Alternativa investeringar | Introduktion, genomgång och sammanställning

Fördelar, nackdelar och tips på alternativa investeringar vi själva har gjort eller tittat på

Vår stående rekommendation är att investera i breda och billiga indexfonder eller en fondrobot. En av nackdelarna med det är att det är lika tråkigt som att se målarfärg torka. Ett sätt att krydda till tillvaron är alternativa investeringar. Här är vår subjektiva genomgång av alternativa investeringar samt de som vi själva har i vår Lekhink.

Inspirationen till dagens avsnitt var att vi skulle köra ett ”Frågor och svar”-avsnitt och vi kom inte förbi den första frågan. Frågan som kom från Toomas88 på forumet lät som följer:

Alternativa investeringar. Alltså alternativ till aktier och fonder som passar småsparare. Vad finns och hur ser ni på riskerna med dessa?

Det jag kan komma på själv är P2P lån, sparkonto utan statlig insättningsgaranti och investeringar i solanläggningar som det pratats om någon gång.

Toomas88 på forumet

Fler läsare önskade samma sak i tråden och då var det lika bra att gör en någorlunda sammanställning. Jag vill vara supertydlig med att det här är spekulation, att riskerna är väldigt höga och att det endast bör vara en liten del ens totala portfölj man spekulerar med.

En bra tumregel jag brukar hålla mig till är man max bör spekulera med 10 % av sin totala portfölj. Därutöver bör man max lägga 0 – 2 % i en enskild spekulation. Den stora risken med alternativa investeringar är nämligen att de kan bli värda noll. Det händer dessutom med jämna mellanrum och har hänt oss flera gånger.

Sannolikheten för att en indexfond eller en fondrobot ska bli värd noll är obefintlig. Det skulle nämligen innebär att världens 1 000+ största bolag skulle behöva gå i konkurs samtidigt. Om ett bolag går i konkurs som ingår i index, kommer det nämligen bara bytas ut mot ett nytt. Konkurserna skulle alltså behöva ske parallellt och i en sådan situation misstänker jag att börsen inte skulle vara vårt största problem. Då skulle det inte finnas mat på ICA, typ.

Det är därför vi alltid rekommenderar att se till att ha ett ordentligt bassparande enligt våra tidigare artiklar:

Först när du är klar med det, känner att du har koll på läget, då kan du räkna av 10 % av den summan och använda för alternativa investeringar. Innan dess är det något som jag starkt avråder från. Överhuvudtaget bör inte de olika exemplen ses som någon köprekommendation överhuvudtaget.

Man kan se det lite som principen, först behöver man lära sig att krypa och gå innan man kan springa. Så det är bara att släppa taget om eventuell FOMO och tänka att det kommer alltid att gå fler tåg från stationen.

Tack för denna veckan och så ses vi nästa vecka då vi hinner gå genom fler frågor. 🙂
Jan och Caroline

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Subjektiv urval av alternativa investeringar

Den här artikeln bygger till stor del på våra egna erfarenheter av alternativa investeringar. Till skillnad från många andra artiklar på bloggen så bygger den inte på vetenskapliga studier. Så resonemangen här är både subjektiva och anekdotiska.

Det är därför som standardrådet är att inte investera i alternativa investeringar. En av de viktigaste frågorna frågorna jag upplever att man alltid måste ställa sig är:

  • Vad är det som gör att andra inte lägger alla sina pengar i den här investeringen (om den nu är så bra?)

Alla alternativa investeringar har nämligen ALLTID en eller flera stora nackdelar. Det gäller att se vad dessa nackdelar är och sedan behöver man fråga sig själv om man kan bära risken, nackdelarna och problemen.

Det gör också att många alternativa investeringar blir väldigt subjektiva. En del investeringar som passar oss, behöver inte alls passa dig och vice versa. På någon nivå handlar det om att gilla de problemen som investeringen för med sig.

Jag personligen har tummen mitt i handen, tycker inte hantverk är kul och ogillar överraskningar. Det gör att investeringar i fastigheter inte står högt i kurs hos mig. Jag ogillar problemen som kommer med hyresgäster, fastigheter och allt sådant.

Jämfört med en indexfond kommer däremot en fastighet aldrig förlora 30 % i värde på tre veckor. Stora svängningar i värde är ju ett problem man behöver acceptera med aktier. Å andra sidan kommer en indexfond aldrig ringa en lördagkväll och säga att värmen inte fungerar.

Kom ihåg

När det gäller alternativa investeringar behöver du vara medveten om och verkligen gilla de problem som din alternativa investering för med sig.

Vanligaste problemet: alternativa investeringar är ofta binära

Det största problemet med alternativa investeringar är att de ofta – inte alltid – är binära i betydelsen att:

  1. antingen kommer de fungera och ge den förväntade avkastningen, eller
  2. kommer de ”explodera” och bli värda noll.

Det är väldigt sällan som de är som en indexfond som varierar i värde i ett intervall. Konkreta exempel är crowdfunding-projekt som t.ex. Tessin eller Trine (beskrivna i detalj nedan) som agerar som förmedlare mellan dig och olika tredje-parts aktörer.

Om den tredje parten inte kan hålla sina löften och går i konkurs innebär det att din återbetalning blir noll. Om de håller sin löften så får du den avtalade avkastningen. På det sättet är många alternativa investeringar ganska dåliga utifrån ett asymmetriskt perspektiv. Du har en stor nedsida (=det kan bli värt noll) och en begränsad uppsida (=avkastningen är förutbestämd).

Dessa två faktorer upplever jag att man många gånger missar i utvärderingen av alternativa investeringar. Ingen vill ju nämligen prata om att man kommer ”misslyckas”, men tyvärr händer det oftare än man tror.

Riskpremie och få betalt för risken

När det gäller investeringar så brukar jag många gånger tänka på det i form av en skala. I ena änden har vi de riskfria placeringar som ger lägst avkastning, t.ex. bankkonto. I den andra änden på skalan har vi investeringarna med högst avkastning och högst risk. För varje steg man tar på skalan ökar den så kallade riskpremien.

Riskpremien kan man tänka som den betalning man vill ha för att våga ta ett steg högre risk. När jag går från bankkonto till räntefond så tar jag en högre risk. Mina pengar är inte längre garanterade av insättningsgarantin och därför vill jag ha en högre avkastning. Räntefonder löser det ofta genom att ha säkerhet i bolagen man lånar ut pengar till. Ungefär som banken tar pant i ditt boende när du tar ett bolån.

När man tar nästa steg från räntefond till aktiefond så förlorar man säkerheten / panten i bolagen. Det vill säga att går företaget i konkurs då förlorar jag som aktieägare alla mina pengar. Räntefondägaren med panten är ju den som kommer få allt kvarstående värde i det konkursade bolaget. Därför vill jag som aktieägare har en högre avkastning – en högre riskpremie – än vad räntefondsägaren vill ha.

Grovt förenklat så kan man, baserat på historiska siffror, tänka enligt följande:

Riskpremie och avkastning
  • Bankkonto med insättningsgaranti (riskfritt): 1 %
  • Räntefonder med säkerheter för lånen: 3 % varav riskpremie: 2 %
  • Aktier utan säkerhet och alla risker: 7 % varav riskpremie: 4 % mot räntor.

Det vill säga för varje steg i risk så ökar den avkastning vi vill ha. Det innebär att vi måste tänka på samma sätt med de alternativa investeringarna. Om vi ska investera i något som kan bli värt noll, med en inte obefintlig sannolikhet, så måste jag få betalt för den risken.

Alternativa investeringar är illikvida

Det andra stora problemet med alternativa investeringar – som också föranleder en högre riskpremie – är att de är illikvida. Det innebär att man inte kan köpa eller sälja sin investering hur som helst. Om vi jämför med en aktie så kan man köpa den kl. 10.00 och sedan sälja den 10.13, köpa tillbaka den senare under dagen och sälja igen.

Det går väldigt sällan med en alternativ investering. När man väl har satt sig i den så sitter man ofta där i en längre period. Det är inte ovanligt att det tar månader eller år innan man kan sälja av den eller det kommer en köpare som vill ta över den.

En annan effekt av att den alternativa investeringar inte handlas på en gemensam marknad som börsen är att de är svåra att prissätta. På börsen kan vi varje minut gå in och titta och se vad marknaden värderar en given aktie till vid ett givet ögonblick.

En alternativ investering som t.ex. en fastighet värderas ju först när en mäklare eller värderingsperson kommer dit. Sedan får man dessutom ett intervall för värdet och sedan får man vänta på en att det kommer en köpare som är intresserad av att köpa. En process som kan ta månader.

Jämför det med en indexfond eller fondrobot som jag kan trycka sälj-knappen nu och ha pengarna på kontot inom 48 timmar. I vissa alternativa investeringar som t.ex. P2P (peer-to-peer)-lån kan det ta uppemot 12 – 18 månader att avveckla alla sina positioner. Något som är viktigt att komma ihåg.

Alternativa investeringar är sällan reglerade

En sista sak att komma ihåg är att alternativa investeringar inte är särskilt reglerade. Det gör att sannolikheten att bli lurad är flera multiplar högre än genom att köpa aktier eller fonder hos en aktör som har tillstånd från Finansinspektionen.

Därför gäller det klassiska ordspråket med mitt tillägg:

Om det låter för bra för att vara sant så är det ofta inte sant, men kan förtjäna en närmare undersökning.

Det är något som vi har gått genom i detalj i våra två avsnitt om bedrägerier i höstas:

Det är lätt att glömma bort att genom att investera på Avanza / Nordnet och andra reglerade marknader att vi får många skyddsnät på köpet. Regleringarna kommer nämligen med krav som sorterar bort många av de värsta exemplen och ger fördelar i form av t.ex. transparens.

Fördelarna med alternativa investeringar

Den stora fördelen med alternativa investeringar är att de ofta är, till viss del, okorrelerade med börsen. Med det menas att de kan ge en positiv avkastning även om aktier och börsen dyker. T.ex. kommer hyresgästerna i en fastighet att betala hyra även om det är en krasch på börsen.

Den andra fördelen är att avkastningen i vissa alternativa investeringar är känd på förhand. Exempel är t.ex. en investering i en solpanelpark där man säljer elen på kontrakt för 10-15 år framåt. Så länge företaget som sköter solpanelerna gör sin sak så är avkastningen mer eller mindre förutbestämd och kommer inte variera vilket är en stor fördel med t.ex. börsen.

En tredje fördel är ju så klart att många gånger kan avkastningen vara högre än man får t.ex. i en indexfond eller fondrobot. Är man bara bekväm med risken och gillar problemen så kan det vara attraktivt jämfört med t.ex. att belåna en investering med lägre risk.

Olika typer av alternativa investeringar

Det finns säkert många sätt att kategorisera alternativa investeringar men jag tänker ofta på det i följande grupper med ungefärlig förväntad avkastning per år:

Olika typer av alternativa investeringar
  • Crowdfunding: 6 – 13 %
  • Peer-to-peer-lån: 6 – 10 %
  • Private Equity / Investmentbolag: ca 14 %
  • Belånade investeringar/fastigheter: 10 – 20 %
  • Onoterade bolag: ca 22 %
  • Kryptovalutor: ?? %
  • Övrigt: 0 – ??

Dessa ser jag som komplement till de klassiska investeringarna med något slags historiskt medelvärde men korrigerat nedåt för att ta hänsyn till dagens situation (historiska värdena är mycket högre):

Klassiska tillgångsslag
  • Bankkonto: ca 1 %
  • Räntefonder: ca 3 %
  • Aktier: ca 7 %
  • Guld och råvaror: ca 7 %

I dagsläget (2021) är ju räntefonder lite speciella eftersom de sällan ger 3 % utan snarare ger samma avkastning som bankkonto. Det är därför vi i år snarare rekommenderade bankkonto än räntefonder eftersom den förväntade avkastningen är samma, men man med räntefonder slipper risken. Det vill säga att man får väldigt lite betalt för den extra risken i en räntefond jämfört med ett sparkonto.

Inte en rekommendation och klok pengahushållning

För transparensens skull så vill jag vara tydlig med att när vi går genom exempel enligt nedan så är det inga köprekommendationer. Att lägga pengar i dessa projekt företag innebär en hög risk och man kan förlora hela eller delar av sitt kapital.

Bara för att de har fungerat hittills betyder inte att det kommer fungera i framtiden. Alla har dessutom ganska stora nackdelar. Se det snarare som exempel på de olika typerna av alternativa investeringar. Det är även projekt som du förr eller senar lär stöta på då andra pratar om dem eller de gör reklam på olika sätt.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Om man ändå väljer att investera i dem, då gäller det att begränsa risken genom en klok pengahushållning. I en uppbyggnadsfas av sitt kapital (get-rich-fasen) tänker jag att det är ganska sunt att tänka:

  • Maximalt 10 % av sin basportfölj (dvs. indexfond och fondrobot)
  • Maximalt 0 – 2 % per projekt.

Det vill säga att har du 100 000 kr i din basportfölj hos LYSA (jämte din buffert), då är det ganska lagom att lägga 10 000 kr i alternativa investeringar. Av dessa 10 000 skulle jag dessutom lägga maximalt 2 000 kr i ett enskilt projekt.

Ja, det innebär att man ska lägga mycket mindre än man spontant tänker. Det innebär även att väldigt många – enligt min åsikt – har för mycket pengar i alternativa investeringar jämfört med en basportfölj.

Självklart behöver man sedan anpassa det till sin egen situation, sitt humankapital, sin sparkvot, ens strategi och mål, ens risktolerans etc. Men som utgångspunkt lämpar sig ovanstående ganska väl.

Switchr – blir delägare i solpanelsparker (6 %)

En av de senaste alternativa investeringarna som vi gjorde var att investera i Switchr. Deras idé är, något förenklat, att vi är många småinvesterare som går ihop och tillsammans köper en solpark i ett gemensamt bolag med Switchr. De sköter all administration, säljer elen på kontrakt och man får en avkastning på 6 procent om året.

Fördelen med Switchr är att det går i linje med en hänsyn till klimatet som många av oss tycker är bra. Man tjänar pengar samtidigt som man gör något gott. Nackdelen är att det är typiskt en binär investering, det kommer ge 6 % så länge det fungerar och om det slutar fungera blir allt värt noll (inte riktigt, men nästan). En annan nackdel är att Switchr fortfarande är i uppstartsfasen och bara har en solpark i drift.

Vi intervjuade en av grundarna Simon Uldén förra året i avsnitt #165. Där går vi genom det i större detalj, framförallt det juridiska.

Om du vill prova eller läsa på mer, använd gärna vår sponsrade länk till Switchr (annonslänk).

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Trine – finansiera solpaneler i u-länder (ca 8 %)

Trine är ett svenskt företag som crowdfundar pengar som sedan lånas ut till företag runt om i världen som säljer solpaneler och andra saker (t.ex. ugnar) för att minska klimatpåverkan. Dessa företag verkar framförallt i länder med en fattig befolkning där man t.ex. hjälper till att få el, byta ut fotogenlampor mot solpanelsdrivna LED-lampor och liknande.

Trine var ett av de alternativa investeringar som jag började investera i strukturerat. Det vill säga att jag tecknade mig med en mindre summa i väldigt många projekt. I dagsläget uppgår det till 52 projekt och en summa på ca 150 000 kr. Anledningarna är att jag gillar upplägget, jag har besökt verksamheten på plats och sett skillnaden för slutkunden.

Men det gör också att jag har en ganska bra koll på hur det ser ut. Av dessa 52 projekt har 2 gått i konkurs och 5 av dem är ”delayed”. Det vill säga ca 15 % av projekten fungerade inte som de ska. Då får man inte den förväntade avkastningen och med tanke på genomsnittsavkastning på 7 % så blir det ju ”dyrt”. Återigen det klassiska för alternativa investeringar, begränsad uppsida och en stor nedsida.

Å andra sidan, ser man det som välgörenhet med möjlighet till avkastning, så lägger jag hellre pengar i Trine än på välgörenhet. Det vill säga att ser man det från ett ”impact investing”-perspektiv där det primära är att göra en god påverkan så är det på plus – både ekonomiskt, koldioxidmässigt, levnadsförbättringsmässigt och liknande.

Vi har flera artiklar om Trine:

Om du vill läsa mer om Trine så får du gärna göra det via vår sponsrade länk till Trine (annonslänk).

Tessin – säkerställda fastighetslån (ca 9 %)

Tessin är en av Sveriges mer kända crowdfunding-tjänster där man lånar ut pengar i form av säkerställda fastighetslån. Lånen går till olika projektörer, fastighetsägare och andra som använder lånen som t.ex. brygglån eller komplement till banklån. Ofta är det så att när projektet är färdigställt så återbetalas pengarna med ränta.

Fördelen med Tessin är att de är stora, har ett långt track-record med över 250 projekt och är duktiga på det som de gör. De har även ett nyhetsbrev som jag tycker är bra och kan varmt rekommendera om man gillar fastigheter. Anmäl dig gärna via vår länk (annonslänk). Det finns även viss säkerhet i form av panter och borgen, men de har också haft projekt där investerarna förlorat en hel del pengar.

Min stora invändning är att minimisumman är hög (50 000 kr) som gör det svårt att diversifiera mellan deras projekt. Man vill gärna ha en portfölj om 10 projekt och då springer det direkt iväg till 500 000 kr. De har börjat med att bunta ihop projekt i låneportföljer men de har sina problem.

Sedan hade jag ju gärna velat vara ägare i projektet (av hyreshuset som byggs) snarare än långivare till projektet. Det vill säga att man investerar ju de facto inte i fastigheterna utan man är någon som ger ett lån. Vi har även intervjuat VD Jonas Björkman för drygt tre år sedan.

Fördelen är att avkastningen – givet att projektet fungerar – ligger på ca 9 % per år, mitt i intervallet. Läs gärna mer på Tessins hemsida → (annonslänk)

ReInvest24 – crowdfundade fastigheter och lån (ca 10-16%) utomlands

En av de mer okända crowdfundade projekten som jag har följt ett tag med en liten observationssumma är 24Reinvest i Estland. De gör ungefär samma sak som Tessin – det vill säga ger ut lån till fastighetsutvecklare, men de har även vissa projekt från tid till annan där man går ihop och köper en fastighet gemensamt.

I ett av deras projekt jag var med i köptes en kommersiell fastighet som hyrdes ut och gav hyresinkomster och sedan såldes den med vinst och då fick man en del av vinsten. Nackdelarna är så klart många, inte minst med jurisdiktionen i annat land (Estland) och alla andra nackdelar men fördelen är att minsta beloppet är 100 EUR jämfört Tessins 50 000 kr. Det gör riskspridning mycket enklare och avkastningssiffrorna är högre.

Om du vill läsa mer, använd gärna vår sponsrade länk till ReInvest24 (annonslänk).

Lendify och Savelend – Peer-to-peer utlåning (P2P) – ca 6 – 9 %

En variant på crowdfunding är de så kallade peer-to-peer (P2P)-bolagen. De två största i Sverige är Savelend och Lendify. Deras affärsidé är att vi investerare sätter in våra pengar där och sedan sprids det ut på många låntagare. På det sättet får man en jämn och stabil avkastning till en begränsad risk.

Den stora nackdelen med den här typen av investering har varit pengarna många gånger är låsta under hela löptiden som lånen löper. Det vill säga att om lånen som pengarna fördelades på löpte på 24 månader så kunde man själv inte få tillbaka sina pengar eftersom pengarna just var utlånade. Nu har Lendify löst det här på ett smart sätt med en andrahandsmarknad.

Både Savelend och Lendify utvecklar sina tjänster och Savelend erbjuder idag även utlåning till företag via så kallade factoring-tjänster. Det är en tjänst där företag säljer sina fakturor för att få pengar på kontot idag istället för att vänta tills fakturan förfaller mot en kostnad på t.ex. 1 procent.

Lendify å andra sidan söker tillstånd hos Finansinspektionen för att få starta bankkonto med insättningsgaranti vilket också skulle göra tjänsten bättre. För transparensens skull kan jag säga att vi i vår Patreon-community är delägare i Lendify sedan 2020.

En intressant sak är att fler och fler institutionella investerare ser det den här typen av alternativ investerings som ett komplement till räntefonder. Avkastningen ligger på 5 – 9 % och är okorrelerad till börsen vilket i dagens alternativ med noll-räntor är attraktivt.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Belånade investeringar (ca 10-20 %) – fastigheter, uthyrning och skog

En av de stora anledningarna till att många svenskar har ett relativt stort eget kapital är att de har använt (omedvetet) hävstång på sitt kapital. De flesta har nämligen köpt sina boenden med lån från banken. Lån gör att avkastningen blir mångdubbelt högre när det går upp (och förluster kan blir enorma om det går åt andra hållet).

Låt oss ta ett exempel. Säg att man köper en villa för 1 000 000 kr. Om man köper den kontant och den ökar i värde med 10 % det kommande året så har man gjort en vinst på 10 %. Ganska naturligt. De flesta köper dock inte villan kontant utan säg att man lånar 850 000 kr och den egna insatsen är bara 150 000 kr.

Om villan stiger med 10 procent i värde, som i vårt första exempel, är värdeökningen på det totala kapitalet 10 procent. Men! Värdeökningen på det egna kapitalet är hela 66 % (=100 000 / 150 000). Man har de facto bara ”betalat” 150 000 kr för att få en värdeökning på 100 000 kr.

Det gör att många alternativa investeringar såsom t.ex. fastigheter, skog eller uthyrning kan bli procentuellt väldigt lönsamma. Även om de många gånger kräver stora engångsinsatser så har jag många exempel på vänner som t.ex. köpt ett fritidshus för 500 000 kr och sedan hyr ut det för 100 000 kr per år (20 % avkastning om året). Liknande exempel tog vi upp i avsnittet med ”Bo gratis och tjäna pengar på ditt boende” där vi pratade om t.ex. Attefallhus.

I den här kategorin hamnar även andra typer av investeringar som t.ex. skogsfastigheter som ofta går att belåna till stor del. Genom att ha en låg och trygg direktavkastning, t.ex. om 2-3 % om året kan man göra det betydligt mer intressant genom att med hävstång få upp avkastningen till 10 – 20 %.

Den uppenbara nackdelen med den här typen av alternativa investeringar är att de kräver en stor del engagemang i både tid, kompetens och energi samt även ganska stora engångsinsättningar av kapital. Det kan vara från ett par hundratusen till bokstavligt talat flera miljoner. Det kräver även en emotionell uthållighet i att klara av stora lån samt kunna hantera risken med en räntehöjning.

Onoterade bolag (ca 22 %)

Noterade bolag är sådan som handlas på reglerad börs, t.ex. Stockholmsbörsen och de man oftast hör talas om. Vad man dock inte tänker på är att börsen innehåller mindre än 1 procent av alla bolag i Sverige. I princip alla bolag i Sverige är faktiskt onoterade i betydelsen att de inte finns på börsen.

Att investera i onoterade bolag är bland det svåraste men mest lönsamma man kan göra OM man lyckas. Värdeökningen på bolag utanför börsen kan utan problem vara 50-100% procent om året. Problemet är bara att flera än 9 av 10 bolag blir aldrig något.

Jag har själv investerat en hel del i onoterat är tumregeln man brukar säga är att av 10 bolag så kommer 6 inte bli något och bli värda noll, 3 kommer kanske hålla sitt värde men ha värdet låst och 1 kommer bli den som ökar med 10 gånger i värde och betalar för alla de andra.

Det stora problemet med onoterade bolag är att man behöver risksprida och ha en portfölj på 10 – 20 bolag för att kunna se det som en portfölj. Eftersom minsta investeringen ofta ligger på ca 100 000 – 200 000 kr, så blir det svårt eftersom det kräver mycket kapital.

Jag har intervjuat en god vän som är en duktig affärsängel, som bland annat investerade i Storytel tidigt när det var onoterat:

Även om det är lockande så brukar jag starkt avråda från att investera i onoterat. Det kräver mycket kapital och en stor dos skicklighet.

Private Equity (ca 15 %)

Private equity är något förenklat att några personer skapar ett bolag vars uppgift är att professionellt bygga upp en portfölj av onoterade bolag. En verksamhet som inte är helt olik de noterade investmentbolagen.

Man plockar bort skicklighetsbehovet från mig som investerare och samlar ihop pengar från flera investera samtidigt. Det gör att man även kan bygga upp en organisation som t.ex. undersöker och analyserar de onoterade bolagen på ett mycket bättre och professionellt sätt.

Det finns många exempel på den här typen av bolag såsom Storskogen, Sequent, Broviken och andra. Vi intervjuade för ett tag sedan Tony Andersson som är VD på ett börsnoterat litet investmentbolag Infrea:

Anledningen till att dessa bolag är populära bland investerare är att de ofta utnyttjar det som kallas för multipelarbitrage. Ett onoterat bolag kostar ofta cirka fem gånger årsvinsten plus eget kapital. Om man klumpar ihop många onoterade bolag så kan man värdera summan av bolagen till 12 gånger årsvinsten. Börsnoteras samma bolag kan det lätt bli värt 17 gånger årsvinsten. Det ger fördelen att avkastningen är god till en hanterbar risk.

Problemet med dessa bolag är att det är svårt att komma in som aktieägare. Det är inte ovanligt att minsta investeringsbelopp är från 1 000 000 kr, många gånger till och med 10 000 000 kr. Tyvärr är de dessutom många gånger på invite-only-bas.

I avsnittet "Bästa kreditkorten 2021" får du tips på kostnadsfritt kreditkort som ger 0.5 % bonus. Läs mer

Börsnoteringar och pre-IPOs (ca 9 – 20 %)

Du som har följt mig ett tag vet att jag gillar att spekulera i börsnoteringar. Anledningen är att det är ett tillfälle då marknaden inte är effektiv. Ofta är intresset större än efterfrågan och man får dessutom ofta en rabatt på aktien. Anledningen är att alla parterna är intresserade av att få en bra start på aktien. Bankerna som gör introduktionen vill kunna visa sina investerare att de tjänade pengar för att kunna sälja fler introduktioner, investerarna vill tjäna pengar och företaget vill skapa positiv uppmärksamhet och befintliga aktieägare får en möjlighet till delexit.

Det stora problemet med börsnoteringar är att det gäller att veta vilka man ska teckna och vilka man ska undvika. T.ex. ser det ut som att nästan 100 bolag ska noteras under 2021 vilket är väldigt mycket. Det andra problemet är man ofta inte får tilldelning eftersom aktierna tilldelas via lottning.

I vår community på Patreon brukar jag dela med mig av ca 5 – 10 börstips per år som jag upplever är av det säkrare slaget. Här på bloggen brukar jag ge ungefär ett exempel om året på det som jag upplever som straffsparkar. Exempel är: EQT, Genova, Internationella Engelska skolan och några till. Dessa tipsen kommer från Goda Tiders Aktietipstjänst (annonslänk) som man kan prenumerera på.

På Patreon har vi även ett helt FikaTillsammans-avsnitt om börsnoteringar, där vi intervjuar en av mina vänner som arbetar professionellt med bland annat börsnoteringar. Om man har tid, kompetens och kapital kan man nämligen tjäna pengar som teckningsåtagare eller till och med garantera emissioner. Den stora fördelen är att man rundar problemet med lottning och ofta får en så stor tilldelning som man önskar. Något som normalt bara fonder gör.  

Kryptovalutor (0 – ?? %)

Jag har personligen inte investerat i kryptovalutor även om jag har sneglat på det ett tag. En stor anledning till att jag inte tagit steget är att jag inte fullt ut förstår det. Jag förstår inte det underliggande värdet, jag förstår inte de tekniska skillnaderna och jag förstår inte heller hur jag ska köpa och äga det på ett säkert sätt.

Vidare upplever jag det klurigt med en tillgång som kan svänga med tiotals procent varje dag. Det blir svårt att se det som en spekulation då det mer eller mindre blir som en lottsedel. Med det sagt så har jag lämnat massor av pengar på bordet i och med att jag inte investerat i det. Jag är därför långt ifrån en expert på ämnet. Däremot kan jag rekommendera en spännande diskussion på forumet på ämnet:

Förra sommaren intervjuade vi även grundaren till den svenska kryptobörsen Trijo här på bloggen:

Du får gärna använda vår sponsrade länk om du vill läsa mer om Trijo (annonslänk).

Övriga alternativa investeringar

Det finns naturligtvis många fler alternativa investeringar än de jag har tagit upp ovan. Några av de mer klassiska som jag inte nämnt av olika anledningar är:

Råvaror – ett klassiskt komplement till en aktie- och ränteportfölj har i många år varit råvaror (eng. commodities). Fördelen med råvaror är att de brukar ha en låg korrelation med aktier och därmed fungerar de stabiliserande. Fram till förra året var det möjligt att köpa en korg av råvaror i fond-form men i årskiftet lade Handelsbanken ned denna fond. Jag har idagsläget inte riktigt hittat något bra alternativ.

REITs – Förkortningen REIT står för Real Estate Investment Trust och något förenklat kan man säga att det är en fond som äger olika typer av fastigheter. Det kan vara t.ex. vårdfastigheter i Kanada, köpcenter i USA eller något liknande. När man tittar på olika typer av investeringsportföljer är de ofta med. Problemet som jag upplever vi har i Sverige är att dessa är i princip omöjliga att få tag på till följd av gällande lagstiftning. Om du känner till någon bra REIT som vi kan köpa via Avanza och Nordnet, så får du gärna kommentera.

Traditionell förvaltning (”trad liv”) – en variant som jag faktiskt inte vet hur populär den är idag (eller om den ens går att teckna) är så kallad Traditionell förvaltning. Det var något livförsäkringsbolagen erbjöd förr där man fick en garanterad lägsta nivå på sina utbetalning med möjlighet till högre avkastning. Något för ett kommande avsnitt kanske.

Vad har jag missat? Låt oss uppdatera tillsammans

Jag tänker att jag garanterat har missat några aktörer eftersom jag mer eller mindre har utgått från de projekt jag själv investerar i. Kommentera därför mer än gärna din erfarenhet eller kom med tips på saker som jag har missat.

På det sättet kan vi hjälpas åt att försöka hålla den här listan någorlunda aktuell. Tack på förhand! 🙂

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

11 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Röstar för att ta med Sanne i kommande avsnitt. Bara av det lilla ni nämnde så lät det som hon har spännande idéer! :)

    Gravatar för användaren
    Jonas
  2. Hej! Jag skulle rekommendera Svenska Bostadsfonden inom denna kategori (SBF Bostad). Man köper in sig i en särskild fond som äger och förvaltar hyresfastigheter i flera (mindre) städer i landet. Risken är rimligen inte hög. Företaget har funnits ett tag och är seriöst.

    Hyresbostäder är att betrakta som trygg investering. Liten/ingen korrelation med aktiemarknaden. Nackdelen är väl tidshorisonten (man behöver vara med minst 5 år för att få del av den högre slutliga avkastningen), de första åren är avkastningen bara ca 2%. Företaget beräknar att avkastningen blir i genomsnitt 6-9% per år (men inte jämnt fördelat över åren – högre det sista).

    Nackdel att minimiinvesteringen är ca 55.000 kr. En fördel är att investeringen (i realiteten en aktie) kan köpas/säljas på marknaden och förvaras på ett ISK – dvs likviditeten är ganska god. Jan har skrivit om Svenska Bostadsfonden tidigare, dags för en repris? :)

    Gravatar för användaren
    MathiasS
  3. Jag ville bara tacka för allt jag lärt mig efter att ha följt er i lite över ett och ett halvt år.

    Dessutom vill jag meddela att multipelarbitrage numera är mitt favoritord.
    Applicerade det i en konversation redan samma dag! :)

    Gravatar för användaren
    Måns
  4. “När man sen är mer i stay-rich fasen, [och] har [sin] basportfölj […] kan man chansa eller spekulera med resten av pengarna.” Nog ska man absolut prioritera att bygga en basportfölj först, men brukar man inte generellt säga att man ska ta högre risk när man t.ex. ung och håller på att bygga ett kapital?

    Gravatar för användaren
    Jacob A
  5. Jag tycker att man även skulle kunna ta med diverse samlarobjekt såsom klockor, konst och kanske än mer nischade saker såsom en black lotus under kategorin alternativa investeringar.

    Gravatar för användaren
    GrillJolle
  6. Traditionell förvaltning finns kvar. Åtminstone Skandia och Folksam erbjuder det idag. Jag blev trött på räntefonderna när börsen rasade i våras och flyttade de ”säkrare” delarna av mitt sparande till just Traditionell förvaltning till både Skandia och Folksam för att sprida bolagsrisken.

    Skandia är kanske intressantast eftersom deras avgift är 0,5% och ingen fast avgift för sin ”Allt i ett” traditionella förvaltning. Jag noterar också vid granskning att flera av de alternativa placeringar som nämns ovan som infrastruktur, råvaror, onoterade bolag finns med i traditinell förvaltning.

    Så här står det på webben att Skandias Traditionella förvaltning placeras 2020-09-30:
    Portföljen består av följande tillgångar

    Nominella obligationer 39,2 %
    Svenska aktier 10,1 %
    Nordamerikanska aktier 2,0 %
    Europeiska aktier 3,6 %
    Pacific aktier 2,4 %
    Aktier i tillväxtmarknader 4,8 %
    Fastigheter 9,7 %
    Onoterade bolag 9,9 %
    Realobligationer 5,5%
    Affärsstrategiska tillgångar 4,4 %
    Krediter 2,4 %
    Råvaror 2,4 %
    Infrastruktur 3,6 %

    Gravatar för användaren
    Fredrik
  7. UB Asia, US eller Europa REIT. Verkar ju på väg upp även om de långsiktigt inte varit lyckade.

    Gravatar för användaren
    Rolf Persson
  8. Mycket bra tips, Jan! Nog för att globala, diversifierade indexfonder gör jobbet och är objektivt ”bäst” enligt rådande forskningsläge… Men har man letat sig till en webbplats som din så går det i princip inte att undvika frestelsen att falla för alternativa investeringar! 😊

    En kategori jag tycker att du kunde haft med eller åtminstone som ett separat inlägg är ”Placeringar i enskilda aktier”, som en del av lekhinken. Jag är personligen inte mer än ung, av manligt kön och människa! En farlig kombination som innebär att jag bara måste få leka och förlora pengar i enskilda aktier! 😉

    Jag tycker det vore roligt om du som sidoprojekt öppet förvaltade och resonerade kring en eller flera aktieportföljer, precis som med modellportföljerna. Det behöver inte vara ”GME/TSLA YOLO”-portföljer utan jag tänker genuint genomtänkta portföljer som du hade satt ihop om vi inte levde i en värld med indexfonder. En utdelningsportfölj, en tillväxtportfölj o.s.v.

    Vad sägs om det?

    Gravatar för användaren
    Mathias Blomberg

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök