Är dina pengar arbetslösa? T.ex. på ditt buffertkonto?
En av mina grundläggande deviser är att vår uppgift som pengarnas herre är att sätta våra överskottspengar i arbete och använda dem så effektivt som möjligt. Jag brukar relatera till mina pengar som mina små arbetare. Dessa kan jag antingen byta mot andra varor och tjänster – t.ex. mat, kläder, upplevelser – men jag kan även använda dem för att de ska tjäna mer pengar.
En insikt som jag nämligen har dragit, både som handledare i Balansekonomi, under min uppväxt och framförallt mina Cashflow 101-kvällar är att de flesta människor har hittat ett tredje läge för sina pengar. Att ha dem arbetslösa.
Många hävdar t.ex. att vi människor mår bäst när vi får vila och göra ingenting. Jag hävdar motsatsen – de flesta av oss mår bra när vi har sysselsätta oss med en meningsfull uppgift som gör skillnad för oss, gör skillnad för andra och gör skillnad för världen. Det är bara som motsats till att göra en för oss meningslös uppgift, vi uppskattar att göra ingenting.
Samma sak hävdar jag att det är med pengar. Dina pengar mår som bäst när de får göra en meningsfull uppgift och den uppgiften som pengar är bäst på är att tjäna mer pengar till dig. Däremot är de precis som vi andra lite långsamma i starten, de behöver tid på att lära sig uppgiften, men när de väl har fått upp farten är de ostoppbara. Läs mer om det här:
- Artikel: ”Sätt dina pengar i arbete”
- Kalkylator: ”Jämförelse av hur bra en människa jobbar för pengar i förhållande till hur bra pengar jobbar för pengar.”
- Artikel: ”Så här tänkte jag ge Freja en miljon när hon fyller 18”.
Definition av arbetslösa pengar
Vad är en bra medellön för dina pengar?
- Risk – vilken risk är du beredd att ta – hur stor är dödligheten för dina arbetare i det jobbet som du har valt åt dem?
- Löptid – hur lång tid behöver pengarna vara ute och vara låsta till det specifika arbetet?
- Avkastningskrav – vad är minimilönen som du kräver för dina pengar?
- Alternativavkastning – vad skulle pengarna kunna få för lön på ett annat arbete?
- Försäkring – vilken trygghet har du för dina pengar att de kommer tillbaka helskinnade från sitt arbete?
Med svar som är ”rimliga” på ovanstående frågor påstår jag att de flesta av oss bör ha ett avkastningskrav på ca 8 % per år över en period om 5 – 10 år.
Jag är medveten att det är rätt högt avkastningskrav. Jag påstår ändå att det är ett bra och rimligt mål, eftersom det ligger nära medelavkastningen för Stockholmsbörsen under både medellång och lång sikt. På 5 – 10 år, kanske ibland även kortare, ryms dessutom en hel konjunkturcykel vilket ökar sannolikheten.
Naturligtvis är historisk avkastningen ingen garanti för framtida avkastning, men det ger ändå tillräckligt med information för att våga göra en satsning på hästen.
Sedan handlar det också om hur duktig man är själv och hur mycket tid och energi man vill investera i sina arbetare. Drakarna i Draknästet på TV, ligger många gånger nära avkastningskrav på 500 % på 5 år, vilket är betydligt högre än 8 %. Å andra sidan lägger de ner sin talang, sin tid, sin energi, sina pengar och sitt nätverk på att verkligen förädla och putsa upp pengarna till perfektion.
Ska alla pengarna sättas i arbete? – Ja!
Motiveringarna till att dessa pengar inte får röras är flera:
- Det känns bra att ha dessa pengar på kontot
- Tänk om det händer någonting?
- Man måste ha pengar på ett buffertkonto!
- Det är bra att ha pengar stående!
- Jag blir lugn av att titta på dem, de ger mig en trygghet
Ibland händer samma sak t.ex. med arv – människor får 100.000 SEK och man vågar inte sätta dem i arbete, för tänk om de dör på arbetet. Pengarna får stå på ett konto och vad man missar är att pengarna dör av uttråkning och leda istället (läs: inflation). Precis som våra muskler behöver arbeta för att de inte skall förtvina.
Men, tänk om det händer någonting då?
Om man köper riktiga tillgångar för sina pengar – det vill säga tillgångar som tjänar mer pengar till dig – tillgångar där dina pengar har ett riktigt och välbetalt arbete. T.ex. aktier, fonder, hyresfastigheter, konst, egen verksamhet m.m. så kan man resonera annorlunda.
Motsatsen till riktiga tillgångar är tärande tillgångar – det vill säga tillgångar som tär på din ekonomi och gör den sämre. Tillgångar där du tror att dina pengar är ute och jobbar, men i själva verket är de ute och super, eftersom de kommer hem färre och färre för varje gång. Exempel är huset eller lägenheten som du bor i, din bil, din båt, din motorcykel, din sommarstuga eller motsvarande.
Grejen med riktiga tillgångar är att du kan använda dem för att temporärt låna fler arbetare! Dina riktiga tillgångar är en säkerhet eller garanti för dem som lånar ut arbetare på kort varsel. Dessutom kan du många gånger låna dem utan hyra (läs: ränta) i 30 eller 60 dagar. Denna uthyrningsverksamhet av arbetare kallas för kreditkort eller checkkredit-konton.
Att låna till riktiga tillgångar eller med riktiga tillgångar som säkerhet!
Ironin är att om man tittar på storbankernas hemsidor så har de lån för allt möjligt – i skrivande stund hittade jag följande förslag på lån på deras hemsida (swedbank + seb):
- lån till boende
- lån till bil
- lån till båt
- lån till miljöbil
- lån till motorcykel
- lån till husvagn och husbil
- lån till snöskoter
- lån till häst och utrustning
- lån till annan konsumption
- lån till övriga fordon
hur många av ovanstående lån, är lån till riktiga tillgångar? Helt rätt! Inga. Alla dessa lån är lån till tärande tillgångar…. *sorgligt*
Om man däremot pressar sin bankman (kan hända att du behöver prata med flera stycken) så kryper det fram att de har något som kallas för ”investeringslån”. Du kan låna för att tjäna mer pengar (hyra arbetare) men framförallt du använder dina riktiga tillgångar som säkerhet.
Att använda riktiga tillgångar som t.ex. aktie- och fonddepån som buffert
Om du köper ”vanliga” aktier eller fonder hos t.ex. Avanza eller Nordnet så erbjuder de något som kallas för ”superlånet” där du många gånger kan låna upp till hela 80 % av värdet på din depå.
Det innebär att om du har 50.000 SEK i din aktie- eller fonddepå, så är du berättigad till nästan 40.000 i lån med dessa aktier och fonder som säkerhet. Dessutom till räntor under motsvarande privatlån på andra ställen.
Avanza hade länge en ränta på 0.99 % för lån med en utnyttjandegrad på under 30 %. I skrivande stund (110416) är den effektiva räntan mellan 2.20 och 2.26 %. Jämförande bolåneränta ligger enligt Compricer idag på runt 3.70 %. Räntan för lån med riktiga tillgångar (läs: huset är INTE en riktig tillgång) är nästan 1.50 % lägre!
Säg att vi räknar lågt – att kylskåpet och tvättmaskinen går sönder, samtidigt och du behöver ha ut 10.000 SEK så kan du utan problem låna för en totalkostnad på 226 SEK på 12 månader sikt. För mig gör det, ur ett ekonomiskt perspektiv, att man minimerar behovet av att ha mycket pengar stående på ett buffertkonto. För det är ju inte varje månad både tvättmaskinen och kylskåpet går sönder, eller hur?
Märk väl att jag inte pratar om att man inte skall ha ett buffertkonto – det tycker jag absolut att man ska – men formen för buffertkonto bör inte vara att pengarna ligger arbetslösa på ett konto, utan de bör konstant arbeta. De ska utan problem kunna arbeta, man ska inte ens behöva plocka ut dem från arbetet, utan bara använda dem som säkerhet.
Exempel på hur jag tänker i min ekonomi kring buffert
Vi har för det mesta under 10.000 SEK i pengar på våra konton – men jag har som krav i vår ekonomi att inom 90 dagar skall jag minst kunna lägga 100.000 SEK i kontanter på bordet. Inom 24 timmar skall jag kunna få fram minst 25.000 SEK. Det gör att jag har minst lika bra buffert som de flesta andra – om inte bättre med tanke på att 4.2 miljoner svenskar saknar finansiella tillgångar på just 25.000 SEK.
Så här tänker jag i flera steg kring det:
- Att få fram 25.000 SEK inom 24 timmar gör jag med hjälp av mitt kreditkort. Jag har ett kreditkort med 30.000 SEK i kreditlimit som sällan är utnyttjad. Det gör att jag klarar de flesta akuta engångsutgifter.
- Sedan har jag dessutom dessa 25.000 SEK i 30 dagar räntefritt innan de börjar kosta mig pengar.
- Under dessa 30 dagar har jag möjlighet att antingen:
- Se till och tjäna ihop de pengarna som behövs (bästa alternativet)
- Hämta pengarna från företaget, eftersom jag inte brukar maximera mitt löneuttag
- Belåna mina riktiga tillgångar enligt strategin för superlånet och få ut 25.000 SEK till 2.26 % effektiv ränta (total årskostnad 556 SEK)
- Sälja av mina riktiga tillgångar (endast i nödfall)
- (Lösa ett nytt lån till lägre ränta en kreditkortet – sämsta alternativet)
Det medför att jag kan ha mina 25.000 SEK som annars skulle stå på buffertkontot ute och arbeta för mig och tjäna mer pengar – eftersom det händer ändå inte så ofta att pengarna på buffertkontot behöver användas.
Räknar jag med den genomsnittliga avkastning som jag har haft på mina pengar de senaste åren på runt 10 %, så motsvarar det minst 2.500 SEK per år som jag inte skulle haft om jag hade pengarna stående på ett 0 %-konto. Dessutom så tjänar ju dessa 2.500 nya arbetarna, nya pengar året efter tack vare sitt jobb.
Vad är det jag vill inspirera dig till med denna artikeln?
- Titta efter i din ekonomi – har du pengar som är arbetslösa och håller på att förtvina och dö på grund av t.ex. inflationen? (pengar som är på ett konto med en ränta på mindre än 2 % dör lite varje månad)
- Fundera på hur du skulle kunna sätta dina pengar i arbete lite mer effektivt!
- Ifrågasätt om det är rimligt att ha en buffert på mer än 25.000 SEK
- Fundera på hur en balans mellan kontanta pengar, kreditkort, investeringslån och riktiga tillgångar skulle kunna se ut i din ekonomi
Kommentera gärna! Vad tycker du?
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
