Gottodix utvärderar RikaTillsammans-portföljen | RikaTillsammans

Gottodix utvärderar RikaTillsammans-portföljen

En replik på Gottodix invändningar på RikaTillsammans-portföljen...

Ett av de bästa sätten att själv växa och få nya resultat är att få feedback från andra. Bloggaren Gottodix recenserar RikaTillsammans-portföljen på sin blogg. Intressant läsning!

Bloggrannen Gottodix har lagt tiden på att utvärdera RikaTillsammans-portföljen vilket jag tycker är jättekul och är mycket tacksam för:

Jag tycker det är en välbalanserad recension och han har helt rätt i att man förlorar över tid avkastning i RikaTillsammans-portföljen i förhållande till en ren aktieportfölj. Det har jag skrivit om här också:

Gottodix skriver:

Jag har en invändning mot den här portföljen. Det är att den ger intryck av att vara nollalternativet. Den som du som inte väljer ska välja. Det är inte helt sant att det här är en portfölj fri från gissningar och spekulation. Faktum är att Harry Browne fått kritik för att vikterna i hans portfölj underpresterar i många ekonomiska klimat och under långa perioder.

Ja, så är det så klart. Även om jag vet att Gottodix är med på det, så är det viktigt att se att det här är INTE en portfölj vars syfte är att maximera avkastningen. Syftet med portföljen är att ge en bekymmerslös sömn där man vet att man presterar OK i alla situationer. Man kommer aldrig prestera bäst men man kommer inte heller prestera sämst. På ett sätt kan man säga att det är lite att nöja sig med ok, bra eller lagom.

Även Ray Dalios har fått kritik (som sig bör). Om jag får vara lite retsam är kritiken lite rolig givet RikaTillsammans ambition att ha en strategi som inte är spekulativ. Ironiskt nog bygger Dalios portfölj på tankarna om en skuldcykel som centralbankerna kan reglera med sedelpressen. Det vill säga precis det som samtiden diskuterar om det fungerar.

Njae, vet inte riktigt om jag håller med om det här. Det handlar om ganska naturliga cykler i en ekonomi som går betydligt längre tillbaka än centralbankernas interventioner de senaste åren. Jag skulle säga att cyklerna alltid har funnits där, de är bara mer tydliga just nu.

Ett inneboende problem med Dalios modell är att hälften av tillgångarna placeras inte i ekonomins tillväxt utan i skydd mot dess tillbakagång.

Ja, så är det. Här kan man argumentera som Gottodix gör och där är en poäng i det. Ekonomin tenderar växa över tid till följd av människans kreativitet. Men samtidigt utifrån ett psykologiskt perspektiv ogillar vi människor förluster ungefär dubbelt så mycket som vi gillar vinster. Dessutom går det också i linje med Buffets regler om att aldrig förlora pengar då en förlust är mycket svårare att återhämta än att behålla en (något lägre) vinst.

Höga andelar korta räntepapper, kontanter och guld kostar förstås i ekonomi som växer.

Ja, det är helt klart en nackdel med portföljen. I en ekonomi som rusar så är allt utom aktier ett sänke i portföljen.

Dessutom kräver den som alla andra aktiva investeringar (vilket det här är trots att du bara väljer inriktning en gång) att du tror dig veta något om marknaden framöver samt att resten av marknaden inte vet samma sak

Nej, håller inte med. Hela poängen är ju att jag inte tror mig veta något och hedgar alla tänkbara möjligheter. Tesen är att den bästa delen i portföljen kommer gå bättre än vad summan av de andra tre backar. Det ter ju sig ha fungerat ganska bra historiskt.

Har du där till långt till pension kan det kosta mycket att avstå avkastningen aktier ger.

Ja, då är den inte direkt lämplig. Bättre med en 90/10 eller en 100 & aktier-portfölj då. Håller helt med.

I teorin tror jag att en belånad variant av Rikatillsammans portfölj kan fungera bra.

Ja, håller med. Det är en nyckelkomponent i bland annat det som brukar kallas för riskparitet. Jag själv belånar portföljen ungefär till 30 %. Det andra som inte tas upp som en invändning är att det är en ganska komplex portfölj att sätta upp.

Den stora fördelen är den låga volatiliteten

Jag upplever att Gottodix har många helt klara poänger i sin analys, men jag tycker att det förtjänar att förtydligas att en av de stora fördelarna med portföljen är dess låga svängningar och volatilitet. Det gör att nedgångarna inte blir särskilt stora vilket många gånger borgar för en god natts sömn.

I fallet nedan har jag kört 10 000 simulationer med 100 000 i startkapital och ett årligt tillskott om 12 000 kr. Simulationen är körd på historisk avkastning mot S&P500, Guld och amerikanska korta och långa obligationer i perioden 1972 till 2015 och med 30 års löptid. Det är inte riktigt den varianten jag själv kör, men tillräckligt för att ge en mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning. Den ger ett resultat om ca 8 % avkastning per år med en standardavvikelse på ca 10 %.

bild2

Avkastningen är det inte så mycket att säga till om, men det som jag gilla är framförallt nedanstående. Draw-down, det vill säga den största förlusten med 95 % sannoliket ligger på under 5 %.

bild1

Det kan jämföras med samma simulation för en 100 % aktieportfölj baserad på Affärsvärldens Generalindex (AFGX). Den ger en MYCKET högre avkastning, precis som Gottodix skriver ca 6 500 000 kr i median slutsumma, mot ca 3 750 000 kr för RikaTillsammans-portföljen. Det är att jämföra ca 14 % ± 27 % mot ca 8 % ± 10 %.

bild3

 

Men om vi tittar på hur förlusterna fördelar sig, så blir det enligt följande:

bild4

Det vill säga att du kommer att få stå ut med ganska stora nedgångar i portföljen. Frågan är om man pallar det och det gör god nattsömn. Det visas också ganska väl i den här grafen från min förra artikel som jämför de olika alternativen:

Jämförelse av de tre portföljerna över perioden 1972-2013

Avkastningen är högre, men pallar man med två nedgångar på mer än 50 % på mindre än 15 år? Om ja, kör 100 % aktier, om inte, då är någon slags tillgångsallokering bra. :-)

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

rikatillsammans-portföljen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

11 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hur har du gjort backtestningen? Om jag tolkat det rätt så visar du max drawdown på årsbasis? Jag skulle gärna vilja göra en liknande backtestning men att få fram max drawdown på dagsbasis. Det vore givande för att kunna bedöma risken vid belåning.

    A
    1. Bra fråga, du lyfter en oklarhet i hur man mäter drawdown ”korrekt”. För mig är drawdown inget man mäter på dags- eller årsbasis, eller skillnaden är snarare troligen inte så betydande om man använder Open/close/high/low-kurser. Drawdown är ju en fråga om att jämföra lägsta kurs med tidigare ATH, eller åtminstone en tidigare kurs.

      Men som någon påpekat så skall man kanske vara lite mer noga med vad man kallar risk, någon påpekade att en nedgång på 20% utgör ingen egentlig risk om man ändå sparar på så lång sikt att man hinner i kapp.

      Med tanke på antal simuleringar ligger det nära tillhands att gissa att han har kört på olika startdatum och kollat utvecklingen fram till slutet av perioden. Perioden innehåller ungefär 10000 handelsdagar…

      Skyking
    2. Tack för svaret Skyking. Jag tänkte nog inte ordentligt innan jag skrev frågan. Det jag egentligen undrade var om Jan använt stängningskursen varje dag i sin uträkning och det antar jag att han gjort. Däremot skulle jag vilja ha fram en betydligt högre sannolikhet än de 95% han visar, tex 99% eller 99,9%. Så jag vore tacksam om någon vet något bra program där man kan räkna ut max drawdown.

      A
    3. Själv brukar jag scripta lite i Python för att göra liknande beräkningar (hur Jan gör vet jag inte, men gissar att han gör något liknande). Det man behöver är förstås rådata som man kan läsa in…

      När det gäller de sista procenten så känns metoden lite tveksam. För det första så finns en tumregel som säger att man skall ha tre händelser för att det skall vara signifikant. Detta betyder att man kan ifrågasätta ifall man har tillräckligt statistiskt underlag för att göra en sådan uppskattning. För det andra så är det inte säkert att historisk utveckling är en garant för framtida utveckling.

      Skyking
  2. Hej!
    Det är intressant att spela ut olika investeringsstrategier mot varandra. Din trevliga portfölj var först ut i vad jag hoppas blir en serie. Det jag vill synliggöra är valen vi sparare gör när vi väljer strategi. Det finns så många (inte du) som gör gällande att deras inriktning på ett eller annat sätt är objektivt bättre än andra stilar. Självklart är inte min egen portfölj undantagen. Jag har granskat den i andra inlägg – för att visa hur mycket som varit tur men framför allt för att visa att den har bra riskspridning men verkligen inget forskningsstöd för att ”överavkasta”.

    Möjligen skulle en ren indexportfölj sammansatt för att minimera korrelation kunna anses ha ett visst forskningsstöd som objektivt bäst. På samma sätt finns det stöd för att dålig riskspridning är objektivt fel om du inte anser dig vetta att något är gravt felprissatt (exempelvis genom att vara insider). I realiteten handlar bra sparande för de flesta om att göra medvetna och pålästa val.

    Det skulle kunna sägas vara ett passivt beslut att välja den portfölj som ger den allra största riskspridningen vid en viss avkastning. Allt annat är i någon mening ett aktivt beslut. Notera att det alltid går att justera avkastning och risk med hjälp av hävstången

    Den här portföljen är inte byggd för att minimera korrelationen i portföljen utan utifrån en teori om konjunkturer. Den teorin är det ett aktivt beslut att följa. Likväl som andra andra smartbetastrategier är aktiva. Exempelvis att satsa på utdelningsaristokrater..Det är det jag menar med att den är aktiv. I och med att riskspridningen är bra är det svårt att ha några allvarliga invändning på den som är medveten om vad valet innebär

    Sedan det här med backtesting. Det är inget fel på det och det finns många rimliga tankar kring konjunkturteorin. Det är som sagt den som ligger i botten av exempelvis investeringsklockan. Bra att veta är dock att ekonomiska cykler kan vara mycket långa. Exempelvis har vi levt i en världsekonomi med stigande skulder ända sedan början av sjuttiotalet. Sjunkande inflation har vi haft i tjugo år och hög global tillväxt mer eller mindre från andra världskriget fram till finanskrisen.

    Jag säger inte att valet av fördelning är fel, bara att det är ett val. Ett annat är att ha 100 procent aktier. Det bygger på en teori om hög och tillräckligt stabil tillväxt. Ett val det med.

    Märkvärdigare än så var inte synpunkten :)

    Ser verkligen fram emot din bok. För övrigt tycker jag din vlogg är den enda inom finanskretsar som formmässigt håller bra YouTubekvalitet när den jämförs med områden som kommit längre med formen (typ mat-, mode eller spelvloggar) och då inkluderar jag finansproffsen i jämförelsen.

    Gottodix
  3. Ett starkt argument för Rika-tillsammans-portföljen som jag dock inte sett nämnas är följande. Vem kan på förhand veta att aktieportföljen man investerat i kan stå och växa orört i 20-30 år? Mycket händer i livet och en dag behöver du dina investerade slantar. Låt säga efter 5-10 år. Sammanfaller detta med en 50% börsnedgång har du sannolikt inte tjänat mer än du hade gjort i den mindre riskfyllda Rika-tillsammans-portföljen. Och det känns garanterat för djävligt.

    Mathias JD
    1. Svaret på den frågan är helt enkelt att det inte finns något som säger att du måste investera varenda slant i din portfölj, du kan och bör såklart dela upp din ekonomi och ha en buffert för oväntade räkningar/kostnader/händelser.
      Och då ska det inte vara ett problem om börsen har ett dåligt år samtidigt som något olyckligt eller kostsamt inträffar i ditt liv.
      Detta gäller oavsätt investeringsstrategi.
      Jan B har lagt in ett bra inlägg på bloggen om detta, ”lägg upp din privatekonomi som ett proffs” eller liknande. Minns inte riktigt, länge sedan jag läste det.

      Adrian
    2. Som sagt kan man ha fler portföljer. En annan sak att ta i beaktande när det gäller oförutsedda utgifter är att det inte nödvändigtvis är bästa att ”planera” att ta dem från räntesparande. Poängen är att om risken för att du får en utgift är liten så är risken att den inträffar när en aktieportfölj står på minus (relativt kort ränta t.ex.) också liten.

      Konsekvensen av det kan bli att förväntade nyttan av att använda aktiefonder för oförutsedda utgifter kan överstiga motsvarande av att använda korta räntor istället.

      Faktorer som också påverkar resonemanget är förmögenhetens storlek i förhållande tilll oförutsedda utgifternås storlek.

      Skyking
  4. Förstår inte riktigt resonemanget med att investera i tanken att kunna sova lugnt om natten.
    Om man har en sparhorisont på 25 år, så är väll det relevanta, värdet på portföljen om 25 år när du säljer.
    Det intressanta är från punkt A start dagen till punkt B sälj dagen, sen hur resan har varit upp ditt har minimal betydelse. På säljdagen vill man att portföljen är värd så mycket som möjligt.

    Skulle portföljen ha en hög avkastning 3 år in i sparandet så hade man ändå inte sålt då det återstår 22 år, precis som man inte säljer om portföljen sjunkit i värde, så vad spelar det för roll?
    Om jag börjar spara idag med en plan på 25 års sparande så kommer inte portföljens värde år 2019, minus eller plus ha någon större betydelse då jag inte ska ta ut pengarna förens 2040.

    Enligt graferna du själv lägger upp så verkar det solklart vad man ska satsa på, har man mål att dessutom sluta arbeta tidigare än normal pensionsålder så är också direktavkastningen ett bra medel till att ha kontinuerlig inkomst utan arbete, vilket är betydligt högre i en aktieportfölj.

    Tack för en bra blogg

    Adrian
    1. Absolut du har helt rätt – OM man klarar att bortse från svängningarna i resan. Det är enligt mig väldigt få, något som ekonomer äntligen har börjat inse i och med forskningen kring finansiell beteendevetenskap.

      Jan Bolmeson
    2. Det är en fråga om hur stor risk man är villig att ta och det är i stor utsträckning personligt. Vissa personer klarar inte av att se större nedgångar i sina investeringar (utan att börja hitta på dumheter). Tillhör man den gruppen är det kanske lämpligt att justera ned risken så man inte hittar på dumheter. Dessutom kanske man inte tycker det är så kul att se större nedgångar.

      Rikatillsammans-portföljen innehåller en hel del innehav som bidrar till minskad risk. Jag tycker inte den har optimal sammanställning ändå (guldinnehavet är för stort). I princip kan man annars säga att det är (korta) räntefonder som är det man justerar risken med. Mer generellt är det hur man är placerad i valutan som avgör då man ju kan gå kort där genom att belåna portföljen (notera att det i vissa avseenden är i stor sett meningslöst att ha län och räntesparande samtidigt).

      Sen kanske man trots allt skall se till vilken fas eller vilket syfte ens portfölj har. Skall man bygga en penningmaskin är det kanske/nog effektivare att ta större risk och få den att växa snabbare. Å andra sidan när man byggt upp den är det kanske bättre att minska risken eftersom man kanske helst vill ha förutsägbar avkastning. Om man skall leva på avkastning på kapitalet så om kapitalet sju ner kraftigt i värde så översätts det i princip till motsvarande minskning i förvånad avkastning, dvs vad du kan ta ut. Har du ett fixt datum då du skall börja leva på avkastningen kan det ha å lämpligt att trappa ned risken tills dess.

      Skyking