RikaTillsammans-portföljen i år: +12.8 % mot börsens -3.2 % | RikaTillsammans

RikaTillsammans-portföljen i år: +12.8 % mot börsens -3.2 %

Halvårsavstämning och ombalansering av RikaTillsammans-portföljen, 16 % bättre än index...

Ombalansering är ett av de effektivaste sätten att hålla risken på samma nivå i en portfölj samtidig som man ökar avkastningen över tid eftersom man tvingas sälja dyrt och köpa billigt. Eftersom midsommar precis passerat är det dags att göra en halvårsavstämning och en ombalansering i RikaTillsammans-portföljen.

Jag är en varm förespråkare för att man ska investera passivt över lång tid. Det handlar om att skapa en pengamaskin som sköter sig själv. Både Nybörjar- och RikaTillsammans-portföljen är sådana maskiner. De sköter sig själva och tuffar på under året oavsett vad som händer. Hela poängen är att man inte ska behöva göra något i olika situationer såsom med t.ex. Brexit nu innan sommaren.

Jag tycker dock att man två gånger om året bör titta till maskinen, smörja den, se till att den går bra och se hur det har gått för den. För att det ska vara enkelt att komma ihåg, brukar jag tänka midsommar och nyår. Nu har det precis varit midsommar och därmed har jag gjort några mindre förändringar i RikaTillsammans-portföljen.

I korthet är det en sammansättning av fonder som ska fungera över lång tid utan att man behöver ändra i den oavsett vad som händer på marknaden. Anledningen till att man inte ska pilla på den handlar inte om brist på intresse eller kompetens. Snarare handlar det om att vi människor är våra investeringars största fiender. Gång på gång har det nämligen bevisats att passiva investeringsstrategier slår aktiva strategier givet tillräckligt lång tid. En stor anledning bakom det här är att ingen kan förutsäga framtiden. Det är bara att ta Brexit för två veckor sedan som exempel, börserna föll med 8 % på en dag för att sedan en vecka senare vara på en nivå högre än så. Väldigt få som gissade det.

För dig som är ny på bloggen så kan jag rekommendera följande artiklar som introducerar konceptet bakom portföljen.

Hur har det gått för portföljen?

Jag kan tycka att det är klurigt att svara på frågan. Även om många följer sina depåer på daglig eller veckobasis, kan jag tycka att till och med ett halvår är en ganska kort tid. RikaTillsammans-portföljen är en strategi som är upplagd att ge en bra avkastning över lång tid, det vill säga minst 10 år. Att stämma av på halvårs eller årsbasis är egentligen alldeles för ofta. Men i korthet kan man säga att det har gått bra, väldigt bra. Så bra att det har varit en hel del tur inblandat.

Jämförelse av äpplen och päron

I nedanstående delar jämför jag portföljens utveckling med Stockholmsbörsen i form av indexet OMXS30. Jag tycker spontant att det är felaktigt eftersom det är som att jämföra äpplen med päron. Portföljen är i väldigt liten grad exponerad mot den svenska börsen och dessutom bara 25 % mot aktier. Det som man borde jämföra den mot är ett index bestående av samma delar som portföljen för att det skulle bli helt korrekt.

Däremot jämför sig de flesta bloggare, nyhetsrapportering och en mängd andra källor mot Stockholmsbörsen. Då tänker jag att det är lämpligt att jag också gör det. Det är argumentet för den här, om än felaktiga, jämförelsen. Det andra man kan säga är att avkastningen som index har kan man få genom att antingen köpa indexfonden – Avanza Zero eller Nordnet Superfonden Sverige – hos respektive leverantör helt gratis. Så det kan fungera som någon baseline. Stockholmsbörsens avkastning kan man få gratis och utan ansträngning, så allt annat måste vara bättre för att det ska vara värt det.

Den andra fördelen med jämförelsen är att då kan du som läsare även jämföra portföljen med andras. Men annars är avkastningen mot index av ringa värde. Det som är mer intressant är det som jag tänkte återkomma längre ner, nyckeltal i form av risk och avkastning.

Utvecklingen i år

Utvecklingen i år ser ut som följer, den gäller för perioden 160103 – 160707.

RikaTillsammans-portföljen mot Stockholmsbörsen i år

Kommentaren till ovanstående är att jag har haft lite tur. Den senaste månaden har portföljen ökat i värde med nästan 5 % till följd av Brexit. Portföljen består ju av 4 st delar och under den senaste månaden har 3 av dessa fyra delar ökat i värde.

  • Guldet och silvret har ökat i värde på grund av att folk flyr till dessa investeringar i tider av osäkerhet och kris, vilket det just nu är i europa.
  • Osäkerheten gjorde att folk även lämnade aktier som medförde att pengarna parkerades i ränte- och obligationsfonder vilket gjorde att räntorna minskade och därmed ökade värdet på ränte- och obligationsfonderna.
  • Även om aktier i Europa sjönk under Brexit så är portföljen mest exponerad mot globala aktier och där blev nedgången marginell.

Så en utveckling för i år på +12.8 % kan man inte säga är något annat än succé då börsen under samma period ligger på -9.4 %. Det ger ju en skillnad mot index på 22.2 %.

Nordnet har sabbat min avkastningsgraf (och nyckeltal)

Jag känner mig tvungen att adressera en sak här. När man kollar på min utvecklingsgraf för i år på Shareville, så ser den ut som följer.

2016-07-08_16-11-43

Den är i princip identisk med min föregående graf, förutom jacket vid den röda pilen. Det är nämligen som så att en av fonderna i portföljen bytte ISIN-kod (jmf: personnummer för fonder) vilket gjorde att den nollades under en dag. Det motsvarar ett tapp på nästan 5 %. Det är en sådan sak som absolut inte ska hända i den här typen av portfölj och även om slutresultatet är oförändrat, så sabbar det både utseende och nyckeltal.

Det är kanske av liten betydelse, men mig stör det faktiskt enormt. Samtidigt inser jag att man kan ha större problem i livet än en osnygg graf. :-)

Utvecklingen de senaste 12 månaderna (rullande)

Tittar man på lite längre tidsperiod, det senaste året så ser det ut som följer:

RikaTillsammans-portföljen mot Stockholmsbörsen på 12 månader

Man kan göra samma analys som utvecklingen för i år, att det har handlat om en del tur på slutet. I övrigt så ligger det 27.47 % bättre än mot index vilket är ju en stor succé.

Utvecklingen sedan oktober 2014

Jag startade RikaTillsammans-portföljen i nuvarande skick i oktober 2014 strax efter att Nordnet lanserade sin Shareville-tjänst. Så här ser det ut sedan dess:

RikaTillsammans-portföljens utveckling sedan start

På cirka två år har den gått 21.4 % mot indexets utveckling om +0.6 %. En utveckling på 21.4 % på två år anser jag vara bra. Mitt mål är att den ska göra ca 6-7 % per år. Att dessutom göra det i den här miljön tycker jag är med beröm godkänt.

Nyckeltal

Det som jag tycker är mest intressant att kolla på är nyckeltalen och det på rullande 12 månaders basis.

RikaTillsammans Stockholmsbörsen
Avkastning +9.49 % -17,6 %
Volatilitet (std. avvikelse) ±7.5 % ±24.99 %
Sharpe-kvot 1.20 -0.69

Volatiliteten är ett mått på risken i form av standardavvikelse som portföljen har haft de senaste 12 månaderna. Ju lägre desto bättre. För det betyder att svängningarna runt medelvärdet är mindre. Teorin är att ju mindre en investering ”svänger” desto bättre är det eftersom nedgångarna blir mindre.

7.5 % är enligt mig en bra standardavvikelse det betyder att risken är relativt låg. Eller uttryckt på ett annat och lite slarvigt sätt att i 96 fall av 100 så kommer avkastningen, allt annat lika, vara i intervallet 9.5 % ± 15% vilket betyder att den största nedgången jag kan förvänta mig i 96 % av alla fall är -5.5 % och den högste avkastningen är 24.5 %. Med 96 % sannolikhet kommer ett utfall att hamna i intervallet -5.5 % till och med 24.5 %.

Det andra nyckeltalet som är viktigt för mig är Sharpe-kvoten som visar avkastningen i förhållande till risken man har tagit. Man kan i princip säga att det visar hur många procent avkastning du får i förhållande till varje procent risk som du tar. 1.20 är väldigt, väldigt bra. En Sharpe-kvot under 0 betyder att det skulle vara bättre att ha pengarna i ett riskfritt alternativ. I min beräkning ovan har jag räknat den riskfria räntan som 0.8 % och inte på 3 månaders statsskuldväxlar (SSVX-3mån).

Att risken är relativt låg bekräftas också av Nordnets egen riskkalkylator:

2016-07-08_21-05-42

Nyckeltalen stämmer inte riktigt överens med Shareville

Dessa talen stämmer inte riktigt överens med de siffrorna som Shareville visar, men jag är helt enkelt inte klar på hur de har räknat. Enligt dem är Sharpekvoten 0.8. Jag misstänker att de räknar 3 månaders utveckling och sedan jämför de med 3 månadersstatskuldväxlar och sedan räknar de om det till årstakt. Här finns en Excel-fil med data där du kan se hur jag har räknat om du vill kontrollräkna.

2016-07-08_16-10-36

En kommentar som jag inte kan låta bli angående Shareville är att jag får en ranking på 2 av 3 stjärnor som är bättre än de flesta. Dock tar jag det med en nypa salt eftersom det är en intern jämförelse på relativt kort tid. Många av portföljerna som har många stjärnor har några få innehav eller är väldigt koncentrerade vilket gör att de går bra på kort sikt, men det är inte portföljer som kommer fungera över lång tid. En av styrkorna med RikaTillsammans-portföljen är att den fungerar för i princip oavsett belopp och marknadssituation – till skillnad från många andra gjorde jag inga ändringar i samband med Brexit – varken för eller efter.

Tyvärr är det väldigt ofta de med högst avkastning byts ut. Jag brukar kolla topplistan från tid till annan, men det är nästan konstant nya personer där. Poängen för mig är inte att vara bäst på 100 meters-loppet utan att vinna marathonet.

Innehaven i RikaTillsammans-portföljen

För att försöka göra innehaven tydliga så följer nedan scenariot innan och efter ombalansering. Jag har dessutom försökt dela upp det efter de olika komponenterna baserat på:

  • Tillväxt – aktie(index)fonder
  • Inflation – guld och silver
  • Deflation – långa obligationer
  • Recession – korta räntefonder och kontanter.

För mer teori, läs artikeln om RikaTillsammans-portföljen eller googla permanent portfolio:

Del 1. Ekonomisk tillväxt – aktieindexfonder

De innehav som ska gå bra i tider av ekonomisk tillväxt är följande aktieindexfonder. Jag anger vikten i respektive del före och efter ombalansering. Notera att jag bara har valt fonder med låga avgifter, i princip alla har en avgift under 0.4 %.

Fonder Före Efter
AMF Aktiefond Europa 9.6 % 6.6 %
DNB Global Indeks 18.4 % 12.7 %
Nordnet Superfonden Danmark 5.1 % 6.5 %
Nordnet Superfonden Sverige 9.2 % 6.4 %
Nordnet Superfonden Norge 3.0 % 5.0 %
Nordnet Superrahasto Suomi 4.9 % 6.3 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 18.1 % 12.6 %
SPP Aktiefond USA 12.0 % 8.4 %
Swedbank Robur Access Asien 10.3 % 7.2 %
Vanguard High Dividend Yield ETF – DNQ 9.4 %
Nytillkomna fonder efter ombalansering
AMF Aktiefond Asien Stilla havet 3.7 %
Lannebo Småbolag 5.9 %
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index 7.3 %
SPDR MSCI World Small Cap UCITS 6.7 %
Vanguard Small-Cap ETF – DNQ 4.8 %

Anledningen till att jag gjorde en relativt stor förändring i den här delen var att jag roade mig med att jämföra de olika fondernas innehav per världsdel. Det visar sig nämligen att när man borrar ner i det att den globala fonden ”DNB Global Indeks” har 62 % av sina innehav i USA. Det är logiskt med tanke på att USA är världens största ekonomi just nu, men jag vill inte ha en exponering mot bara USA och därav fonden AMF och Länsförsäkringar-fonden.

Skillnaden i exponering ses i cirkel-diagrammet nedan:

160708-fore-efter-aktier

Man skulle också kunna argumentera för att där är en övervikt för Sverige och Norden men jag tycker det är ett medvetet val. Den svenska börsen tenderar att ha en lite högre avkastning (men även risk) än den globala. Mest nöjd är jag annars med den ökade exponeringen mot Asien och tillväxtländerna. Om jag skulle ändra på detaljnivå så skulle man kunna argumentera för att USA borde ha en lite större del, Norden och Sverige en lite mindre del och lite mer Europa. Men eftersom vi ändå bor i Sverige så är det ok tänker jag.

Den andra förändringen som kan ses i de nya fonderna är en ökad exponering mot småbolag. När jag kollade fördelningen av fonderna så låg övervikten mot stora bolag och historiskt sett har den största utvecklingen legat i småbolag. Därav Vanguard Small-Cap-fonden samt Lannebo Småbolagsfonden.

Jag anser dock att ändringarna är av mindre karaktär, så om du har den tidigare fördelningen så kan du balansera om, men det behövs inte.

Även om alla dessa fonder inte är direkt sökbara via Avanza så kan man ofta ringa till deras mäklarbord och få hjälp att köpa fonderna.

Del 2. Inflation – guld och silver

Den andra delen i portföljen ska skydda mot inflation och består således av guld och silver. En annan trevlig bieffekt som blev tydlig i och med Brexit häromveckan är att i oroliga tider dras investerare till guld som en ”säker hamn”. Guldet är ju också det som onekligen har gått bäst i portföljen med en ökning på nästan 15 %. Man brukar prata om att silver är en mer volatil version av guld. Det vill säga att silvret rör sig mer än vad guldet gör, men min upplevelse av guldet i tider av kris eller osäkerhet – som Brexit – att de flesta valde guld framför silvret.

Jag har även för att minska korrelationen med de andra delarna i portföljen lagt till en fond som följer det största råvaru-indexet GSCI. Det består av energi-relaterade råvaror såsom olja och gas men även livsmedel, metaller och motsvarande.

Fonder Före Efter
SPDR Gold Trust (GLD) 67 % 51,2 %
iShares Silver Trust (SLV) 33 % 28,5 %
Nytillkomna fonder efter ombalansering
iShares GSCI Commodity-Indexed Trust Fund (GSG) 20,3 %

Trots att jag har skrivit om riskerna med att köpa ”papper”-guld i form av ETF:er har jag ändå valt att göra det i Shareville-portföljen för att underlätta statistiken. I min riktiga portfölj har jag sett till att ha guldet tydligt allokerat till mig via BullionVault eller fysiskt guld och silver.

Ett förbättringsalternativ här skulle kunna vara att lägga till ett generellt råvaruindex.

Del 3. Deflation – långa obligationsfonder

Den tredje delen i portföljen ska skydda mot exakt den typen av ekonomiskt klimat som vi upplever nu (trots att politiker förnekar det), nämligen deflation. Deflation symboliseras av fallande räntor och att pengar ökar i värde. Deflation är motsatsen till den vanliga inflationen där pengar minskar i värde. Det syns också i portföljen där de långa räntorna har ökat absolut mest i portföljen.

Så här ser ombalanseringen ut. Inga nya fonder in utan jag bara köpte mer av de olika.

Fonder Före Efter
db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG) 26,7 % 25,3 %
iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL) 18,0 % 19,5 %
iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF 12,8 % 14,6 %
iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 42,5 % 40,6 %

Den består till 45 % av europeiska (mest franska, tyska och italienska obligationer) samt 40,6 % amerikanska obligationer och resten 14.6 % kanadensiska obligationer. Ingen förändring i själva fonderna. Tyvärr har jag inte hittat något sätt att köpa svenska statsskuldväxlar med >10 års löptid.

Ska man verkligen köpa obligationer nu när räntan är så låg?

Det som man kan diskutera i den här delen är hur smart det är att köpa fonder i dagens läge. Förenklat kan man nämligen säga att obligationer stiger i värde när räntan går ner och minskar i värde när räntan går upp. Läs mer på Investopedia. I dagens ränteläge där många länder redan har negativa räntor så kan man ifrågasätta hur smart det är att köpa obligationer då uppsidan i dagsläget enligt resonemanget skall vara begränsad.

Jag kan hålla med och känslomässigt så känns det dumt att ens ha den här delen i portföljen. MEN, så kunde man resonerat redan förra året och om man tittar på den delen i portföljen som har gått bäst så är de just de här långa obligationsfonderna. För trots att folk säger att det inte borde kunna gå upp så har det gjort det och dessutom ganska ordentligt. Jag bestämde mig redan för två år sedan att i den här portföljen så ska jag följa reglerna oavsett känslan. Känslan brukar nämligen (tyvärr) inte vara någon bra rådgivare i det här fallet.

Dessutom ska jag tillägga att jag har roat mig med att läsa en hel del böcker nu under sommaren. En av böckerna handlar om ”Risk Parity Fundamentals” av Edward Qian. Han svarar i den boken på den här frågan om obligationer och har en lång utläggning om att obligationer visst kan öka i värde även om räntan går upp. Det handlar om hastigheten på ökningarna av räntan i förhållande till obligationernas avkastningskurva. Jag önskar att jag kunde säga att jag förstod det, men jag litar på resonemanget. För uppenbarligen finns det mer till prissättningen av obligationer än argumentet att räntan inte kan gå ner mer.

Dessutom har Wall Street Journal låtit fondbolaget Vanguard göra beräkningar på vad som händer med obligationsfonder om räntan höjs med 0.25 % varannat kvartal. Slutsatsen var att efter 3 år är man tillbaka på plus efter en initial mindre nedgång. Du kan läsa hela artikeln här.

Del 4. Recession – kontanter och korta räntefonder

Den sista delen i portföljen ska skydda i tider av recession som är en ekonomisk tillbakagång. Normalt sett har jag haft kontanter i en stor del av den här portföljdelen, men jag valda att vid den här ombalanseringen att lägga kontanterna i korta räntefonder istället. Anledningen till det är att jag vill ha en möjlighet att belåna portföljer.

Så här ser ombalanseringen ut:

Fonder Före Efter
Catella Avkastning 16,9 % 20,3 %
Spiltan Räntefond Sverige 17,2 % 20,5 %
Ålandsbanken Cash Manager B 16,0 % 9,8 %
Kontanter 49,9 %
Nytillkomna fonder efter ombalansering
KPA Etisk räntefond 9,9 %
SPP Penningmarknadsfond 12,4 %
SEB Likviditetsfond 12,3 %
Swedbank Penningmarknadsfond 14,8 %

Anledningen till det här var att jag i framtiden tänker belåna portföljen och för att kunna göra det på ett effektivt sätt och upprätthålla samma risknivå, så behöver jag ha pengarna investerade. Därav dessa korta räntefonder.

Innehav sammanfattning

Tittar vi på den nuvarande fördelningen mellan de olika delarna så ser det ut som följer:

160708-fordelning-hela

Det vill säga ganska nära ursprungsbalansen med 25 % i varje del. Komplett lista av innehaven i bokstavsordning och andel av portföljen är:

Aktiedelen Andel
AMF Aktiefond Asien Stilla havet 0,9 %
AMF Aktiefond Europa 1,7 %
DNB Global Indeks 3,5 %
Lannebo Småbolag 1,5 %
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index 1,9 %
Nordnet Superfonden Danmark 1,7 %
Nordnet Superfonden Sverige 1,6 %
Nordnet Superfondet Norge 1,3 %
Nordnet Superrahasto Suomi 1,6 %
SPDR MSCI World Small Cap UCITS ETF 1,8 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 3,3 %
SPP Aktiefond USA 2,2 %
Swedbank Robur Access Asien 1,8 %
Vanguard Small-Cap ETF – DNQ 1,2 %
Totalt 26.1 %
Långa obligationer Andel
db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF 6,1 %
iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 9,7 %
iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF 3,3 %
iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF
4,7 %
Totalt 23,9 %
Korta räntor och kontanter Andel
Catella Avkastning 5,0 %
Kontanter 2,0 %
KPA Etisk Räntefond 2,5 %
SEB Likviditetsfond 3,1 %
Spiltan Räntefond Sverige 5,1 %
SPP Penningmarknadsfond 3,1 %
Swedbank Robur Penningmarknadsfond 3,7 %
Ålandsbanken Cash Manager B 2,4 %
Totalt 26,9 %
Guld, silver och råvaror Andel
iShares GSCI Commodity-Indexed Trust Fund 5,4 %
iShares Silver Trust 6,7 %
SPDR Gold Trust 11,0 %
Totalt 23,1 %

Förenkling av portföljen

Jag har rätt mycket pengar i portföljen och därför har jag spridit ut det i förmodligen fler fonder än jag behöver. Man skulle kunna förenkla portföljen till följande:

Fond Andel
Aktier – DNB Global Indeks 25 %
Långa obligationer – iShares 20+ Year Treasury Bond ETF 25 %
Korta räntefonder – Spiltan Räntefond Sverige 25 %
Guld, silver & råvaror – SPDR Gold Trust 25 %

Det är en portfölj i fyra enkla fonder som skulle ge i princip samma tillgångsallokering som ovan. Det kan mycket väl vara som så att jag har i ovan gjort det mer komplicerat än det skulle behöva vara. Men om jag skulle behöva göra det med små resurser så är det det här jag skulle gå på.

Sammanfattning

Det som jag är ganska nöjd med i ovan är att ingen enskild fond är större än 13 %, medelallokeringen är 3.77 % och medianallokeringen är 2.8 %. Jag upplever att riskspridningen (diversifieringen) är väldigt god. Det som man dessutom också vill uppnå i ovanstående diversifiering är att dessa olika investeringar ska vara okorrelerade vilket de också är så gott det går på dagens marknader.

Avslutningsvis kan man ju säga att om förra året var en ganska stor besvikelse som jag skrev om här:

Så har den senaste tiden varit en succé. Det visar ju verkligen på det här med vikten av att tänka långsiktigt och verkligen låta pengarna jobba. Planen framåt är att låta den här portföljen vara mer eller mindre oförändrad fram till årsskiftet då nästa ombalansering sker. Under tiden lägger jag in ca 0.5 % i portföljvärde varje månad som läggs som kontanter i depån.

En sak som jag inte har diskuterat hittills är att jag i samband med den här ombalanseringen även valde att belåna portföljen. Jag kommer att skriva mer om det framgent, men jag känner mig så pass trygg i att portföljen fungerar och med Nordnets generösa villkor med en ränta på 0.99 % per år under förutsättning att man tar en begränsad risk (max 20 % i ett enskilt innehav samt max 40 % belåning) så är det för mig mer eller mindre osannolikt att jag inte skulle tjäna in den räntekostnaden. Dessutom har jag kapital för att täcka eventuell förlust om så skulle behövas. Det ska bli intressant att följa.

Samtidigt som jag verkligen är entusiastisk över utvecklingen så vill jag betona att de senaste 6 månaderna har portföljen haft ganska mycket tur. Det är många faktorer som har samspelat – sjunkande räntor, brexit-oro och högt guldpris. Dessa faktorer kan och kommer under de närmsta 10 åren samverka även i fel riktning. Det är något att verkligen komma ihåg och hålla fast vid. Den här portföljen är ingen ”magic-bullet” eller helig graal. Det är en portfölj som ska leverera en hyfsad stabil och riskjusterad avkastning över tid. Jag har skrivit om två andra typer av portföljer här:

Om du har frågor, skriv dem i kommentarsfältet så ska jag försöka svara på dem så gott jag kan. :-)

Använd min Excel-fil för att underlätta din ombalansering

Du kan använda min enkla Excel-fil för att räkna på din egen ombalansering av nybörjarportföljen.

  1. Ladda ner filen genom att klicka här
  2. Börja med att fylla i portföljens totala värde och din ålder (mängden ränte- och obligationsfonder i ursprungsfördelningen)
  3. Fyll i värdet på alla dina aktie-relaterade indexfonder i de blå fälten under steg 2
  4. Fyll i värdet på alla dina ränte- och obligationsfonder i de blå fälten under steg 3
  5. I steg 4 ges nu hur mycket du behöver göra för att ombalansera

Om du har några frågor, skriv dem i kommentarsfältet nedan.

Kom igång med din egna RikaTillsammans-portfölj

Om du vill skapa din egen RikaTillsammans-portfölj rekommenderar jag följande artiklar:

läs gärna även artikeln om Nybörjarportföljen:

Följ portföljen på Shareville

För ett tag sedan lanserade Nordnet funktionen Shareville som gör att du kan följa min portfölj i realtid. Du kan även se när jag gör köp och försäljningar (även om det inte kommer ske något fram till jul). Jag gillar verkligen deras funktion och du får gärna lov att följa mig där. För att kunna använda Shareville behöver du först bli kund på Nordnet.

Vill du ha e-post när ändring sker?

Om du vill ha ett mejl när jag gör förändringar i den här portföljen så kan du anmäla dig till mitt kostnadsfria nyhetsbrev nedan:

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

ålandsbanken cash manager b, amf aktiefond asien stilla havet, amf aktiefond europa, catella avkastning, db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF, DNB Global Indeks, iShares 20+ Year Treasury Bond ETF, iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF, iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF, iShares Silver Trust, Lannebo Småbolag, Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index, Nordnet Superfonden, Nordnet Superfonden Danmark, Nordnet Superfondet Norge, Nordnet Superrahasto Suomi, ombalansering, rikatillsammans-portföljen, rikatillsammansportföljen, SEB Likviditetsfond, SPDR Gold Trust, SPDR MSCI World Small Cap UCITS ETF, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, spiltan räntefond, spp aktiefond usa, Swedbank Robur Access Asien, Swedbank Robur Penningmarknadsfond, Vanguard Small-Cap ETF - DNQ

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

92 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej Jan

    Tack för en bra blogg. I RikaTillsammans-portföljen gör du en ombalansering en gång i halvåret enligt principen att sälja dyrt och handla billigt. Blir det någon skillnad på avkastning/volatilitet om man ombalanserar mer frekvent, säg varje månad?

    Daniel
    1. Det blir ofta mer jobb och i undersökningar har det sällan visat sig ge något mervärde med fler ombalanseringar. Det kan till och med försämra avkastningen då man kan åka på mer avgifter (även om det inte är lika vanligt med fonder som med t.ex. ETF:er)

      Jan Bolmeson
  2. Vad anser du om en ETF som GMOM? Det liknar väl en ”rikatillsammans”-portfölj (dock aktivt förvaltad) med god riskspridning och riskjusterad avkastning, iaf minskad nedsida. Funderar på att ”komplettera” min fondportfölj med en sådan.

    Johan
  3. Hej Jan

    Tack för en bra blogg
    Efter att ha läst dina inlägg kring RikaTillsammans portföljen så insåg jag att jag har alldeles för mycket investerat i aktiefonder och vill därför lägga om detta då jag helst vill undvika en massa onödiga risker.

    Inom kategorin ränte & obligationsfonder så har jag i dagsläget endast en fond: AMF Räntefond Lång som jag månadsparar i. Jag tittade på den här iShares 20+ men jag kände mig tveksam att handla något utanför svenska börsen på något jag inte vet vad det är riktigt. Skulle du ändå rekommendera att göra detta för risk spridningen eller finns det något liknande i samma kategori?

    Korta räntor så kör jag på Spiltan Räntefond Sverige med månadssparande. Skulle du rekommendera att sprida lite risk genom någon ytterligare fond?

    För guld & Silver så har jag tittat på dessa:
    SPDR Gold Shares ETF
    iShares Silver ETF
    Men precis som bonds så tvekar jag då det är på amerikanska börsen. Känns dessa säkra och med vilka intervall bör man köpa dem? Eller finns det alternativ att titta på?

    Jag kanske ska hålla mig till nästa halvårsrapport kommer ut? :)
    Återigen, tusen tack för en bra blogg

    Rikard
    1. Tyvärr svårt att svara på. Jag rekommenderar och har fortfarande de fonderna som jag skriver om i den fördelningen. Jag ser inga större risker med att vissa fonder är noterade på andra marknader såsom t.ex. den amerikanska.

      När man tittar på intervall så brukar jag inte heller ta hänsyn till det eftersom investeringshorisonten är så pass lång och att jag ändå på årsbasis köper till mer av samma. Att försöka tajma marknaden brukar bara ofta leda till att man underpresterar mot index.

      Jan Bolmeson
  4. Jag har följt din blogg sedan jag hittade ditt inlägg om den besvärliga bankmannen, när du skulle finansiera ett fastighetsköp. När jag placerar min pappas och mitt eget kapital är de teorier om diversifiering som lett fram till din rika-tillsammans portfölj mycket vettiga. Jag följer givetvis din portfölj på Shareville!
    Resultatet i förhållande till volatiliteten i din portfölj, både faktiskt och simulerat längre tillbaka i tiden, tilltalar mig mer än vad min nuvarande portfölj genererar. Men jag har funderingar kring de tre delarna som inte hör till aktiedelen. Det man vill uppnå i dessa delar är krockkuddar och viss negativ korrelation med aktiedelen, som jag förstått det. Vid negativ eller stillastående aktiemarknad vill man INTE att dessa placeringar också ska stå till respektive backa. För när aktiemarknaden går upp kommer dessa placeringar antagligen i 9 fall av 10 gå sämre än aktiedelen. Så framförallt är det intressant att hitta placeringar som balanserar upp tider av sämre utveckling på aktiemarknaden.

    Men när jag tittar på respektive innehav var för sig i råvarudelen, så tycks bara silver kunna kombinera viss avkastning överhuvudtaget med att samtidigt ha en viss negativ korrelation med aktiemarknaden.
    Bara baserat på historik i jämförelse med aktiemarknaden globalt och i Sverige, så är den klart vettigaste ”krockkudden” i råvarudelen iShares Silver Trust. Med även guld och den breda råvaru-ET:en ”iShares S&P GSCI Commodity-Indexed Trust” så uppnås en mycket bättre diversifiering än med enbart silver, det är helt klart. Men två faktorer får mig alltså att kraftigt tveka kring guld och råvaru-ETF:erna. 1. Deras utveckling känns inte särskilt lockande och de tycks inte ha en tydlig negativ korrelation med aktieportföljen. 2. De två ETF:erna har kraftigt högre avgift än Silver-ETF:en. Å andra sidan så vet jag inget annat alternativ som är mer prisvärt för att få råvuexponering, vet du??

    Sen undrar jag egentligen samma sak kring korta räntor innehaven. När jag utvärderar varje fond var för sig i den korta rände-delen, med utgångspunkt kring vad som kompletterar aktieplaceringar, så tycks enbart Spiltan Räntefond passa bra in, baserat på historisk avkastning när man vill nå en balansering mot aktiedelen. Den och möjligen ett bankkonto. Positivt för mitt ev. köp av den fonden är också att just Spiltan Räntefond är den fond som representerar hela korta räntedelen i din ”förenklade” rika-tillsammans portfölj. Så i vart fall den får det nog bli! =)

    Förenklat så ser jag två vägar att gå för att placera kapitalet jag förvaltar nu.
    Antingen mer eller mindre 100 % passiv aktieförvaltning (detta är min nuvarande strategi), indexfonder med en geografisk spridning enligt nedan ELLER helt/delvis följa din Rika-Tillsammans portfölj eller dess strategi i vart fall. Min nuvarande portfölj är följande:
    Länsförsäkringar Global Indexnära, 30,0 %
    SPP Aktiefond Sverige, 17,0 %
    Spiltan Aktiefond Investmentbolag, 8,0 %
    Swedbank Robur Access Asien, 25,0 %
    Swedbank Robur Access Europa, 10,0 %
    Swedbank Robur Access USA, 10,0 %
    TOTALT: 100,0 %

    Mycket tacksam för din blogg och din imponerande förmåga att besvara så många kommentarer från läsare som du gör!

    Tjurhajen
    1. Tack för din kommentar. : )

      Ja, det är inga enkla frågor du kastar ljust på. Jag har valt som så att inte försöka analysera de enskilda delarna så mycket för sig eller att koppla dem mot ett tillgångsslag som jag upplever att du gör, utan att mer titta på det som en helhet. Mycket av tankarna bygger ju på Harry Browne och hans Permanent Portfolio, så jag skulle verkligen rekommendera en fördjupning i det. Det viktigaste är egentligen att ha tillgångar som mår bra i olika ekonomiska klimat (och det ger icke-korrelationen)

      Jan

      Jan Bolmeson
  5. Hej Jan,

    bra blogg! Snabb fråga av en newbie. För de långa obligationerna. Jag gissar att man inte automatiskt månadssparar i de (de är rätt dyra). Och jag tror att det inte ens är möjligt att automatiskt spara i de fondtyperna…iaf inte hos Avanza. Hur gör du med ditt sparande? Köper du de obligationsfonderna bara några gånger per år?

    Tack för svar
    Alex

    Alex
  6. Hej!

    Tack för en bra blogg. Jag tänkte apa efter din typ av portfölj. Men jag funderade på det här med guldet. Hur fungerar det när man ska ombalansera sitt guld när man har det på Bullion vault? Jag tänker om man behöver köpa/ sälja små mängder guld för att få 25/25/25/25-fördelningen återställd. Är det krångligt och tillkommer en massa avgifter för det? Har du även silver hos Bullion vault. Hur har du isf fördelat det mellan guld och silver? Tacksam för svar.

    Mvh Viktor

    Viktor
  7. Hej och tack för mycket bra blogg!

    Först en fråga om RikaTillsammansportföljen alt Nybörjarportföljen:
    – Jag planerar att sätta in ett engångsbelopp, <50 000 kr så då är väl Nybörjarportföljen bäst?! Men sedan är min tanke att månadsspara och hur ska man då få Nordnet att automatiskt köpa innehaven? Det går väl bara för fonder? Hur gör du när du månadssparar i portföljen rent praktiskt? Omfördelar du varje månad eller halvår?

    – Jag har tagit till min NoWo-kortet så jag tänker börja med det nu. Hur betraktar du deras fond i relation till innehållet i dina portföljer?

    Mitt månatliga sparande kommer således vara buffertsparande till bankkonto eller kort räntefond, Nybörjarportföljen och NoWo-kortet. Det låter väl rimligt?!

    HerrP
  8. Hej;
    som jag förstår säljer du av en del av indexfonderna och lägger i räntebärande papper när du tror aktiemarknade står inför ett större ras som 2008. Hur gör du då? har du 66,6 procent av innehavet i räntebärande papper?

    Mvh
    Micke

    Mikael Sörman
    1. Okej då förstår jag! Men ombalanseringen säljer du av en del av indexfonderna och placerar i räntefonder för att få rätt fördelning 67
      Mot 33 procent.

      Mvh
      Mikael

      Mikael Sörman
  9. Hej Jan,
    Har nyligen hoppat på RikaTillsammans portföljen då jag gillar ditt, som jag uppfattar det, pragmatiska förhållningssätt. Har gjort en hel del investeringar men har några kvar att göra om jag ska följa riktlinjerna och också en del frågor.

    1. Jag köper via Avanza och har därmed inte tillgång till de långa obligationerna utom den Amerikanska ”iShares 20+ Year Treasury Bond ETF”. Jag skulle också vilja sprida obligationerna lite och inte ha allt i en Amerikansk. Vet du om det finns några vettiga alternativ för en Avanzakund gällande dessa?

    2. När du skriver ”Kontanter” menar du att ha en viss procent i rena kontanter på ett konto? Om så fallet vart ligger dessa, på ett sparkonto?

    3. Sen råvarorna. Jag funderar på om, och i så fall hur mycket guld, silver eller övrigt jag bör ha som säkerhet. Jag upplever hela diskussionen om investeringsguld som väldigt spekulativ med profetior om domedagen osv. För mig känns det väldigt osäkert att spekulera i huruvida en råvara som guld är och blir en försäkring i en krissituation, beror kanske hur stor och allvarlig den är… Hur som helst, ska jag handla med mynt eller tackor? Jag lutar åt mynt då de är lättare att sälja av i omgångar men samtidigt känns det också mer spekulativt då mynten också värderas utifrån dess utseende och härkomst osv. En tacka är lättare att värdera då en tacka är en tacka, eller?

    Sen upptäckte jag när jag skulle in och titta på libertysilver.ee att de inte längre tar emot nya ordrar då de verkar ligga i tvist med svenska skattemyndigheten.

    Vänliga hälsningar
    David

    David
    1. 1. Jag har min portfölj via Avanza och det går utmärkt. Man behöver dock bara ringa till mäklarbordet för att få dem köpta åt sig.

      2. Det är lite blandat, hos Avanza har jag både Sparkonto+ men även Swedbank Penningmaarknadfond

      3. Ja, mynt är bättre än tackor.

      Ja, har sett det med libertysilver.ee. Får se hur det utvecklar sig. Guldmynt kan dock köpa från http://www.libertysilver.se också.

      Hälsningar,
      Jan

      Jan Bolmeson
    1. De flesta fonder går att köpa via Avanzas mäklarbord om man inte hittar dem i sökningen. Jag själv kör det mesta av mina pengar via Avanza.

      Jan Bolmeson
  10. Är det lönsamt att köpa korta räntefonder för tillfället med tanke på skatten för ett ISK? Du skriver att anledningen till att du köpt dessa fonder (istället för att ha den delen som kontanter) är för att kunna belåna. Menar du då att du belånar dessa för att köpa mer av dessa (för att behålla jämvikten med 25 % korta räntefonder) TROTS att skatten på ISK för tillfället gör denna investering olönsam?

    Eller har jag missuppfattat något?

    Tack än en gång för grymt bra blogg!

    Gustaf
  11. Hej igen!

    ok så du belånar via nordnet, hur många procent belåning kør du? och hur ser du på det kontra att ha en ren index aktieportfølj? vad ær bættre? att ha en ”sækrare” portfølj som rikatillsammans portføljen som du belånar eller en portfølj med rena aktiefonder dær du ær belåningsfri? før det ær væll inte gratis o låna pengar på nordnet.

    philip
  12. Hej
    Kan man istället för guld o silver etc.
    kasta in en del av en fastighet, för att täcka upp gällande ”tårtbit”?

    Stefan
    1. Nej, det skulle jag inte säga då de beter sig lite annorlunda i olika ekonomiska klimat. Guld och silver ska ju skydda mot inflation, det gör fastigheter delvis, men priserna på fastigheter är väldigt beroende av t.ex. räntor.

      Jan Bolmeson
    2. Hm, ok. Skulle då en betald fastighet placeras i tårtbiten för kontanter?
      En sk. MuktiAsset fond på HB är, antar jag, uppbyggd på samma sätt som Rika.tills.portföljen, Är det vettigt att sitta på den och ha en spegling, parallellt, av din portfölj också?

      Stefan
  13. Hej Jan!
    Tack för ett bra inslag. Jag har ett tag kört nybörjarportföljen till barnen, har aktiespar för hela familjen men har nu sneglat ett tag på Rikatillsammansportföljen som känns sund!
    MEN, jag begriper inte, hur mycket jag försöker läsa eller lyssna på dina inslag, hur du handlar guld och silver. Du menar att du köper det rent fysiskt, HUR? Var ska jag i så fall förvara det? Som sagt, jag förstår inte. Hade du pekat ut några guldfonder så hade jag begripit men jag har svårt för att greppa att köpa ”fysiskt guld” och ”fysiskt silver”.
    Må väl!
    /Henke

    Henke
  14. Man måste alltså ringa in till Avanza Mäklarbord för att köpa följande långa obligationsfonder:
    db x-trackers II iBoxx Sovereigns Eurozone 25+ UCITS ETF (DBXG)
    iShares Euro Government Bond 15-30yr UCITS ETF (IBCL)
    iSHARES CORE CDN LONG TERM BOND IDX ETF

    Det går att handla iShares 20+ Year Treasury Bond ETF själv och slippa det extra courtaget som det innebär att köpa via mäklarbordet.
    Annars gäller denna prislista https://www.avanza.se/vart-utbud/prislista/handel-utlandska-etper.html
    29.95 USD för att köpa dessa ETFer om jag tolkar allt rätt…

    Känns som alldeles för dyrt, vad anser du om att placera hela deflationsdelen i iShares 20+ Year Treasury Bond ETF?
    Har man möjlighet att handla dessa ETFer själv på Nordnet?

    Gustaf
    1. Ja, det stämmer. De flesta går att handla via nordnet. Beror dock på mängden man köper. Problemet med iShares är att det bara är 100 % amerikanska obligationer.

      Jan Bolmeson
  15. Hej Jan,
    Tack för en mycket givande och intressant blogg!
    Jag håller på sätta upp en ”RikaTillsammansportfölj” och som jag förstått det går det endast går att månadsspara i ”aktiefonds-delen” samt ”korta-räntefonder-delen”. Även om det gick att månadsspara i guld- och långa obligationsfonder-delarna verkar det vara courtage och därför oklokt att månadsspara i dessa?
    Min fråga är därför rent praktiskt hur du tänker kring dessa två alternativ:

    1. Att månadsspara i de delar som går och sedan göra manuella köp för övriga delar, säg var 3:e/6:e månad, med samma belopp som ett månadssparande skulle inneburit.

    2.Alternativet är att var 6:e månad (vid ombalanseringen) göra samtliga inköp manuellt utifrån ett månadssparande som enbart inneburit pengaöverföringar till Nordnet.

    Anledningen till att jag frågar är att jag undrar om ombalanseringen verkligen blir korrekt om jag månadssparar i vissa delar men inte i andra som i alternativ 1 (då ombalanseringen inte tar hänsyn till den uteblivna värdehöjningen/minskningen då jag gör de manuella investeringarna mer sällan). Samtidigt vill jag automatisera sparandet i bästa möjliga mån och tänker att det kan vara dumt att vänta med investeringarna 1-6 månader som i alternativ 2. Jag har i nuläget möjlighet att månadsspara 10 tkr till denna portfölj om det har en betydelse i sammanhanget.

    Hoppas du förstod vad jag menade, vore tacksam för svar.
    Med vänlig hälsning,
    Sofia

    Sofia
  16. Hej!
    Med risk för att jag missat det så undrar jag om något av dina innehav som har direktavkastning i ”rika tillsammans” portföljen?

    Micke
  17. Angående SPDR Gold Trust (GLD). och SPDR Gold Shares ETF (GLD), så är det först nämnda ett gammalt namn och har bytt till det andra namnet.

    Kanske bra om artiklarna här uppdateras med detta för att slippa förvirra mindre kunniga läsare (som jag)?

    Markku Siipola
  18. Jag tänker investera i SPDR Gold Trust (GLD).
    Den inte finns att köpa på Avanza.
    Däremot finns SPDR Gold Shares ETF (GLD)
    Enligt wikipedia (en.wikipedia.org/wiki/SPDR_Gold_Shares) verkar det vara samma sak.
    Stämmer detta?

    Markku Siipola
  19. Hej

    Finns det någon anledning att välja den förenklade portföljen med 4:a innehav istället för den med flera mindre innehav?
    Jag tänker t.ex. om det finns en gräns för hur mycket pengar man investerar jämför med (eventuella) avkastningen för de båda alternativen? Avgifter för courtage kanske spelar in?

    Ex.
    Tillgängligt för köp 100 000 kr. Är det bättre att välja vanliga eller förenklade portföljen?

    Henrik
    1. Jag skulle säga att skillnaden är marginell. Jag kommer nog till jul att dra ner på antalet fonder för jag tycker det är lite för mycket och lite för komplicerat.

      Jan Bolmeson
  20. Hej Jan!

    Tack för en en intressant blogg.
    Jag kör själv en variant av RikaTillsammans-portföljen och har några frågor:
    1. I din Deflation-delen har du bredd fördelning av långa obligationsfonder (45% – europeiska, 40,6% – amerikanska, 14.6% – kanadensiska).Jag undrar varför i Recession-delen har du bara svenska kontanter och korta räntefonder. Behövs det ingen geografisk spridning där?
    2. Jag har följt din blogg ganska lång tid och ser att för sparare med lång sparhorisonten rekommenderar du hög aktie andel i portfölj. Om jag tänker köra RikaTillsammans-portföljen med lång sparhorisonten, hur tänker du skulle det här portfölj fördelningen funka: 55%(aktier)-15%-15%-15%?
    3. För Inflation-delen har jag en aktie fond med aktier av företag verksamma inom guldutvinning (BGF World Gold Fund). Fonden följer guld priset. Kan man använda sådana fonder i Inflation-delen av RikaTillsammans-portföljen?

    mvh, Igor

    Igor
    1. 1. Det beror mest på att det verkar inte finnas någon svensk obligation med längre än 10 års löptid vad jag har hittat. Skulle det funnits svensk så skulle jag köra på det. Men ja, du kan ha en poäng i spridning. Det jag ogillar dock är valutarisken och helst skulle jag vilja hedga bort den.

      2. Ja, det finns varianter, men när jag har testkört dem så har de inte gett en bättre riskjusterad avkastning tyvärr.

      3. Ja, det är en proxy, men jag skulle inte rekommendera det då aktierna kan bete sig annorlunda än guldpriset. Egentligen gillar jag inte ens de guldhandlande ETF:erna utan majoriteten av mitt guld har jag via BullionVault för där är det mest säkert och allokerat enligt den research jag har gjort.

      Jan Bolmeson
  21. Hej Jan!

    Grym blog du har! :-)

    Hur kommer det sig att du inte har med någon/alla av följande?
    Vanguard Total Stock Market Index Fund ETF
    Vanguard Total International Stock Index Fund ETF
    Vanguard FTSE Pacific Fund ETF
    Vanguard FTSE Emerging Markets Fund ETF

    Valutarisken? Eller passar de inte in i övriga mixen?

    /Tobias.

    Tobias
    1. Valutarisken framförallt och för att jag lite har snurrat in mig i att göra den lite för komplicerad. Kommer göra en förenkling under hösten. :-)

      Jan Bolmeson
  22. hej och tack för en intressant blogg.
    jag har precis börjat att bygga upp en ”allväders portfölj” hos avanza.
    jag ser du kör både avanza och nordnet vilket blir lite bökigare när man skall plocka ihop en komplett start port följ hos bara en av dom. kanske går det inte att hitta en bra portfölj hos bara en av dom.
    om en kan komma med ett förslag som jag tror att skulle under lätta för oss som precis börjar med en ny portfölj skulle ju det vara väldigt bra som du gör idag med din mixade ava / nord portfölj, men även få exempel på hur ”rena” avanza respektive nordnet portföljer skulle se ut enligt ditt upplägg.

    åter igen tack igen för en bra och intressant blogg. och tack för att du åter fått mitt förtroende tillbaka efter att blivit tidigare bränd på börsen i 2 omgångar. mvh J

    jari karjalainen
    1. Det går att köpa alla fonderna hos både Avanza/Nordnet. Enda skillnaden hos Avanza är att man eventuellt behöver ringa in till mäklarbordet så hjälper de dig. :-)

      Jan Bolmeson
  23. Hej!
    Som nybörjare följer jag din fantastiska blogg med stort intresse.
    Har en fråga angående sparandet i guld. I detta fall ang. EFTS Gold Trust EFT hos Avanza. En börspost är 100 st. Är det ok att köpa 1 st?
    Jag förstår att man kan göra det, men är det dumt? Går det lätt att t ex senare sälja 23 st, eller är det en börspost på 100 st som gäller?

    Mikael Nathell
    1. Nej, det spelar ingen roll i antal. Det enda man behöver vara medveten om är att Avanza tar i princip samma avgift nästan oavsett hur många man köper (om man inte handlar för tiotalstusen).

      Jan Bolmeson
  24. Hej Jan,
    tack för en grym blogg!

    Sitter och ombalanserar min rika tillsammans-portfölj men jag har svårt att hitta de långa obligationsfonderna du tipsar om på Avanza. Finns de kanske där under andra namn eller har du tips på andra bra?

    Tack!

    David Lamm
  25. Tack för en enormt bra blogg! Jag har följt dig ett bra tag och uppskattar många råd och tips du haft! Kul att du lägger in videos i din blogg också!

    Jag antar att du har läst boken ”The Magic Formula”? Den spelar ju lite på samma teori som du promotar här (om att låta pengamaskinen göra jobbet). Man köper och säljer enligt vissa regler och skulle säkert kunna automatisera det hela om man var duktig på sånt. Jag har investerat enligt formeln i strax över 2 år nu och resultatet har varit över all förväntan. Dels betydligt bättre än när jag investerar efter eget resonemang men framförallt glädjande att det slagit index rejält. Vad tror du om den investeringsfilosofin på sikt? Kan man göra det så lätt för sig att man följer en formeln eller har jag bara haft tur?

    http://www.magiskaformeln.se

    Josef
    1. Ja, jag har läst boken och gillar den. Problemet med sådana strategier är att de kräver en hel del tid och kompetens. Sedan är ju ett problem att när strategier blir publika så blir de mindre användbara. Men gillar du den och den ger bra resultat – det är ju bara att köra! :-)

      Jan Bolmeson
    1. Tack, hade inte sett den. Jag är ju tyvärr inte förvånad. Det hemska är att man på de procenten som har lyckats, inte ens kan utesluta tur…

      Jan Bolmeson
  26. Hej Jan! Tack för en intressant blogg. Jag undrar hur du tänker kring diversifiering inom de olika tillgångsslagen. Exempelvis hur kommer det sig att du viktar mer i guld än i silver? Likadant undrar jag hur du tänker kring fördelningen i obligationsdelen? Vill även passa på att önska en trevlig sommar

    Petter
    1. Tack för din kommentar. Ursprungsmodellen för permanent-portföljen har 25 % guld. Sedan har jag valt att lägga in en del silver för att sprida riskerna från guld, då silver både har en industriell tillämpning samt brukar bete sig som guld på steroider. Det vill säga det går mer upp än guldet när det går upp, men det går också mer ner när guldet går ner. Så det var en liten spekulation från min sida.

      När det gäller obligationerna så försöker jag exponera mer mot hemma-marknaden som är Europa och blanda lite olika obligationer med olika löptider. Allt från de korta som mer eller mindre är att betrakta som kontanter, till de riktigt långa som är ganska riskfyllda med tanke på att små ränte-förändringar ger stora utslag.

      Jan Bolmeson
  27. Hej Jan
    Tack før en superblogg som hjælpte mig att komma igång med att næstan underhållsfritt och smart sparande
    Min norska versjon av Rikatillsammansportføljen – baserade på andra fonder beroende på norska utbudet på Nordnet – gick hyfsat under Brexit – 4% upp – beroende på tillgångarna i guld och obligationer. Jag hade givetvis inte køpt 10% i silver som jag hade planlagt så om de hade varit køpta då så hade det sett ænnu bættre ut.
    Ser fram mot ditt inlægg om nybørjarportføljen som jag førsøker spegla till barnens sparande
    /Pontus

    Pontus
    1. Tack Pontus, kul att det fungerade även för dig! Det är ju det som är fördelen med en sådan här portfölj som man på engelska kallar för ”outlook neutral”. Den ska ju fungera oavsett hur det går. Den kommer aldrig gå lika bra som en aktie-portfölj när aktier rusar på, men å andra sidan slipper man också alla de deppiga perioderna på börsen. Grattis. Inlägget om nybörjarportföljen kommer förhoppningsvis idag.

      Jan Bolmeson
  28. Hej.

    Följer din blogg och har sedan 1,5 år en egen ”Rikatillsammans portfölj”
    Har hittills inte ombalanserat men har några gånger ”pytsat” in lite slantar där det gått dåligt…

    Har du en excelfil för ombalansering av ”Rikatillsammans portföljen”?
    Jag hittar bara en excelfil för nybörjarportföljen.
    Sitter och försöker skriva ihop en egen fil men det går sådär…

    Tack för bra blogg!

    Ola
    1. Fast den där excelfilen är ju till nybörjarportföljen…nåväl jag har lyckats trixa ihop en egen nu i Excel. Ganska kul det också :)

      Ola
  29. Hej,
    Alltid kul att läsa din blogg! Kommer det komma ett liknande inlägg kring hur man balanserar sin nybörjarportfölj? Vore mycket intressant och matnyttigt för oss som har nybörjarportföljen som modellportfölj.

    Elias
  30. Hej,
    Stämmer in i kören av tack, kommer följa dina drag ett bra tag framöver.

    Jag håller på och ombalanserar och uppdaterar målnivåer för min RikaTillsammans-portfölj. Jag hittar inte målnivån för total portföljandel för de nytillagda Del 4-fonderna som börjar med ”KPA Etisk”, ”SPP Penning” och så vidare i listan, alltså de som ersätter kontantandelen i portföljen. De finns inte med på din ”Sammanfattningslista”. De finns med på din Shareville. Kan du tänka dig att uppdatera listan och ta med de här fonderna?

    Tack för en grym blogg,

    /Christoffer

    Christoffer
    1. Ja, den och Didner & Gerge är undantagen som bekräftar regeln. Alternativet är att köra en relativt ny ETF i form av XACT Småbolag.

      Jan Bolmeson
  31. Hej Jan!

    Grymt bra blogg, keep up the good work! Jag har funderat lite på om man skulle köpa in någon fastighets-/realinvest fond, för att diversifiera portföljen liiite mer. Skall man skapa en egen ”kakdel” för det eller vilken utav de 4 kakdelarna skulle isf fonden passa in i?

    Ali
    1. Ja, man kan köra fastigheter i guld- och silverdelen. Man skulle kunna köra en REIT-etf. Dock var det inget som Harry Browne hade med i ursprungsportföljen. Han tyckte att korellationen var för osäker i förhållande till de ekonomiska klimaten.

      Jan Bolmeson
  32. Hej Jan!
    Oerhört intressant läsning och jag är mycket nära att ge upp mina försök att överlista börsen och generera överavkastning. Jag har dock några frågor som jag har hoppas du kan hjälpa mig med.

    1. Spontant känns det som att du skulle kunna dra ner på antalet fonder för att förenkla portföljen men ändå uppnå samma diversifiering, hur tänker du kring det?

    2. Sparar du på detta sätt till din dotter också eller tänker du annorlunda då investeringstiden är så lång och förutbestämd?

    3. Har du funderat på att göra en ”skuggportfölj” för oss som har Avanza? Känns svårt och osäkert att försöka hitta motsvarande fonder där?

    4. Finns det ingen fond som består av liknande komponenter och tänk men som har allt färdigpaketerat?

    Tack för allt du delar med dig av!

    Mvh
    Johan

    Johan
    1. 1. Jo, det skulle man. Funderar på att göra det till jul. Jag har skrivit ett förslag på en förenkling.

      2. Sparar till stora delar likadant. Jag tror ju mycket på tillgångsfördelning.

      3. Det enda som inte finns hos Avanza är Nordnet Superfonderna, men de går att ersätta med Avanza Zero. De fonder man inte kan söka upp kan man köpa via mäklarbordet.

      4. Jo, det finns det, dock bara i USD. Den mest kända är väl Bridgewater och Ray Dalios ”All-weather fund”.

      Jan Bolmeson
  33. Tack för en lärorik blogg! Som jag förstår det gör du månadsinsättningar på kontot men gör bara nya inköp varje halvår. Varför gör du inte inköp varje månad? Det borde väl öka avkastningen?

    Jakob
  34. Hej,

    Jag håller också på och analyserar mitt halvårsresultat :)
    Det skulle vara intressant att räkna ut vilken risk jag har i mina portföljer men för detta behöver jag historiska kurser. Hur gör du dina beräknar på avkastning och risk inkl. insättningar (och ev. uttag)?

    Vart hittar du historiska kurser till dina diagram och beräkningar?

    TheDude
    1. Jag kopierar dem faktiskt från Nordnet och Avanza.

      Det är lite tekniskt komplicerat men det går att göra. Det är nämligen som så att om man kollar källkoden (JSON) som Avanza och Nordnet använder för att skapa graferna så kan man kopiera den. Sedan kan man rensa den och kopiera till Excel. Tyvärr är det enklaste sättet.

      Data för andra index t.ex. Går att köpa eller kopiera från t.ex. Netfonds.no

      Hälsningar,
      Jan

      Jan Bolmeson
    2. Stort Tack !
      Det fungerade perfekt med aktier och index, inga problem med copy/paste, filtrerade på XHR i Network med utvecklingsverktyget i Chrome.

      När det gäller fonder så kan jag dock inte hitta NAV kurser, eller räknar du ut dom genom att hämta % siffrorna på liknade sätt?

      TheDude
  35. Hej!
    Räknar du in andra investeringar också i rikatillsammans-portföljen? Tex Better Globe som borde ligga i reala tillgångarna med guld och silver, eller tänker jag fel? Funderar även på om Toborrow och Saveland inte ska räknas med i portföljen också bland andra tillgångsslag? Det är kanske är för att det ska funka i shareville?
    /Daniel

    Daniel
    1. Det beror på om jag tittar på hela min ekonomi eller om jag bara tittar på RikaTillsammans-portföljen.

      I det som jag skriver om RikaTillsammans-portföljen här på bloggen så är det inte med. Det är en ren portfölj där hela innehållet redovisas både här och via Shareville.

      Om jag tittar på hela min ekonomi så är det svårt att inte räkna med t.ex. Better Globe som har ett värde på >1 Mkr. Skulle jag räkna på hela min ekonomi så är det absolut en real tillgång då den inte korrelerar med aktier, räntor eller kontanter.

      Toborrow och Savelend är så mikroskopiska investeringar i sammanhanget så de räknar jag inte med.

      Jan Bolmeson
  36. Suverän sammanställning
    jag har en fråga ang. underlaget, var hittar du alla historiska data om dina innehav eller har du ett script som sparar varje dag? Jag håller på och sammanställer o utvärderar mina egna investeringar o då är historiska data av största vikt, speciellt om man som du vill jämföra med de ”officiella” som tyvärr ofta visar sig innehålla en o annan ”bugg”

    Väldigt tacksam om du berätta hur du sparar/hämtar data.

    TheDude
  37. Hej Jan och tack för en intressant blogg!

    Laddade ned excelarket för ombalansering som du länkar till här. Borde inte tillgångarna på Ränte & Obligationsdelen räknas ut relativt till innehavet i Ränte- & Obligationsinnehavet och inte Aktieinnehavet? Det vill säga, borde inte formeln vara =C35/$C$32 istället för =C35/$C$11 ?

    Daniel
  38. Hej jag har just nu bara investeringar i olika indexfonder (aktier) och har tänkt att lägga in lite pengar i guld- och silver, men ville kolla med dig angående obligationsfonder, tycker du fortfarande att det är aktuellt nu att investera i det trots ränteläget ?

    Sara
    1. Det beror på vilken tidshorisont du har. Jag ligger som du ser ganska mycket investerad i obligationsfonder – både långa och korta. Som jag skriver i artikeln så kan obligationer gå upp även om räntan går upp om vissa omständigheter är uppfyllda. MEN, jag kan inte se mer in i framtiden än andra. :-)

      Jan Bolmeson
    2. Nej jag förstår. Vad gäller tidsperspektivet så är det ett ganska långt sparande på 5-10 år.

      Sara
    3. Hade det varit direktägda obligationer så hade det varit enkelt val, isht ifall det varit nollkupongare. Helt enkelt är ju upplägget att man med obligationer vet vad man får om man behåller dem till förfall.

      Det tråkiga är att det inte mig veterligen finns någon fond som nyttjar detta. Normalt brukar ju obligationerinser sälja obligationerna när de kommer för nära förfall. Visserligen kan man ju förvänta sig att de hinner i kapp på sikt.

      Mitt upplägg när det gäller räntefonder är att välja en uppsättning så jag får en jämn fördelning av måltider.

      Skyking
  39. Hej, kul att portföljen verkar efterleva dina bakåt-testningar och funkar väl!

    Däremot undrar jag vad poängen med ”recessionsdelen” blir om du vill belåna din portfölj – innehav som Spiltan räntefond och dylikt ger en avkastning som knappt motsvarar räntan på lånen, speciellt på ett ISK, alltså vore det onödigt att låna för att utöka recessionsdelen. Man kan tänka att de bådas avkastning ”kvittar ut” varandra, men då inser man också att belåning blir relevant först när man avvecklat recessionsdelen. Varför inte börja med en 33/33/33-portfölj istället? =)

    Tack för en bra blogg Jan, jag läser alltid nya inlägg!

    Filip
    1. Ja, det stämmer på räntedelen. Jag tycker dock det är en försumbar kostnad i skatt/ränta i dagsläget. Räntan vid belåningen idagsläget är 0.99 % per år och skatten på den extra delen är inte heller särskilt hög i dagsläget.

      Den hemska sanningen är att en stor anledning till att jag gör så här, är mental bokföring, för så länge jag ser allt i samma depå (läs: samma graf) så känns det bättre eftersom volatiliteten är lägre.

      Men ur ett optimeringsperspektiv så har du helt rätt och jag inser att min ”dumhet” kostar mig pengar. :-)

      Jan Bolmeson
  40. Hej Jan!
    Helt grön på detta med fonder och sparande men har i alla fall startat ett månadssparande på 1000 kr i ett ISK med ett urval på 10 fonder av de du nämner i artikeln ”Bästa fonderna 2016”. Kommer du göra någon ombalansering av nybörjarportföljen i närtid? Var det i din artikel ovan, den från 25 januari 2016, som senaste infon kring nybörjarfonden publicerades?
    Hälsningår Rolf

    Rolf Mörtzell
  41. Det är fint med Nordnets sociala aspekt på portföljföljande, men de borde ta det hela vägen och låta mig ställa in min portfölj att följa din automatiskt. Jag skickar in kontanter och min portfölj handlar när du handlar med samma procentuella fördelning.

    Per
    1. Då skulle väll alla följa världens främsta börs traders och casha in.
      Tror du börsen är en gratis räkmacka?

      Adrian
    2. Ja, jag tycker det är en jättebra idé. Jag skulle inte bli förvånad om de inte jobbar på en sådan idé redan idag. Har du gett dem feedbacken? :-)

      Jan Bolmeson
    3. Haken är kanske att den inte funkar så bra ifall det rör sig om aktier. Farhågorna att någon skulle åka snålskjuts på någon annan är väl varken ditt eller nordnet problem – om någon lägger ut sin portfölj så här publikt får de nog finna sig i att folk tar del av den och kanske till och med kopierar den (jag tror ingen trader lägger ut sin hemliga taktik sådär).

      Skyking
    4. Ja, nu var det väl snarare en välbalanserad fondportfölj som viktas om några gånger om året jag hade i åtanke, än en daytraders handelsportfölj.

      Per Wiklander