Har du en bra backup lösning? Mitt tips: använd 3-2-1 regeln!

Så här gör jag för att bevara något av det mest värdefulla jag har, min data...

Vissa saker i ens liv är sådana att man inte uppskattar dem förrän de är borta. Data i form av foto, filer, dokument och pdf:er är en sådan sak för mig. Jag skulle vara beredd att betala mycket pengar för att få tillbaka den information om jag skulle bli av med den och inte ha en backup. Om du också har värdefull data som du inte vill bli av med, då kommer här mina bästa tips för hur gör en bra säkerhetskopieringslösning.

Det har varit svårt att undgå till och med för de teknikointresserade ett virus i form av WannaCry har spritt sig som en löpeld på nätet. Sjukhus i England har drabbats, universitet runt om i världen och mängder av svenska företag och privatpersoner. Till och med myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick ut och varnade för viruset (här, här och här).

Jag har tack och lov inte drabbats, men det fick mig att tänka över min situation om jag skulle drabbas. I korthet fungerade viruset genom att det låste alla dina filer på datorn genom att kryptera dem. Det betyder att du inte kommer åt dem, de är låsta och det är i princip omöjligt att låsa upp dem utan rätt nyckel. Du erbjuds av viruset att låsa upp filerna för ungefär 3 000 kr.

Även om du betalar så är det inte säkert att du får nyckeln…

När jag läste det här, så tänkte jag, ja, då får man väl bita i det sura äpplet och betala om man drabbas. Det är mycket pengar, men ändå lite pengar om jag skulle bli av med 15 års foto, dokument, artiklar, videoklipp och arbete. Problemet som jag insåg när jag läste vidare om viruset är att det finns ingen garanti för att du får nyckeln ÄVEN om du betalar.

I samband med det här viruset så har mer än 600 000 kr betalats in på de Bitcoin-konton som hackarna har velat, men ingen har fått sina filer upplåsta. Forskare som har gått genom koden påstår till och med att till skillnad från andra mer professionella virus(skapare) som till och med har en kundsupport, så har dessa varit klåpare och det går inte spåra en betalning till en nyckel. Så även om man skull betala så kan inte hackarna skicka rätt nyckel på ett enkelt sätt. Ouch. Jobbigt läge. (därför är rekommendation alltid, betala inte!)

När jag var i Thailand berättade en av personerna som vi åkte med hur hon blev av med alla sina bilder på sitt barn eftersom hon bara hade dem i telefonen. Jag har hört liknande historier från bekanta hur de har blivit av med data, viss som gått att återskapa, men även saker som inte har gått. I undersökningar så brukar man prata om att ungefär varannan person har blivit av med data eller känner någon som har blivit av värdefull information.

Frågorna att ställa sig är: om jag skulle:

  • bli av med min dator / min telefon / min platta – skulle jag kunna återskapa datan?
  • drabbas av ett virus som krypterar mina filer, skulle jag kunna få tillbaka den?

Om svaret är ”jag vet inte” eller ”nej”, då behöver du göra något.

En nästan gratis lösning – bättre än inget…

Min åsikt är att man ska tänka i form av nivåer kring sin backup och säkerhetskopiering. Den första nivån, som enligt mig är av karaktären hygienfaktor är att göra minst en kopia av sin data. I dag finns det många tjänster som kan hjälpa till med det mer eller mindre gratis. Den första datan som jag upplever är mest värdefull för de flesta är fotografier.

Google Foto – kopiera bilder från din telefon till molnet

En gratistjänst som jag själv använder och gillar jättemycket är ”Google Foto”. Det är en kostnadsfri tjänst med obegränsat utrymme som du kan ladda upp dina bilder i hög kvalitet (upp till 16 Megapixel eller video i 1080). Appen säkerhetskopierar alla bilder du tar på din telefon mer eller mindre automatiskt och du kan manuellt ladda upp alla gamla bilder från datorn. Du kan ladda ner appen nedan:

Det gör att om du blir av med din telefon så finns alla foton kvar i molnet. Det hade t.ex. löst problemet för min kompis i Thailand som blev av med alla sina bilder när hon blev av med telefonen. Den andra fördelen som jag har upptäckt är att det är väldigt praktiskt att ha tillgång till sina bilder från alla sina enheter utan att behöva lagra bilderna där. Jag som 16 års digitala bilder sparade kan inte ha allting på en enhet, men jag kan ha det på Google Foto. Praktiskt.

Den andra saken som jag gillar med Google Foto är att man kan skapa små videoklipp på ett väldigt enkelt sätt med appen. Man behöver inte kunna videoredigering för att få ihop ett minne som ger tillbaka nästan hela känslan med ett par klick.

En av invändningarna mot Google Foto är integritetsfrågan som är superviktig för många. Jag själv har tagit beslutet att fördelarna för mig överväger nackdelarna med den här lösningen. Man kan absolut göra egna lösningar för molnlagring av foto, men det kräver då ofta en annan kompetens och tid. Jag gillar Google Foto för att det är en sak jag inte behöver tänka på eftersom det sker automatiskt i bakgrunden.

Dropbox / One Drive / Google Drive – kopiera filer till molnet

Precis det som Google Foto gör för fotografier gör Dropbox och andra molnlagringstjänster för dokument och andra typer av filer. För mig var Dropbox en revolution som verkligen förändrade arbetssättet när det kom för snart 10 år sedan. Helt plötsligt var jag inte längre knuten till en dator. Jag hade nämligen problemet att jag hemma satt vid min stationära dator och när jag reste var jag på min bärbara. Det var ett fasligt mejlande av filer, kopierande via USB-stickor och externa hårddiskar.

Dropbox löste allting. Allt som jag lade i en speciell mapp på datorn kopierades automatiskt över till alla andra enheter. Tog jag bort en fil så togs den bort, uppdaterade jag den så uppdaterades den på alla ställen. Sjukt smidigt. Ett tag senare kom appen till telefonen och läsplattan och plötsligt spelade det inte längre roll vad jag använde. Det gav till och med en grundläggande säkerhet kring att om hårddisken kraschar eller jag blir av med datorn så har jag filerna kvar på Dropbox.

Tyvärr är ju inte dessa lösningar helt gratis. Man får googla runt lite för att hitta den lösningen som passar en bäst. Men min upplevelse är att Dropbox är dyrast med ungefär 1 000 kr om året. Google Drive är billigast med upp till 15 Gb gratis per år eller 240 kr om året för 100 Gb. Jag rekommenderar verkligen alla att ha en sådan här lösning för sina dokument och filer. Blir du av med din dator eller din hårddisk kraschar så är det en bra lösning. Du får dessutom möjligheten att nå dina filer varsomhelst ifrån.

Alla dessa lösningar har appar för din telefon eller läsplatta. Notera att dessa tjänster även kan ersätta Google Foto-lösningen ovan med säkerhetskopiering av dina bilder, men bilder tenderar att ta mycket plats vilket kan göra att du får betala mer för lagringstjänsten.

Dropbox, Google Drive eller andra molnlagringsstjänster är inte fullvärdiga backuper

Jag rekommenderar verkligen lösningen som jag beskriver ovan och det är något som jag har gjort i många år. Jag har dock levt i tron att det här också, förutom smidigheten, är en bra backup-lösning. Men när jag har läst rapporteringen kring WannaCry-viruset så insåg jag problematiken och fick en grymt jobbig insikt.

Dropbox är en jättebra molnlagringstjänst, men det är inte ett backup-verktyg. Tittar man nämligen på hur viruset betedde sig på datorer med Dropbox så krypterar den filerna på datorn även i din Dropbox-mapp. Dessa synkas sedan från datorn och vips så har du alla dina filer krypterade i Dropbox också. Startar du din andra enhet så får du de nya låsta filerna synkade även dit. Precis så som Dropbox ska fungera i vanliga fall. Nu är det dock högst olämpligt.

Dropbox har en viss versionshantering (30 dagar gratis, obegränsad för extra avgift) vilket innebär att du kan gå in och per fil gå in på versionshistorik och återskapa den – oftast inom 30 dagar. En fil åt gången. Jag vet inte hur mycket filer du har i din molnlagring men jag har 74 098 filer i min Dropbox. Det går inte ens föreställa sig att göra det arbetet för hand. Det finns enligt rykten sätt programmera med anpassade Python-script men jag upplevde att det låg utanför mitt kompetensområde, och då har jag ändå jobbat som programmerare.

Dropbox eller annan molnlagring är inte designat för att vara en backup-tjänst även om det är lätt att tro det. Jan Curn skrev på Medium 2014 en artikel på ämnet hur Dropbox permanent raderade 8 000 av hans fotografier.

Det är en lång teknisk artikel, men den visar poängen i att en molnlagringstjänst inte är en tjänst för backup. En backup ska vara ett ställe där du kan hitta en fil från ett visst datum, oavsett om du har den kvar på datorn eller inte, om det har gått mer än 30 dagar sedan du raderade den och så vidare. Min upplevelse är att det är alldeles för enkelt att radera en fil från en molnlagringstjänst och sedan aldrig mer får tillbaka den. Jag har tyvärr varit i den situationen själv ett par gånger.

Tolka mig rätt här. Jag säger verkligen inte att man ska sluta använda Dropbox eller motsvarande. Tvärtom. Jag hade nog inte klarat mig en dag utan Dropbox. Dropbox är också fantastiskt mycket bättre än att inte ha något alls. Men jag inser efter dessa dagarnas research att Dropbox kommer inte rädda min rumpa om det vill sig riktigt illa.

Dessutom kommer den inte hjälpa mig att återskapa en fil som jag raderade för mer än 30 dagar sedan av misstag.

Den bästa lösningen: 3-2-1 regeln för backup

En klassisk regel i datasammanhang är den så kallade 3-2-1 regeln för backup. Till och med en amerikansk myndighet gav 2012 ut ett whitepaper om 3-2-1 backup tankesättet. Det är intressant hur man egentligen vet saker, men sedan inte agerar på dem eller glömmer bort dem. Sedan när man får syn på dem igen, så blir man som, ”ah, det där visste jag egentligen”. 3-2-1 regeln går ut på att man ska:

  • 3 – ha minst 3 kopior av en viktig fil: 1 primär och 2 backuper
  • 2 – lagra filerna på 2 olika medium för att skydda dem mot olika faror
  • 1 – ha en kopia på en extern plats utanför ditt hem eller kontor, ”off-site”

Om jag skulle ta ett exempel. Jag har mitt Word-dokument ”uppsats.docx” på min dator. Det är den första kopian av min uppsats. Till datorn har jag kopplat en extern hårddisk som tar backup på min dator och i den backupen kommer ”uppsats.docx” med. Det är den andra kopian. Den är på ett annat medium, i det här fallet en extern hårddisk. Den skulle lika gärna dock kunna vara en annan dator, en cd-skiva eller motsvarande.

Den tredje kopian ska finnas på en helt annan fysisk plats. Det som brukar kallas för off-site. Den här kopian ska skydda mot exempelvis stöld, där tjuven ofta både tar dator och den externa hårddisken. Den ska skydda mot brand, översvämning och andra saker där båda dina andra två lokala kopior förstörs.

Två lokala kopior

Man kan lösa problematiken med lokala kopior på olika sätt. Ett vanligt sätt är att köpa en extern hårddisk. Med de flesta externa hårddiskar kommer idag programvara för automatisk säkerhetskopiering av datorn som de kopplas ihop med. Det andra sättet är att göra det via någon av molnlagringstjänsterna ovan. Det är så jag gör i dagsläget. Jag har alla mina arbetsdokument och filer i Dropbox och denna dropbox synkas till molnet och via molnet till min bärbara dator. Det gör att jag har två lokala kopior och en i molnet.

En extern kopia

Det är här jag upplevde att jag har gått fel hittills. Jag tänkte att Dropbox också var min ”off-site”-backup. Men jag inser att det är en väldigt haltande sådan. Särskilt utifrån scenariot med en borttagen fil eller att jag ska återskapa alla mina 80 000 filer. Jag har nu löst det här på två sätt. Det första sättet är att jag köpte en extern hårddisk, kopierade över all data och sedan satte jag hårddisken i mitt bankfack. Har man inte bankfack så går föräldrar, vänner eller något annat ställe bra. En kul parentes är att amerikanska myndigheter rekommenderar att det ska vara minst 300 km bort för att skydda mot naturkatastrofer. Men jag har valt att passa på den punkten.

Det andra är att jag köpte in en riktig moln-backup-tjänst. Efter mycket googlande så fastnade jag för ”Crashplan”. Det är en backup-tjänst som erbjuder backup i molnet med obegränsad mängd data. För en dator kostar det ungefär 600 kr om året, men de har också ett ”familjeerbjudande” där jag för ungefär 1 500 kr om året kan ta backup på upp till 10 datorer i hemmet. Praktiskt om man ska säkerhetskopiera även fruns och barnens datorer. Jag har under de senaste tagarna fört över nästan 2.1 TB data till dem och jag tycker det fungerar jättebra. Min fru har använt det i över ett år och är jättenöjd. Det enklaste sättet att se Crashplan som är en molnbaserad tidsmaskin för dina filer.

Där finns andra mer nördiga lösningar. En av de absolut billigaste lösningarna är Amazons lösning Glacier, men det är sjukt oanvändarvänligt. De tar i princip inget betalt för lagringen, men desto mer för återskapningen av data. Att dessutom bara få upp datan var jobbigt. Värt att kolla upp om du är datanörd, men för alla andra rekommenderar jag Crashplan.

Sammanfattning

Poängen i den här artikeln är att lägg lite tid på att skydda din data. Du kommer tacka dig själv i framtiden för att ”shit happens”. Man kan ha tur och inte drabbas och då har man kanske lagt några hundralappar om året i onödan. Men jag tror att för de flesta av oss så skulle det lätt vara värt att betala det mångdubbla om vi skulle hamna i en situation där vi blir av med värdefulla filer. Då har vi inte ens tagit hänsyn till tiden det tar att återskapa allting. Jag läste en hjärtskärande berättelse om någon kinesisk doktorand som var nästan klar med sin doktorsavhandling och nu fick den krypterad av viruset som gjorde den helt otillgänglig.

Man kan dessutom får en grundläggande nivå i princip gratis med Google Drive och Google Foto, så det finns egentligen ingen anledning till att inte göra det. Vill man göra det ordentligt så fungerar 3-2-1 strategin jättebra även om det kräver lite jobb i förväg. En sak som jag inte har tagit upp som man behöver ha koll på är internet-uppkopplingen. Det tar lite tid att ladda upp flera hundra gigabyte data. För oss som har fast uppkoppling utan begränsning är det ju inte ett problem, men sitter man på ett mobilt internet så är det svårare. Då kanske man kan låna någon kompis internet.

Ett sista tips! För att inte få virus, ransomware eller annan skit på datorn, så använder jag Malwarebytes. De har både en gratis-version och en betal-version. Jag har fram tills nu använt gratisversionen och varit väldigt nöjd. Men i samband med det stora virusangreppet så uppdaterade jag till fullversionen. Den stora skillnaden ligger i realtids-bevakningen. Gratis versionen hjälper att ta bort om man har blivit smittad, medan betalversionen ska skydda en proaktivt mot smittan.

Lycka till med din säkerhetskopiering!

Relaterade artiklar

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök