Sälja eller behålla när börsen går ner? | RikaTillsammans

Sälja eller behålla när börsen går ner?

Läsarfråga om man ska sitta still eller göra en förändring när det går neråt...

Läsarfråga: Så här ser mitt ISK ut. Har en enda simpel fråga, är det bara att hålla i hatten och se det långsiktigt? Eller finns det något jag kan göra? Har fördelat det så bra jag kan enligt dina råd men april 2015 så rasade mina fonder tyvärr.

Ja, den senaste 12 månaders perioden har varit en tuff period, vilket också syns i läsarens Avanza-depå med -11.55 % utveckling.

Läsarens avanza-depå

Det första jag brukar titta på är en jämförelse mot t.ex. genomsnittet för den svenska börsen (OMXS30-indexet). Utvecklingen är ju allt annat än munter:

Utvecklingen i OMXS30 under perioden 150522 till och med 160520

Det gör ju att det känns oerhört tufft att ha börjat under den perioden. Samtidigt så kan man som ljus i tunneln peka på att:

  • Avanza Zero under samma period har gått bättre än OMXS30
  • Att ränte-fonderna som krockkudde i portföljen fungerar.

Annars skulle sannolikt nedgången varit ytterligare.

Sitta still i båten eller förändra något?

Det är alltid svårt att kommentera på andras portföljer, då man för att citera Löfven, inte har ingångsvärdena. Jag vet inte vilken horisont sparandet är på och jag vet inte heller hur stor del av resterande portfölj det här är, när och om pengarna skall användas, vad målet med sparandet är och så vidare. Men givet att jag pratar utifrån förutsättningarna för nybörjar- eller RikaTillsammans-portföljen:

  • Sparandet är med en 5 – 10 års horisont (mindre än 5 år bör inte pengarna investerar i aktier)
  • Där är ett månatligt tillskott på 10 % av lönen
  • Det är inte alla pengar som finns utan där finns en buffert vid sidan av

Då skulle jag säga att det inte är någon större fara med portföljen. Det är inget ovanligt att aktier varierar så här mycket i värde. Jag brukar visa dessa graferna från tid till annan. Den första grafen nedan visar årsavkastningen för aktier i perioden 1919 – 2012. Där syns det att på 1 år sikt så kan aktierna mer eller mindre gå hur som helst. Vi har bara de senaste 15 åren haft nedgångar på uppemot 50 %, inte bara en gång utan 2 gånger. Därför rekommenderar jag aldrig att spara pengar på kort sikt i aktier.

Tumregeln är att bara spara 10 % av sitt kapital per år man kan låta pengarna vara i fred. Har man alltså 100 000 kr och bara ska låta pengarna vara på börsen i 1 år, då investerar man bara 10 000 kr. 3 år, 30 000 kr och så vidare.

Genomsnisttsavkastningen för Stockholmsbörsen (SIXRX) på 1 års sikt baserat på olika startår

Det är först när man tittar på längre tidsperioder, minst 5 till 10 år som börsen blir intressant som investering. Nedanstående graf bygger på samma data, men tittar på en 10 årig investeringshorisont.

Genomsnisttsavkastningen för Stockholmsbörsen (SIXRX) på 10 års sikt baserat på olika startår

Det är en ganska stor skillnad. Här ser man att alla 10 års perioder från 1928 till och med nu, förutom en, har varit positiva. Den sämsta 10-års perioden mellan 1929 och 1939 gav -0.3 %. Det vill säga att under den sämsta 10 års perioden på den svenska börsen hade du på en investerad 100-lapp fått tillbaka 99.70 kr. Helt okej för att vara den sämsta perioden påstår jag.

Utifrån det här perspektivet så påstår jag att man kan sitta lugnt i båten och inte göra något, även om det känns i magen. Det kommer att vända, det är bara en fråga om tid.

En förändring jag skulle göra i det här fallet i alla fall

Som jag sa tidigare så är det både svårt och olämpligt att resonera kring andras investeringsstrategier då man inte har all fakta på bordet. Men om jag skulle fått överta följande portfölj:

Av

Som översatt i procent av portföljen ser ut som följer:

Fond Andel av portföljen
Avanza Zero 57%
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 9%
DNB Global Indeks 8%
Swedbank Robur Access Asien 6%
SPP Aktiefond USA 5%
AMF Räntefond Lång 3%
Catella Avkastning 3%
Spiltan Räntefond Sverige 2%
SPP Obligationsfond 2%
AMF Balansfond 2%
Ålandsbanken Cash Manager B 1%

Då skulle jag resonera som följer.

1. Minskat exponeringen i Avanza Zero

Även om Avanza Zero och Nordnet Superfonden Zero är några av mina favoritfonder så skulle jag minskat exponeringen i den. I ett globalt sammanhang måste man nämligen anse att det är en nischfond. Sverige är en liten marknad och den innehåller drygt 30 bolag. Då är det bättre att gå på de större index-fonderna – t.ex. DNB Global Indeks som redan finns i portföljen. Dessutom har man en exponering mot Sverige redan i form av AMF Balansfond och Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

2. Ökat andelen sparande i ränte- och obligationsfonder

Om jag räknar ihop andelen ränte- och obligationsfonder i portföljen ovan så får jag det till 85 % aktiefonder och 15 % ränte- och obligationsfonder. Tumregeln som jag brukar köra enligt är att man ska ha lika mycket sparande i ränte- och obligationsfonder som man är år gammal. Jag som är 35 ska således ha 35 % i ränte- och obligationsfonder och resterande 65 % i aktiefonder. Det här ligger för de flesta rätt nära resonemanget om den klassiska 60 / 40-portföljen. Jag gissar nämligen att läsaren inte är 15 år gammal. :-)

Således skulle jag ökat upp andelen sparande i:

  • Catella Avkastning
  • AMF Räntefond Lång
  • SPP Obligationsfond
  • Spiltan Räntefond Sverige

Jag hade tagit det här från Avanza Zero-portionen i portföljen.

3. Försöka hålla alla fonderna på runt 10 % av innehavet

Sedan skulle jag också försöka hålla så att ingen av fonderna skulle stå för mer än 10 % av innehavet i portföljen. Det är också en klassisk tumregel att aldrig försöka ha mer än max 5 – 10 % i ett enda innehav. Sammantaget skulle jag således sikta på en portfölj som ser ut som följer:

Aktiefonder Andel i portföljen
Avanza Zero 10%
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 10%
DNB Global Indeks 15%
Swedbank Robur Access Asien 5%
SPP Aktiefond USA 10%
AMF Balansfond 10%
Räntefonder
AMF Räntefond Lång 10%
Catella Avkastning 5%
Spiltan Räntefond Sverige 10%
SPP Obligationsfond 10%
Ålandsbanken Cash Manager B 5%

Här gör ett undantag från regeln på 10 % på DNB Global Indeks eftersom det är en så pass stor och bred globalfond. Om man skulle vilja, så skulle man kunna lägga in Danske Invest Global sätta 7.5 % på den och 7.5 % på DNB Global Indeks-fonden. I övrigt har jag ökat upp andelen i räntefonderna.

Vill man öka risken lite så skulle man även kunna ersätta AMF Balansfonden med t.ex. Didner & Gerges småbolagsfonde eller ETF:en XACT Småbolag. Dessa fonder finns beskrivna i min artikel:

Slutord – vikten av att inte investera allt på en gång

Den andra slutsatsen som man skulle kunna lära från den här portföljen är att det är mentalt jobbigt att investera hela sitt belopp på samma gång. Det är nämligen en av de vanligaste frågorna som jag får – ska jag investera allt nu eller ska jag sprida ut det över tid? Jag har beskrivit det i artikeln:

I grunden kan man säga att det som spelar mest roll för en avkastning är hur länge pengarna har fått jobba i en investering. Det talar för att man ska investera allt på samma gång, vilket sannolikt är det som läsaren här har gjort. Där finns även en viss statistisk fördel av att göra. Problemet blir som ovan när man har otur i timingen och börjar investera precis i början av en nedgångsperiod. Då är det väldigt mentalt tufft att hålla ut, eftersom man vill ha en bekräftelse på att man har gjort rätt i sitt beslut att investera.

Därför brukar jag normalt sätt rekommendera – och gör själv – att jag sprider ut pengar över tid. Har jag t.ex. 100 000 kr som ska placeras så går jag sällan all-in med 100 000 kr utan då sprider jag hellre ut det med 5 000 kr i månaden över 20 månader. Då får jag ett genomsnittspris över perioden och slipper nedgångar som denna, men jag tjänar inte lika mycket i uppgångarna heller. Men det handlar helt och hållet om vilka nerver som man har.

Jättebra fråga och tack till läsaren Kristoffer som skickade in den här frågan. Har du frågor som du skulle vilja ha ett resonemang kring, mejla mig så ser jag om det är en fråga som är så pass generell som denna, där vi alla kan lära oss något av det. Notera också att majoriteten av läsarfrågorna svarar jag numer på via Facebook – särskilt om det är frågor som jag har svarat på innan. Så om du inte följer mig på Facebook, gör gärna det så att du inte missar något! :-)

  • RikaTillsammans på Facebook  följ min Facebook-sida för att få svar på läsarfrågor, unika videoklipp och annat som inte kommer med här på bloggen

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

ålandsbanken cash manager b, AMF Balansfond, amf räntefond lång, avanza zero, catella avkastning, DNB Global Indeks, läsarfråga, Nybörjarportföljen, rikatillsammans-portföljen, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, Spiltan Räntefond Sverige, spp aktiefond usa, spp obligationsfond, Swedbank Robur Access Asien

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

18 kommentarer finns till denna artikel:

    1. Skulle aldrig rekommendera det som strategi eftersom det är som att försöka fånga en fallande kniv. Kan bli bra men kan göra väldigt ont. Med det sagt så är motsatsen till vad andra brukar göra ofta en bra strategi. :)

      Jan Bolmeson
  1. Satt hjärtat i halsgropen när jag såg förlustsiffran. Men fördelningen mellan fonderna kunde varit bättre. Kanske har personen haft en förkärlek för Avanza pga. att den är gratis.

    Charlie
  2. Ja, hans fördelning var inte så lysande. Har nästan likadan portfölj och den har gått ner 5% som max under samma period.

    Tanja
  3. Den höga procenten på Avanza Zero får mig att misstänka att det kanske har att göra med förvaltningskostnader?
    Det råder en hel det missuppfattningar om förvaltningskostnader. Har du några bra artiklar på ämnet? Annars skulle jag föreslå att du skrev en!
    Jag tänker på t ex vad det innebär med en förvaltningskostnad på X%, hur påverkar det uppgångar och nedgångar, när dras förvaltningskostnaden, hur hög bör den max vara, osv.
    Och viktigast av allt, hur viktig är förvaltningskostnaden?
    Det är lätt att diskutera förvaltningskostnader för att det är påtagligt och ganska förutsägbart, men jag misstänker att det kan riskera att får lite för mycket fokus framför andra viktiga aspekter som t ex diversifiering…

    Erik
    1. Tack för tipset! Jag har inte gjort det ur det perspektivet, men ska fundera på det.

      Jag håller med, det handlar inte om att vara dumsnål. Idag finns det däremot likvärdiga fonder på avgifter under 0.4 % till de flesta dyra fonder med avgifter på 1.5 %.

      När det handlar om diversifiering så har det sällan med avgiften att göra som det har med fondens investeringsstrategi, tänker jag.

      Jan Bolmeson
    2. Jag håller helt med, men om det blir för stort fokus på förvaltningsavgifterna kan det vara det som avgör diversifieringen istället för andra viktiga aspekter…

      Erik
  4. En väg med att köra med högre andel aktier än sin ”normalfördelning” är att investera direkt i några av de noterade svenska investmentbolagen istället för i Spiltans investmentbolagsfond och i full utsträckning i Avanza Zero då utdelningen gör att du får ett regelbundet positivt kassaflöde på motsvarande (i normalfallet) ca 5% vilket reducerar din risk.

    Kulan
  5. Bra inlägg med en informativ förklaring.

    Du ska dock inte känna att du är den enda det gått sämre för; att du på något vis är ensam i båten. Började spara ungefär i samma tidsperiod och så här ser mitt sparande ut idag:

    http://s33.postimg.org/bo6uar3qn/temp.png

    Har många gånger funderat på om det faktiskt är värt att plocka ut allt och vänta till dess att börsen börjar vända. Och det kanske det är? Svårt att svara på när ingen kristallkula finns tillgänglig.

    Pete
  6. Ska man verkligen gå in i ränte- och obligationsfonder nu när räntorna är så låga? Och sannolikt kommer att vara låga en lång tid framöver? Jag kör just nu 100% aktiefonder då jag har resterande sparkapital på ”hög”-räntekonton. Hur skiljer sig räntekonton från räntefonder nu när räntan är så låg?

    Hur ska man tänka?

    Erik
    1. Ja, om det tvista de lärda. Det är ju många som varnar både för aktie och obligationskrasch. Min egen åsikt är att jag försöker ha en strategi där jag inte behöver spekulera i det beslutet. Vill man vara aktiv så kan man minska i andelen räntefonder. Samtidigt är det ju skillnad på korta och långa fonder också.

      Jan Bolmeson
    2. Problemet med obligationer och aktier är att när räntan stiger så slår det på värderingen av dessa. Därför är det sunt att ha endel placerat i korta räntor. Att placera i korta räntor gör man inte för att öka avkastningen utan snarare för att sänka risken.

      Sen bör man ju ha i korta räntor för utgifter man kan förvänta sig i nära framtid. Rent buffersparande.

      När det gäller räntefonder vs räntekonto så skulle man kunna välja. Med de ändrade skattereglerna för ISK så skall man ändå ha korta räntefonder på vanlig depå, det hela handlar om vilken som ger högst ränta eller avkastning. Räntekonto kan förvisso omfattas av insättningsgarantin vilket är en fördel.

      Skyking
  7. Har man tidshorisont över 10 år tycker jag man kan köra 100 % aktiefonder. Orkar man inte med nedgångar så visst kan det väl vara bra…och jag förstår ditt resonemang med en skyddskudde….men man får helt enkelt tåla att börsen går ned 40 % emellanåt för att kunna vara med på bra uppgångar sen.

    Stefan
    1. Behovet av att ha en ”krockkudde” är i mycket en fråga om psykologi. Kan man inte ta en 40%-ig nedgång utan att börja tvivla på strategin och trycka på säljknappen så är det inte en bra ide att ha 100% aktier, risken är då att man följer med ner med 100% exponering och sedan ligger likvid när det vänder.

      Sen är det lite synd att diagrammet som visar på avkastningen på 10-årsperioder bara visar fallet för 100% aktier. Även om avkastningen med något enstaka undantag varit positivt så är det inte säkert att det i alla de fallen visat sig vara den bästa placeringen. Man bör dels se till hur avkastningen ser ut i reella termer (efter eventuell skatt) och dels hur den ser ut i förhållande till alternativen. Under vissa perioder har vi ju haft hög inflation och hög ränta.

      Man skall inte blint gå på förväntade avkastningen utan man bör faktiskt ta hänsyn till risken också. Hade man inte tagit riskhänsyn så hade ju slutsatsen blivit att man skulle satsat 100% på den investering som förväntas ge bäst avkastning.

      Skyking
  8. Man skulle kunna vikta om framtida sparande (förutsätter givetvis ett regelbundet månadssparande i nämnda fonder) till de fonder med lägre procentuell andel. På så sätt slipper man ta en icke-avdragsgill förlust i Avanza Zero, då kontot är ett ISK. Över tid blir då viktningen lite jämnare. Håller med om att viktningen mot sverige är lite väl stor.

    diskussionen blir högst hypotetiskt, om än intressant, och ska inte ses som rådgivande.

    Johan
    1. Jag tror förvisso det inte har någon betydelse ifall man realiserar icke-avdragsgilla förluster på ISK då man ändå inte skattar för vinsterna.

      Dock tycker jag att man gott kan balansera via att vikta insättningarna sålänge man inte har så stort sparkapital att obalanserna börjar bli för stora i föhållande till insättningarna. Nu kör jag iofs med KF och gör där bara insättningar två gånger om året, men principen funkar även under de förutsättningarna (jag kör dessutom samma vikting vid insättningen i januari som i juli).

      Skyking