Reflektion från en banktjänsteman på min artikel om 7 nej senare… | RikaTillsammans

Reflektion från en banktjänsteman på min artikel om 7 nej senare…

Förklaring och lite tips för dig som både har ett företag och är privatperson i en bank...

För ett par år sedan beskrev jag min (nästan osannolika) väg för att få ett lån hos banken till en liten hyresfastighet. En anonym banktjänsteman skickade följande till mig. Tack!

Förr i världen bereddes kreditförfrågningar på ett kompetent och seriöst sätt. Handläggningen fick ta den tid som var nödvändig.  På grund av den lönsamhetsjakt som pågått i många år har kreditpropåerna numera  standardiserats till att banken fyller i en ”kvar att leva på”-kalkyl.

Klarar man kalkylen är det grönt ljus, annars blir det avslag. Beredningen skall helst inte ta mer än en timma, hur komplicerat ärendet än är. Ärenden som hamnar ”utanför boxen” är därmed inte populära hos de hårt stressade banktjänstemännen.  Den moderna datatekniken gör att banken har full koll på alla tjänstemännen, och de som inte håller tempot kan känna sig blåsta vid nästa löneförhandling.

Mindre jordbruk är därmed ett ärende som många banker avskyr, eftersom det är en blandning av privat  och företag. Tidigare har Landshypotek AB varit ett ”andningshål” för många som blivit felaktigt behandlade på andra ställen. Hur det är nu vet jag inte eftersom jag är pensionär sedan närmare tre år.

Hetsen i bankerna märks även på placerasidan. Även om privatrådgivaren har egna synpunkter, skall/får han inte framför dem utan skall hålla sig till bankens rekommendationer.

Min egen reflektion är att det här stämmer väl med vad andra säger och berättar. Min egen lösning har varit att nästan alltid träffa företagsrådgivaren och privatrådgivaren samtidigt. Vissa banker har även vissa privatrådgivare som är specialiserade på kunder med företag. Dessa brukar vara vana vid ”specialfall” men de tar ett tag att hitta tyvärr. Jag har bytt bankman 11 gånger på 10 år, men sedan ett par år tillbaka är jag numer sjukt nöjd. :-)

Relaterade artiklar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej!
    Jag förstår att det inte går att säga om vi är inne i en börsbubbla nu eller inte, men eftersom det kommer då och då, om man skulle vänta med att gå in på börsen till nästa ras, och köpa indexfonder då, vilken nivå tycker du att det ska falla till isf? Om index är på 1430 nu, ska det ner till under 1100? 1000? Ännu lägre? 2008 var det på under 600. Vad tycker du?

    Kalle
    1. Ingen aning. Det är därför jag inte investerar enligt en strategi där jag behöver ha en åsikt om det. Det är omöjligt påstår jag. :-)

      Jan Bolmeson
  2. Underbart att höra! Vi ansökte om 100Tkr i lån hos storbanken vi varit kunder hos sedan 1998. Till svar fick jag ”Ni måste byta beteende”. Vi sparar mellan 2-20Tkr varje månad. Ska jag svika storbanken och låna någon annan stans? i så fall var?

    Henrk Bylander
    1. Jag skulle säga att shoppa runt bland bankerna. Man kan även testa att byta rådgivare inom samma bank. Det har jag gjort ett antal gånger. 11 gånger till och med. :)

      Jan Bolmeson
  3. Låter som att det inte är någon idé att gå till en ”vanlig” bank helt enkelt. Men finns det något val?

    Undrar själv över jakten på avkastning och ”standardisering”. Finns det inget annat sätt?
    Vad klarar sig en bank på, vad är lagom? En lagom bank som tar sig tid med kunderna och ser deras bästa, inte sitt egna är dom dömda att misslyckas?

    Borde gå att tjäna pengar på att tjäna sina kunder i första hand, inte att sälja den produkt som ger mest i vinst till minsta möjliga ansträngning?

    Eller är jag dumt naiv?

    Andreas
    1. Det finns inget som heter lagom. Nästan samtliga företag/banker vill tjäna så mycket som de kan för så lite ansträngning som möjligt. Hade du haft chansen att göra likadant på ett personligt plan hade du förmodligen tagit den vägen. För att gå rakt på sak, ja i ditt resonemang vill jag tro att du är en smula naiv.

      Edin
    2. Jag skulle hellre gå via bolagsplatsen.se (d v s sätta in en ”kapitalsökning” annons. Det kostar en slant, men det är väl knappast kostnadsfritt att söka finansiering via en bank heller?). Där kan man komma i kontakt med lite mer ”flexibla” finansiärer som kan se fördelar som bankerna inte vill (eller kan) se.

      Sedan skulle jag också använda mig av crowdfunding sajter (i e tessin.se, pepins.com, toborrow.se m fl). Jag förstår inte varför man skulle besvära sig med att gå via en storbank för finansiering av affärsprojekt i dagens fintech rika värld.

      Mathias