index. Bra där sjunde AP-fonden!

Så här ser den genomsnittliga värdeutvecklingen ut i procent per den 29 februari 2016.

160403-ppm

Tillbaka till ämnet, den genomsnittliga avkastningen på den aktiefonder ligger på ca 8 % så, där finns fortfarande 2.2 % att hämta, särskilt på långa tidsperioder. För att ta ett exempel, den genomsnittlige svensken var i december 2015, 43.3 år gammal enligt Kommun- och landstingsdatabasen. Det genomsnittliga värdet (kontobehållningen) på PPM-kontona var under förra året 132 500 kr.

Räknar vi på att den 43 årige genomsnittssvensken, fortsätter få genomsnittsinsättningen på 6 700 kr och har ett startvärde på 132 500 kr kan vi räkna ut det förväntade värdet vid 65 års dagen vid olika årsavkastningar med hjälp av ränta-på-ränta kalkylatorn.

 Slutsumma 4 % 5.7 % 6 % 6.5% 7.0 % 7.5 % 8.0 % 10 %
Vid 65 år 553 000 745 000 785 000 858 000 938 000 1 026 000 1 121 000 1 605 000
Vid 69 år 676 000 961 000 1 023 000 1 136 000 1 262 000 1 402 000 1 558 000 2 383 000

För att kunna räkna ut det vad det här blir per månad, behöver man ta fram Pensionsmyndighetens delningstal, som för en 65 åring idag är 15.85. Formeln blir således:

  • Pensionskapital / Delningstal för specifik ålder / 12

Det ger följande månadsbelopp:

Månadsbelopp 4 % 5.7 % 6 % 6.5% 7.0 % 7.5 % 8.0 % 10 %
Vid 65 år 2 900 3 900 4 100 4 500 4 900 5 400 5 900 8 400
Vid 69 år 3 600 5 000 5 400 6 000 6 600 7 400 8 200 12 500

De här pengarna är dessutom livsvariga. Enligt mig är det en ganska stor skillnad i belopp i förhållande till förändringen i procent. Om man går i pension senare får ju pengarna jobba längre och det gör ju att avkastningen också hinner bli högre. De sista åren spelar väldigt stor roll och det är därför som staten försöker få oss att arbeta längre.

Normalt sätt brukar jag också i artiklar som denna fokusera på avgifterna. Precis som en liten procentenhet kan höja avkastningen, så kan en avgift på några procent helt förstöra en avkastning. Här behöver man dock ge mycket eloge till Pensionsmyndigheten som har förhandlat ner avgifterna ganska drastiskt. På deras hemsida kan man läsa att avgiften utan rabatt skulle i genomsnitt vara 0.73 % per år, men istället ligger på 0.22 % per år. Det är en besparing på 0.5 % år och som du kan se ovan, så gör det också en stor skillnad.

5. Övriga pensionstips

De här tipsen kan du inte påverka särskilt mycket, men de kan vara bra att veta om.

  • Om du får barn, så får den föräldern som tjänar minst en insättning på en halv pensionsrätt under barnets första levnadsår som en kompensation. Läs mer.
  • Om du blir arbetslös eller sjuk kan det vara bra att känna till att A-kassa, sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning är pensionsgrundande.
  • Det går att teckna ett efterlevandeskydd för PPM när man börjar ta ut den. Läs mer.
  • Med risk att vara övertydlig – ju längre du jobbar, desto högre blir din pension.
  • Ju tidigare du börjar spara (ju tidigare du får en hög lön) desto mer pengar blir det i slutet.

6. Börja bygg din egen pengamaskin

En ny pensionsprognos

Gör man då om prognosen hos minpension.se, räknar jag med en 6 % avkastning i genomsnitt på min PPM och min tjänstepension ser det istället ut så här.

Prognos på 2.10 % – pensionsmyndighetens rekommendation

Prognos med 2.1 % avkastning

Prognos på 6 % – genomsnittet för pensionsspararna och under börsgenomsnittet

Prognos med 6 % avkastning istället

En ganska väsentlig skillnad mot scenariot innan. Det här ligger till och med över min levnadssituation idag. Jag skulle säga att incitamentet är väldigt stort att lägga tid på att uppnå den här avkastningen om 6 % eller mer.

Nybörjarportföljen för att nå 6 %

Jag tror personligen att det går att uppnå 6 %, det är verkligen inte en orimlig avkastning. Särskilt med tanke på att den genomsnittlige spararen har 5.7 %. Jag själv ligger lite över snittet, vilekt jag är nöjd med särskilt eftersom jag är en ganska stor fegis och inte har tagit särskilt mycket risk 11.7 på en skala 1 – 36. Min nuvarande PPM-portfölj har 35 % räntefonder enligt principen i nybörjarportföljen.

Avkastning på min PPM

Nybörjarportföljen

Det sättet som jag har försökt spara i PPM-portföljen är enligt principerna för nybörjarportföljen. Det vill säga att jag har haft en fördelning på ungefär lika mycket ränte- och obligationsfonder som jag är år gammal och resten i aktiefonder. Fördelningen som jag körde på under 2015 var:

160404-fördelning

Om jag skulle säga något om fonderna är det följande:

  • Danske Invest Global Index – en bred globalfond då min favoritfond DNB Global Indeks inte finns i PPM. Bra val.
  • Didner & Gerge Aktiefond – en av de bättre aktiefonderna med exponering mot Sverige. Alternativet var Avanza Zero men då D&G-fonden har rabatt på avgiften valde jag den här.
  • BlackRock World Gold Fund – en spekulation som jag gjorde förra året som slog väl ut, men bara med en fördelning på 10 % av portföljvärdet.
  • Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index – en spekulation på också 10 % av portföljvärdet.
  • Spiltan Räntefond Sverige – en lågrisk-fond som är ganska lik kontanter.

Majoriteten av pengarna (ca 80 %) var således i fonder som väl matchar de fonder som jag brukar anse som de bästa fonderna:

Guldet och tillväxtmarknaderna var spekulationer som jag kommer byta bort nu. Nej, jag lever inte alltid 100 % som jag lär, men jag försöker. Egentligen spelar dock inte så stor roll då de två spekulationerna tog ut varandra och värdet bestämdes ändå av global-fonden i kombination med Spiltan-fonden. Återigen ett tecken på att det i princip är lönlöst att försöka slå index över tid.

Om du vill läsa mer om nybörjarportföljen och bakgrunden till den läs nedan, tips på fonder finner du i länken ovan.

Tips för att slå 6 % – Kollektiva Fondval

Jag har sedan länge varit oerhört kritisk till företag som har sålt PPM-tjänster där de lovar att man med just deras fantastiska hjälp ska slå 6 %. Som tur är gjorde Pensionsmyndigheten processen ganska kort med dessa för något år sedan när de förbjöd automatiska externa byten av fonder.

För någon månad sedan blev jag tipsad av er läsare om en ny tjänst som heter Kollektiva Fondval. Grundidén hos den tjänsten var att genom att ansluta sig till deras tjänst så delade man med sig av sitt upplägget på sitt sparande. De jämför sedan ditt upplägg med de bästa i din generation och du får sedan möjligheten att byta till samma fonder som de bästa i din generation har. Tjänsten skulle dessutom vara avgiftsfri.

Jag blev nyfiken och testade den själv, gillade vad jag såg och bestämde mig för att undersöka det närmare. Eftersom företaget sitter i Malmö där jag bor, var det ganska enkelt att sätta upp ett möte med Pontus Kristiansson som är en av grundarna. Jag intervjuade honom på framförallt mina stora invändningar:

  • Hur tjänar företaget pengar?
  • Hur fungerar urvalet och vilken är tidsperioden?
  • Vad gällde anmälan till Konsumentverket?

Vid de tillfällen som jag har träffat Pontus, så tycker jag att jag har fått tillfredsställande svar. Företagets ambition är att tjäna pengarna på det värde man sitter på i form av användarnas sammanslagna data – t.ex. att sälja vidare informationen om de bästa fonderna för varje generation till exempelvis fondbolag. När det gäller tidsperioden så var det en jätteviktig fråga för mig, eftersom jag själv är allergisk mot tävlingar såsom t.ex. Börs-SM där den som har mest tur i en begränsad period vinner. När man jämför sig mot de bästa i sin generation gäller det att tidsperioden är lång och att avkastningen är riskviktad, inte den som hade bäst fonder förra månaden. Så var det inte i alla fall, utan det är över längre tidsperioder.

I höstas blev företaget anmält till Konsumentverket av Pensionsmyndigheten för falsk marknadsföring och det var något som jag tog upp. Enligt de uppgifter jag har fått sedan dess är ärendet är avklarat och att Kollektiva har ändrat i sin marknadsföring. Det gällde nämligen att man skulle förtydliga att datan som tjänsten baserade sig på inte var alla PPM-sparare, utan bara de som var anslutna till tjänsten. Det tycker jag är väsentligt att veta och det är något som idag tydligare framgår när man är inloggad i tjänsten. Se videon nedan:

Jag rekommenderar dig att testa tjänsten, det är gratis och du behöver inte göra något annat och du får om inte annat bara se hur du ligger till i förhållande till de andra PPM-spararna i din generation. Dessutom, ju fler vi är som anmäler oss till tjänsten, desto bättre blir den eftersom urvalet ökar. Så jag ser egentligen inga nackdelar med att pröva, förutom att man blir påmind om sin pension ungefär en gång i månaden när de skickar ut sina nyhetsbrev.

Som jag säger i videoklippet så får jag en liten ersättning av Kollektiva om du testar deras tjänst, men eftersom det är kostnadsfritt, du riskerar ingenting så kan jag verkligen stå för det och jag skulle rekommenderat den även utan ersättningen. Den gör det dock möjligt för mig att skriva en sådanhär artikel på över 3 000 ord som tar mer eller mindre en hel arbetsdag att skriva.

Slutord

Sammanfattningsvis så vill jag säga att jag tycker att vi har tur som har förmånen att bo i ett välfärdssamhälle med pension som man faktiskt överlever på även om det inte innebär någon lyx. Det är långt i från alla länder i världen som har det så. Några av mina indiska kollegor berättade om hur de har sina far- och morföräldrar inneboende hos sig eftersom där inte finns någon pension att tala i i Indien.

Med det sagt så tänker jag också att det för de flesta som inte börjar tänka på sin ålderdom idag, kommer att med stor sannolikhet få en lägre levnadsstandard på äldre dar än vad de har idag. Det är i princip bara 40-, 50- och kanske 60-talisterna som kommer att ha en sådan pension som man ser de äldre ha idag. Jag tror i mångt och mycket att dagens äldre verkligen hade tur i och med att många ekonomiska faktorer samspelade. Jag tror att vi som är födda på 80-talet och senare inte kommer att kunna räkna med att om vi bara gör samma, så kommer det ordna sig för oss också.

Det är en av anledningarna till att jag tjatar på de flesta att skaffa sig en Plan B. För den Plan A som de flesta tittar på idag, den kommer inte vara likadan i framtiden. I det här fallet, som jag skriver i artikeln ovan, bör man göra det bästa man kan av den planen. Försöka höja sin inkomst så mycket som möjligt så att man får så stora avsättningar som möjligt, man kan försöka förvalta sin pension så bra som möjligt, att minst ligga på 6-8 % per år år i avkastning, be om avsättning till tjänstepension och så vidare.

Men samtidigt så bör man bygga sig en egen pengamaskin vid sidan om. Kan man dessutom kombinera det här med att tänka lite utanför boxen, än bättre. Ett sådant sätt är ju att man kanske kan planera för en ålderdom som nödvändigtvis inte behöver vara i Sverige. Jag pratade med en taxi-chafför som jobbade 3 månader om året i Sverige och resten av tiden bodde han i Filippinerna. Hans extra-inkomst plus pension räckte inte till här hemma, men där borta räckte det till bra boende och hemhjälp varje dag.

Oavsett vilket, så är det idag som man behöver så får för att i framtiden kunna skörda. Lycka till!

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

pension, pensionssparande, ppm, sponsrat inlägg, tjänstepension, video

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

23 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej,

    Intressant, jag är 35 och har under en längre tid intresserat mig för placeringar av fonder och aktier och har väl lyckats ganska bra med att hålla mig borta från krascher (eller satsat på guldfonder) och har därigenom fått behålla mitt kapital som sen kan investeras när marknaden pekar åt rätt håll.

    Men det är en sak som irriterar mig som tusan och det är pensionsmyndighetens missvisande prognos.
    Vid ”6. Börja bygg din egen pengamaskin” så har du klippt in en bild från pensionsmyndigheten som visar utvecklingen.
    När du väljer 2,1% / 6% utveckling så förändras också den allmänna pensionen. Till viss del så stämmer det ju, men i den allmänna delen så ingår ppm som man kan styra över och den allmänna pensionen som man inte kan styra över. I mitt fall så är den allmänna 800k och ppm på 230k så när man gör en procentuell förändring på 800k så är det klart att det blir missvisande.

    Tack för en bra artikel!

    Patrik
    1. Tack för påpekandet, det har jag faktiskt inte tänkt på. Trodde att de 6 % bara var för delarna utöver den allmänna inkomstpensionen. Får kolla upp det vid tillfälle. :-)

      Jan Bolmeson
  2. Hej Jan,
    Tack för din blogg med mycket intressant läsning.
    Du skriver nedan i svar 2/11:
    ”Jag själv tycker också att AP7 är en jättebra fond och har majoriteten av mina pengar där. Jag skulle säga att det är oundvikligt med att ha amerikanska aktier då USA står för 60 % av värdet på alla världens aktier. Jag personligen är inte så orolig. När det gäller RikaTillsammans-portföljen så är den svår i PPM och många gånger är tidsperioden så lång att det är bättre med aktier i den.”

    Vad menar du egentligen med att du har majoriteten av dina pengar i AP7?
    Du visar skärmdump i artikeln ovan från din PPM-sida och där finns ingen AP7!??

    Peter Karlsson
  3. En riktigt dum fråga. När ska man sälja/byta sina fonder/aktier i premiepensionsvalet? Är fullständigt novis, men gjorde en justering för ca ett år sedan och ser att vissa gått bra och andra dåligt. T ex SPP Aktiefond USA har gått 18% upp medan Öhman Sweden Microcap bara gått upp 1%. Ska jag byta eller behålla när de går bra/dåligt? Hur ofta ska man bevaka och ev. byta?

    Novis
    1. Jag brukar försöka byta ca 1-2 gånger om året. Till nyår och midsommar så blir det lätt att komma ihåg. En av de bästa fonderna är faktiskt AP7 Såfa i PPM.

      Jan Bolmeson
    2. Tack, har 55% i AP7. Men undrar fortfarande: ska man sälja när de gått bra eller dåligt? Funderar på hur jag ska göra med de jag har som gått 18% respektive bara 1% upp?

      Novis
  4. Hej!

    Har en fråga om AP7 Aktiefond, där typ alla mina premiepensionspengar ligger i. Den har haft bra utveckling för mig sen jag började (är 35), i snitt 11% per år. Såg dock att 57% av aktierna är i amerikanska bolag, är det så stabilt över tid? Verkar vara i många av amerikanska jättarna, Apple, Amazon, etc. Kanske bättre att byta till rika tillsammans-portföljen och fördela risken lite bredare geografiskt? Vad är dina tankar om detta?

    John Wennerberg
    1. Jag själv tycker också att AP7 är en jättebra fond och har majoriteten av mina pengar där. Jag skulle säga att det är oundvikligt med att ha amerikanska aktier då USA står för 60 % av värdet på alla världens aktier. Jag personligen är inte så orolig. När det gäller RikaTillsammans-portföljen så är den svår i PPM och många gånger är tidsperioden så lång att det är bättre med aktier i den.

      Jan Bolmeson
  5. Gällande Kollektiva Fondval:

    Jag tycker din artikel bortser från en stark nackdel med Kollektiva som gör att jag avråder alla och envar från tjänsten och jag själv inte skulle ta i tjänsten med tång. De lurar folk att investera i en dyr och dålig fond utan att personerna som väljer den förstår att de betalar dyra pengar för det. Kollektiva har gått väldigt långt i att undvika att visa att de tar väldigt mycket betalt för sin tjänst. Antingen verkar även du ha missat det, eller så får du betalt för att hemliggöra. Du behöver klicka dig in på separat sajt och sedan hitta rätt fondfaktablad för att få information om deras avgifter, där de tar 0,89% i skalavgift och sedan även får kickback på underliggande fonder.

    Standardvalet kostar alltså användaren en bra bit över 1 % i förvaltningsavgift, när de istället kan ligga i AP7 Såfan och få en betydligt bättre resa.

    Jag uppfattar detta som ren marknadsföring från din sida för att du får betalt och att du väljer att bortse från att många sparare blir lurade av detta.

    Robert Ingemarsson
  6. Då var politikerna tydligen överens enligt en artikel i Veckans affärer:

    Citat från artikeln:
    ”Genomgången utgår från pensionsutredningen från 2013, som föreslår att gränsen för när man ska kunna börja ta ut sin allmänna pension höjs från 61 till 63 år, och gränsen för hur länge man har rätt att arbeta höjs från 67 till 69. ”Allt syftar ju till att fler människor inte bara ska vilja, utan också ska få och kunna arbeta längre”, säger Hägglund. Om beslut i frågan kan fattas av riksdagen under denna mandatperiod tror Hägglund att de nya åldrarna kan börja gälla 2020.”

    Jan Bolmeson
  7. Hej Jan,
    Jag har en fråga ang Kollektiva Fondval; jag har nu varit inne och kikat hur jag ligger till och sedan valde jan att byta till samma som de bästa hade. Hur ofta bör man göra detta? Är det bra att byta så ofta som möjligt för att följa de bästa eller bör man ha mer is i magen och låta dem jobba på samma sätt som en pengamaskin?
    Tack för en toppenblogg och alla bra tips. Jag lär mig massor hela tiden.
    Mvh
    Evelina

    Evelina
    1. Jag brukar försöka göra det en gång per månad. Det är rimligt och när jag har kollat med Pontus så säger de att det är lagom.

      Jan Bolmeson
  8. Man säger att man skall arbeta till en viss ålder. Men man pratar aldrig om hur MÅNGA år man skall arbeta.
    Jag började arbeta heltid 1975 och förväntas arbeta till 68 år!
    En som då börjar arbeta vid 30 års ålder, skall han/hon också arbeta till 68?
    Skall dessa personer arbeta lika många år som jag bör dom arbeta till 81 års ålder.
    Vad tycker du om denna matematiska akrobatik?

    Roland Persson
    1. Svårt att säga något konkret, men ja, vi kommer att behöva jobba betydligt, betydligt längre. Eftersom ränta-på-ränta spelar stor roll och där är tidpunkten då man börjar spara till med pensionen är viktigt, så tror jag att ditt resonemang är korrekt.

      Jan Bolmeson
  9. Hej Jan!
    Har hittat till din blogg och är i startgroparna nu att börja följa dina råd och skapa mig en pengamaskin! Därför har jag nu börjat med att se över vad jag har för sparande, pensionsinsättningar, tjänstepension etc.
    Jag jobbade i Norge under ett antal år och pensionssparade då i norska Nordnet via IPS. Pengarna har under sex år växt från 50.000,- till 75.000. I Norge får man börja ta ut från sin IPS från 67 års ålder, i Sverige ser jag att gränsen är 55 år hos Nordnet. Jag skulle ju nu vilja ”ta hem” mina pengar så vad tror du om att jag öppnar ett IPS hos svenska Nordnet just i det syftet? Jag fyller 55 om tre år och då kan jag ju börja ta ut pengarna och istället sätta över dem på ett ISK. (Hos Nordnet förstås.) Det blir ju visserligen dubbel beskattning eftersom IPS inte är någon bra affär i Sverige längre, men jag får ut pengarna tolv år tidigare och kan låta dem jobba i min pengamaskin istället. Det måste väl löna sig?

    Hälsningar Fredrica

    Fredrica
  10. Hej Jan! Tack för intressant läsning. Vill bara höra din åsikt om mitt pensionssparande. Har precis börjat spara i en fondportfölj med 10 fonder från olika marknader. Tanken är att sätta in lite varje månad. Mitt startkapital är 20000 kr. Frågan är bara vad du tycket om följande fonder och fördelningen? Är det för många fonder?
    Avanza zero: 4000
    Splitan aktiefond invest: 2000
    Swedbank robour access europa: 1000
    AMF aktiefond europa: 1000
    Swedbank robour access USA: 1000
    SPP aktiefond USA: 1000
    Avanza + east capital: 2000
    Länsförsäkringar tillväxtmarknad index: 2000
    DNB global indeks: 3000
    Danske invest global index: 3000//
    Ska man kanske lägga till någon räntefond och i så fall vilken?
    Tack på förhand!
    Mvh Johan.

    Johan
  11. Hej Jan! Är egen företagare sen 10 år tillbaka (enskild firma) och funderar på hur jag skall hantera det här med Tjänstepensionen. Jag tog tag i det här för ungefär 2år sedan och skaffade Handelsbankens pension för egenföretagare. De rekommenderade att ha SHB Multi Asset L, M eller H i den. De sålde in den just för att den är avdragsgill upp till 30% av lönekostnaden. Nu har jag precis gjort om företaget till AB. Läste din artikel om pension och funderar på hur och om jag skall tänka om? Jag förstår inte riktigt hur du menar med det du skriver och vad jag borde göra!
    -” Tjänstepensionen är visserligen avdragsgill upp till 30 % av lönekostnaden men i många fall så lönar det sig inte. Anledningen är att du spekulerar i skattesatsen, de flesta egenföretagare kommer sannolikt ha en högre skatt i framtiden på sin tjänstepension än om de hade plockat ut pengarna privat idag och sparat dem i en pengamaskin”.

    Menar du att det är smartare för mig nu som egen företagare (AB) att istället skapar en pengamaskin med ISK el Kapitalförsäkring, enligt din modell, med de redan skattade pengarna man tar ut i lön?

    Tack snälla på förhand!

    Med vänliga hälsningar
    Lotta

    Lotta Karlsson
  12. Hej Jan,

    Superintressant inlägg och dina videos är riktigt bra! Du har en förmåga att få någon som är både okunnig och kunnig att förstå ditt budskap, det är ganska få förunnat.

    Vänligen
    Tobias

    Riktliv
  13. Ja demografin påverkar verkligen utfallet. En annan sak är när i tiden inträdet sker i arbetslivet. Det går ganska lätt att tänka sig att i början av 1900-talet så började de flesta arbeta vid 12-13 års åldern medan nu börjar många när de är 20-30 år. Själva effektiva tiden då personen i fråga bidrar till systemet blir extremt kort i förhållande till nyttjande graden, 65 – 85.

    Mitt tips när det gäller pensionsportföljen är att se alla delar som en portfölj. Välj de dyraste fonderna, läs tillväxtmarknader, i PPM där rabatten är fantastiskt bra. Exempelvis så betalar du kanske upp mot 2 % utanför PPM medan i PPM kan samma fond kosta 0,39 %.

    Lägg sedan till småbolag och andra specialfonder du vill ha via avtalspension där rabatten också är hyfsat god, Exempelvis så ligger många småbolagsfonder på normalt 1,50 % fast i avtalspensionssystemet får du dem för 0,50 %.

    Slutligen lägger du indexfonder och eventuellt räntefonder i ISK eller i kapitalförsäkring förutsatt att de också är avgiftsfria, exempelvis i Avanza, Nordnet och Nordea.

    Själv har jag 25 år kvar till pension och väljer därför bort räntefonder plus att insättningar sker regelbundet vilket också gör att jag inte behöver ”likvider” för att rebalansera min portfölj. Vidare går inte pengarna ta ut i en klump från PPM och avtalspensionen utan portioneras ut under kanske 20 år vilket ytterligare minskar risken.

    Lycka till med planen inför livets långa semester!

    Mr T

    Mr T
  14. Hej Jan
    En mycket bra sammanfattning av pensionsläget och extra intressant för mig eftersom vi tillhör samma årskull.
    Jag vill passa på att tacka dig för att du är villig att dela med dig uppgifter från din egen ekonomi så publikt som du gör.
    Mina siffror skiljer sig lite från dina, kanske främst för att jag varit arbetstagare hela mitt yrkesverksamma liv och därmed har en större klumpsumma i min PPM. 7 % i snitt och totalt 73 228 kr sedan start.

    Jag skulle gärna vilja höra din åsikt om mitt sätt att hantera PPM i relation till pengamaskinen.
    Kortfattat gör jag ingen skillnad mellan PPM och mitt sparande på ISK-konto. Jag slår helt sonika ihop innehaven när det är dags att omfördela hela portföljen.
    Min grundtanke är att utnyttja rabatten man får i PPM till att lägga de dyrare fonderna där, t.ex. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index som har under halva avgiften i PPM mot ISK.
    Den största bristen jag kommit fram till är att jag med denna lösning saknar styrning på investerat kapital eftersom detta sker via pensionsinbetalningen. Jag hanterar det genom att låta innehavet ligga lite över den förväntade procentsatsen samt att ha en räntefond både på ISK-kontot och på PPM som jämkar.
    Vilka är dina tankar på detta upplägg?
    Än en gång stort tack för ditt inspirerande arbete med bloggen.

    Martin
  15. Hej Jan!
    Du nämner att du spekulerade i BlackRock – World Gold Fund förra året men att du nu kommer att sälja av denna post. Om man skall ge utrymme till lite spekulation i sin egen fördelning, vilka alternativ är hetast för stunden? Tror du inte att ovan nämnda spekulationen kan slå väl ut på låt säga 30-35 år?

    Hur ofta bör man fördela om i sin portfölj hos pensions myndigheten?
    /Daniel

    Daniel