Alla borde omvandla till aktiebolag…
En genomgång av för- och nackdelar med AB gentemot enskild firma

För snart 10 år sedan startade jag mitt första bolag en enskild firma. Jag minns med stolthet hur jag 21 år gammal fick min F-skattesedel. För ett antal år sedan omvandlade jag den enskilda firman till ett aktiebolag. Jag minns fortfarande tiden då jag tänkte att aktiebolag (AB) var något stort, nästan farligt och ouppnåeligt. Idag rekommenderar jag alla att ha ett AB – särskilt om du idag sitter med en enskild firma eller någon annan företagsform än aktiebolag.
Lagstiftaren har försökt göra företagsformerna någorlunda neutrala i skatteavseende. Bl.a. infördes expansionsfonder för att göra enskild näringsverksamhet lika bra skattemässigt som aktiebolag. Riktigt lika blir det dock inte. Ska man säga något som liknar en tumregel så låter det ungefär som följer:
Upp till en omsättning om ca 420.000 SEK är det ungefär likvärdigt mellan de olika företagsformerna ur ett ekonomiskt perspektiv, men ett aktiebolag ger dig fler valmöjligheter och det går göra saker i ett aktiebolag som inte riktigt går i de andra företagsformerna. Efter 420.000 SEK i omsättning tillkommer även ekonomiska fördelar tack vara andra beskattningsalternativ. Så omsätter du över 420.000 SEK och inte har ett AB, så byt nu! :-)
Notera dock att jag inte är redovisningskonsult, och att jag nedan pratar utifrån ett generellt perspektiv vilket inte behöver vara applicerbart för dig, så jag rekommenderar alltid att du beskriver just din situation för en professionell redovisningskonsult. Vill du ha tips på några duktiga redovisningskonsulter, kontakta mig så delar jag med mig av mina kontakter.
Nedan följer några av mina resonemang och argument kring fördelar och nackdelar med aktiebolag (AB) och enskild firma (EF).
Det personliga ansvaret är mindre i aktiebolag
Om du då är enskild firma så är du som privatperson (fysisk person) ansvarig för alla skulder och gör din enskilda firma konkurs innebär det nästan alltid en personlig konkurs, vilket inte är en höjdare. Om ditt aktiebolag gör konkurs så påverkar det inte dig som fysisk person mer än att det hamnar i ett hos Bolagsverket som visar att du har försatt ett bolag i konkurs.
Dock finns där några specialregler som man behöver vara medveten. Om styrelsen misstänker att halva aktiekapitalet är förbrukat måste en kontrollbalansräkning uppföras, för att styrelsen inte skall vara betalningsskyldig. Man kan alltså säga att i handelsbolag och enskilda firmor har man obegränsat ansvar för bolagets alla skulder, medan i aktiebolaget är ansvaret begränsat till det insatta kapitalet – förutsatt att man följer aktiebolagslagen. Det medför även en fördel som gör att om du inte har ett kriminellt uppsåt så är risken för efterhängsna skatteskulder mindre i AB än andra former.
I ett Handelsbolag är man solidariskt betalningsansvarig med de andra delägarna, vilket innebär att man skall dela skulderna mellan sig. MEN, om den ena av ägarna inte kan betala krävs de andra delägarna på summan. Det innebär att den som har en fordran
på bolaget kan kräva betalning av hela beloppet hos vem som helst av ägarna. Vilket har ställt till det med stora konsekvenser mer än en gång tyvärr.
Värt att notera är dock också att t.ex. banker ofta kräver att även om du har ett (mindre) aktiebolag att du som fysisk person står på borgen, så att de får sina pengar även om bolaget går i konkurs.
Lättare att skilja på din privatekonomi och bolagets ekonomi i aktiebolag
Särskilt illa blir det här för ovana och nya företagare där man ser det som att alla bolagets pengar är ens egna vilket inte är sant, eftersom du sällan ”äger” mer än 50 % av bolagets pengar eftersom du ska betala flera olika skatter såsom moms, egenavgifter, sociala avgifter och kommunalskatt.
Ett aktiebolag behöver enligt lagstiftning ha egna konton som ägs helt och hållet av företaget. Dessutom är det förbjudet för aktiebolag att låna ut pengar till sina ägare, vilket gör att du med ett aktiebolag får en helt annan ekonomisk struktur som minskar sannolikheten för fel och att man blandar ihop pengar.
Aktiebolag uppfattas ofta som mer seriöst och positivt än enskild firma
Dessutom ska man inte underskatta vikten för sig själv med att ha ett aktiebolag. För mig personligen var det ett stort mål och dessutom ett stort steg att bilda AB:et. Det var som om att nu drev man företag på ”riktigt”. Handlar bara om en upplevelse men ändå.
Lättare att sälja verksamheten eller ta in delägare i ett aktiebolag än i en enskild firma
Lättare att upprätta deklaration för aktiebolag
Reviderad årsredovisning är kan användas som visitkort
Tydligare vid inlåning till aktiebolaget
Du kan ta ut ränta för lånet, många gånger runt 3-4 % över den vanliga räntan eftersom det är ju riskabelt att låna ut till ett nystartat aktiebolag. Fråga vilken bank som helst, de flesta lånar inte ut, så det motiverar ju en riskpremie. Fördelen blir ju då att jämfört med en enskild firma, där det inte går att ta ut ränta eftersom du defacto lånar ut pengar till dig själv, så är det väldigt strukturerat och tydligt med lån till aktiebolag.
Möjlighet till lågbeskattad utdelning från aktiebolag
Dessutom kan du, om du inte tar ut utdelning ett år, spara utdelningen vidare till nästa och räkna upp den med ett par procent. Vilket gör att för varje år du äger aktiebolaget ökar värdet på utdelningsutrymmet för framtiden, vilket är väldigt lönsamt om du bygger kapital i bolaget som du vill plocka ut i framtiden.
Aktiebolag är bra för den som har anställda
Enskilda näringsidkare undviker ofta anställda eftersom de blir personligen ansvariga för anställningsskydd, förlorad arbetstid vid sjukdom, arbetsskador med mera.
Bättre skatteregler vid försäljning av aktiebolag
Bra för den som efter pensionering tar ut utdelning och lön från aktiebolag
Det går att under året tjäna 100 000 kr på aktiv näringsverksamhet och då få en ren skattesänkning på hela 20 000 kr, medan pension inte ger någon skattereduktion alls. De sociala avgifterna som tas ut är 10,21 procent, en tredjedel jämfört med normalt, och avgifterna ökar pensionen i framtiden.
För en pensionär som har aktiebolag med en inkomst av pension och lön under brytrpunkten (414 000 kr 2012) finns det stora pengar att tjäna på att ta ut upp till 100 000 i lön. Men även vid inkomster över brytpunkten är det lönsamt.
Under själva spartiden är det normalt inte nödvändigt att bedriva det egna företaget som ett aktiebolag. Även den som via expansionsfond och periodiseringsfond har sparat ihop ett kapital i ett handelsbolag eller enskild firma kan i regel utnyttja de nya möjligheterna med lågt beskattade löneuttag från ett aktiebolag.
När det börjar bli dags att göra uttagen kan man ombilda till aktiebolag, vilket i regel innebär att både expansionsfond och periodiseringsfonder kan flyttas över till aktiebolaget. Under tiden som periodiseringsfonden legat i enskild firma eller handelsbolag har den inte räntebeskattats. Se fåmansföretag – 3:12-reglerna.
Fler möjligheter till löneförmåner i aktiebolag
Nackdel: Får inte låna ut pengar till ägare
Nackdel: Krävs 50 000 kr i aktiekapital
Dessutom handlar ju aktiekapital om att det skall finnas ett värde motsvarande aktiekapitalet i bolaget, inte nödvändigtvis kontanter. Det vill säga att om du har t.ex. utrustning för 50.000 kronor så kan bolaget köpa dem för 50.000 kronor av dig. På det sättet har du fått ”ut” pengarna från bolaget.
Dessutom att låna 50.000 kr för att starta upp bolaget är ganska billigt. Till och med om vi räknar på en slaskränta på 10 % så blir räntan på årsbasig 5.000 SEK eller 420 SEK per månad. Med ränteavdrag så blir det endast 291 SEK per månad. Det kostar dig således ca 300 SEK per månad och om du inte räknar med att tjäna mer än att du täcker de pengarna så ska man nog överväga om man skall ha bolag överhuvudtaget.
Nackdel (halvt): Revisorskravet
- fler än 3 anställda (i medeltal)
- mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
- mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Det är också här viktigt att se skillnaden mellan en revisor och en redovisningskonsult – något som jag har sett att många tyvärr blandar ihop. En redovisningskonsult är en person som hjälper dig med den löpande bokföringen. Det bör alla företag ha påstår jag, oavsett bolagsform.
En revisors uppgift är egentligen att inför andra aktieägare påvisa att redovisningen är korrekt (det vill säga revidera) och bekräfta för andra ägare, som kanske bara träffar företaget en gång om året på bolagsstämman, att den utsaga som VD och styrelse avger är korrekt. En revisor är alltså en person som granskar redovisningen och inte gör redovisningen.
Nackdel: Ränta på det som avsätts i periodiseringsfond
Räntebeläggning sker genom att en schablonintäkt måste tas upp i deklarationen, som motsvarar 73,7 procent av statslåneräntan (100 minus 26,3) den sista november året före inkomståret, multiplicerat med den totala avsättningen till periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång.
Nackdel: Högre skatt för värdet av stora tillgångar, som och skog.
Nackdel: Kvitta underskott mot inkomst av tjänst i uppstartsfasen
Nackdel: Försäkringskassan ser inte aktiebolagsägare som företagare
Det får följden att om du startar en EF men inte riktigt har kommit igång så beräknas din SGI på schablon som om du hade haft ett motsvarande yrke. Jag är t.ex. civilingenjör och då får jag i en enskild firma räknas mot schablonlönen för civilingenjörer. Medan om jag är anställd av mitt AB så räknas SGI på min faktiska lön.
Sammanfattningsvis
Kort sagt så ger aktiebolaget betydligt fler parametrar att skruva på och alternativ eftersom du kan ”leka” både aktieägare, arbetsgivare och anställd och ta på dig den mössa som passar bäst för tillfället. De fördelarna tycker jag med råge överstiger nackdelarna, särskilt om man vill något med sitt företagande.
Lycka till!
Källor:
- Verksamt.se – Skatter och avgifter för Aktiebolag
- Verksamt.se – Skatter och avgifter för Enskild firma
- Skatter.se
- Skattebetalarna
- Driva-eget.se
- Skatteverket.se
- Bolagsverket
PS. Läs gärna Daniels kommentar längst ner, då den lägger till ytterligare några argument för EF:
På de flesta punkter håller jag helt med men ur skattesynpunkt finns en del ytterligare som talar för enskild firma.
-Vill man inte ta ut mer än brytpunkten (dvs 426000 före skatt) så finns inget skäl att göra det på annat sätt än som lön. Dvs man kan ha en vinst i firman på 426’x1.29=554000 innan man bör fundera på konvertering för att kunna göra utdelning.
-Egenavgifterna är 28.97% mot arbetsgivaravgiften som är 31.42%. Vid en årslön om 426′ är blir det drygt 10000 i skillnad.
-Möjligheten till periodisering är sämre i AB, detta eftersom lönen där är en kostnad medan lön och resultat är samma sak i AB. Dvs i praktiken får man i EF periodisera 30% av resultat inkl. lön medan det i AB är 30 av resultat exkl. lön.
-Expansionsfonden i EF motsvarar AB:ts möjlighet att spara resultatet i företaget men blir faktiskt mer förmånlig. Vinsten i AB beskattas med 26.8% vilket även expansionsfonden görs men den skatten återbetalas när exp.fonden minskas.
Håller med om att det närmast är lättare än svårare att administrera ett AB men vet man inte säkert man behöver ett AB så tycker jag man med fördel kan nöja sig med en firma, det går alltid konvertera senare och till dess kan man spara ganska mycket på firman.
Orkar man den extra administrationen så är ett alternativ att driva både EF och AB.
Förutspår man stora framtida överskott i ABt kan det vara lönt att starta det redan nu eftersom man kan spara utdelningsutrymme mellan åren.Under uppstart kan det vara mer förmånligt med firma för SGI men senare skulle jag säga AB är bättre eller åtminstone mer tydligt. SGI tar nämligen inte hänsyn till skattemässiga justeringar, dvs lever du på fonderingar under ett dåligt år så riskerar din SGI bli obefintlig trots du tar ut lika mycket i lön som tidigare år. Det var när jag letade info om detta som jag råkade hitta hit :-)
Mvh
Daniel