Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? | RikaTillsammans

Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?

Sprida ut pengarna över tid betyder att du skjuter upp risken till senare men kan ändå vara lämpligt...

En av de vanligaste frågorna jag får av nya sparare är huruvida man ska investera ett belopp samtidigt eller sprida ut det över tid. Det är en klurig fråga eftersom det rationella inte alltid står i linje med det känslomässiga.

Från tid till annan kommer man kanske över en större summa pengar. Det kan vara ett arv, en vinst från en försäljning, en bodelning, en skatteåterbäring eller något annat. Man inser att man behöver investera pengarna, men det känns osäkert att sätta in allting på samma gång. Rädslan ligger i att den j-a börsen säkert kommer att falla direkt när man har satt in sina pengar. Som om den väntade in just en själv.

För ungefär två år sedan skrev jag en artikel på samma ämne som fortfarande gäller:

Men, eftersom två år har gått tänker jag att man förhoppningsvis är klokare och därav en uppdatering på frågeställningen. Särskilt eftersom jag just nu står i ungefär samma frågeställning själv och känslomässigt tvekar kring vad jag borde göra. Sedan passade jag även på att slå två flugor i en smäll eftersom jag blev intervjuad på ämnet i Göteborgsposten också.

Även om historik inte är en garanti för framtida utfall, anser jag att det är ganska rimligt att titta efter hur det har sett ut historiskt. Jag har därför under helgen roat mig med att räkna på den svenska börsen (Affärsvärldens generalindex) under perioden januari 1949 till och med maj 2016. Utfallen ser du enligt nedan:

Engångsinsättning vs 12 månaders spridning, löptid 1 år

I grafen nedan har jag jämfört alternativet att spara i 12 månader och antingen investera allt första månaden, eller investera 1/12 första månaden, ytterligare 1/12 månaden efter och så vidare. Utfallet ser du nedan:

Avkastning för en engångsinsättning respektive en spridning av insättningen över 1 år.

Den blå färgen visar alla 12 månaders perioder där det skulle vara bättre att investera allt första månaden. Den röda färgen visar följaktligen de 12-månaders perioder där det skulle vara mer lönsamt att sprida ut pengarna över 12 månader. Räknar man antalet perioder så visar det sig att i 68 % av alla 12 månaders-perioder skulle vara bättre med en engångsinvestering än en spridning över tid.

Engångsinsättning vs 60 månaders spridning, löptid 5 år

I grafen nedan har jag jämfört alternativet att spara i 5 år och antingen investera allt första månaden, eller investera 1/60 första månaden, ytterligare 1/60 månaden efter och så vidare. Utfallet ser du nedan:

Avkastning för en engångsinsättning respektive en spridning av insättningen över 5 år.

Färgerna är samma här också. Eftersom börsen tenderar att gå mer upp (ca 70 % av fallen) än ner, så är det inte konstigt att antalet utfall där en spridning skulle ge mest pengar efter 5 år minskar.

Engångsinsättning vs 120 månaders spridning, löptid 10 år

I grafen nedan har jag jämfört alternativet att spara i 10 år och antingen investera allt första månaden, eller investera 1/120 första månaden, ytterligare 1/120 månaden efter och så vidare. Utfallet ser du nedan:

160612-10-ar-dca-vs-lump

Föga förvånande minskar antalet fall där en spridning över tid skulle vara mer lönsam än en engångsinvestering. Denna gången är det alltså mer lönsamt att 9 fall av 10 sätta in alla pengarna i början av perioden.

En studie på ämnet från Vanguard

Den amerikanska fondjätten Vanguard skrev 2012 en rapport på ämnet med titeln ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”. De jämförde den amerikanska, den brittiska och den australiensiska marknaden. Deras slutsats är:

On average, we find that an LSI approach has outperformed a DCA approach approximately two-thirds of the time, even when results are adjusted for the higher volatility of a stock/bond portfolio versus cash investments. [..] We conclude that if an investor [..] is satisfied with his or her target asset allocation, and is comfortable with the risk/return characteristics of each strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain exposure to the markets as soon as possible.

Deras resultat visar att den relativa historiska sannolikheten för att en engångsinvestering kommer att slå en 12-månaders spridning vid olika tillgångsallokeringar.

USA
1926-2011
Storbritannien
1976-2011
Australien
1984-2011
Engångs 12-månader Engångs 12-månader Engångs 12-månader
100 % aktiefonder 66 % 34 % 68 % 32 % 62 % 38 %
60 % aktiefonder / 40 % räntefonder 67 % 33 % 67 % 33 % 66 % 34 %
100 % räntefonder 65 % 35 % 61 % 39 % 58 % 42 %

Särskilt den mittersta 60/40-allokeringen tycker jag är intressant eftersom det motsvarar Nybörjarportföljen som jag brukar skriva om här på bloggen.

Deras sammanställning kommer fram till ungefär samma resultat som jag gjorde för den svenska börsen. På ett 12-månadersperspektiv så är det i 2 av 3 fall bättre att investera allting samtidigt än att sprida ut det över tid.

Ett riskjusterat perspektiv på att sprida eller investera på en gång

Det andra som Vanguard tog fram i sin studie är hur pass riskjusterad avkastningen var. Det vill säga hur stor risk tog man för att få den här lite högre avkastningen. Riskjusterad avkastningen mäter man normalt via den så kallade Sharpe-kvoten som mäter förhållandet mellan den erhållna avkastningen och den riskfria räntan. Det är ett tal mellan ca -2 och +2. Ju högre talet är desto bättre är det.

Resultatet visas i tabellen nedan:

USA
1926-2011
Storbritannien
1976-2011
Australien
1984-2011
Engångs 12-månader Engångs 12-månader Engångs 12-månader
100 % aktiefonder 0.77 0.68 0.63 0.60 0.52 0.47
60 % aktiefonder / 40 % räntefonder 0.81 0.72 0.62 0.59 0.54 0.50
100 % räntefonder 0.80 0.80 0.36 0.33 0.34 0.29

Sammanställningen visar att även utifrån ett perspektiv där man tar hänsyn till risken så är det bättre att investera allting på en och samma gång.

Det rationella är att investera men känslan säger något annat

Oavsett hur jag vänder och vrider på det så har man oddsen på sin sida om man sätter in allt i en enda klumpsumma (eng: lumpsum) än att sprida ut det över tid. Ju längre tid du dessutom sparar, desto bättre blir också oddsen. Det är i sig inget konstigt eftersom börsen tenderar att gå mer upp än ned och det leder till att den mest avgörande faktorn för avkastningen blir hur länge pengarna får vara investerade.

Problemet är att de flesta oss är notoriskt dåliga på att bara göra det som är rationellt. Trots att vi är det mest rationella folket i världen näst japanerna. Att investera handlar ju om balansen mellan rädsla och girighet. Känslan av ånger är också väsentlig då man gått in i en affär för tidigt eller för sent. Vanguard tar också hänsyn till den psykologiska aspekten när de skriver:

But if the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential feelings of regret (resulting from lump-sum investing immediately before a market downturn), then DCA may be of use. Of course, any emotionally based concerns should be weighed carefully against both (1) the lower expected long-run returns of cash compared with stocks and bonds, and (2) the fact that delaying investment is itself a form of market-timing, something few investors succeed at.

Det vill säga att om man vill ”må bättre” så kan det vara bättre att sprida ut pengarna över tid eftersom den upplevda risken minskar. Det hänger ihop med den mentala bokföringen om att en vinst känns känslomässigt mindre än en förlust av samma storlek. Vi tar hellre en mindre vinst än vad vi tar en förlust eller en större vinst.

Slutsatsen är att man kan alltså sprida ut det över tid men att man då får vara medveten om att man betalar pengar för den här känslan. Det som inte Vanguard-studien tar upp är ju dessutom att om man har för avsikt att spara i flera år, minst 5-10 år som jag alltid tjatar om, så blir ju sannolikheten att en engångsinvestering är bättre ännu högre.

Skillnaden på månatligt sparande och att sprida ut en större summa

Jag vill här göra en parentes om skillnaden mellan kontinuerligt sparande och att sprida ut en större summa. Ibland är det nämligen lätt att blanda ihop dessa två koncept. För i den här artikeln kan det lätt se ut som att jag sågar det månatliga sparandet – något som jag skriver om i en hel del artiklar.

Det gör jag inte. För mig är det nämligen skillnad på att spara kontinuerligt av de pengar som man tjänar från t.ex. sin lön eller insättningar till sin pension. Det gör att man sprider inköpen över tid och får fler andelar när det är billigt och färre när det är dyrt. När man tänker efter så är det faktiskt i linje med den här artikeln, eftersom man investerar pengarna direkt när de blir tillgängliga.

Jag skulle till och med påstå att det är det enda sättet att göra det på. Alternativet skulle nämligen vara att samla pengarna på hög och sedan försöka investera dem vid något senare tillfälle där man försöker tajma marknaden. Något som är väldigt, väldigt svårt på gränsen till omöjligt. Därför vill jag påpeka att den här artikeln i stora drag bara handlar om situationen då man har en större summa tillgänglig redan från början och man står i valet att investera den direkt eller sprida ut den över tid.

Fyra frågor att hjälpa till

I den förra artikeln som jag skrev för två år sedan skrev jag om den gyllene medelvägen som handlade om att öka det månatliga sparandet om marknaden var i en bra månad och minska det när det var i en dålig månad. Det är ett bra koncept som fungerar, men det kräver rätt mycket tid och engagemang. Handen på hjärtat så lyckades jag ett par månader men sedan gav jag upp det.

Jag diskuterade med ett par vänner och såg en artikel på nätet som hade ett förslag på hur man kunder resonera i fyra steg.

1. Vad är storleken på engångsinvesteringen relativt sett ditt totala sparkapital?

Den första frågan handlar om att jämföra beloppet som ska investeras med ditt befintliga sparkapital. En tumregel som man kan ha är att om den är mindre än 20 %, investera det direkt och glöm bort det. Det vill säga om du ska investera 20 000 kr och ditt totala sparkapital är över 100 000 kr, då är det bara att köra in det på en gång enligt ovanstående resonemang.

Fördelningen bör naturligtvis ske på samma sätt som ditt befintliga sparande. Om du kör nybörjarportföljen med 60 % aktiefonder och 40 % räntefonder, då investerar du de nya pengarna i samma förhållande. Om summan är över 20 %, gå till nästa fråga.

2. Kommer pengarna från en tidigare investering?

Om pengarna kommer från en tidigare investering såsom t.ex. en tjänstepension eller en avvecklad aktie- och fonddepå som ska flyttas till ett ISK eller liknande, då bör pengarna investeras på en gång direkt. Om den förra allokeringen t.ex. var 50 % / 50 % och likviderades för att bli kontanter, då för du tillbaka det i samma fördelning.

3. Kommer pengarna från försäljningen av ett bolag eller ett boende?

Om pengarna kommer från en försäljning av t.ex. en bostad eller företag, då var de associerade med en risk, även om den risken inte var av samma typ som i en aktie- och fondportfölj. Då är bra förslag att investera hälften idag och sedan sprida ut den andra hälften över de kommande 24 månaderna. Det sprider ut risken och hjälper till att få en balans mellan känslan och det rationella.

Notera att det här INTE gäller om pengarna kommer från en bostad och ska användas för att köpa en ny bostad. Då ska inte pengarna investeras överhuvudtaget påstår jag.

4. Kommer pengarna från ett arv, en vinst eller något annat ställe som du inte ägde tidigare?

Om det är så att pengarna kommer från en situation där du innan inte ägde dem, då fungerar det väldigt väl att sprida ut dem över tid. En bra tumregel kan då vara att investera 40 % idag och sedan sprida ut de resterande 60 % över de kommande 3 åren.

Säg att du får en 1 000 000 kr i ett arv och ditt befintliga sparande är på 50 000 kr. Då kan du investera 400 000 kr direkt och sedan sprida ut de resterande 600 000 kr med 16 666 kr i månaden de kommande 36 månaderna. Här fungerar t.ex. Avanzas och Nordnets månadssparande väldigt, väldigt väl.

Vad ska de placeras i?

De fyra föregående frågorna tar inte hänsyn vad man ska placera i och där rekommenderar jag mina andra artiklar på ämnet:

Slutdiskussion

Jag hoppas att den här artikeln ger dig lite vägledning på hur du kan resonera. När jag pratar med nybörjare brukar jag rekommendera att man ska sprida ut pengarna över tid. Jag brukar motivera det med att som ny sparare är det viktigt att man håller ut i längden, över de 5 till 10 år, där man verkligen brukar få en mer eller mindre säker avkastning. Om man gör rätt enligt studierna ovan, investerar allting och börsen sedan vänder ner – ungefär så som den har gjort de senaste 12 månaderna, så blir många oroliga och tänker att det fungerar inte.

Man har nämligen inte erfarenheten att se att en nedgång på 15 % som det har skett mellan sommaren 2015 och i skrivande stund, sommaren 2016, är helt normal. Om man då använder sig av att sprida ut pengarna då hade man legat över index och sannolikt känt sig mer nöjd. Om börsen istället hade gått upp, så hade man tjänat pengar och det i sig är för många viktigare än att man hade maximerat vinsten. Utifrån det resonemanget så kan man säga att det är viktigare att man kommer in i marknaden och att ”kostnaden” i form av att göra det via en spridning över tid, är en rimlig avvägning.

Det här sättet att sprida ut pengarna in i marknaden över tid, kan man även använda när man ska ta ut sina pengar för att inte riskera att ta ut pengarna vid fel tillfälle. Så det handlar hela tiden om att balansera sitt känslomässiga välbefinnande med det som är statistiskt och rationellt rätt. Jag själv håller fortfarande på med att många gånger sprida ut pengarna över tid eftersom jag fortfarande till stor del är känslomässig kring mina pengar. Där tycker jag att t.ex. de ovanstående fyra frågorna fungerar väldigt väl.

Eftersom det här inte är en fråga med ett rätt svar, så är jag nyfiken på vad du som läsare tänker och tycker! Kommentera gärna!

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

läsarfråga, Nybörjarportföljen, rikatillsammans-portföljen, video

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

15 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej,
    Tack för intressanta och läsvärda tips! En fundering kring utspridd investering versus fördelning mellan ränte- och aktiefonder. Ifall du gjorde motsvarande analys av hur ofta det lönat sig att ha med räntefonder, skulle du inte då få ungefär samma resultat, d.v.s. att det nästan alltid ger högre förräntning att ha en portfölj med enbart aktier? (Tidshorisonten för analysen måste så klart sträckas till en relevant period för ett medellångt sparande.) Ifall det är så, varför rekommenderar du och andra ändå att ha en andel räntefonder i portföljen?

    Vänliga hälsningar,
    Jan-Ola

    Jan-Ola Olsson
    1. Det vanligaste argumentet för att ha räntefonder i ett sparande är för att agera buffert i en nedgång och både hjälpa till med den mentala biten att man ligger lite bättre än index i en nedgång men också för att ha möjligheten att köpa mer vid dessa nedgångar eller kunna plocka ut lite pengar vid behov utan att behöva sälja av aktierna tänker jag.

      Jan Bolmeson
  2. Hej!
    Tack för en intressant artikel. Jag har en fundering, jag har länge hållit på med fondsparande (främst indexfonder) men avser nu öka risken lite och sätta ihop en aktieportfölj (aldrig gjort tidigare). Utav mitt totala sparkapital i fonder räknar jag med att använda ca 15% till portföljen. Min tanke är mellan 5-10 enskilda aktier och tidshorisont ca 5-10 år, men måste ju självfallet bevaka mina aktier. Min konkreta fråga är:
    -rent rationellt (vi undantar den psykologiska faktorn) bedömer du att jag borde per aktie utjämna anskaffningsvärdet genom att sprida inköpen eller köpa varje aktie som en klumpsumma? Ovan artikel besvarar ju delvis frågan men vad jag kan utläsa pratar den mest om fonder. Möjligt att frågan är lurig då det kanske är olika utgångspunkter för säg ett tillväxt bolag med högt P/E jämfört med ett mindre volatilt bolag osv, men är mest ute efter lite vägledning tankemässigt så att jag hitta en systematisk grundstruktur d v s hur jag kan tänka som jag sedan försöker hålla fast i.

    HJE
    1. En fond är ju en samling aktier så konceptet är ju samma. Om du ska börja analysera t.ex. på P/E-tal så är det ett lite annat spel då du spekulerar i att du kan ta bättre beslut än marknaden.

      Jan Bolmeson
  3. Tack för en fantastisk blogg! Du har fått mig att äntligen ta steget från att sitta på ett sparkonto med praktiskt taget ingen ränta till att börja investera i fonder.

    Sitter på lite pengar eftersom jag inte tagit steget förut och är fortfarande väldigt mycket utav en nybörjare. Skulle vilja våga satsa mer av mina pengar i fonder, men den här artikeln tar inte upp vad man ska tänka på om hur börsen ser ut för tillfället när man satsar en klumpsumma.

    Finns det något sett att avläsa marknaden just nu för att kunna avgöra om det är påväg att vända kraftigt (tänker mer på förlust än på vinst)?

    Johan
    1. Jag önskar att jag kunde säga det, men det finns tyvärr inte. Sorry. Hemligheten i finansbranschen är att det inte finns någon hemlighet. :)

      Jan Bolmeson
  4. Hej.
    Tycker du att man ska tillämpa samma princip när man köper aktier, eller ska man bara köpa aktien X vid ett tillfälle och behålla den utan att köpa vid fler tillfällen , eller kan det vara bättre att sprida inköpet av aktien på tex 3-6 ggr under året ?
    Det har uppstått en liten diskussion om det, med hänvisning till detta blogginlägg i FB-gruppen Aktier, där en använder ditt inlägg som argument för att man bara ska köpa aktier vid ett tillfälle, istf att månadsspara i aktien/ aktierna.
    Jag menar att aktier köper man lämpligen vid flera tillfällen och inte vid ett, vad är din åsikt ?

    Anders Igglund
  5. Man bör väl ta en titt på hur index ser ut just nu? Jag har satt in klumpsummor vid två tillfällen. Ena gången var i början av 2000 och andra gången hade jag lärt mig något, fick pengar 2007 och väntade till man började prata om att det hade vänt. Utfallet vid dessa två tillfällen har varit extremt olika.

    Den första klumpsumman har kommit ikapp sig ungefär nu, d.v.s. 15 år senare. Det var ingen smart idé, och hade lätt kunnat undvikas om man hade tänkt. Man ska inte gå all in när börsen gått spikrakt uppåt några år. Andra gången väntade jag medvetet ut att hamna någonstans där börsen gick sämre än sin genomsnittslinje. Nu lyckades jag pricka bra och det gick väldigt bra (index upp typ 115 %), men även om jag inte prickat så bra, så hade det aldrig gått sämre än ett genomsnitt eftersom jag undvek överhettad topp.

    Men att bara räkna på sannolikhet vid en chansning blir fel, när man ganska lätt kan avgöra att börsen verkar överhettad och då satsa på småinsättningar eller vänta lite, kanske välja någon lågrisk-räntefond så länge. Man har bättre chanser än en generell sannolikhet, ifall man håller utkik efter överhettning och krascher. Inte att pricka bästa möjliga, utan bara att undvika sådant som år 2000 och KANSKE kunna pricka en dal ifall det är någon på gång.

    Anna
  6. De flesta har inte en klumpsumma att sätta in, vi sparar en del av lönen varje månad (jag har en egen pengamaskin). Vad är alternativet om man inte då och då kommer över en större summa pengar? Spara motsvarande summa på bankkonto utan ränta och sen sätta in pengarna 1-2 ggr per år? Det tycker jag verkar korkat eftersom sparande i bankkonto är nästan som att slänga pengarna sjön.

    Petra
    1. Artikeln beskriver hur man gör när man har en klumpsumma eftersom det är lite svårt att veta hur man bäst fördelar om man får mycket på en gång, till skillnad från när man har lite hela tiden. Om du inte har det är det ju bra att sätta in hela tiden. Varför spara ihop till en jobbig klumpsumma? Pengarna jobbar bäst när de är investerade, och småsummor gör att man följer index.

      Anna
  7. Hej!
    Har följt dig länge och tycker alltid att dina synpunkter är riktigt vettiga och att din pedagogiska förmåga är suverän (hoppas att du nyttjar den till max). En fråga gällande fonder:

    Finns det något scenario där en fond ”konkar”. D.v.s. skulle det finnas en risk med att samlat kapital på en fond bara försvinner, precis som när man sparar i ett bolag? Vissa fonder har ju inte funnits så länga och kan tänka mig att en fonds livstid inte är oändlig.

    KronanTillMiljonen
    1. Oj, vilken bra fråga. Jag har nog inte tänkt på det. Men rent teoretiskt så borde det kunna gå, men det är ju långt ifrån lagligt. Där är ju många kontroller av fonder. Jag brukar däremot hålla mig undan nyare fonder än 3-5 år.

      Jan Bolmeson