Är dina pengar arbetslösa? T.ex. på ditt buffertkonto?

Är dina pengar arbetslösa? T.ex. på ditt buffertkonto?

Är dina pengar arbetslösa? T.ex. på ditt buffertkonto?

En av mina grundläggande deviser är att vår uppgift som pengarnas herre är att sätta våra överskottspengar i arbete och använda dem så effektivt som möjligt. Jag brukar relatera till mina pengar som mina små arbetare. Dessa kan jag antingen byta mot andra varor och tjänster – t.ex. mat, kläder, upplevelser – men jag kan även använda dem för att de ska tjäna mer pengar.

En insikt som jag nämligen har dragit, både som handledare i Balansekonomi, under min uppväxt och framförallt mina Cashflow 101-kvällar är att de flesta människor har hittat ett tredje läge för sina pengar. Att ha dem arbetslösa.

Många hävdar t.ex. att vi människor mår bäst när vi får vila och göra ingenting. Jag hävdar motsatsen – de flesta av oss mår bra när vi har sysselsätta oss med en meningsfull uppgift som gör skillnad för oss, gör skillnad för andra och gör skillnad för världen. Det är bara som motsats till att göra en för oss meningslös uppgift, vi uppskattar att göra ingenting.

Samma sak hävdar jag att det är med pengar. Dina pengar mår som bäst när de får göra en meningsfull uppgift och den uppgiften som pengar är bäst på är att tjäna mer pengar till dig. Däremot är de precis som vi andra lite långsamma i starten, de behöver tid på att lära sig uppgiften, men när de väl har fått upp farten är de ostoppbara. Läs mer om det här:

Definition av arbetslösa pengar

Jag anser att pengar är arbetslösa när de inte tjänar några pengar tillbaka till dig – det vill säga de står på ett konto med mindre än 2.50 % avkastning, de ligger i din plånbok eller står på ditt buffertkonto med dålig avkastning. De förökar sig helt enkelt inte i en takt att de ökar på årsbasis, utan tvärtom de förtvinar och dör lite varje år på grund av att inflationen urholkar deras värde.

Vad är en bra medellön för dina pengar?

Jag får många gånger frågan – vad är en rimlig avkastning på pengar – det vill säga; vad är en rimlig lön för mina pengars arbete. I de flesta fall är det en svår fråga att svara på eftersom den beror på många faktorer såsom t.ex.:

  • Risk – vilken risk är du beredd att ta – hur stor är dödligheten för dina arbetare i det jobbet som du har valt åt dem?
  • Löptid – hur lång tid behöver pengarna vara ute och vara låsta till det specifika arbetet?
  • Avkastningskrav – vad är minimilönen som du kräver för dina pengar?
  • Alternativavkastning – vad skulle pengarna kunna få för lön på ett annat arbete?
  • Försäkring – vilken trygghet har du för dina pengar att de kommer tillbaka helskinnade från sitt arbete?

Med svar som är ”rimliga” på ovanstående frågor påstår jag att de flesta av oss bör ha ett avkastningskrav på ca 8 % per år över en period om 5 – 10 år.

Jag är medveten att det är rätt högt avkastningskrav. Jag påstår ändå att det är ett bra och rimligt mål, eftersom det ligger nära medelavkastningen för Stockholmsbörsen under både medellång och lång sikt. På 5 – 10 år, kanske ibland även kortare, ryms dessutom en hel konjunkturcykel vilket ökar sannolikheten.

Naturligtvis är historisk avkastningen ingen garanti för framtida avkastning, men det ger ändå tillräckligt med information för att våga göra en satsning på hästen.

Sedan handlar det också om hur duktig man är själv och hur mycket tid och energi man vill investera i sina arbetare. Drakarna i Draknästet på TV, ligger många gånger nära avkastningskrav på 500 % på 5 år, vilket är betydligt högre än 8 %. Å andra sidan lägger de ner sin talang, sin tid, sin energi, sina pengar och sitt nätverk på att verkligen förädla och putsa upp pengarna till perfektion.

Ska alla pengarna sättas i arbete? – Ja!

Jag påstår att den absoluta majoriteten av dina pengar bör sättas i arbete. För att dra det till en extrem, påstår jag t.ex. att pengarna på ditt buffertkonto bör vara i arbete. Jag träffar många människor som vill ha 25.000 – 50.000 på ett buffertkonto och dessa pengar är nästan heliga och får inte röras. (Ibland har jag till och med sett summor på upp emot 200.000 SEK i buffertkonton).

Motiveringarna till att dessa pengar inte får röras är flera:

  • Det känns bra att ha dessa pengar på kontot
  • Tänk om det händer någonting?
  • Man måste ha pengar på ett buffertkonto!
  • Det är bra att ha pengar stående!
  • Jag blir lugn av att titta på dem, de ger mig en trygghet

Ibland händer samma sak t.ex. med arv – människor får 100.000 SEK och man vågar inte sätta dem i arbete, för tänk om de dör på arbetet. Pengarna får stå på ett konto och vad man missar är att pengarna dör av uttråkning och leda istället (läs: inflation). Precis som våra muskler behöver arbeta för att de inte skall förtvina.

Men, tänk om det händer någonting då?

Ja, det kommer garanterat hända oss saker i livet. Men nedan följer ett alternativt tankesätt för dig som har en större summa – t.ex. 25.000 SEK – stående på ett buffertkonto.

Om man köper riktiga tillgångar för sina pengar – det vill säga tillgångar som tjänar mer pengar till dig – tillgångar där dina pengar har ett riktigt och välbetalt arbete. T.ex. aktier, fonder, hyresfastigheter, konst, egen verksamhet m.m. så kan man resonera annorlunda.

Motsatsen till riktiga tillgångar är tärande tillgångar – det vill säga tillgångar som tär på din ekonomi och gör den sämre. Tillgångar där du tror att dina pengar är ute och jobbar, men i själva verket är de ute och super, eftersom de kommer hem färre och färre för varje gång. Exempel är huset eller lägenheten som du bor i, din bil, din båt, din motorcykel, din sommarstuga eller motsvarande.

Grejen med riktiga tillgångar är att du kan använda dem för att temporärt låna fler arbetare! Dina riktiga tillgångar är en säkerhet eller garanti för dem som lånar ut arbetare på kort varsel. Dessutom kan du många gånger låna dem utan hyra (läs: ränta) i 30 eller 60 dagar. Denna uthyrningsverksamhet av arbetare kallas för kreditkort eller checkkredit-konton.

Att låna till riktiga tillgångar eller med riktiga tillgångar som säkerhet!

Om du äger riktiga tillgångar kan du nämligen många gånger låna pengar med dem som säkerhet. Det är först nu, med intåget av Avanza, som har spridit denna möjligheten till gemene man. För rika människor har den möjligheten alltid funnits. Möjligheten brukar kallas för ”investeringslån” eller som Avanza nu har döpt det till ”Superlånet”.

Ironin är att om man tittar på storbankernas hemsidor så har de lån för allt möjligt – i skrivande stund hittade jag följande förslag på lån på deras hemsida (swedbank + seb):

  • lån till boende
  • lån till bil
  • lån till båt
  • lån till miljöbil
  • lån till motorcykel
  • lån till husvagn och husbil
  • lån till snöskoter
  • lån till häst och utrustning
  • lån till annan konsumption
  • lån till övriga fordon

hur många av ovanstående lån, är lån till riktiga tillgångar? Helt rätt! Inga. Alla dessa lån är lån till tärande tillgångar…. *sorgligt*

Om man däremot pressar sin bankman (kan hända att du behöver prata med flera stycken) så kryper det fram att de har något som kallas för ”investeringslån”. Du kan låna för att tjäna mer pengar (hyra arbetare) men framförallt du använder dina riktiga tillgångar som säkerhet.

Att använda riktiga tillgångar som t.ex. aktie- och fonddepån som buffert

Fortsättningen på ovanstående resonemang blir följdaktligen att om du har riktiga tillgångar, då kan du använda dem som säkerhet för att ha korttidslån som samtidigt är billigare än alla andra lån.

Om du köper ”vanliga” aktier eller fonder hos t.ex. Avanza eller Nordnet så erbjuder de något som kallas för ”superlånet” där du många gånger kan låna upp till hela 80 % av värdet på din depå.

Det innebär att om du har 50.000 SEK i din aktie- eller fonddepå, så är du berättigad till nästan 40.000 i lån med dessa aktier och fonder som säkerhet. Dessutom till räntor under motsvarande privatlån på andra ställen.

Avanza hade länge en ränta på 0.99 % för lån med en utnyttjandegrad på under 30 %. I skrivande stund (110416) är den effektiva räntan mellan 2.20 och 2.26 %. Jämförande bolåneränta ligger enligt Compricer idag på runt 3.70 %. Räntan för lån med riktiga tillgångar (läs: huset är INTE en riktig tillgång) är nästan 1.50 % lägre!

Säg att vi räknar lågt – att kylskåpet och tvättmaskinen går sönder, samtidigt och du behöver ha ut 10.000 SEK så kan du utan problem låna för en totalkostnad på 226 SEK på 12 månader sikt. För mig gör det, ur ett ekonomiskt perspektiv, att man minimerar behovet av att ha mycket pengar stående på ett buffertkonto. För det är ju inte varje månad både tvättmaskinen och kylskåpet går sönder, eller hur?

Märk väl att jag inte pratar om att man inte skall ha ett buffertkonto – det tycker jag absolut att man ska – men formen för buffertkonto bör inte vara att pengarna ligger arbetslösa på ett konto, utan de bör konstant arbeta. De ska utan problem kunna arbeta, man ska inte ens behöva plocka ut dem från arbetet, utan bara använda dem som säkerhet.

Exempel på hur jag tänker i min ekonomi kring buffert

Jag och Caroline följer principen för rika människor – vi är i de flesta fall låga på likviditet (läs: arbetslösa pengar) men vi har ganska mycket tillgångar. Vi sätter våra pengar i arbete på flera ställen samtidigt – t.ex. Aktieklubben, Better Globe, våra egna depåer på Avanza, Frejas kapitalförsäkring m.m.

Vi har för det mesta under 10.000 SEK i pengar på våra konton – men jag har som krav i vår ekonomi att inom 90 dagar skall jag minst kunna lägga 100.000 SEK i kontanter på bordet. Inom 24 timmar skall jag kunna få fram minst 25.000 SEK. Det gör att jag har minst lika bra buffert som de flesta andra – om inte bättre med tanke på att 4.2 miljoner svenskar saknar finansiella tillgångar på just 25.000 SEK.

Så här tänker jag i flera steg kring det:

  • Att få fram 25.000 SEK inom 24 timmar gör jag med hjälp av mitt kreditkort. Jag har ett kreditkort med 30.000 SEK i kreditlimit som sällan är utnyttjad. Det gör att jag klarar de flesta akuta engångsutgifter.
  • Sedan har jag dessutom dessa 25.000 SEK i 30 dagar räntefritt innan de börjar kosta mig pengar.
  • Under dessa 30 dagar har jag möjlighet att antingen:
    • Se till och tjäna ihop de pengarna som behövs (bästa alternativet)
    • Hämta pengarna från företaget, eftersom jag inte brukar maximera mitt löneuttag
    • Belåna mina riktiga tillgångar enligt strategin för superlånet och få ut 25.000 SEK till 2.26 % effektiv ränta (total årskostnad 556 SEK)
    • Sälja av mina riktiga tillgångar (endast i nödfall)
    • (Lösa ett nytt lån till lägre ränta en kreditkortet – sämsta alternativet)

Det medför att jag kan ha mina 25.000 SEK som annars skulle stå på buffertkontot ute och arbeta för mig och tjäna mer pengar – eftersom det händer ändå inte så ofta att pengarna på buffertkontot behöver användas.

Räknar jag med den genomsnittliga avkastning som jag har haft på mina pengar de senaste åren på runt 10 %, så motsvarar det minst 2.500 SEK per år som jag inte skulle haft om jag hade pengarna stående på ett 0 %-konto. Dessutom så tjänar ju dessa 2.500 nya arbetarna, nya pengar året efter tack vare sitt jobb.

Vad är det jag vill inspirera dig till med denna artikeln?

Jo, följande:

  • Titta efter i din ekonomi – har du pengar som är arbetslösa och håller på att förtvina och dö på grund av t.ex. inflationen? (pengar som är på ett konto med en ränta på mindre än 2 % dör lite varje månad)
  • Fundera på hur du skulle kunna sätta dina pengar i arbete lite mer effektivt!
  • Ifrågasätt om det är rimligt att ha en buffert på mer än 25.000 SEK
  • Fundera på hur en balans mellan kontanta pengar, kreditkort, investeringslån och riktiga tillgångar skulle kunna se ut i din ekonomi
  • Kom på en av mina eller Balansekonomis Cashflow 101-kvällar och testa ovanstående strategi i en skyddas simulator-miljö

Kommentera gärna! Vad tycker du?

Relaterade etiketter och ämnen

avanza, Balansekonomi, bolåneräntan, buffert, ekonomisk intelligens, frejas portfölj, kapitalförsäkring, kiyosaki, kreditkort, lån, nordnet, tips

Kommentera

9 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Smart, men kan man inte använda superlånet för att köpa till fonder i portföljen också?
    Kan du inte räkna lite på detta tabubelagda tema för oss?

    Så ser min portfölj ut, vet inte om den är belåningsbar eller till vilken grad?

    Dnb global 65%
    Klp fremveksende 10%
    Superfonden N 10%
    Superfonden S 5%
    Superfonden D 5%
    Superfonden F 5%

    Gravatar ikon för användaren
    Nils Svensson
  2. Vit pil

    WOW säger jag bara! Du har resonerat väl och liknelserna var fantastiska!

    Min absolut favorit ” Tillgångar där du tror att dina pengar är ute och jobbar, men i själva verket är de ute och super, eftersom de kommer hem färre och färre för varje gång.”

    Keep It Up!

    Gravatar ikon för användaren
    Nahom
  3. Vit pil

    Hej Mattias!

    Tack för tipset – visste faktiskt inte om det med Bluestep… :)

    Hälsningar,
    //jan

    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Tack för en bra blogg. Hittade hit via Flute för första gången idag.

    En god medelväg är att ha bufferten på ett konto med relativt hög ränta. Jag har lagt min buffert hos Bluestep. Där får jag drygt 2,5% i ränta samtidigt som jag har möjlighet att plocka ut pengarna med 3-4 dagars varsel. Om man inte känner behov av att vara riktigt så likvid så kan man sätta bufferten på ett konto med lite längre uttagstid (7, 30 eller 90 dagar) med ytterliggare några tiondelars procent i ränta.

    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
  5. Vit pil

    Hej Elisabeth!

    Vad kul att du var inne och läste på bloggen! Hoppas att allt är bra. :)

    Inte meningen att du skulle få dåligt samvete, utan snarare bli inspirerad till att göra något nytt. Har du läst de två andra artiklarna om att sätta pengarna i arbete?

    T.ex:
    http://www.rikatillsammans.se/2011/01/20/betala-dig-sjalv-forst-en-uraldrig-pengaprincip-som-galler-an-idag/

    http://www.rikatillsammans.se/2011/02/05/din-uppgift-som-pengarnas-herre-ar-att-satta-dem-i-arbete-del-2-2/

    http://www.rikatillsammans.se/2011/03/16/sa-har-tankte-jag-ge-freja-2-000-000-sek-nar-hon-fyller-18/

    Sedan kan jag alltid rekommendera mina och charlies seminarie och utbildningsdagar. Hojta till när du blir sugen.

    Kram!
    //jan

    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Tack för era kommentarer!

    @Thomas – det finns lite olika och de är helt beroende på summan, din riskbenägenhet samt tidsperspektiv. Men som lägst finns det ju 3-månaders fastränte-konton. Sedan har du räntefonder (t.ex. Spiltans räntefond), aktiefonder (t.ex. Avanza Zero) – med större summor har du t.ex. hedgefonder (Brummer Multi-strategi, Brummer Lynx eller Coeli Spektrum).

    Om det handlar om som du skriver minuter, då finns det inte så mycket alternativ förutom aktielikvidkontona och dessa kan man ju också förhandla om. Jag själv har dock nästan alltid längre perspektiv på mina pengar > 5 år och då spelar inte timingen så himla stor roll tänker jag.

    //jan

    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Vad finns för alternativ för de likvida medel som väntar på rätt tillfälle att sättas i arbete? Här vill man ju på samma ställe som man har sin depå inom loppet av minuter kunna avsluta en affär. Aktielikvidkontona har ju inte speciellt ofta speciellt bra villkor…

    Gravatar ikon för användaren
    Thomas