Belåna aktieportföljen eller inte belåna? Det är frågan. | RikaTillsammans

Belåna aktieportföljen eller inte belåna? Det är frågan.

Ett resonemang kring råd, för- &, nackdelar och risker med att höja avkastningen i en portfölj mha belåning...

Att använda belåning i sitt sparande är som att använda ett vapen – det kan hjälpa och rädda livet på dig och korta ner tiden till din ekonomiska frihet, men fel använt kan det också allvarligt skada dig så att du får börja om från noll eller till och med ta kol på dig så att du får börja om från minus.

I förra veckan skrev jag ett resonemang kring lån i artikeln om huruvida Göran Persson hade rätt i antagandet att den som är satt i skuld inte är fri.

I kommentarerna framkom det önskemål om en artikel kring hur jag resonerar kring belåning. Denna artikeln är ett svar på den begäran. Jag vill först också vara tydlig med att så här gör jag och att det inte är något som jag rekommenderar nybörjare att göra rakt av. Det som gör följande resonemang möjligt för mig är framförallt ett ekonomiskt självförtroende och ett bra kassaflöde.

Den kände brittiske entreprenören sa vid ett tillfälle:

There is nothing in business that worries me.

För mig är det samma sak i den värdepappers-relaterade världen. Där är inget som kan hända med mina fonder eller aktier som oroar mig. Jag är t.ex. inte rädd för en krasch eftersom jag har varit med om några sådana. Jag är inte rädd för att mina pengar ska ta slut för att jag vet att jag inte föddes med de pengar som jag har idag utan jag har skapat dem själv. Jag har en grundläggande trygghet i att jag vet vad jag behöver göra i olika situationer som inträffar.

Med det sagt så kommer jag i den här artikeln visa att det som vid första anblick verkar riskabelt, egentligen är betydligt mindre riskabelt än det som många svenskar gör där ute till vardags.

Varför belåning överhuvudtaget?

Den första frågan att besvara tänker jag handlar om syftet med belåning. Jag anser att belåning är ett verktyg som ingår i det finansiella verktygsbältet och som är något som i princip alla professionella aktörer använder sig av på ett eller annat sätt. I sitt enklaste resonemang kan man säga att om man kan få tag på pengar billigt på ett ställe, låna ut dem på ett annat ställe för en högre ränta, så kan man tjäna pengar på mellanskillnaden.

Om jag ska ta ett trivialt exempel:

  • Du lånar 100 kr på ställe A för en ränta på 2 %
  • Du tar pengarna till ställe B (t.ex. en investering) och får 3 %
  • Då kan du använda de 3 % för att betala av de 2 % och behålla 1 % till dig själv

Väldigt förenklat kan man säga att det här är bankernas affär – det så kallade räntenettot. De får in pengar billigt av oss som sätter in det på 0-räntekonton, sedan kan de låna ut pengarna till andra som betalar mer än 0 % och så tjänar de pengar på mellanskillnaden. I vissa sammanhang kallas det här även för arbitrage.

Frågan jag ofta får i resonemanget ovan, men blir det inte bättre om jag inte lånar den och bara använder min egna hundralapp. Jo, så är det så klart eftersom då slipper du betala räntan på 2 %, men då har du ju inte maximerat din inkomst. De 100 kr som du har skulle vara mycket smartare att använda till att betala räntan på ett lån på många, många fler hundralappar så att du kunde tjäna en större mellanskillnad.

Resonemanget är ungefär samma som för amortering. Vad händer om jag i ovanstående exempel beslutar mig för att amortera 100-lappen istället för att investera den? Jag slipper betala räntan på 2 kr, men å andra sidan får jag inte in de 3 kr heller vilket innebär att jag ”lämnar pengar på bordet” för någon annan att ta. Amortering gör en i många fall inte fattigare men det gör en inte så rik som man skulle kunna vara.

Amortera på boendet eller investera pengarna?

Ett närliggande exempel till ovanstående blir frågan – ska man amortera eller investera? Jag har skrivit en tidigare artikel på ämnet här:

men resonemanget är samma. Om du idag har en ränta på bolånet på säg 1.50 % så är frågan att ställa sig:

Kan jag idag få en avkastning som är större än 1.50 %, det vill säga med 100 000 kr tjäna mer än 1 500 kr i avkastning på 12 månader?

I ovanstående har jag dessutom inte ens tagit hänsyn till att de flesta har en rabatt på räntan i form av ränteavdraget, vilket innebär att det i verkligheten inte ens är 1 500 kr man behöver ”slå” utan det räcker med ungefär 1 000 kr. Om svaret på den frågan är JA, då bör man investera om svaret är NEJ, då är amortering bättre.

Tittar man på historiska avkastningar så är ju 1.50 % relativt enkelt att slå. Många företag har i dagsläget utdelningar som är betydligt högre än 1.5 %, vilket gör att t.ex. jag tycker att svaret på den frågan är ganska självklart JA. Det roliga i sammanhanget är att Riksbanken kom i en analys om hushållens skulder den 27 januari 2014 fram till samma slutsats:

[..] Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder [..] Promemoria om hushållens skulder, PM 4 Hushållens amorteringsbeslut, sid 3

Precis enligt samma resonemang som ovan. Den jobbiga frågan att ställa sig utifrån ovanstående är:

Tänk om det är så att amortering inte är det smartaste jag kan göra med mina pengar?

Som en parentes så är det här en av mina anledningar till att jag inte gillar amorteringskravet personligen, även om jag fattar att det är bra för oss som folk. Men det drabbar ansvariga personer som mig som vet vad jag håller på med i min ekonomi. Men ibland får man ta en smäll för laget tänker jag. :-)

Det gäller att skilja på bra och dåliga lån

Av erfarenhet så vet jag att det här inte är något lättsmält resonemang, då det går emot det mesta som vi har lärt oss under vår uppväxt såsom ”Lån är dåligt”, ”Köp inte om du inte har råd”, ”Den som är satt i skuld är inte fri” och så vidare. Jag påstår att det inte är sant, utan att man måste skilja på bra och dåliga lån.

  • Bra lån = lån som gör dig rikare på sikt
  • Dåliga lån = lån som gör dig fattigare på sikt

Jag gillar enkla definitioner som ovan eftersom det gör det enkelt att komma ihåg. Jag behöver inte fundera på om det var en viss typ av lån som var bra eller inte, om det var räntan som avgjorde det eller liknande. Det enda jag behöver kolla på är i min ekonomi huruvida jag blev rikare i slutet av året eller fattigare.

Det gör det också att möjligt att resonera kring t.ex. bilen. För 5 år sedan när vår dotter Freja föddes så köpte vi en nyligen begagnad V70 för 200 000 kr. Vi lånade till den eftersom vi inte hade likvider just då. Är det ett bra eller dåligt lån?

Exakt, det är dåligt lån. Bilen gjorde oss fattigare varje månad och därmed var det ett dåligt lån. Om jag vänder på perspektivet. Jag reser rätt mycket i tjänsten till följd av föreläsningar och utbildningar i Balansekonomi och eftersom Freja går på ridskola utanför Malmö så behöver min fru köra henne ut dit själv. Volvon gör däremot att jag kan känna mig trygg när jag står på scen i vetskapen att när de kör ut, så har de en av de mer säkra bilarna man kan ha, vilket ger mig ett lugn. Är det ett bra lån?

Den här frågan tycker många är klurig. Svaret på frågan om huruvida bilen är motiverad så är svaret ”ja”. Bilen ger ju oss och mig ett rikare liv. Men, jag påstår att lånet fortfarande är dåligt. Utifrån det ekonomiska perspektivet har ju inget förändrats. Den gjorde ju oss fortfarande fattigare varje månad (lånet är sedan länge betalt). Det här är en viktig insikt anser jag – ibland kan dåliga ekonomiska affärer vara motiverade eftersom de ger andra mervärden såsom energi, lugn och harmoni.

Det är för mig precis samma resonemang kring boende, jag anser att vi har en stor bostadsbubbla i Sverige men jag tycker fortfarande det kan vara motiverat att köpa ett boende om man ser det som en konsumtion som gör en fattigare eftersom den för med sig andra värden som gör ens liv rikare.

Kontentan av vad jag försöker säga ovan är alltså att:

  • Bra lån = utöka dessa (eftersom de gör att du tjänar än mer pengar)
  • Dåliga lån = amortera så fort som möjligt

Galet att belåna aktier?

Ett av mina absoluta favoritresonemang bygger på följande fråga som jag brukar ställa på Balansekonomis föreläsningar:

Låt oss säga att du har 15 000 kr, skulle du gå till banken och låna 85 000 kr för att investera i aktier?

De flesta tycker att det här låter helt galet – ett riktigt idiotråd. Jag håller faktiskt helt och hållet med och jag skulle avråda alla från att göra något sådant. Men, låt oss kolla i verkligheten. Känner du någon som har tagit 150 000 kr, lånat 850 000 kr – eller kanske till och med det dubbla – tagit 300 000 kr och sedan lånat 1 700 000 kr och köpt en bostadsrätt eller villa?

Sannolikheten är stor att du känner någon sådan, eller kanske till och med har gjort det själv. Det här är en av mina stora käpphästar. Vi tycker att det är galet att ta 15 000 kr och låna pengar till aktier, men att göra samma sak och multiplicera det med 2x, 3x eller till och med fler gånger – det är helt normalt för att alla andra gör det.

Då kommer vän av ordning att argumentera att det inte är samma sak, att bostäder är säkrare som investering. Tittar vi på den senaste 20 års perioden så är jag kanske beredd att hålla med. Men tittar vi över tid, så är svaret absolut inte. Jag påstår att en väldiversifierad investeringsportfölj har en lägre risk. Om inte annat så bygger resonemanget på att aktier åtminstone ger en årlig utdelning medan ett boende kostar pengar varje år och priset bestäms bara av vad någon annan är villig att betala för det i övrigt finns inget inneboende eller (litet) underliggande värde.

Det här har gjort många svenskar till miljonärer

Jag tror inte många förstår att det är precis det här som har gjort dem till miljonärer – särskilt den lite äldre generationen. Låt oss ta ett exempel igen. Vi har ett par som köper en villa för 2 000 000 kr och lägger in hela summan kontant. Det är ovanligt, men säg att det sker, då har vi:

  • Insats: 2 000 000 kr (egna pengar)
  • Inteckning: 0 kr (bankens pengar)
  • Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr

Sedan ökar värdet på huset med 10 %, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Avkastningen har då varit:

  • Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 2 000 000 = 0,1 = 10 %

Avkastningen är 10 %, precis som vi gjorde i antagandet. Låt oss då istället ta att man gör, som brukligt är och lånar till huset:

  • Insats: 300 000 kr (egna pengar)
  • Inteckning: 1 700 000 kr (bankens pengar)
  • Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr

Sedan sker samma sak och värdet på huset ökar med 10 % på samma sätt, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Det ger följande avkastningsuträkning för familjen:

  • Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 300 000 = 2 / 3 = 66 %

Det ger att avkastningen på eget kapital är en bra bit över 50 % även om man skulle räkna in finansieringskostnaden. Låt det här ske några år och du har situationen som vi har på bostadsmarknaden idag. Vi har många miljonärer som har tagit en, enligt mig, en ganska stor risk och räknat hem den till den milda grad att det här anses vara normalt och riskfritt. Vi kallar det till och med för bostadskarriär. Jag har skrivit i andra artiklar vad jag anser om det här.

Att använda belåning medvetet och kontrollerat

Jag påstår att många – de allra flesta som äger ett boende idag – har använt belåning och hävstång omedvetet eftersom det är så allmänt accepterat. Det här gör att jag många gånger finner det ganska intressant att folk har så mycket emot att använda belåning i investeringssammanhang, där det dessutom sker under betydligt mer kontrollerade former än på bostadsmarknaden. Det är ju precis samma sak.

Hittills har resonemanget varit ganska teoretiskt, men hur kan man omsätta det här i praktiken. Det absolut enklaste sättet om man följer någon av mina två portföljer:

är via Avanza eller Nordnet. Båda dessa erbjuder nämligen belåning med värdepapper som säkerhet. De har både lite olika erbjudanden, hos:

  • Avanza kallas det för Superlånet och har en ränta på 1,75 %
  • Nordnet kallas det för Knockout-lånet och har en ränta på 0,99 %

Det vill säga att man kan låna pengar med sina aktier som säkerhet till ovanstående räntor. De har båda lite olika villkor för respektive lån.

Hos Nordnet som har bäst ränta

Hos Nordnet där jag använder det mest på grund av lägst räntor är villkoren för den bästa räntan:

  • maximalt 40 procent av depåns aktuella belåningsvärde får vara utnyttjat;.
  • depån får inte innehålla blankade positioner, terminer eller optioner; samt
  • det finansiella instrument som utgör största andelen av depåns marknadsvärde får inte utgöra mer än 20 procent av depåns totala marknadsvärde om inte det finansiella instrumentet är en värdepappersfond eller specialfond (ej börshandlad fond) vilket i sådant fall får utgöra maximalt 60 procent av depåns totala marknadsvärde.

De har på depån även en visuell indikator som visar hur man ligger till. Det här är en skärmdump från en av mina depåer.

Skämrdump från en av mina Nordnet-depåer

 

För en väldiversifierad portfölj påstår jag att det inte är några problem att uppfylla på dessa villkoren. Jag gillar just den visualiseringen, pluspoäng till Nordnet.

Hos Avanza som var först med konceptet

Hos Avanza fungerar det liknande. De har valt ut ett antal värdepapper som kvalificerar till Superlånet och villkoren är i stora drag:

  • Du behöver minst tre aktier från listan över godkända aktier för Superlånet, eller fonden Avanza Zero som enskilt räknas som tre jämviktade aktier. De godkända värdepapprena är markerade med ett grönt ”S” på din kontoöversikt.
  • Du kan låna maximalt 35 % av marknadsvärdet på ditt godkända innehav.
  • Inget värdepapper – förutom Avanza Zero – får enskilt utgöra mer än 49 % av de godkända innehaven. Om det händer räknas belåningsvärdet automatiskt ner till maxgränsen 49 %.
  • Du får inte ha några optioner, terminer eller blankningsaffärer på kontot.

Så villkoren är i princip liknande hos Avanza. Min upplevelse är dock att det är lite enklare hos Nordnet som räknar det generellt på portföljen medan Avanza gör en slags screening på aktier och fonder och dessutom har en högre ränta av någon anledning.

Höja avkastningen med hjälp av belåningen

Jag använder belåningen till att investera i mer av samma. Det vill säga att om jag har en portfölj med ett värde på 400 000 kr och jag kan belåna den till 100 000 kr under ovanstående villkor så placerar jag de 100 000 kr precis på samma sätt som de initiala 400 000 kr. Det gäller både RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen. Jag gör således inget annorlunda med de nya pengarna utan jag håller mig till min strategi.

En av anledningarna till att jag är förtjust i RikaTillsammans-portföljen trots att den över tid presterar sämre än ett aktieindex (läs mer här) är att volatiliteten är låg. Det betyder att den inte svänger särskilt mycket, varken upp eller ner. Nedanstående bild försöker illustrera det här.

Jämförelse av hög och låg volatilitet

I en portfölj med hög volatilitet så är svängningarna stora både och upp och ner. Om jag jämför RikaTillsammans-portföljen mot börsen så ser det enligt Nordnets siffror ut som följer:

Nyckeltal för risken i RikaTillsammans-portföljen per 160916

Det betyder att volatiliteten i RikaTillsammans-portföljen är ganska exakt hälften mot Stockholmsbörsen. Jag kan ju justera avkastningen (och därmed risken) genom att belåna den här portföljen. Jag personligen tycker att det är ett smartare sätt att jobba med avkastningen än att höja risken genom att välja en mer volatil tillgång som t.ex. indexet.

Jag vet dock att många andra gör precis tvärtom, för att höja avkastningen så väljer de att ta en tillgång med en högre risk. Jag föredrar låg volatilitet eftersom då kan jag kontrollera risken på ett mer finsjusterat sätt. Tycker jag att risken blir för hög så är det bara att minska belåningen.

Jag ser dessutom konstant till att hålla mig innanför reglerna för att få de bästa räntorna eftersom räntan för lånet måste tas från avkastningen. Räntan för lånet är således ett sänke på avkastningen vilket man behöver vara medveten om. Eftersom jag håller mig innanför gränserna för de bästa räntorna betyder att jag sällan ligger belånad till mer än maximalt 40 % av portföljens värde.

Då portföljerna inte heller varierar särskilt mycket i värde från vecka till vecka eller månad till månad, på grund av den låga volatiliteten, så gör det också att jag kan sova lugnt om natten – där är inget dramatiskt som kommer hända portföljerna till följd av den välavvägda riskspridningen.

Räkneexemplet med 40 % belåning

Om vi räknar på en jämförelse på en RikaTillsammans-portfölj på 100 000 kr i värde så blir det:

  • Portfölj 100 000 kr
  • Förväntad avkastning: 7 %

Värde efter 1 år, 107 000 kr. Inget konstigt. Använder jag 40 % belåning med en ränta på 0,99 % så blir räkneexemplet:

  • ( 100 000 + 40 000 ) * 1,07 – 0,0099 * 40 000 = 149 800 – 396 = 149 404 kr

Avkastningen i procent blir:

  • ( 149 404 – 40 000 ) / 100 000 = 109 404 / 100 000 = 9,4 %

Det vill säga avkastningen har ökat från 7 % till 9,4 % eller med 2 404 kr efter att räntan är betald.

Låna på portföljen eller låna på huset?

En sista diskussionspunkt som jag vill ta upp är frågan om huruvida man ska låna på huset eller inte. Det finns olika synsätt i den här frågan – många anser att huset är den optimala säkerheten och även om jag refererar till riksbankens rapport ovan, så skulle jag inte rekommendera belåna huset för att utöka en portfölj.

Anledningarna till det här flera. Jag har en åsikt (som jag har haft fel om i flera år) om att vi är en bostadsbubbla och att priserna på fastigheter förr eller senare kommer att falla och ju mer övervärde man har i huset, desto större krockkudde har man. Jag är ju en fegis och påstår att man inte ska investera pengar man inte har råd att förlora. Tar vi det ett steg längre så ska man absolut under inga omständigheter riskera sitt boende och därmed sitt vardagsliv.

Jag anser dessutom att värdepapper är en bättre säkerhet än huset. Anledningen till det är att:

  • De kan säljas partiellt (jag kan sälja 10 av mina 100 aktier, men det är svårt att sälja vardagsrummet i villan)
  • Omsättningshastigheten (jag kan sälja en aktie på en minut under börsens öppettid, en husaffär tar månader)

Dessutom har bankerna möjlighet att tvångsinlösa dina värdepapper (är i princip alltid en sjukt dålig affär) vilket gör risken ofta ändå är begränsad. Lånar du på huset så finns inte kopplingen mellan lånet och värdepapprena och du kan hamna i en väldigt dålig situation. Dessutom är idag räntan på både Superlånet och Knockout-lånet i paritet eller till och med lägre än de genomsnittliga bolåneräntorna.

Tänk på skatteeffekten vid belåning av ISK eller KF

En viktig sak att också tänka på vid belåning av ISK eller KF är att man beskattas för insättning, ägande i och uttag från en kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Hos Avanza har man löst det som så att man öppnar ett separat kreditkonto, sedan kan man föra över pengar från kreditkontot till t.ex. ISK-kontot. Det blir en transaktion som beskattas. Därefter har man pengarna inne på kontot och kan handla för pengarna (och man betalar 1/365 av räntan per dag) och när man återbetalar lånet så för man över pengarna till kreditkontot igen – en transaktion man också beskattas för.

Det är något man alltså behöver ha koll på om man bara vill använda belåningen kortsiktigt, att man räknar in kostnaden både för räntan och skatten i form av överföringarna. Nordnet har en liknande lösning även om de inte har det som helt separata konton. Något som däremot är bra som jag upptäckte hos Avanza är att man kan föra över från kreditkontot till sitt vanliga bankkonto.

Det vill säga att man kan använda aktiebelåningen för att ta ut pengar från Avanza, det kunde man inte för några år sedan. Den praktiska tillämpningen skulle t.ex. kunna vara att om man vill köpa ha en kontantinsats och man har en stor mängd kapital, så behöver man inte sälja av kapitalet utan man kan belåna det och ta ut det.

Allmänna råd kring belåning av aktie- eller värdepappersportföljen

Sammanfattningsvis, om jag skulle ge några allmänna råd kring belåning och hävstång i sin portfölj så skulle de vara.

1. Inget för nybörjare

Jag skulle inte rekommendera att använda belåning till nybörjare som precis har börjat spara. Jag skulle nog till och med säga att det inte är något man ska använda eller ens överväga de första åren man sparar. Precis som man kan få en fantastiskt procentuell utväxling uppåt, så kan det gå lika fort neråt.

Ta exemplet med värdeökningen på det egna kapitalet i boendet med 66 % per år. Det är ju fantastiskt. Frågan är hur länge man klarar av det om det går åt andra hållet, där en 10 % värdeminskning på huset motsvarar en 66 % förändring i det egna kapitalet. Det går ganska snabbt att sudda ut en kapitalinsats på ett hus eller en aktieportfölj.

Matematiken gör alltså ingen skillnad på hävstång i endera riktning. Precis som du kan få en överavkastning så kan du potentiellt också förlora mer än du har satt in. Du kan nämligen både förlora ditt egna kapital som du hade från början och sedan även vara skyldig det som du lånade för att investera. Situationer där förlusterna kan bli större än det insatta kapitalet ska man som investerare ha en väldigt, väldigt stor respekt för anser jag.

Det andra faktorn till att jag avråder nybörjare från att belåna sin portfölj är att det är jobbigt att se sina investeringar sjunka i värde. Ännu jobbigare är det att se belånade tillgångar sjunka i värde. På samma sätt finns den så kallade ”slippery slope” där man belånar och det går bra, vilket gör att man ökar den ännu mer och det går ända fram tills den dagen det inte går längre.

2. Avfärda inte alla lån som dåliga

Rätt använt är belåning ett fantastiskt verktyg och det förtjänar sin plats i verktygslådan. Att avfärda belåning är som att avfärda skruvmejsel. Visst kan du använda en hammare för att slå in en skruv, men det är väldigt omständigt och det blir inte särskilt bra. Däremot behöver man vara väl medveten om när man ska använda spiken och hammaren eller skruven och skruvmejseln. Var sak löser sin uppgift vid olika tillfällen.

En lyckad belåning kan nämligen korta ner tiden till ekonomiskt oberoende avsevärt, men det kan också som jag skriver ovan göra att du får börja om från noll eller till och med minus.

3. Sätt upp egna regler och följ dem nitiskt

Innan man använder sig av belåning så behöver man sätta upp regler för sig själv och följa dem extremt noggrant. Jag själv har reglerna:

  • Alltid hålla mig innanför reglerna för lägsta räntan hos respektive leverantör, implicit blir det
    • Max 30-40 % av beloppet
    • Max 20 % i en enda investering
    • Inga negativa positioner
    • Inga derivat
    • Ränta på i dagsläget under 2 %
  • Bara belåna då den förväntade avkastningen är minst 2-3 gånger räntekostnaden
  • Noggrant följa upp belåningen kontinuerligt

4. Var sjukt noggrann med vad du belånar

Även om Avanza och Nordnet gör en hel del av jobbet åt dig i och med sin värdering av de underliggande belåningsbara aktierna och fonderna, anser jag att man behöver vara sjukt noggrann med vad man belånar. Jag själv gjorde missen för ett antal år sedan att jag lånade för att investera i onoterade aktier och min lägenhet i Turkiet. Det var två riktigt usla investeringar som gjorde att jag hamnade ca 600 000 kr minus eftersom de gick i stöpet.

Det är det här jag menar att belåning kan slå ihjäl en, för det gjorde det nästan med mig. Under ett par år amorterade vi 10 000 kr i månaden på dessa lån utan att få något som helst för det. Det är därför jag idag absolut under inga omständigheter skulle belåna något utanför Avanza / Nordnet, förutom kanske ett boende. Jag vet att många belånar enskilda aktier, men jag tycker det är läskigt och belånar i princip bara portföljer med breda fonder där inget enskilt innehav kan gå i konkurs eller förlora hela sitt värde.

5. Räkna på hur lång tid det skulle ta att återbetala lånet med ditt kassaflöde

Något som jag själv brukar räkna på är att även i den situationen att det skulle skita sig kungligt och investeringen skulle förlora sitt värde och jag skulle stå där med lånet. Hur många månader eller år, skulle det ta mig att täcka den förlusten. Det vill säga att om jag t.ex. belånar med 120 000 kr och jag har ett sparande på 10 000 kr i månaden, det betyder att det behövs 1 års sparande för att täcka förlusten. Tycker jag det är rimligt?

6. Ligg inte maxbelånad

En sista regel som jag har är att inte ligga maxbelånad. Det kan nämligen finns tillfällen på marknaden då tillgångar sjunker extremt i värde, i t.ex. börskrascher och då kan man vilja utnyttja en kredit för att handla på sig värdepapper som har sjunkit för mycket. Marknaden tenderar nämligen överreagera och vi har flera situationer de senaste 15 åren där börsen har fallit med mellan 25-50 %. Dessa situationer kommer att komma igen, men det här kräver också erfarenhet, discipline och enormt mycket tålamod.

Så här tänker jag, hur tänker du? Kommentera gärna, jag ser fram emot diskussionen! Tack. :-)

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

amortering, hävstång, Nybörjarportföljen, rikatillsammansportföljen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

38 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej! Jag tänkte belåna min portfölj, kör enligt nybörjarportföljen. Undra hur du investerar dina lånade pengar. Säg att du låna 100 000. Du vill ju få in dessa snabbt i portföljen för att det direkt ska ge avkastning. Ska man sätta in allt direkt enligt sina principer eller du skalar in dig varje månad. Rent personligt vill man ju få in det direkt i portföljen men man vill ju inte heller träffa en toppning eftersom lånet är över ett år? Hur gör du med din belåning?

    Marcus
  2. Hej Jan, hur ser du på att använda belåning av portföljen och sedan köpa preferensaktier för pengarna? Är den här räntan på belåningen som man får betala konstant eller följer den statsräntan så jag kan räkna med att den går upp?
    Tack på förhand!
    // Emil

    EMIL
    1. Du får kolla med Avanza, jag gissar att den följer räntan på något sätt – men man kan ju alltid sälja preffarna om räntan överstiger utdelningen på dem.

      Jan Bolmeson
  3. Först marknadsföring av lån och avslut med avrådan..
    Vart en ganska konstig upplevelse som mer kändes som ett resonemang med dih själv.

    Vist är lån ett bra sätt att öka på portföljen men samtidigt skall man aldrig riskera sin vardag verkar vara kontentan. Som jag håller med om för övrigt även om jag av princip aldrig belånar mig (funderar på öppna för upp till 3mån sparande i lån men får se hur jag gör).

    Hur som helst skulle du behöva komplettera med ”en svart svan” d.v.s. extrem och oväntad händelse. Såg att Sverige blir utkastad ur EU för att vi inte har euron och inte kan införa den på kort varsel av juridiska skäll.
    På nyheten går börsen ner 60% för att sedan stiga till 70% av original priset.
    Räntan gör ett skutt till 8% och bostadspriserna sjunker 75% p.g.a. att väldigt få kan få loss kapital att köpa för då den gamla bostaden är överbelånad och räntan tuggar i sig stora delar av inkomsten.
    Räntan gör att folk har väldigt mycket mindre pengar och drar ner på allt, service yrken som frisörer , ruttjänster och taxi kollapsar. Lyx konsumption med fina ostar, vin osv går samma väg. En massa exportbolag drar i nödbromsen. Båda parter i hushållet blir arbetslösa. (Liknande 90tals krisen)

    Efter 1,5år-2år fungerar saker mer eller mindre som tidigare, handelsavtal, låga räntor osv.

    Det intressanta är hur man skall klara av att hantera en sådan situation utan att bli bankrupt och fortfarande kunna låna pengar till investeringar.

    ”Any idiot can become Rich but Only the smart one are able to stay Rich”

    Andreas
  4. Jag sällar mig nog till skaran som tycker att det låter knasigt att belåna för att köpa korträntefonder. Du köper korträntefonder för att minska volatiliteten och belånar sedan portföljen, vilket ökar volatiliteten igen. Om du betalar mer för belåningen än du får in på korträntefonden så vore det mer logiskt att helt enkelt minska på den allokeringen och öka aktiedelen. Du uppnår samma sak (högre avkastning till högre risk), men till en lägre kostnad.

    Simon Pettersson
  5. Hej,

    Är det någon som har testat att belåna en portfölj hos Degiro? De har ganska luddiga regler för belåning eftersom de gör en individuell riskbedömning för varje portfölj. Det vore intressant att veta på ett ungefär vilken belåningsgrad som är möjlig med en Rikatillsammansportfölj som ju har väldigt låg risk. Jag fick inget direkt svar när jag mailade dom men det vore intressant att få en grov uppskattning, handlar om 10%, 40% eller 80%? Så om det är någon som har erfarenhet från dem så får ni gärna svara mig. Såhär svarade Degiro på mitt mail:

    ”Belåningsgrad är lite svårare att definera. Detta då vår riskmodell tar hänsyn till en rad faktorer bland annat din portföljsammansättning och volatillitet. Mer om detta här:”
    https://www.degiro.se/data/pdf/se/YIT_Sakerhetsvarde_risk_debet_kapital_och_debet_vardepapper.pdf

    Räntan verkar dock vara konkurrenskraftig. Lånar man i SEK är den STIBOR + 1,55% vilket bör vara 1,05% idag om jag fattat rätt. Såhär svarade de:

    ”Vid belåning finns det två vägar att gå, antingen belåning direkt utan allokering där vi tar ut en avgift om 4% per år. Eller kan du belåna med allokering, mer om detta här:”
    https://www.degiro.se/helpcenter/faq/avgifter/938#662/hur-mycket-tar-degiro-ut-f-r-bel-ning-

    A
  6. Hej Jan!
    Tack för en intressant blogg.
    När får vi se ett tillägg i ränta-på-ränta-kalkylatorn eller en egen kalkylator för att räkna ränta-på-ränta med lån? :)

    Mikael
  7. En lite tråkig sak med Knockout-lånet är att värdet man kan låna för räknas på annat sätt än i Avanzas Superlån, så hävstången blir lite mindre. Frågan är om det inte är värt den högre räntan för att få mer hävstång?

    John L
    1. Hur menar du med att värdet beräknas olika för superlånet och knockoutlånet? Med superlånet kan jag väll alltid bara belåna aktierna som är med i superlånet upp till max 35%, till 1,75% ränta? Och med knockoutlånet kan jag väll alltid belåna samtliga aktier på ett konto upp till 40% för 0,99% och upp till 60% för 2,49%? Jag förstår det som att det både går att låna mer och billigare med knockoutlånet.

      A
    2. I superlånet beräknas belåningsvärdet på värdepapprets marknadsvärde, men i Knockoutlånet är det 40 % av belåningsvärdet som kan användas till den lägsta räntan. Jag frågade deras kundservice om det och fick den här förklaringen: ”40 % för Knockout-lånet syftar till delen av belåningsvärdet du kan använda lånet till. Så exempelvis:
      Givet att du lever upp till kraven för Knockout-lånet och har aktier för 500 000 kr (marknadsvärde) med en genomsnittlig belåningsgrad på 80 %, det ger dig ett belåningsvärde på 500 000 kr x 0,80 = 400 000 kr. 40 % av detta kan du utnyttja Knockoutlånet på, det betyder att du kan låna 400 000 kr x 0,40 = 160 000 kr. Alltså 160 000 kr till 0,99 % i ränta, den lägsta räntan. ”

      Med superlånet och värdepapper för 500 000 kr hade man kunnat låna 175 000 kr. Men å andra sidan så är ju den sämre knockoutlånsräntan (2,49%) mycket mer hanterbar än Avanzas sämre ränta, som väl ligger runt 5,5-6%.

      John L
    3. @John L
      Märk dock att superlånet med 1.75% ränta kräver minst platinanivå, dvs antingen har man med 500.000 endast guldnivå (1.96% i ränta) eller ytterligare minst 500k i tillgångar ej godkända för superlånet, dvs i praktiken en max belåningsgrad på högst 17% räknat på hela tillgången.

      Själv använder jag f.ö. inte längre belåning på Avanza till något annat än nyemissioner o dyl. Märkte nämligen att jag styrdes till för hög utsträckning mot de fåtalet S-märkta värdepappren, när det egenligen är helt andra faktorer som är/borde vara avgörande vid investeringar. Den felaktiga styrningen får man inte via knockoutlånet hos Nordnet och både räntan och vanligen även belåningsvärdena på aktierna är bättre där.

      Stefan H
  8. Att kalla räntenettot för arbitrage är väl lite väl magstarkt kan jag tycka. Bankernas utlåning är ju knappast riskfri (just att vinsten är riskfri är en viktig del i definitionen av arbitrage).

    Filiph
  9. Hej Jan
    Tack för en bra och intressant blog. Mycket intressant att ta del av!

    Hur ser du på ämnet belåning enligt ovan, fast under förutsättning att det gäller sparande till barn?
    Jag själv har märkt att jag behandlar barnens och ”mina” pengar olika. Främst ligger skillnaden I att jag är försiktigare med barnens sparpengar.
    Helt ologiskt egentligen om man ser till tidspersektivet. Men ur ett riskperspektiv så ligger min tröskel för deras pengar lägre.
    Har reflekterat over detta tidigare då jag egentligen vet vad som vore bäst. Men…

    Vore kul att höra dina tankar om detta?

    Mats
  10. Det är ett antal saker jag inte håller med om här:

    Först och främst tror jag det är fel att räkna med ränteavdrag när man jämför avkastningen mot räntan när man väljer mellan att investera eller amortera. Anledningen är att ränteavdraget ges på undetskottet av kapital.

    Sen tycker jag att det finns lite dold mental bokföring involverat här.

    När man har både lån och räntebärande investeringar med samma löptid så får man normalt negativt arbitage – man lånar dyrt för att låna ut billigt. Har man inte högre utlåningsräntan än inlåningsränta borde man ju snarare i stället minska de räntebärande investeringarna istället.

    När det gäller belåning av hus så är det förvisso sant att tvångsförsäljning av värdepapper går snabbare och ger därmed större säkerhet (i den mån man litar på att den triggar). Däremot att anta att det bara är det som sagts vara säkerhet för lånet är den enda säkerheten kan vara ett felaktigt antagande. Det ENDA panten på huset säger är att banken har första tjing på att få pengar vid tvångsförsäljning av det, i get mer. Man riskerar alltså i teorin sitt hus om man belånar aktier också – isht ifall det skiter sig så att man inte kan betala det med befintligt kassaflöde (det kronofogden i första hand ger sig på är att mäta ut din lön och din skatteåterbäring).

    Skyking
    1. Tack Skyking (som vanligt) för insiktsfulla kommentarer. Jag ska erkänna att jag inte är lika 100 % säker här som jag annars brukar vara, men låt oss kolla.

      1) Förra året hade jag på min deklaration ett överskott av kapital i del 7 på inkomstdeklarationen samtidigt som jag hade avdrag för ränteutgifter i del 8. Det vill säga båda räknades med. Eller hur tänker du?

      2) Ja, det stämmer att man ofta får ett negativt arbitrage och det är det jag menar också i ovan att jag inte optimerar det. Problemet jag upplever är bland annat att jag ökar volatiliteten och jag tycker den är svår att räkna om den om jag inte skulle göra på det här sättet. Det smarta skulle vara minska kontantdelen och öka på de två andra och ta volatiliteten på det sättet.

      3) Jag hänger inte med på ditt resonemang om panten på huset och hur det hänger ihop med lånet på aktien? Min tanke är nämligen att om man har utrymme på huset så kan man ”rädda” en aktiebelåning som gått fel.

      Jan Bolmeson
    2. Tack.

      När det gäller ränteavdraget så får jag väl anta att du har större inkomst av kapital än vad räntekostnaderna är? Jag gör det iaf, men det spelar mindre roll. Sättet det funkar om jag förstår det rätt är att man först gör avdrag mot kapitalinkomster och sen om det inte finns tillräckligt med sådana så drar man av mot lön. Har man större kapitalinkomster än ränteavdrag så blir effekten att man skattar på differensen vilket gör att man går plus precis då man har positivt räntenetta (före skatt). Samma sak gäller även om man har underskott av kapital.

      Jo det är säkert så att du har större möjlighet att rädda dig om du har kvar låneutrymme på bostaden. Det jag ville poängtera var att vid alla lån så är det all din egendom och dinframtida lön som utgör säkerhet (även om man säger att man belånar bara viss egendom).

      Som sagt man bör vara försiktig när man lånar och ha med i beräkningarna att det skiter sig rejält. En annan sak jag funderat på är möjligheterna att ducka för nedåtrisken i viss omfattning. Handla med derivat skulle kunna vara en möjlighet. En annan jag funderat på är om de ger superlånen till juridiska personer (t.ex. ett aktiebolag) utan att kräva borgen, då hade man ju ”bara” riskerat sin insats (och trilla ner på noll istf minus).

      Skyking
    3. Intressant perspektiv. Tack.

      Ja, jag har superlånet på mitt bolags KF. Jag har nog inte tänkt på att det begränsat nedåtsidan, men det borde det till viss del göra. Men jag tror att det är ett väldigt udda scenario.

      Jan Bolmeson
    4. När du nämner KF så kom jag på att tänka på skattekonsekvenserna av detta. Räknas då ditt totala innehav i KFen för beskattningen eller är det bara nettoförmögenhetem (tillgångar-skuld)? Kanske gäller detsamma för ISK.

      Även om man finner det osannolikt att ens innehav skall sjunka så mycket så tycker jag iaf att man skall beakta den möjligheten innan man tar lån. Kan man begränsa nedsidan så är ju mycket vunnet när det gäller riskhanteringen (det är ju därför man bör ha försäkring ibland).

      Skyking
    5. Jag har faktiskt utgått från att hela innehavet räknas, det vill säga tillgångar + skuld.

      Både Nordnet och Avanza separerar ju numer kreditkontot från KF/ISK. Man betalar ju skatt på insättning och uttag ur KF/ISK. Så en nackdel är som du skriver skatteeffekten. Det är inte lönt belåna kortsiktigt (dvs sätta in och ta ut pengar) eftersom du då beskattas både för insättningen och uttaget.

      Tack. Jag kompletterar artikeln med det.

      Jan Bolmeson
    6. Angående begränsa nedsidan vid belåning, då är det bättre att maximera huslån och låta aktierna vara obelånade. Huset kan nämligen inte tvångsförsäljas, även om värdet sjunker under lånenivån, så länge räntor o eventuell amortering betalas. Aktier i samma situation tvångsförsäljs o åtkombara extra pengar i huset finns kanske inte heller i en större nedgång. En tillräcklig mängd obelånade prefaktier kan i princip garantera cashflow som är tillräckligt hög för att hålla huslånen flytande även under en lång svår period.

      Stefan H
  11. Hej!
    Hur stor belåning har du i din portfölj för tillfället? Om nu portföljen håller i alla ekonomiska lägen så bör du väl alltid vara 40% belånad?
    Om portföljen går ner under en period är din rekommendation att då sälja av tillgångar för att ligga under 40% eller är din plan att ligga kvar med kanske 50-60% belåning i avvaktan på att portföljen skall börja gå enligt plan igen?
    MVH Johan

    Johan
    1. Ja, målet är att ligga på ca 30 – 40 % belåning så att jag får den låga räntan på 0,99 % hos Nordnet och 1,79 % på Avanza. Just nu ligger jag lite under 30 % eftersom jag har majoriteten av pengarna hos Avanza och de är dyra på sitt superlån jämfört med Nordnet, men det är för mycket stök med att flytta alla pengarna. Försöker istället få dem att sänka räntan. :-)

      Jan Bolmeson
    2. Är även jag intresserad av denna fråga ifrån Johan som du inte svarar på.
      Om du ligger 30-40% belånad nu, hur hanterar du situationen ifall värdet på portföljen skulle gå ner säg 25% och din belåning då skulle bli närmare 50% eller mer..?

      K24
    3. RikaTillsammans-portföljen är inte designad på ett sådant sätt att den ska kunna tappa 25 % under en kort period, därför anser jag det vara ett ganska orealistiskt scenario.

      T.ex. kommer en 50 % börskrasch över en natt, som mest sänka portföljen med 12,5 %. Det vill säga 50 % av aktiedelen. Lite mer om jag har den belånad.

      Dessutom består ju 25 % av portföljen av mer eller mindre likvider (läs: korta räntefonder och och kontanter). Jag vet att man kan ha åsikt om att man belånar och sedan köper korta räntefonder men det är ju för att hålla volatiliteten låg och jag tycker det är värt det även om det inte är superoptimerat för att kräma ut alla procenten.

      Det första som skulle hända är att jag skulle ombalansera när en tillgång rör sig utanför intervallet (15-35 % av portföljens värde) tillbaka till 25 %. Eventuellt skulle jag i en sådan situation sänka belåningen då strategin uppenbarligen inte fungerar längre.

      Eller tycker ni att jag tänker fel?

      Jan Bolmeson
  12. Intressant inlägg! Och såklart har du rätt i räkneexemplen men som vanligt finns det ett samband mellan ökad möjlighet och ökad risk. Det som kommer upp i mitt huvud är Mats O Sundqvist som jobbade en del med lån. Det gick rätt så dåligt trots att han var ganska duktig. Vad är den viktigaste lärdomen vi kan dra av Mats O Sundqvists börsfall tycker du?

    http://www.ltz.se/kultur/bocker/nar-finansvarlden-kollapsade-och-maths-o-sundqvist-med-den

    Aktiepappa
  13. 1,5x hävstång på insatt kapital tycker jag är en rimligt belåning. När kapitalet sedan förräntas under åren så sjunker riskerna då en allt mindre andel av portföljen blir belånad. Det som är viktigt är att man får snöbollen att rulla så fort som möjligt.

    Lord Metroid
    1. Men håller du inte belåningen jämn till 50 %, eller menar du att du lånar 150 % av kapitalet? Det vill säga på 100 000 i portföljen så lånar du ytterligare 150 000 kr?

      Varför sänker du belåningen över tid? Jag tänker att man håller den jämn över tid.

      Jan Bolmeson
    2. Om jag köper för 100kr av mitt eget kapital så lånar jag ytterligare 50kr för ett totalt inköp på 150kr. Alltså får jag en hävstång på 1,5x. När värdet sedan stiger så bli lånet en allt mindre del av det totala värdet och därmed minskar risken automatiskt.

      Lord Metroid
  14. Är anledningen till att du avråder nybörjare från att belåna investeringar för att de troligtvis skulle sakna disciplin?
    För om en sparare slaviskt skulle följa konceptet på en av dina portföljer och även dina regler för belåning så borde det väl inte spela någon roll hur lång erfarenheten är?

    Arvid Jägenstedt
    1. Ja, faktiskt. Jag tror att man behöver ha upplevt börsens svängningar. Jag brukar säga att när en person med pengar träffar en person med erfarenhet, då brukar det sluta med att personen med erfarenhet får pengarna och personen med pengarna får erfarenhet. Å andra sidan så är det också det bästa sättet att lära sig på. Vet man, eller tror man sig klara det och har råd att förlora pengarna, då är det absolut – testa och lär. :-)

      Jan Bolmeson
  15. Hej Johan.
    Jag är 39 år. Aldrig lånat en ända krona och kommer aldrig låna pengar. Sparar i min 100% aktieportfölj 12000 kr varje månad långsiktigt. Har börjat med det för 3 årssedan. Portföljen
    LF global index 30%
    Spp aktiefond Usa 10%
    Amf europa 10%
    Amf småbolag 12,5%
    Spiltan investement 12,5%
    LF tillväxtmarknad 25%
    Avgift 0,32% år. Avanza portföljgenerator framtid. Kommer att köpa så månadsvis. Vad tycker du om det? Alla pengar från sparkonto är i portföljen. Målet är 7-10% årligen på 15-20 årssikt. Du har jätte bra blogg.
    Mvh.jacke77

    jacke77
    1. Det är alltid svårt att utvärdera en portfölj på så lite information. Det låter väl rimligt tänker jag, samtidigt som jag bara ser ett enda tillgångsslag och att det är mycket slagsida mot USA, vilket iof. kan vara befogat. Det viktigaste är ju långsiktigheten som du verkar ha, så lycka till med ditt sparande! :-)

      Hälsningar,
      Jan

      Jan Bolmeson