Bästa PPM-fonden och om ränte- och obligationsfonder
Sök:

Bästa PPM-fonden och om ränte- och obligationsfonder

RikaTillsammanspodden #27 - Svar på läsarfrågan om skillnaden på ränte- och obligationsfonder

I helgen sattes PPM-pengarna in på de flesta arbetsföra svenskars konto. I det här avsnittet pratar jag om AP7 som jag tycker är den bästa fonden i PPM-sparandet och vi fördjupar oss i skillnaden mellan korta och långa räntefonder.

Även om det mesta inom ekonomi just nu handlar om Bitcoin-bubblan, så tänkte vi den här veckan prata om något betydligt mer tråkigt men desto viktigare – pensionen och PPM. Det är en sådan sak som är ”right up my alley” som älskar flit och systematik och gå små steg över lång tid. Det är inte mycket nu, men det blir mycket över lång tid.

Så även om det inte är många tusenlappar idag, så är de verkligen värda din kärlek för fram till din pension kommer de garanterat att växa mycket. Jag brukar använda min tumregel om minst fem gånger pengarna på 20 år utan större ansträngning. Särskilt när vi har fantastiska fonder som staten har förhandlat ner avgifterna på och dessutom erbjuder ett av de bästa alternativen själv.

Lyssna på hela avsnittet i poddform

Här nedan kan du lyssna på avsnittet via webbläsaren eller din poddspelare:

Rättelse i avsnittet

Uppdatering 171214: I videon säger jag att det inte längre finns någon avdragsrätt för sparande i IPS och därmed avråder jag från det. Det stämmer för 99 procent av alla, men där finns ett undantag som jag inte var medveten om. Så här skriver Konsumenternas Försäkringsbyrå på sin hemsida:

Observera att det finns undantag för två grupper av sparare: Egenföretagare och de som inte har någon tjänstepension i sin anställning kan fortfarande göra avdrag i deklarationen med upp till 35 procent av anställningsinkomsten – eller näringsverksamheten om man är egenföretagare – upp till maximalt 10 prisbasbelopp.

Men om du inte tillhör någon av de här två undantagen, så står min rekommendation fast – spara inte längre i IPS, utan använd hellre ett ISK och spara till pengamaskinen precis som vanligt.

Förmodligen fick du in flera tusen i din PPM

I helgen och under den här veckan sätts det in mer än 490 miljarder kronor in i det svenska pensionssystemets olika delar1 och därmed tyckte vi att det var dags för ett kort avsnitt om pensionen. Särskilt eftersom det är rätt mycket pengar per person.

  • Inkomstpension – 255 miljarder eller i snitt 44 510 kronor
  • PPM – 39 miljarder eller i genomsnitt 7 041 kronor
  • Tjänstepension – 191 miljarder kronor

I korthet fungerar det som så att i inkomstpensionen sätts 16 procent av dina skattepliktiga ersättningar och i premiepensionen (PPM) sätts 2,5 procent av. Det är tyvärr inte helt enkelt att hitta på pensionsmyndighetens hemsida var ens pensionsrätt står angiven. För att se hur mycket du har fått redan nu och inte behöva vänta på det orange kuvertet så kan du:

  1. Logga in på pensionsmyndighetens hemsida
  2. Klicka på ”Mina tjänster”
  3. Klicka på ”Pensionskonton”
  4. Klicka på fliken ”Pensionsunderlag
  5. Klicka på ”+” för 2016

Så här ser rätt sida ut där du hittar informationen om de pengar som under den här veckan sätts in på dina olika pensionskonton.

Pensionsrätten på pensionsmyndighetens hemsida

Maximal insättning, den så kallade pensionsrätten, sker vid en månadslön för i år på 41 359 kr och för 2018 är den 42 031 kr2. Pensionsrätten visas i det orange kuvertet som kommer nästa år, men redan nu kan du på pensionsmyndighetens hemsida se din insatta PPM-rätt och inkomstpensionen uppdateras enligt uppgift per den 20 december.

Aktivt valt att vara inaktiv: jag älskar fonden AP7

Tyvärr är det ju bara den lilla PPM-delen i pensionen som vi kan förvalta själva, den allmänna pensionen förvaltas av staten. Men det betyder inte att man ska bortse från den. Tvärtom. Eftersom tidsperioderna är ganska långa så kan det bli mycket pengar i PPM-delen och i mitt fall som fick in lite mer än 11 000 kr, så betyder det ju nästan en insättning på 900 kr i månaden. Det är verkligen inte fy skam.

Det finns många tjänster på nätet som skryter med att just de har den bästa förvaltningen och att man ska anlita dem. Precis som vanligt så tror jag inte på att en generell sparare kommer att få en bättre avkastning än index genom sådana här tjänster eller genom att aktivt välja själv. Tvärtom visar ju de flesta studier att de genomsnittlige spararen underpresterar mot index givet längre tidsperioder.

Det är därför en av mina absolut favoritfonder i PPM-systemet är sjunde AP-fonden, AP7. Det råkar nämligen även vara statens icke-vals alternativ. Det vill säga att om du inte har gjort ett aktivt val så är det den fonden som du har. Det här är faktiskt inte dåligt, utan tvärtom väldigt bra. Det syns inte minst på följande graf som visar den genomsnittliga avkastningen för AP7 samt de sparare som har haft en egen portfölj.

Årlig genomsnittlig värdeutveckling, internränta

Den visar det inte är en nyhet för många av bloggens läsare. Att den passiva fonden AP7 Såfa generellt sätt har gett en betydligt bättre avkastning än de egna portföljer som sparare har skapat. Kontentan är:

Du har en större sannolikhet att få en bättre avkastning att vara aktivt inaktiv och välja statens alternativ AP7 Såfa än att förvalta dina pensionspengar själv!

Jag kan le många gånger när jag tänker på det här. För jag började min investeringskarriär genom att spara i AP7 Såfa, för att sedan välja egna fonder i tron att jag skulle få en bättre avkastning och misslyckas för att idag komma tillbaka till AP7 – samma fond som jag hade från början. Skillnaden är nu att jag har en helt annan motivering och trygghet i att det är riktigt val.

Staten har gjort fyra riktigt bra saker i AP7 fonden

Det handlar inte om att staten har anlitat superförvaltare utan tvärtom har man gjort två fyra riktigt bra saker:

  • Man har låga avgifter
  • Man arbetar med tillgångsallokering kopplat till ålder (på Såfa-alternativet)
  • Man har aktier i bolag i hela världen
  • Man använder upp till 35 procents belåning

Alla dessa fyra faktorer har man vetenskapligt visat ökar sannolikheten för att ge en bra avkastning. Det är ju det här som jag normalt skriver om här på bloggen så jag ska inte upprepa mig för mycket, men en kort kommentar kring dessa punkterna är:

  • Låga avgifter gör att du behåller mer av vinsten än att den går till fondbolaget
  • Tillgångsallokering är långt viktigare än valet av fond inom en tillgång. Tillgångsallokeringen står för uppemot 85 procent av avkastningen.
  • Globalt ägande minskar både marknads- och bolagsrisk
  • Eftersom tidperioderna är långa och börsen går över tid upp, är det rimligt att använda hävstång för att öka avkastningen. Det vill säga på en investerad hundralapp lånar de upp 35 kr, vilket innebär att du får t.ex. 8 procent på både din hundralapp och de 35 kronorna.

Det är få andra fonder i PPM som mig veterligen går så i linje med det som verkligen fungerar. Det här gör att jag har 85 % av mina PPM-pengar i just den här sjunde AP-fonden. De sista 15 procenten har jag själv delat upp i en guldfond och en räntefond. Tittar man avkastningsmässigt så har det bara varit dumt, så jag överväger faktiskt att sluta med det och bara ha 90 procent AP7 och 10 procent räntefond.

Många duktiga sparare har också AP7-fonden

När jag skrev den här artikeln så lade jag ut frågan på Twitter, vad har du i din PPM-portfölj och jag blev faktiskt förvånad att så många Twittrare som ofta är väldigt duktiga och insatta sparare har valt sjunde AP-fonden precis som jag.

Det tyckte jag personligen var väldigt roligt.

Skillnaden på AP7 och AP7 Såfa

Det som är lite klurigt är att det finns dessutom två alternativ på AP7. Det som är skillnaden på dessa två är att i Såfa-varianten så är det en förvaltningstjänst som staten erbjuder dem som inte har gjort något eget val. Tjänsten anpassar tillgångsallokeringen mellan ränte- och aktiefonder baserat på din ålder. Om man är 0 – 55 år så har man 100 procent aktiefonder (med hävstång) och sedan minskar det enligt:

  • 0 – 55 år – 100 AP7 Aktiefond
  • 56 år – 97 % AP7 aktiefond och 3 % AP7 räntefond
  • 60 år – 83 % AP7 aktiefond och 17 % AP7 räntefond
  • 65 år – 67 % AP7 aktiefond och 33 % AP7 räntefond
  • 70 år – 50 % AP7 aktiefond och 50 % AP7 räntefond
  • 75 år – 67 % AP7 aktiefond och 33 % AP7 räntefond

Min spontana reflektion är att det här är bra, men en högre risk än vad jag själv brukar ta, men sedan är jag också en väldigt defensiv investerare då jag genuint hatar att förlora pengar. Att välja ”PPM-soffan” eller AP7 Såfa är för de allra flesta ett riktigt bra, om inte det bästa valet. Ibland önskar jag till och med det AP7 fanns som alternativ till ens vanliga fondsparande.

Genomsnittssiffror i PPM per ålder

Precis som de flesta människor så gillar jag ju att jämföra mig själv med andra – för att se om man ligger före, i takt med eller efter och därmed behöver lägga på ett kol. Ibland är det lite dumt då det ju inte ska spela någon roll, men jag tycker det är kul i alla fall. Så här mycket pengar hade sparare i sin PPM per ålder per den 31 december 2016.

Ålder Genomsnittligt marknadsvärde
19 år eller yngre 1 298 kr
20 – 24 år 10 470 kr
25 -29 år 39 349 kr
30 – 34 år 80 596 kr
35 – 39 år 130 932 kr
40 – 44 år 182 627 kr
45 – 49 år 213 700 kr
50 – 54 år 226 475 kr
55 – 59 år 231 361 kr
60 – 64 år 223 939 kr
65 år eller äldre 83 912 kr
Samtliga: 136 619 kr

Som synes är det till stor del åldersrelaterat, men också kopplat till inkomsten och därmed skatten som man betalar in. Det här är en miss som jag tyvärr vet att många egenföretagare gör, man tänker inte på att om man plockar ut låg lön att de straffar en hårt i pensionen. Inte bara i mindre belopp som sätts in, men även i förlusten av den ränta-på-ränta som man skulle fått.

Skillnaden på en räntefond och en obligationsfond

Den andra delen i avsnittet handlade om att ge en introduktion till ränte- och obligationsfonder. Jag kan många gånger tycka att ränte- och obligationsfonder kan vara klurigare att förstå än t.ex. aktiefonder. I korthet så är en räntefond en typ av investering där du lånar ut pengar till andra parter, t.ex. länder, kommuner, banker, företag eller till och med privatpersoner. I utbyte mot det här lånet så får du en ersättning i form av en ränta.

Det som skiljer en räntefond från en obligationsfond är längden på det här lånet. Man brukar säga att om lånet löper i genomsnitt kortare tid än ett år då är det en räntefond och om det löper längre än ett år så är det en obligationsfond. Normalt sett är riskerna alltså högre i obligationsfonder än räntefonder eftersom löptiden är längre. Just den här löptiden (eller durationen som den också kallas) är väsentlig eftersom den påverkar hur fondens värde beter sig i förhållande till den generella räntan på marknaden (som i stort sett styrs av riksbanken).

Det som inte är helt logiskt vid första anblick är tumregeln:

När räntan går upp så faller räntefonderna i värde. När räntan går ner så ökar räntefonderna i värde.

Hur mycket de ökar eller minskar i värde beror just på den genomsnittliga löptiden i fonderna. Förenklat kan man säga att:

En fond förändras i värde lika mycket som räntan förändras multiplicerat med durationen.

Om vi, återigen något förenklat, säger att riksbanken höjer räntan med 1 procent så kommer en räntefond med en genomsnittlig löptid på sina lån på 1 år att gå ner med 1 procent i värde. En lång obligationsfond med löptider på i genomsnitt 7 år, kommer med stor sannolikhet att sjunka i värde med ungefär 7 procent. Motsatsen stämmer så klart också om räntan går ner.

Det här är den stora anledningen till att många idag är kritiska till att spara pengar i räntefonder eftersom uppsidan är inte så stor eftersom räntorna har varit så låga i så många år. Men om aktiemarknaden är svår att förutsäga så är det inget mot vad räntemarknaden är. Ända sedan finanskrisen 2008 har man pratat om att räntorna ska gå upp men det har inte hänt än. Riksbanken har ju också haft fel så många gånger att deras graf med förväntade räntebanor

Bildresultat för igelkott graf

idag lite humoristiskt kallas för ”riksigelkotts-grafen”.

Riksigelkottsgrafen

Känns som att det inte behövs fler kommentarer på det ämnet.

Hur jag själv resonerar kring räntefonder i dagsläget

Jag har fått mycket kritik och feedback kring mina resonemang kring ränte- och obligationsfonder, eftersom jag har dem i portföljerna idag och särskilt med tanke på resonemanget i förra stycket. Men jag resonerar – kanske felaktigt – så här och ser fram emot diskussionen i kommentarerna.

  • För buffert- eller målsparande är det bättre med ett bankkonto än räntefond. Se topplista här.
  • I portföljer som bygger på en viss teori där räntefonderna är en krockkudde fortsätter jag köpa dem

Jag tänker nämligen på att man fortfarande inte kan förutsäga framtiden. Sedan 2008 så följer jag tjurskalligt många av mina strategier oavsett vad som händer på marknaden och säger strategin som t.ex. i nybörjarportföljen att där ska vara lika mycket andel i räntefonder som min ålder så kommer jag att göra det. För jag vet inte när det vänder och jag har inte kompetensen eller förmågan att spekulera i räntor.

Det här sättet att investera, att följa sin strategi, har belönat mig mer än en gång. I RikaTillsammans-portföljen har t.ex. de långa räntefonderna gett mer än 50 procents utveckling de senaste åren, en utveckling som jag hade missat om jag hade trott som riksbanken att räntan kommer att öka. Jag har alltså inget superbra svar, utan mitt svar är snarare ett icke-svar där jag inte ser någon anledning att ändra i strategierna som jag har följt i många år bara för att ränte-läget just nu är lågt.

Relaterade artiklar

Kommentera

24 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej är amatör på detta med ppm men så här hade jag mina val och fördelningar tidigare och det gick riktigt bra.

    Swedbank Robur Technology 20%
    Länsförsäkringar Global Hållbar 20%
    Länsförsäkringar Global Indexnära 20%
    Lannebo Vision 20%
    DNB Teknolog 20%

    Ligger på +16,5% i år och +9,2% sedan start avgift 0,35%

    Har nu bytt till detta i stället undrar vad ni har för åsikter om ni tror jag gjort ett bra val eller skulle ja ha kvar den gamla portföljen? Detta är nyligen så varken värdeutvecklingen eller snitt på avgift syns ännu. Vet att 3 av dom är teknikfonder men de går bra i alla fall. Ska försöka byta minst en av teknikfonderna längre fram men vet inte till vad. Tips uppskattas och målet är att skaffa en momentum strategi så jag bara behöver lägga tid på ombalansering ibland och slippa sitta klistrad flera ggr per dag framför datorn.

    Swedbank Robur Technology 15%
    AP/ Aktiefond 40%
    Länsförsäkringar Global Indexnära 15%
    Lannebo Vision 15%
    DNB Teknologi 15%

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lars
  2. Vit pil

    Vad tror du om Nordea Generationsfond 80tal? Jag har haft den sedan några år tillbaka eftersom jag fick rabatt på bolånet när jag bytte till den, den går riktigt bra tycker jag och ser ingen överdriven anledning att byta till AP7 Såfa.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Havde
  3. Vit pil

    Jag har nog lyckats ganska bra med pensions-lotteriet, sämre i år än förra med bara +10% (förra året +13).
    Jag blev idiotförklarad (både en och tre gånger) av fondmodifieringsföretaget Pensionskraft, första gången efter att ha gått med på att få deras ”gratis” analys och fondförslag. Andra gången då jag sa upp eländet (och efter många turer fick tillbaks de 800kr jag betalat + lite till för att dom skickade återbetalningen med posten som tog betalt för att betala ut pengarna).
    Hursomhelst ringde dom upp några månader efter att jag avslutat och idiotförklarade mig för 3:e gången, denna gång för att det gått så bra för dom med +7 (eller +9 eller nåt) %. På något magiskt sätt försökte dom påstå att mina 13% var sämre..

    0
    Gravatar ikon för användaren
    P-O Yliniemi
  4. Vit pil

    Hej Jan

    Gott nytt år och god fortsättning.
    Jag vill tacka dig för det fantastiskt fina arbetet du gör genom denna sida. Du har vidareutvecklat, intresserat och gjort mig mycket klokare och mer påläst genom din blogg!

    Jag kommenterade förra veckan ett gammalt inlägg som handlar om investering inom hyresfastigheter. Jag förstår att jag kommenterar denna artikel typ 3 månader försent :) och misstänker att du inte har sett att jag ställt en fråga i det inlägget då det är ett gammalt inlägg. Jag vet inte om jag går emot forumsreglerna genom att ställa om frågan i detta inlägg istället (då frågan inte rör detta inlägg), men tänker att då detta inlägg är mer aktuellt så kanske du får syn på min fråga? Jag ber om ursäkt ifall jag går emot forumsreglerna.

    Jag är tacksam om du har lust att svara på några få frågor jag har på denna artikel?

    Vad menas med:
    ”Fastighetscykler har stel utbudskurva som gör att där blir förskjutningar mellan hög- och lågkonjunktur”?

    Har jag tolkat det rätt att resultat efter finansnetto är som störst nu när räntan ligger så lågt den gör? Ökar fastighetsägare hyrorna vid högre räntor eller vad finns det för instrument att kompensera högre eller rättare sagt en normal genomsnittsränta på 4-5%?

    Jag tänker så här:
    Man köper en hyresfastighet för 10mkr, 20% kontaninstats. Vi kan utgå från att direktavkastning är 6%. Dvs ett driftnetto på 600 000kr. Utifrån dagens räntor (räknar på 1,7%) blir betalnettot således 464 000kr. Utgår man dock från en normal genomsnittsränta på 4,5% blir betalnettot enbart 240 000kr, vilket är en stor skillnad.

    mvh
    Sasha

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sasha
  5. Vit pil

    • En rent praktisk fråga. Stort kapital på bank med bedrövlig ränta o 30 % skatt som till 50 läggs över på aktiefonder
    • Pengarna läggs på ett ISK med räntefond och företagsobligationsfond som i bästa fall ger några procent ränta och som till 50% läggs på aktiefonder
    • pengarna läggs på en vanlig depå som succesivt till 50% läggs över till aktiefonder på ISK
    Jag undrar eftersom tecken tyder på att räntan succesivt är på väg upp vilket skulle missgynna räntefond o företagsobligationsfonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Arne
    1. Vit pil

      Jag tycker personligen det är jättesvårt att spekulera i räntemarknaden, vilket uppenbarligen också riksbanken tycker då de har haft fel de senaste 5+ åren. Mitt tips skulle vara att försöka välja en strategi som du inte försöker anpassa till marknaden eller som behöver förutsäga framtiden, utan tar hänsyn till normala variationer i ränta, börs etc.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej Jan och Carolin,

    Tack för en bra artikel och video.

    En sak som jag undrar över angående räntefonder är: kan reporäntan gå ännu lägre ner än dagens värde?
    Genom en snabb tit på riksbankens webbsidan verkar reporäntan aldrig varit så lågt än idag. (vilket är anledningen, antar jag, till att man inte vill placera i räntefonder just nu?)

    En annan är det alltid reporäntan som gäller? Och, om ej, eller finns det en direkt koppling med andra typer räntor?
    Jag antar att det bero på ”vem” man låna pengar till (?).

    Tack för tipset med AP7!

    Mvh,
    Willem

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Willem Mazzotti
    1. Vit pil

      Ja, den kan gå längre ner än vad den är idag. Jag är tyvärr så insatt i räntemarknaden att jag vågar svara på dina andra frågor. Kanske en annan läsare vet?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Hej Jan,
    Som vi vet så består AP7-Såfa av två fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.
    AP7 Aktiefond som vi vet är en mycket stark global aktiefond som presterar väldigt bra.
    Jag förstår inte varför AP7 Räntefond å sin sida inte lyckas att prestera i nivå med AMF Räntefond Lång och SPP Obligationsfond? AP7 har bara en stjärna och de andra två har vardera 5 stjärnor hos Morningstar. Är det något speciellt med AP7 Räntefond som jag har missat? Alla tre följer samma index.
    För mig som inte är så insatt i räntesparande som i aktiesparande så har jag satt ihop en egen PPM Portfölj med AP7 Aktiefond och AMF Räntefond Lång isället. Jag kommer dock att ombalansera enligt AP7 Såfa planen.
    Skulle gärna ha dina synpunkter och mer info om AP7 Räntefond.
    //Per

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per.S
  8. Vit pil

    I den nya pensionsuppgörelsen har man inte tagit hänsyn till dem som har slutat arbeta och lever på sin tjänstepension. Har man då räknat med i sin utbetalningsplan att börja ta ut den allmäna pensionen från 61 och är yngre än 59 år så får man ett inkomstbortfall i ett eller flera år. Ingen anställer en 59 åring eller och har man dessutom medicinska orsaker så lär ingen anställa dig. Hur har den politisk sammansatta gruppen egentligen tänkt? Blir det sociala hädanefter?
    Kanske inte direkt en kommentar till ämnet men värt att ta upp.
    Hälsningar
    Lars Olof Svanholm

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Lars Olof Svanholm
    1. Vit pil

      Jag kan hålla med om problemet med framförhållningen, men å andra sidan kan man inte blunda för problemen.

      Dock är frågan om det inte vore bättre att lämna undre gränsen mer öppen och istället låta ekonomin i att ta ut pensionen tidigare tala sitt språk istället.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  9. Vit pil

    Kan nämnas att den effekten på obligationer av ränteändringar fås igen i slutändan. Ökar räntan sjunker värdet, men obligationen kommer sen att Stiga snabbare än den gjort innan. Behåller man obligationerna till förfall får man alltså samma pengar oavsett räntans utveckling.

    Dessvärre finns det ingen fond som behåller obligationerna till förfall vilket gör att man riskerar att tappa permanent på ränteökningar. För att mildra denna effekt har jag fördelat mina räntefonder så att jag har en jämn fördelning av durationer (eller att jag har ökat innehav ju kortare durationer är).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
  10. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för en trevlig podd, jag lyssnar varje vecka.

    Många ”pengamaskinbloggare” talar om att vara 100% ekonomiskt fri. Jag saknar en diskussion om att vara delvis fri säg 50%. Och leva på det viset, säg arbeta 50%.

    Varför?

    – Att arbeta kan vara trevligt till en viss gräns. I min mening är det kul men det blir för mycket av det goda, så att det blir tråkigt.
    – Det är socialt och man får en inblick i omvärlden genom människor man annars inte skulle ha träffat.
    – Man gör en samhällsinsats.

    o.s.v.

    En viktig anledning är också att vissa saker är lättare att göra när man är yngre. T.ex. satsa på att springa ett riktigt bra Marathon, vilket är svårt att göra med 100% jobb eller som 55-åring. Vissa saker kräver också att man börjar med på en gång. T.ex. skriva en roman. Detta blir så mycket enklare med mindre vanligt arbete. Men kan inte vänta till 10 år fram i tiden då man är 100% fri.

    Detta är några argument för att leva som 50% fri.

    Dina tankar vore intressanta. Skall man tänka annorlunda rent praktiskt/ekonomiskt? Eller är det bara att dividera alla siffror med 2. Ett 50% arbete är ju också en viss trygghet. Kan man ta större risk i portföljen?

    Mvh

    Kristoffer

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kristoffer
    1. Vit pil

      Förväxla inte ”fri” med ”inte jobba”. Även om man har kapital så man kan leva på avkastningen så betyder inte det att man behöver säga upp sig från jobbet. Det betyder bara att du har kapital i ryggen så att du kan välja om du vill jobba kvar eller inte. Du behöver inte gå till ett jobb som du går till BARA för att få lön.

      Med förmögenhet under detta så har du också viss frihet, men i begränsad omfattning. Du kan t.ex. ha kapital så att du kan bibehålla din standard en tid utan jobb. Då kan du t.ex. välja att säga upp dig även om du inte säkrat ett nytt jobb. Notera att man i sån kalkyl kan räkna in A-kassan också. Liknande när det är dags att gå i pension så har du förhoppningsvis en grundorsaken och bygga vidare på.

      Innan man är 100% ekonomiskt oberoende så kommer man vara 50% oberoende, det är naturligtvist oundvikligt. En poäng med att komma upp i 100% är att man då kan lägga om ekonomin utifrån det. Då kan man helt enkelt leva för avkastningen av kapitalet och eventuell inkomst man har lägger man till kapitalet – på så vis så kommer ens inkomst eller förlora det av den inte få någon omedelbar effekt på ens ekonomi.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  11. Vit pil

    Hej Jan och Carolin,
    Tack för att ni gör den här informationen så tillgänglig och rolig att lyssna och se på. Ni är så öppna och naturliga i er framtoning och gör att det som så många får att låta krångligt låter mer lättförståeligt. Jag beundrar den förmågan och tycker att ni förtjänar en komplimang för det.
    Jag tycker även att kombinationen av klippet och artikeln som kompletterar den lite mer på djupet är förtydligande och bra.
    Jag känner igen mig i er, där jag som är mer intresserad läser och lyssnar och utbildar mig i det här ämnet med långsiktig investering, medan min fru ställer bra ‘down to earth’ frågor och har andra intressen.
    Jag håller med dig om nyttan av räntefonder i portföljen. Det är stor åldersskillnad mellan mig och min fru och jag ser den ‘dämpande’ effekten i hennes portfölj av en större andel räntefonder(Spiltan) kombinerad med Globala aktieindexfonder och en mindre del svenska sådana.
    Jag har också i min Premiepension sedan drygt ett år tillbaka valt en del (35%) AP7 fonden och har 40% länsförsäkringar globalindex i den. 10%spiltan räntefond, 5% Didner&Gerge aktiefond och 10% Avanza zero och i år är utvecklingen ca +13% vilket jag ha tyckt var rätt bra (tills jag hörde din på 18%…).

    I alla fall, man lär sig hela tiden och det är roligt.
    Tack för en bra blogg!

    Vänliga hälsningar,
    Eric

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Eric
  12. Vit pil

    God afton Jan! Tack återigen för en väldigt givande blogg!

    Först tänkte jag se om vi kan rätta till lite, sen hjälpa till lite, och sist fråga lite.

    Först det här med löptid och duration.
    När jag läser att du likställer löptid med duration tänker jag att det behöver ändras lite. Eller du kanske vill förenkla och bara prata om obligationer som inte har några ränteutbetalningar längs vägen? Som jag har förstått det är löptiden den tid en obligation löper, alltså från lånets start tills att man får tillbaka pengarna. Samt att durationen istället är den tid som det tar tills man som långivare tjänat den summa på obligationen som motsvarar insatsen. Wiki skriver så här:

    In finance, the duration of a financial asset that consists of fixed cash flows, for example a bond, is the weighted average of the times until those fixed cash flows are received.

    Typ att durationen kan vara som löptiden, men finns det ränteutbetalningar längs vägen så blir durationen kortare.

    En förenklad bild som kanske göra att man accepterar det hela är möjligt att man kan se en durationsberäkning som att man tar alla intäkter från en obligation (inklusive återbetalningen av ursprungslånet) och strör ut dem jämnt över löptiden. Sedan ställer man sig i starten av löptiden och börjar samla in intäkterna längs vägen. När man har fått in såpass mycket att man faktiskt har fått igen sin ursprungliga investering har man nått durationen, vilken anges i år.

    Det är även durationen som avgör hur obligationen ändras. 1% räntehöjning i allmänna ränteläget ger på en obligation med durationen fem en värdesänkning på 1% * 5 = 5%

    Sen om det här med värdet på räntepapper.
    Ett perspektiv som kan hjälpa om man tycker att det är svårt med tankegången att värdet på en obligation går ner när räntan går upp kan man tänka längs följande scenario. Låt säga att du köper en obligation vid ränteläget 2%. Du har således ett kontrakt på att få 2% ränta för dina pengar (något förenklat). Detta kontrakt, denna obligation, har ett andrahandsvärde som kan gå upp eller ner. Om ränteläget går ner vill många ha ditt kontrakt då det ger 2% ränta, priset på din obligation, ditt bestämda räntekontrakt stiger. Om ränteläget går upp så vill ingen ha ditt kontrakt, och priset sjunker således. Så därför stiger obligationspriserna när räntan går ner och omvänt.

    Och till sist, en fråga.
    Anser du att det är värt att ha en räntefond på ISK-konto? Jag har läst flera finansartiklar som beskriver det som ofördelaktigt av skatteskäl pga den låga avkastningen, och således bättre att ha dem på VP-konto. Det blir krångligare att fördela insättningar om man har portföljen splittrad över flera konton men man tjänar kanske litet.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hannes
    1. Vit pil

      Tack Hannes för din förklaring. Det är alltid en balans mellan att bli för teknisk och korrekt eller ge tillräckligt mycket för att gemene man ska förstå det. Jag uppskattar din kommentar för det är en bra komplettering till artikeln.

      Angående din fråga, nej, jag anser inte att det i grunden är lämpligt att ha räntefond i ISK-konto. Det är en förlustaffär idagsläget. Jag har det dock själv i mina långa portföljer, mest av den anledningen som du själv skriver, att det inte är värt jobbet för den lilla besparing som det ger.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Men är duration på engelska samma sak som svenska? På svenska Wikipedia beskrivs det som ett mått på räntetrisk. Dvs förhållandet mellan kursfall och ränteändring (dimensionen blir en tid då räntan är procent per år medan kursfall ett år bara procent).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    3. Vit pil

      Det blir säkert samma dock i slutändan.

      Angående räntesparande i ISK så var det från början ganska likgiltigt var du placerade dem, iaf för kortare räntor. Med ökningen av schablonavkastningen så blev det dock nackdelaktigt med räntor i ISK.

      Dock ser jag inte det som ett stort problem om man bara balanserar om vid kvartalsskiften. Då kan man ju flytta in och ut pengar om man gör det rätt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.