Bästa PPM-fonden och om ränte- och obligationsfonder

I helgen sattes PPM-pengarna in på de flesta arbetsföra svenskars konto. I det här avsnittet pratar jag om AP7 som jag tycker är den bästa fonden i PPM-sparandet och vi fördjupar oss i skillnaden mellan korta och långa räntefonder.

Även om det mesta inom ekonomi just nu handlar om Bitcoin-bubblan, så tänkte vi den här veckan prata om något betydligt mer tråkigt men desto viktigare – pensionen och PPM. Det är en sådan sak som är ”right up my alley” som älskar flit och systematik och gå små steg över lång tid. Det är inte mycket nu, men det blir mycket över lång tid.

Så även om det inte är många tusenlappar idag, så är de verkligen värda din kärlek för fram till din pension kommer de garanterat att växa mycket. Jag brukar använda min tumregel om minst fem gånger pengarna på 20 år utan större ansträngning. Särskilt när vi har fantastiska fonder som staten har förhandlat ner avgifterna på och dessutom erbjuder ett av de bästa alternativen själv.

Rättelse i avsnittet

Uppdatering 171214: I videon säger jag att det inte längre finns någon avdragsrätt för sparande i IPS och därmed avråder jag från det. Det stämmer för 99 procent av alla, men där finns ett undantag som jag inte var medveten om. Så här skriver Konsumenternas Försäkringsbyrå på sin hemsida:

Observera att det finns undantag för två grupper av sparare: Egenföretagare och de som inte har någon tjänstepension i sin anställning kan fortfarande göra avdrag i deklarationen med upp till 35 procent av anställningsinkomsten – eller näringsverksamheten om man är egenföretagare – upp till maximalt 10 prisbasbelopp.

Men om du inte tillhör någon av de här två undantagen, så står min rekommendation fast – spara inte längre i IPS, utan använd hellre ett ISK och spara till pengamaskinen precis som vanligt.

Förmodligen fick du in flera tusen i din PPM

I helgen och under den här veckan sätts det in mer än 490 miljarder kronor in i det svenska pensionssystemets olika delar¹ och därmed tyckte vi att det var dags för ett kort avsnitt om pensionen. Särskilt eftersom det är rätt mycket pengar per person.

• Inkomstpension – 255 miljarder eller i snitt 44 510 kronor
• PPM – 39 miljarder eller i genomsnitt 7 041 kronor
• Tjänstepension – 191 miljarder kronor

I korthet fungerar det som så att i inkomstpensionen sätts 16 procent av dina skattepliktiga ersättningar och i premiepensionen (PPM) sätts 2,5 procent av. Det är tyvärr inte helt enkelt att hitta på pensionsmyndighetens hemsida var ens pensionsrätt står angiven. För att se hur mycket du har fått redan nu och inte behöva vänta på det orange kuvertet så kan du:

1. Logga in på pensionsmyndighetens hemsida
2. Klicka på ”Mina tjänster”
3. Klicka på ”Pensionskonton”
4. Klicka på fliken ”Pensionsunderlag”
5. Klicka på ”+” för 2016

Så här ser rätt sida ut där du hittar informationen om de pengar som under den här veckan sätts in på dina olika pensionskonton.

Maximal insättning, den så kallade pensionsrätten, sker vid en månadslön för i år på 41 359 kr och för 2018 är den 42 031 kr². Pensionsrätten visas i det orange kuvertet som kommer nästa år, men redan nu kan du på pensionsmyndighetens hemsida se din insatta PPM-rätt och inkomstpensionen uppdateras enligt uppgift per den 20 december.

Aktivt valt att vara inaktiv: jag älskar fonden AP7

Tyvärr är det ju bara den lilla PPM-delen i pensionen som vi kan förvalta själva, den allmänna pensionen förvaltas av staten. Men det betyder inte att man ska bortse från den. Tvärtom. Eftersom tidsperioderna är ganska långa så kan det bli mycket pengar i PPM-delen och i mitt fall som fick in lite mer än 11 000 kr, så betyder det ju nästan en insättning på 900 kr i månaden. Det är verkligen inte fy skam.

Det finns många tjänster på nätet som skryter med att just de har den bästa förvaltningen och att man ska anlita dem. Precis som vanligt så tror jag inte på att en generell sparare kommer att få en bättre avkastning än index genom sådana här tjänster eller genom att aktivt välja själv. Tvärtom visar ju de flesta studier att de genomsnittlige spararen underpresterar mot index givet längre tidsperioder.

Det är därför en av mina absolut favoritfonder i PPM-systemet är sjunde AP-fonden, AP7. Det råkar nämligen även vara statens icke-vals alternativ. Det vill säga att om du inte har gjort ett aktivt val så är det den fonden som du har. Det här är faktiskt inte dåligt, utan tvärtom väldigt bra. Det syns inte minst på följande graf som visar den genomsnittliga avkastningen för AP7 samt de sparare som har haft en egen portfölj.

Den visar det inte är en nyhet för många av bloggens läsare. Att den passiva fonden AP7 Såfa generellt sätt har gett en betydligt bättre avkastning än de egna portföljer som sparare har skapat. Kontentan är:

Du har en större sannolikhet att få en bättre avkastning att vara aktivt inaktiv och välja statens alternativ AP7 Såfa än att förvalta dina pensionspengar själv!

Jag kan le många gånger när jag tänker på det här. För jag började min investeringskarriär genom att spara i AP7 Såfa, för att sedan välja egna fonder i tron att jag skulle få en bättre avkastning och misslyckas för att idag komma tillbaka till AP7 – samma fond som jag hade från början. Skillnaden är nu att jag har en helt annan motivering och trygghet i att det är riktigt val.

Staten har gjort fyra riktigt bra saker i AP7 fonden

Det handlar inte om att staten har anlitat superförvaltare utan tvärtom har man gjort två fyra riktigt bra saker:

• Man har låga avgifter
• Man arbetar med tillgångsallokering kopplat till ålder (på Såfa-alternativet)
• Man har aktier i bolag i hela världen
• Man använder upp till 35 procents belåning

Alla dessa fyra faktorer har man vetenskapligt visat ökar sannolikheten för att ge en bra avkastning. Det är ju det här som jag normalt skriver om här på bloggen så jag ska inte upprepa mig för mycket, men en kort kommentar kring dessa punkterna är:

• Låga avgifter gör att du behåller mer av vinsten än att den går till fondbolaget
• Tillgångsallokering är långt viktigare än valet av fond inom en tillgång. Tillgångsallokeringen står för uppemot 85 procent av avkastningen.
• Globalt ägande minskar både marknads- och bolagsrisk
• Eftersom tidperioderna är långa och börsen går över tid upp, är det rimligt att använda hävstång för att öka avkastningen. Det vill säga på en investerad hundralapp lånar de upp 35 kr, vilket innebär att du får t.ex. 8 procent på både din hundralapp och de 35 kronorna.

Det är få andra fonder i PPM som mig veterligen går så i linje med det som verkligen fungerar. Det här gör att jag har 85 % av mina PPM-pengar i just den här sjunde AP-fonden. De sista 15 procenten har jag själv delat upp i en guldfond och en räntefond. Tittar man avkastningsmässigt så har det bara varit dumt, så jag överväger faktiskt att sluta med det och bara ha 90 procent AP7 och 10 procent räntefond.

Många duktiga sparare har också AP7-fonden

När jag skrev den här artikeln så lade jag ut frågan på Twitter, vad har du i din PPM-portfölj och jag blev faktiskt förvånad att så många Twittrare som ofta är väldigt duktiga och insatta sparare har valt sjunde AP-fonden precis som jag.

• @RikaTillsammans på Twitter – ”Vad kör du i din PPM?”
• RikaTillsammans på Facebook – ”Vad kör du i din PPM?”

Det tyckte jag personligen var väldigt roligt.

Skillnaden på AP7 och AP7 Såfa

Det som är lite klurigt är att det finns dessutom två alternativ på AP7. Det som är skillnaden på dessa två är att i Såfa-varianten så är det en förvaltningstjänst som staten erbjuder dem som inte har gjort något eget val. Tjänsten anpassar tillgångsallokeringen mellan ränte- och aktiefonder baserat på din ålder. Om man är 0 – 55 år så har man 100 procent aktiefonder (med hävstång) och sedan minskar det enligt:

• 0 – 55 år – 100 AP7 Aktiefond
• 56 år – 97 % AP7 aktiefond och 3 % AP7 räntefond
• 60 år – 83 % AP7 aktiefond och 17 % AP7 räntefond
• 65 år – 67 % AP7 aktiefond och 33 % AP7 räntefond
• 70 år – 50 % AP7 aktiefond och 50 % AP7 räntefond
• 75 år – 67 % AP7 aktiefond och 33 % AP7 räntefond

Min spontana reflektion är att det här är bra, men en högre risk än vad jag själv brukar ta, men sedan är jag också en väldigt defensiv investerare då jag genuint hatar att förlora pengar. Att välja ”PPM-soffan” eller AP7 Såfa är för de allra flesta ett riktigt bra, om inte det bästa valet. Ibland önskar jag till och med det AP7 fanns som alternativ till ens vanliga fondsparande.

Genomsnittssiffror i PPM per ålder

Precis som de flesta människor så gillar jag ju att jämföra mig själv med andra – för att se om man ligger före, i takt med eller efter och därmed behöver lägga på ett kol. Ibland är det lite dumt då det ju inte ska spela någon roll, men jag tycker det är kul i alla fall. Så här mycket pengar hade sparare i sin PPM per ålder per den 31 december 2016.

Som synes är det till stor del åldersrelaterat, men också kopplat till inkomsten och därmed skatten som man betalar in. Det här är en miss som jag tyvärr vet att många egenföretagare gör, man tänker inte på att om man plockar ut låg lön att de straffar en hårt i pensionen. Inte bara i mindre belopp som sätts in, men även i förlusten av den ränta-på-ränta som man skulle fått.

Skillnaden på en räntefond och en obligationsfond

Den andra delen i avsnittet handlade om att ge en introduktion till ränte- och obligationsfonder. Jag kan många gånger tycka att ränte- och obligationsfonder kan vara klurigare att förstå än t.ex. aktiefonder. I korthet så är en räntefond en typ av investering där du lånar ut pengar till andra parter, t.ex. länder, kommuner, banker, företag eller till och med privatpersoner. I utbyte mot det här lånet så får du en ersättning i form av en ränta.

Det som skiljer en räntefond från en obligationsfond är längden på det här lånet. Man brukar säga att om lånet löper i genomsnitt kortare tid än ett år då är det en räntefond och om det löper längre än ett år så är det en obligationsfond. Normalt sett är riskerna alltså högre i obligationsfonder än räntefonder eftersom löptiden är längre. Just den här löptiden (eller durationen som den också kallas) är väsentlig eftersom den påverkar hur fondens värde beter sig i förhållande till den generella räntan på marknaden (som i stort sett styrs av riksbanken).

Det som inte är helt logiskt vid första anblick är tumregeln:

När räntan går upp så faller räntefonderna i värde. När räntan går ner så ökar räntefonderna i värde.

Hur mycket de ökar eller minskar i värde beror just på den genomsnittliga löptiden i fonderna. Förenklat kan man säga att:

En fond förändras i värde lika mycket som räntan förändras multiplicerat med durationen.

Om vi, återigen något förenklat, säger att riksbanken höjer räntan med 1 procent så kommer en räntefond med en genomsnittlig löptid på sina lån på 1 år att gå ner med 1 procent i värde. En lång obligationsfond med löptider på i genomsnitt 7 år, kommer med stor sannolikhet att sjunka i värde med ungefär 7 procent. Motsatsen stämmer så klart också om räntan går ner.

Det här är den stora anledningen till att många idag är kritiska till att spara pengar i räntefonder eftersom uppsidan är inte så stor eftersom räntorna har varit så låga i så många år. Men om aktiemarknaden är svår att förutsäga så är det inget mot vad räntemarknaden är. Ända sedan finanskrisen 2008 har man pratat om att räntorna ska gå upp men det har inte hänt än. Riksbanken har ju också haft fel så många gånger att deras graf med förväntade räntebanor

idag lite humoristiskt kallas för ”riksigelkotts-grafen”.

Känns som att det inte behövs fler kommentarer på det ämnet.

Hur jag själv resonerar kring räntefonder i dagsläget

Jag har fått mycket kritik och feedback kring mina resonemang kring ränte- och obligationsfonder, eftersom jag har dem i portföljerna idag och särskilt med tanke på resonemanget i förra stycket. Men jag resonerar – kanske felaktigt – så här och ser fram emot diskussionen i kommentarerna.

• För buffert- eller målsparande är det bättre med ett bankkonto än räntefond. Se topplista här.
• I portföljer som bygger på en viss teori där räntefonderna är en krockkudde fortsätter jag köpa dem

Jag tänker nämligen på att man fortfarande inte kan förutsäga framtiden. Sedan 2008 så följer jag tjurskalligt många av mina strategier oavsett vad som händer på marknaden och säger strategin som t.ex. i nybörjarportföljen att där ska vara lika mycket andel i räntefonder som min ålder så kommer jag att göra det. För jag vet inte när det vänder och jag har inte kompetensen eller förmågan att spekulera i räntor.

Det här sättet att investera, att följa sin strategi, har belönat mig mer än en gång. I RikaTillsammans-portföljen har t.ex. de långa räntefonderna gett mer än 50 procents utveckling de senaste åren, en utveckling som jag hade missat om jag hade trott som riksbanken att räntan kommer att öka. Jag har alltså inget superbra svar, utan mitt svar är snarare ett icke-svar där jag inte ser någon anledning att ändra i strategierna som jag har följt i många år bara för att ränte-läget just nu är lågt.

Relaterade artiklar

• Underskatta inte sparkontot som kortsiktig sparform - Intervjuad i Göteborgs Posten om sparkonton, räntefonder och konto utan insättningsgaranti...
• Frågor och svar om privatekonomi - vecka 23, 2017 - Frågor om bl.a. portföljerna, räntefonder, fondportföljfördelning och sparande som student....
• Ska man pensionsspara som ung? - Mina tips och tankar om läsarfrågan kring att pensionsspara i vanliga eller börshandlade särskilt för dig som är ung.
• Tips för en bättre pension - Skaffa en plan B för din pension. Statens plan A är inget vidare...
• Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder... - Historien om den kokande grodan som inte har någon relevans alls...
• Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande - En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...
• Pensionen kommer inte att räcka till... - Tankar kring det orange kuvertet och att redan idag finns 225 000 fattigpensionärer i Sverige
• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...
• Sparande vs känslan av konsumtion (och lite om pension) - uppföljning på det senaste avsnittet om inkomstkvadranten

Jan och Caroline Bolmeson

13 december, 2017

Den här artikeln publicerades onsdagen 13 december 2017 klockan 18:15 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Nybörjarportföljen, Pension.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.