Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? | RikaTillsammans

Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri?

Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?
Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri?

I en undersökning som gjordes nyligen anser 94 % av de som svarade att Göran Persson hade rätt – att man är inte fri om man är satt i skuld. Tänk om det är så att de och han hade fel?

En läsare och god vän skickade mig för ett par dagar sedan länken till undersökningen, som går att finna här, som gav Göran rätt. Vid första anblick så håller jag faktiskt också med. Att ha en skuld betyder att man är skyldig någon annan pengar, vilket innebär att man ofta behöver arbeta för att kunna betala av räntan och lånet. På det sättet blir man ofri.

Jag bor på Möllevången i Malmö. I den delen där jag bor fick Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet över 65 % av rösterna i förra valet. Det är således inte en överdrift att säga att det är vänsterorienterat. Det i sin tu leder till att jag ibland ser klotter som tar det här ett steg längre. Ett av de bästa ekonomiska klottren jag har sett var en mening ”Dagens slavar är inte i kedjor, de är i skuld!”.

Jag gillar ju att se saker från olika perspektiv, särskilt i området ekonomi och det här med lån och skulder tycker jag är extra spännande. Därför vill jag kasta ljus på det från ett annat perspektiv som jag resonerade med en av mina vänner kring för ett par dagar sedan.

Det är en skillnad på bra och dåliga skulder

För det första påstår jag att man inte kan generalisera alla skulder som dåliga. Det finns nämligen bra skulder också. Jag har skrivit om det här i en tidigare artikel redan 2014. I korthet handlar det om att:

Ett dåligt lån är ett lån som gör dig fattigare.

medan:

Ett bra lån gör dig rikare.

Du kan läsa mer om mitt resonemang i den artikeln:

Redan det här gör att Görans resonemang inte är entydigt. Jag skulle påstå att det stämmer för de allra flesta, men inte för alla. Jag har idag skulder, men ingen av dem är dålig eftersom jag tjänar mer pengar på att ha dem än vad jag skulle göra på att inte ha dem.

Nördigt fördjupande resonemang

När jag och min vän mejlade om det här för ett par dagar sedan, så nördade vi ner oss lite eftersom vi båda har en bakgrund som programmerare. Även om du kan ta det med en nypa salt, så påstår jag att där kan finnas ett guldkorn för dig att hämta:

if ( man_har_en_skuld() ) {
    return man_är_en_slav();
}

Det här kan vi alltså avdöma som att det inte stämmer i alla fall, eftersom vi har i alla fall minst ett undantag. Om man skulle vilja dra det lite längre, så skulle man faktiskt kunna påstå att det till och med är riktigt (och onödigt) svårt att bli ekonomiskt fri om man inte har skulder. Bra skulder agerar nämligen som en hävstång där du kan tjäna pengar på mellanskillnaden mellan den avkastning som dina lånade pengar genererar och den ränta du betalar för lånet.

Det här kan låta lite märkligt första gången, men egentligen är det inget konstigt, då det är precis samma sak som bankerna gör varje dag. De tar dina lönepengar som är gratis för dem då det är 0 % ränta på de flesta bankkonton. Sedan lånar, något förenklat,  de ut de pengarna till andra för en ränta >1 %. Sedan behåller de mellanskillnaden till sig själva – det så kallade räntenettot.

Min vän formulerade i vändande mejl det här som följande i pseudo-kod som jag fann väldigt träffande:

if ( man_har_skulder_upp_över_öronen_för_att_finansiera_tillgångar_som_skapar_inkomster() ) {
    return ekonomisk_frihet();
}
else if( man_har_ingen_skuld() ) {
    return onödigt_tråkigt_och_tufft_liv_i_ekorrhjulet();
}
else if( man_har_skuld_på_både_huset_båten_och_bilen() ) {
    return man_är_en_slav();
}

Det vill säga att där finns minst två andra alternativ till Görans påstående om att den som är satt i skuld icke är fri. Särskilt i dagens ränteläge där man kan få lån på under 1 % är det ju dumt att inte låna pengar om man kan få en avkastning högre än räntan. Jag själv utnyttjar både Nordnets Knock-out lån på 0.79 % och Avanzas Superlånet på 1.79 %. Hos Nordnet betyder det rent konkret att jag behöver på 100 000 lånade kronor tjäna 553 kr (=790 * 0,70) för att gå plus-minus noll på lånet.

Nu ska man naturligtvis vara försiktig med lån och hävstång, då det både kan hjälpa eller stjälpa om man inte vet vad man gör. Men att avfärda alla lån som dåliga är bara ekonomiskt oansvarigt anser jag.

Nu ska det bli roligt att höra vad du tycker om mitt resonemang! :-)

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

hävstång

Kommentera

30 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Precis så som du skriver har jag resonerat och ör något jag försökt resonera med en vän (som är emot lån). Jag personligen har belånat min portfölj till 25%!
    Det började med preferensaktier, jag såg nettovinsten med kostnaden för låna mot utdelningen, men har sedan övergått i aktier med minst 3% i avkastning! Av utdelningen kan jag sedan återinvesterar och öka hävstången ytterligare.

    Svaret om jag eller min vän gjorde rätt får vi i framtiden :)

    Christian
  2. Hej och tack för många intressanta artiklar.
    jag har funderat ett tag på detta som du skriver, kul att du tar upp det nu.
    antingen har jag en tanke vurpa men när jag räknar på vad som är noll och vad som blir överskjutande eller extra avkastning på t.ex avanzas super lån. så får jag följande läge
    ränta på lånet 1,79%
    ISK skatt 1,4%
    och tar sedan en bredd index fond med låg förvaltnings avgift tex
    DNB Global Indeks 0,20%
    jag får då 3.39% innan det ger mig någon avkastning eller är plus minus noll. tänker jag fel ?
    mvh /j

    Jari
    1. Jag upplever det stämmer i stora drag. Du får väl däremot även dra av 30 % av räntekostnaden har jag för mig. Jag tycker att Avanza är lite i dyraste laget tyvärr.

      Jan Bolmeson
    2. A) Som Jan sa, så kommer du (för närvarande) billigare undan om du gör denna affär hos Nordnet (knock-out lånet).
      B) Enligt riksbankens räntebana är räntan på väg upp. Vid en viss brytpunkt i (statslåne)räntan är det fördelaktigare att använda en värdepappersdepå i.st.f. ISK. Dvs betala 30% i skatt på vinsten. Värt att bevaka…
      C) Om man istället investerar i högutdelande aktier, så slipper nan fondförvaltningsavgiften. T.ex. invedtmentbolaget Ratos gav 8,01% i utdelning 2016, och liten risk för konkurs.

      Med detta sagt skulle man komma undan med 0,69 + 1,4 + 0 = 2,09% i.st.f. 3,39%

      Petter
  3. Efter att ha läst ovan, samt framför allt tagit del av kommentarerna så vore det intressant med reflektioner över vad som anses vara ett lån. .

    Det flesta människor vill idag ha nån form av bredband i sitt hem. De vill ha mobiltelefon. Några TV kanaler och annat som mer eller mindre anses normalt att ha. Inga konstigheter. Men i visa fall går det inte att köpa dessa tjänster eller saker utan att binda upp sig på en bindningstid.
    I andra fall finns där ingen bindningstid. Men du är av juridiska skäl tvingad att ha ett abonnemang (t.ex. sophämtning om du är fastighetsägare, eller trafikförsäkring om du är ägare av ett fordon I trafik).

    Jag har svårt att se skillnad mellan t.ex. ett abonnemang med bindningstid, och ett lån. Men när man tittar på synen gällande dessa 2 benämningar så märker man en tydlig skillnad. Det är till och med så att jag skulle vilja påstå att det finns en rangordning.

    Din balansekonomi kollega Charlie Söderberg brukar ju tala om att det inom ämnet lån finns en ologisk syn på vad som är ok att låna till, och inte. Lånar man 400 000:- till en ny familjekombi som man på förhand vet kommer att rasa i värde från den dagen man får den, Ja då har man gjort ngt helt normalt. Men om man lånar 400 000:- och placerar dom på börsen. Då har man gjort ngt onormalt och snudd på skandalöst.

    Sedan kommer detta med abonnemang med bindningstider.
    Abonnemang är något som inte klassas som lån. Med ett abonnemang får du ju nämligen en Iphone helt gratis… Emot att du betalar en överenskommen mindre summa pengar, varje månad under en viss tid.

    Ovan till skillnad mot ett lån där du ju lånar pengar till t.ex. en Iphone. Och sedan betalar en överenskommen mindre summa pengar varje månad under en viss tid.

    Det jag är ute efter är inte att förespråka, eller motarbeta lån. Poängen jag vill komma fram till är att ni som säger er inte ha några lån. Är ni verkligen obundna?

    Mats
    1. Jag delar din uppfattning. Lån kan idag se ut på många sätt och det är klart att t.ex. ett företag som ger ut en mobiltelefon gratis inte idkar välgörenhet utan behöver tjäna in de pengarna någonstans. Jag är emot abonnemang med löptider i största allmänhet eftersom det gör mig just som du säger ofri. T.ex. köper jag nästan alltid min telefon kontant, både för att det brukar bli billigare, att jag kan använda utländska simkort (=den är olåst) men också för att jag vill ha möjligheten att välja även om jag inte alltid utnyttjar den. Sedan är det svårt med vissa saker, t.ex. el-abonnemang eller liknande. Så klart.

      Det andra som jag tänkte på när jag läste din kommentar var bilar. Förr upplevde jag att man köpte bilden kontant, eller att i alla fall det var meningen. Idag när jag tittar i tidningen så står där sällan vad den kostar som totalsumma, utan det står nästan alltid bara en månadssumma. För mig är det ganska mycket samma sak.

      Jan Bolmeson
  4. Håller med. Men man behöver inte vara skuldsatt för att vara en pengaslav. Det räcker att blint gå till ett jobb man ”står ut med”, eller än värre avskyr, för att bekosta en livsstil man egentligen inte värdesätter. Lägg sen lite skuld ovanpå så har man en riktigt tråkig situation. Resonerade själv precis om detta i en artikel.

    Men hur går ditt lågrisktänk ihop med belåning? Det vore intressant att se hur du resonerar där. Anser du att det är mindre riskabelt att belåna en lågrisk-portfölj än att ha mer aktier?

    Kul med pseudokoden föresten, från en annan nörd ;)

    Cim Östervall
  5. Tror inte folkmening har så representativt fördelning på de som använder sidan. På frågan, ”Blir Jimmie Åkesson statsminister efter nästa val?” svarade 79% av över 4600 svarande ”Ja”. Jag hade använt sidan som en guide för vad gemene man tycker :).

    Erik
  6. Intressant att du använder belåning, hur ser fördelningen ut där? Hur stor andel av ditt kapital är belånat?
    Hade varit kul med ett blogginlägg om detta.

    Viktor
  7. Hej Jan!
    Väldigt intressant ämne det här med bra och dåliga lån. Är själv inne på att använda knockout lånet för att ha en viss procentuell belåning på fondportföljen då det förhoppningsvis kommer att krydda avkastningen över tid. Känns dock svårt att veta på vilken nivå man vågar lägga sig, vore ju verkligen inte roligt att bli överbelånad på sin portfölj. Kan nämna att jag har en portfölj liknande nybörjarportföljen.
    Så till min fråga, har du satt några egna ”regler” för din privata portfölj hur mycket den får vara belånad mm?
    Mvh K24

    K24
  8. Använder själv Avanzas superlån till min utdelningsportfölj, och är för tillfället belånad ca 15%, vilket jag anser är helt okej. Detta ger mig ca 6000 kr i ytterligare årlig utdelning vilket är betydligt mer än ISK skatt och ränta (1,7%) kostar mig. Ovan givetvis att de utdelande bolagen inte går i konkurs eller drastiskt sänker utdelningarna, men då det inte är fråga om några förhoppningsbolag utan stabila tråkbolag ser jag den risken som minimal. Har dessutom ca 8% sparat i likvida medel så en rejäl buffert finns. Under de förutsättningarna ser jag detta som ett ”bra” lån. Har dessutom som de flesta lån på bostaden med en belåningsgrad på ca 60%, helt okej för den friheten huset ger min familj och mig själv. Lån till pooler, båtar, motorcyklar, resor och annat skojigt är otänkbart för oss. Vill vi ha några leksaker/nöjen så sparar vi till dem. Kanske låter tråkigt i dagens ränteläge där de flesta verkar låna till allt möjligt för att de ”vill ha”. Men vad händer när bostadspriserna går ner och räntorna går upp, för det kommer de väl att göra, eller…?

    Henrik
  9. Lånar du verkligen till korta räntefonder som sedan beskattas i ISK och i dagsläget gör att det lånet kostar pengar då avkastningen på dessa räntefonder (som det ser ut idag) inte slår ISK-skatten?

    Gustaf
  10. Jag har ett lån som jag tycker är en ”bra skuld”. Lånet är taget hos CSN. Utan min utbildning hade jag inte haft det jobb jag har idag. Alltså ger lånet mig större personlig utveckling, mer pengar i plånboken och jag mår inte ett dugg dåligt när jag för över pengar dit.
    Att räntan dessutom är 0,6 % (icke avdragsgill i deklarationen) skadar ju inte heller.
    Lån tycker jag är ok om du själv tycker att det är värt pengarna. Alltså är olika lån bra och dåliga för olika människor

    Sara
  11. Helt i linje med Kiyosakis resonemang kring good debt and bad debt.

    Du tycker det är vettigt att placera 25% av tillgångarna i kontanter enligt Rikatilssammansportföljen och samtidigt belåna aktieportföljen?

    Är man mer eller mindre fullinvesterad i avkastande tillgångar så är det väl vettigt med en viss belåning. Det går snabbare att bli rik …

    Per-Arne
    1. Hoppas Jan svarar då det vore intressant att se. Men jag kan tänka mig att han har flera olika typer av sparande och inte bara en portfölj där en viss del hela tiden måste vara kontaner. Det utesluter dock inte att ha andra tillgångar eller att investera på annat sätt, exempelvis att trada lite på börsen för att det är kul, eller ta billiga lån o köpa amerikanska utdelningsETFer…

      Så tänker jag iaf, huvudsparandet i rikatillsammans, resterande i högrisk.

      Andreas
  12. Att inte ha lån kan skapa en känsla av frihet då man snabbt kan stiga av ekorrhjulet ifall det skulle blir för tungt. Är glad att jag inte har lån.

    Mattias
  13. I vanlig ordning en mycket intressant artikel. Tack för det Jan.

    Det enda kommentar jag har är följande:

    Du skriver att du gärna ser saker ur olika perspektiv. Gott! Jag bor också på Möllan och en möjlig omtolkning av begreppet ”klotter” är att se väggen vid Folkets park som konst eller mellan varven ren samhällsinformation. :)

    *skrivet med glimten i ögat.

    Tack för en fantastiskt informativ blogg.

    Daniel
  14. Många länder har skulder till stor del av BNP och anses fria.
    Att ta ett lån är att ta ett vad om sim framtid. Att man senare kan betala igen. Man räknar med att få det bättre framöver. Det är en positiv livssyn och jag tror få ser sig som slavar.
    Jag håller med om skillnader mellan bra och dåliga lån.

    Arvid
  15. Visst är det som du säger. Men jag väntar fortfarande på artikeln som beskriver hur du tagit lån på rikatillsammans portföljen. Kommer det någon artikel? Berätta gärna hur du har gjort.

    Johan
    1. Har nog inte tänkt skriva någon artikel på det. Jag har bara belånat den hos Nordnet genom att aktivera deras kontokredit ”Knockout”-lånet. Sedan ser jag till att ligga inom deras krav med Max 40 % belåning och Max 20 % i en enskild investering, men det är ju inga problem med en så pass väl diversifierad portfölj.

      Jan Bolmeson
    2. Jag minns att jag i ett tidigare inlägg som du skrivit läst att du eventuellt skulle återkomma med hur du gjort med lånet. Lånar du till alla fyra delar av portföljen, eller lånar du mer till den del av portföljen som går bäst för tillfället eller som du tror kommer att gå bäst?

      Johan
    3. Det spelar inte så stor roll. Om portföljen obelånad är värd 400 000 kr, så lånar jag 100 000 kr och sedan fördelar jag de 100 000 kr i alla fyra delarna med 25 %.

      Jan Bolmeson