Bästa sparkontona för 2015
Sök:

Bästa sparkontona för 2015

Var kan man spara pengar till en låg risk t.ex. till ett målsparande eller buffertsparande på 0-5 års sikt?

Bästa sparkontona för 2015

Var ska man placera sina pengar som man tänker använda inom en relativt kort tidshorisont? Det vill säga exempelvis buffertkonto-pengar, semestersparande och liknande. Det är en ganska vanlig och klurig fråga. Särskilt i dagens 0 %-räntenivå.

Det finns en nya artikel med de bästa sparräntorna:

Först och främst, jag brukar vara ganska tydlig med att om man ska använda pengarna inom 0 – 5 år, då är aktier- och fonder, med några undantag, en ganska olämplig investering. Den största anledningen till det är att börsen på en sådan kort sikt, kan gå hur som helst. Sannolikheten för att på 12 månader gå plus är bara cirka 2 på 3. Med 33 % sannolikhet har du, på 12 månaders sikt, mindre pengar än du satte in.

Om börsen då inte är ett alternativ, vad finns det då för andra möjligheter?

Konto med insättningsgaranti

Nedan följer en sammanställning på de bästa sparkontona med statlig insättningsgaranti:

Bästa räntorna på sparkonto med insättningsgaranti per 2015-04-25

Som synes så är storbankerna (SEB, Swedbank, Handelsbanken, Nordea) sämst med 0 % på sina vanliga konton. Jag plockade även med Avanza, då jag vet att flera av er läsare har sina pengar där och där är en viss nivå av att det är praktiskt att ha pengarna samlade på samma ställe. I övrigt kan man idag se att där är en hel del nischbanker som ligger på ungefär samma ränta på 1.00 – 1.15 % på rörligt ränta. Där finns flera alternativt med bland annat Landshypotek Bank, Svea Ekonomi och Marginalen Bank.

Tittar man på de låsta bankkontona är Hoist Spar överlägset bäst med räntor mellan 1.55 och 2.30 %, med insättningsgaranti.

Konto utan insättningsgaranti

Nedan följer de bästa sparkontona utan insättningsgaranti:

Bästa placeringsmöjligheterna UTAN insättningsgaranti per 2015-04-25

Innan jag börjar analysera ovanstående konton är det på sin plats med en kort kommentar till insättningsgarantin. Insättningsgarantin är bra på många sätt, samtidigt som jag själv är lite skeptisk till den. För mig är insättningsgarantin en försäkring, som egentligen vilken annan som helst. Problemet är att ibland, när man väl behöver försäkringen, så finns det omständigheter som gör att försäkringen inte gäller eller blir försämrad. Min upplevelse (högst subjektiva och utan någon egentlig fakta) är att om det väl skiter sig så kommer insättningsgarantin ändå inte att gälla – tendenser till det här sågs t.ex. på Cypern 2013 där man ville konfiskera delar av sparkontona.

Med det sagt, en del av sina pengar, bör man absolut ha på konton med insättningsgaranti. En annan del, påstår jag att man kan våga att ta lite högre risk med, särskilt om man gör sin egen undersökning av bolaget bakom som ger ut sparkontona.

Akelius Spar och Akelius Invest

Jag själv har haft pengar, inte just nu för tillfället dock (av likviditetsskäl), hos Akelius och det är ingen hemlighet för dig som läser bloggen att jag gillar dem. Akelius Fastigheter (numer: Akelius Residential Property AB) är det största privata fastighetsbolaget i Sverige med över 44 000 hyresrätter till ett marknadsvärde på över 50 miljarder-kronor. Belåningsgraden ligger på ca 50 % enligt Wikipedia, bolaget har årliga hyresintäkter för ca 3.4 miljarder och ägs av en stiftelse.

I något förenklat resonemang, kan man säga att Akelius behöver pengar för att finansiera köp av nya fastigheter och för renoveringar av de samma. Precis som när vi privatpersoner köper ett hus eller en bostadsrätt så behöver vi pengar till kontantinsatsen, Akelius lika så. För att få in dessa pengar externt ifrån så lånar man dem av privatpersoner och investerare via sina sparkonton och numer utgivna preferensaktier (handlas via Avanza eller Nordnet). Eftersom man använder pengarna till finansiering av sin egen verksamhet kan man således aldrig få någon insättningsgaranti.

Då behöver man ta en egen ställning till frågan:

Hur stor sannolikhet är det att Akelius, med sina 44 000 hyresrätter runt om i Sverige och Europa, går i konkurs eller ställer in sina betalningar i dagens läge där det saknas hyresrätter överallt?

Jag personligen bedömmer det som ganska osannolikt och för min egen del, spelar det således inte någon större roll att de inte har en insättningsgaranti. Värt att notera är att de svenska kontona via den svenska varianten ”Akelius Spar” har en maxbegränsning på 50 000 kr per person och konto. Anledningen till det är finansinspektionens lagstiftning. Har man större kapital man vill placera har man tidigare varit tvungen att använda Akelius utländska lösning som heter ”Akelius Invest”.

Läs dock villkoren noga för Akelius, för de skiljer sig lite mot andra bundna-konton. Det är istället ett konto med en uppsägningstid på 12 månader där du får 5 procents ränta fram till den dagen du säger upp kontot. När du sagt upp kontot dröjer det sen 12 månader innan du får pengarna och under den tiden får du 3,5 procents ränta. Så om du tex binder pengarna i 24 mån så får du en ränta på i snitt ca 4.25 procent. Ytterligare en sak att tänka på är att räntan är rörlig, så i värsta fall så kan pengarna vara låsta i 12 månader till 0 procents ränta.

En läsare påpekade nedan en viktig formell sak. Akelius Residential ställer inga garantier för bolaget Akelius Spar. Så formellt kan man säga att mitt resonemang ovan inte håller eller är i positivaste laget. Det är sant. Samtidigt så är mitt resonemang som följer. Allt på finansmarknaden handlar om förtroende. Den dagen Akelius Spar skulle ställa in sina betalningar så skulle det bli väldigt svårt för andra Akelius-bolag att få finansiering. Investerare hade nämligen alltid kunnat peka på Akelius Spar och hävda att man inte håller sitt ord. Därmed tror jag att även om det formellt inte finns någon skyldighet så tror jag att man skulle lösa det inom koncernen – men det är bara en tro och ingen fakta. Så man behöver ta sitt eget beslut och jämföra med alternativen.

Räntefonder

Ett alternativ som man har om man vill ta en lite högre risk (ändå mycket lägre än aktier) är att placera sina sparpengar på kort sikt i en räntefond. De två bästa räntefonderna i form av riskjusterad avkastning som jag känner till i nuläget är:

  • Catella Avkastning
  • Spiltan Räntefond Sverige

Jag själv äger båda dessa fonderna och är supernöjd. De ingår båda i både RikaTillsammans- och Nybörjarportföljen. Dessa två fonder köper du till exempel via Avanza eller Nordnet:

En bra kombination hos Avanza är att öppna ett Sparkonto+ Santander enligt kontona med insättningsgaranti och sedan lägga en annan del i en vanlig depå (ej ISK) med de två fonderna ovan.

4Spar

4Spar är ett företag som erbjuder de högsta räntorna till följd av att de använder sina pengar för att låna ut dem i form konsumentkrediter. Det är inget konstigt att de kan erbjuda så pass höga räntor om de själva i sin tur sedan lånar ut pengarna till ännu högre räntor. Det är ungefär samma sak som Hoist Spar gör med insättningsgaranti. Jag har egentligen inte så mycket mer att säga om dem, då jag inte känner till dem och inte har några egna pengar hos dem och har aldrig haft. Dock förtjänar de att omnämnas då de har överlägset bäst räntor.

Om du har en erfarenhet av dem eller än hellre om du har gjort en analys på företaget så är jag gärna intresserad av den.

Toborrow – låna ut till företag med borgen

En ganska ny aktör på sparkonto-himlen är Toborrow som lanserades i slutet av förra året. Deras idé är crowd-lending till företag. Det vill säga att företag som behöver låna pengar på relativt kort sikt kan låna av en mängd människor istället för av banken. Jag har själv lagt in del pengar hos dem och testat det och jag tycker att det verkar fungera ganska väl. Snitträntorna som jag har fått på de pengar som jag har lånat ut är ca 8-12 %.

Notera dock att eftersom låneperioderna är lite olika långa så får man titta från lån till lån när man gör en jämförelse. Räntan betalas ut kvartalsvis och lånet amorteras ofta som ett engångsbelopp i slutet av perioden. Så det är en illikvid investering att jämföra med ett låst konto. Däremot ger det en mycket god avkastning – betydligt mer etisk i mina ögon – än t.ex. Trustbuddy, Hoist och 4Spar, eftersom du själv väljer vilka företag som du vill låna ut till. Att många av lånen dessutom stärks med hjälp av borgen tycker jag är väldigt bra. Det ägs dessutom av Bonnier så där är en stark ägare som är mån om sitt varumärke, vilket är ett stort plus anser jag.

Trustbuddy – låna ut till andra privatpersoner

151012 – OBS! Varning – se artikel här.

Trustbuddy är ett crowd-lending-företag som bygger på samma idé som Toborrow, men istället för att man lånar ut till företag, så lånar man här ut till privatpersoner istället. Jag har haft periodvis ganska mycket pengar hos Trustbuddy men håller nu på att avveckla det innehavet. Dock har de förändrat villkoren numer så jag är inte lika positiv som jag har varit. Villkorsändringen handlar först och främst om att det tar betydligt längre tid att få ut sina pengar.

Det är nämligen som så att du lånar ut pengar till andra privatpersoner och således får du tillbaka dem först när de har betalat tillbaka. Det här en process som kan ta upp till ett år, så från att ha varit en placering med hög likviditet där man fick ut 90 % av sina pengar ganska omgående, så tar det nu betydligt längre tid. Att de överhuvudtaget är med på den här listan är för att de ger en väldigt god avkastning på runt 12 % enligt utsago, medan jag själv har legat ännu högre hos dem, uppemot 19 % per år.

  • Trustbuddy

Sammanfattning

Beroende på när man behöver ha ut sina pengar så går det också att göra olika kombinationer av ovan. Säg att man ska placera 100 000 kr (enkelt att räkna på), så kan man fördela dessa på lite olika ställen enligt ovan, t.ex:

Dessa är då med lågrisk, resterande 50 000 kr skulle man kunna placera:

Det skulle ge en sammanlagd förväntad årsränta på 4.45 % till en relativt låg risk – förmodligen en 2:a på den vanliga fondriskskalan 1-7. Oavsett vilket bör man inte ligga med pengarna på ett 0 %-konto hos storbankerna.

Relaterade artiklar

Till ett sparande på längre sikt, så rekommenderar jag att läsa följande artiklar:

Läs gärna den gamla artikeln för 2014 som handlade om samma sak, som fördjupar sig lite i några av de olika kontona nämnda ovan:

Kommentera

81 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan.
    Först och främst, tack för en informativ och väl formulerad blogg.
    Jag har en fråga om varför man helst inte ska välja ett ISK om man skulle öppna något konto i Avanza?

    Tacksam för svar,
    Elias

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Elias
    1. Vit pil

      Det kan man absolut göra. Vad tänker du på?

      Däremot är inte räntefonder i ett ISK det smartaste idagsläget eftersom skatten då kan bli högre än vinsten.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej Jan, jag undrar om du ser att situationen förändrats rejält inför 2017? Ser att 4Spar får guldrating av UC, vilket är bättre än många andra liknande företag. Räntan för räntekonto 1 års låsta pengar ger min målavkastning på 8%. Riksbanken lär inte göra något dramatiskt som skulle förändra situationen som jag ser det under 2018. Jag och frun har precis flyttat våra pengar från Nordea (noll i ränta) till två nichebanker för det kapital vi tror vi behöver ha tillgång till under året för att köpa lägenhet. Så jag tänker att planen för de summor jag inte för in i aktier och guld osv, föra in en del i 4Spar så att man får bra ränta för pengarna. Akelius ger ju bara 1.5% idag, så det är inte mycket att hurra för. Tittar på 4Spars årsredovisning och ser att soliditeten varit på väg ned de senaste åren, men det kanske inte är så konstigt för ett bolag som har som affär att syssla med in och utlåning av pengar? Skulle du kunna tänka dig göra en uppdatering av denna posten nu inför 2017 – gärna med Trustbuddy och om du har andra P2P crowdfunders/lenders du ser som intressanta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mikael S
    1. Vit pil

      Tack för kommentaren. Jag lägger det på att göra listan. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej,
    Jag har idag öppnat ett ISK konto på Nordnet för att i huvudsak spara till pension. På mitt nuvarande lönekonto hos SEB ligger en buffert på två månadslöner. 0% ränta. I övrigt finns inga andra tillgångar. Kanske dags att flytta bufferten till konto med ränta. Läste artikeln här. Jag vill ha min buffert tills jag går i pension om 15 år. Tacksam för tips/förslag på placering av min buffert! Med vänlig hälsning/Christina

    0
    Gravatar ikon för användaren
    christina
    1. Vit pil

      Hej Christina. Med 15 års sikt kan du ta del av en normal avkastning på börsen. På världsbasis har den historiskt varit i genomsnitt 6% per år.

      I ditt fall rekommenderar jag en indexfond i Sverige och en ”i världen”. Du följer då utvecklingen på börsen och har en god riskspridning. I tillägg bör du se på två fonder som har låga förvaltningsavgifter (%). Detta har dessa fonder generellt men se och jämför bland de som finns. Fördelen med indexfond och förvaltning är att du inte behöver vars aktiv och följa den slaviskt. Din investering bör vara i goda händer och du behöver bara följa den då och då.

      Börsen har i år gått med en del och det är inte omöjligt att den kommer fortsätta göra det, eftersom 1. Vi haft en rejäl uppgång sista åren 2. Omvärdsläget är oroligt (krig, ekonomin i Europa, Trump som president osv). Eftersom den gått ned i år så är det ”ok” läge att gå in tycker jag. Samtidigt får du vara förberedd på en skakig tid framöver med ev ytterligare nedgång. Då gäller det att tänka ”det är ju om 15 år det ska vara plus på ISK kontot”.

      Lycka till med din investering.

      Mvh,

      David, privatekonom

      0
      Gravatar ikon för användaren
      David
  4. Vit pil

    Hej,
    Jag tycker du har gjort en bra genomgång av sparkonton som även fungerar bra för 2016. Som du skriver i en kommentar så är inte räntesparande lätt just nu. Har själv en del på nischkonton men också en del som bara ligger i min ISK i väntan på att aktier ska bli billigare.

    Folk som kommenterat i det här inlägget verkar inte ha förstått att risk och avkastning hör samman. Var och en tar ansvar för sitt egna beslut om var man placerar sina pengar. Tycker mycket kritik i fältet indikerar att många individer inte har nått en ekonomisk mognad och inte vill ta ansvar för sina egna beslut.

    Tack för en bra blogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
  5. Vit pil

    Hej Jan. Har ramlat in på din blogg ibland. Hur du kan rekommendera Trustbuddy innan deras krasch är för
    mig ofattbart. Det säger väl sig självt att ett företag näppeligen kan tjäna pengar om de ger en ränta på
    cirka 12 %! Det innebär i sin tur att de måste tjäna minst lika mycket själva. Både du och jag vet att det
    är osannolikt med en långsiktig stabil ränta på över 12 %.

    SÄRSKILT med det upplägg Trustbuddy hade.

    Jag bedömer dig som mycket naiv och icke-kristisk till investeringsalternativ. Således kvacksalveri
    gällande din rådgivning.

    Mitt förtroende för någon som allvar kunde tro att Trustbuddy skulle gå runt är noll.

    Min förhoppning är att de som läser din blogg i fortsättningen är mycket kritiska till din rådgivning.

    Mvh,

    Ekonom

    0
    Gravatar ikon för användaren
    David
    1. Vit pil

      Ja, det var ett misstag. Det är ju inte så mycket mer att säga om det.

      Å andra sidan, om du ska dra mig över en kam – så kan du ju dela med dig vilken strategi som bara innehåller vinster och lyckosamma affärer. Just med Trustbuddy så var det dessutom ett brottsligt genomförande och det har ju hänt i bolag större än Trustbuddy också.

      Problemet med att vara kritisk till allt är ju att man då missar de potentiella guldägg som faktiskt finns där. Det är ju bara svårt att veta i förväg. Därför är jag hellre naiv, blir lurad ibland, men också hittar guldägg som man sedan kan ha med sig resten av livet. Som attityd har jag också valt att vara positiv till motsatsen bevisats. Inte på grund av någon särskild anledning än att jag tror att livet är roligare då.

      Sättet att göra det här på ett ansvarigt sätt är att ha en sund riskspridningsstrategi där man inte lägger alla äggen i samma korg. Det skrev jag även om Trustbuddy.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Jan,
        Du skriver: ”…så kan du ju dela med dig vilken strategi som bara innehåller vinster och lyckosamma affärer.”
        Jag skriver: DET finns ingen. Ränta på investerat kapital innehåller just det – kompensation för risktagande. Men att ens tro att Trustbuddy skulle kunna gå runt visar på att du inte har grundläggande förståelse för hur det företaget fungerade.

        Du skriver: ”Därför är jag hellre naiv, blir lurad ibland, men också hittar guldägg som man sedan kan ha med sig resten av livet. ”
        Jag skriver: Absolut, men det är knappast en bra investering att helt förlora 12.5% av sitt kapital för att man inte gjort en analys av företaget som man investerar i. Kort sagt visar det naivitet.

        Ovanstående om att jag inte bedömer dig som kompetent inom området.

        Slutligen regarerar jag kraftigt på följande:
        Du skriver: ”Just med Trustbuddy så var det dessutom ett brottsligt genomförande och det har ju hänt i bolag större än Trustbuddy också. ”
        Jag skriver: Mig veterligen har INGEN blivit dömd för det som skett i Trustbuddy. Intill dess anser jag det inte lämpligt att uttala sig om ”brottsligt genomförande”. Det är möjligt att Polis och domstol kommer fram till detta, men där är vi absolut inte idag. Finns det ens ett åtal? Tills vidare ber jag dig bespara oss spekulationer av det slaget.
        Sista punkten visar bara att du inte förstår processer. Förstår du inte en juridisk process så tror jag heller inte du förstår ekonomiska processer (som dessutom ofta är tight knutna till juridiska processer).

        Sammanfattningvis varnar jag sparare som läser denna blogg för att lita på ditt omdöme.

        Mvh,

        Ekonom

        0
        Gravatar ikon för användaren
        David
  6. Vit pil

    Hej. Det är slut med Akeliusspar när dem sänkte rörligränta från 3% till 1,5%. Flyttar mina pengar till collector 1% ränta insättningsgsranti. Akelius halverar räntan utan att informera kunderna. Riktigt dåligt. Aldrig mina pengar mer till Akeliusspar.
    Mvh.jackr

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jacke77
  7. Vit pil

    Jag har lite pengar hos Akelius spar, upptäckte dock att de har sänkt räntan från 3 % till 1,5 % (såg det när jag loggade in, har inte fått något mail eller dyl. om det). Känns som att det är dags att flytta pengarna någon annanstans nu när räntan sjunkit så kraftigt. Har du något förslag?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Elin
    1. Vit pil

      Tyvärr, det är jättesvårt med räntesparande just nu. Det är ju extremt låga räntor överallt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Mitt bästa tips just nu är Landshypotek Bank – http://www.landshypotek.se.
      De erbjuder 0,9% samt instättningsgaranti…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jenz
  8. Vit pil

    Känns som om det är dags för ett uppföljande inlägg om Trustbuddy…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Wester
  9. Vit pil

    Efter den senaste tidens höga vågor kring Trustbuddy bör du nog ta bort dem så ingen annan hamnar i klistret hos dom!!
    Förlorat en grym slant på deras fiffel :/

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
    1. Vit pil

      Jag med… Har skrivit om det i en egen artikel här. Dock tror jag inte att allt är förlorat, men pengarna lär vara frysta under en längre tid.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Tycker du skall lägga till att det är otroligt svårt att få ut sina pengar på Trustbuddy.
    Har själv pengar där, och förra hösten bestämde jag mig för att ta ut dessa pengar då jag fått in en ränta på 15%. Men snart har det gått 1 år sedan jag stoppade utlåningen och begärde ut pengarna. Jag har fått ut ca 60% av insatt belopp. Vet att det är väldigt många personer som har pengar vis Trustbuddy som har samma problem. Tycker verkligen att du skall skriva med det så folk blir uppmärksamma på hur det hela går till.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
    1. Vit pil

      Läste lite mer tydligt… Såg att du skrivit med detta redan :O
      Dock skulle jag inte rekommendera Trustbuddy till någon! Det ska inte behöva ta över ett år att få ut dina pengar!!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tomas
  11. Vit pil

    Hej!

    I sammanfattningen, varför rekommenderas att ha 25% på Avanza sparkonto + Santander när det ger så mycket mer ränta att ha pengarna på bara ett Santanderkonto (just nu bäst på Compricer med 1% jämfört med Avanza + Santander 0,35%)? Hade det att göra med att räntorna var annorlunda när detta skrevs, bekvämheten i att ha saker på samma ställe eller missar jag någon annan viktig poäng?

    Mycket bra blogg, förresten! Jag är ny i denna värld (har mina pengar i ett Nordeakonto just nu men kommer absout inte fortsätta ha det så).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    E
    1. Vit pil

      Nej, det beror precis på det som du skriver, bekvämligheten samt att räntorna ändras mer eller mindre konstant.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Hej Jan,,tack för bra läsning här.
    Har bara sju år kvar till pensionen och har ju så klart ”ruttnat” på sparkontoräntan på 0,00 på SEB.
    Fråga.Funderar på att lägga in 250000 på Akelius efter att ha läst allt gott om dom som du skrivit.
    Vilken ”risk” skulle du vilja säga att det är och vilken av deras 2 sparkonton skulle du föredra?
    mvh
    jörgen

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jörgen Ohlsson
  13. Vit pil

    Tack för den intressanta informationen.

    Nu för tiden är insättningsgaratin troligen överskattad. De flesta länder har kommit överäns om en ”Bail out ” lag 2015 för (internationella?)banker som ger banken rätt att beslagta en pengar vid trolig konkurs. Ett annat exempel är tråkigt nog Grekland, där man bara får ta ut max 60 euro varje dag trots insättningsgaratin.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  14. Vit pil

    Hej!

    Och vad spännande att läsa din sammanställning! Jag funderar över vad skillnaden är att öppna ett konto hos Santander via Avanza med rörlig ränta på 0,60% mot att öppna ett buffertkonto direkt på Santander som har 1,15 % ränta? Är fördelen att man har flera konton samlade om man redan har Avanza eller är det något mer som skiljer kontona åt?

    Mvh Anna

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
  15. Vit pil

    Hej,
    är det någon särskild anledning till att sbab inte finns med här? Just nu verkar de ha bättre ränta på 0.85% jmf med 0.6 på Santander via Avanza.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
  16. Vit pil

    Hej Jan.
    Först vill jag tacka för en väldigt bra och lätt läst blogg som har fått mig att se över min ekonomi och börjat spara enligt nybörjarportföljen.

    Har en liten fråga angående månads sparande.
    Har precis börjat spara långsiktigt i nybörjarportföljen 10000kr och vill lägga upp ett automatiskt månads par där jag tänkte spara 1500kr.
    Har mitt konto hos Avanza,men får inte till fördelningen 60/40 för mitt sparande då vissa fonder kostar 500kr i månads spar.
    Hur skulle du fördela ditt månads sparande på bästa sätt för att kunna behålla 60/40 fördelningen utan att behöva logga in och omfördela ditt innehav,vill att sparandet ska skötas automatiskt utan att det ska krävas en massa jobb.

    Tacksam för svar Mvh/Magnus

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Magnus
  17. Vit pil

    Hej,

    Jag har lite funderingar på din åsikt kring ett lågriskalternativ som jag och troligtvis många andra svenska sitter på. Det är nämligen så att jag under en period har bott och arbetat i vårt rika grannland i väst, dvs Norge, och har därmed även bankkonto där. Sparräntan på det kontot är 2,5% och jag har också omedelbar tillgång till dom via kontokort. För eller nackdelen med det är ju valutakurserna som också blir en variabel. Fördel ur ett riskspridningsperspektiv om den svenska valutan skulle devalveras. Nackdel om man ser till växelkursavgifter priserna på varor fluktuerar mer i sitt hemland. Vad anser du?

    Mvh//David

    0
    Gravatar ikon för användaren
    David
    1. Vit pil

      Oj, vad intressant. Jag har faktiskt ingen direkt åsikt – det är ju ungefär som att ha valuta-konton i USD eller EUR. Men om du kan få 2.5 % riskfritt så absolut, det är ju nästan att man kan göra en arbitrageaffär om man kan få lån på under 2 % hemma i Sverige. Sedan får man ju isf. kolla om man kan valutsäkra det. Kan vem som helst teckna ett sådant konto?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      När jag startade bankkonto (Handelsbanken) så behövde jag få mitt norska personnummer innan jag kunde öppna kontot. Jag vet att även så kallat D-nummer som säsongsarbetare får räcker för åtminstone öppna konto på norsk bank. Huruvida det är lagmässigt eller den specifika bankens regler törs jag inte uttala mig om.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      David
  18. Vit pil

    Du skriver att:

    ”En bra kombination hos Avanza är att öppna ett Sparkonto+ Santander enligt kontona med insättningsgaranti och sedan lägga en annan del i en vanlig depå (ej ISK) med de två fonderna ovan.”

    (där de två fonderna ovan syftar till Catella Avkastning och Spiltan Räntefond Sverige)

    Min fråga är… varför vill jag inte ha catella avkastning och spiltan räntefond i en ISK eller kapitalförsäkring? Har precis köpt just dessa i min kaptailförsäkring :/

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Undrar detsamma?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tobias
  19. Vit pil

    Angående Trustbuddy kan man även nämna att om man är aktiv på Finska marknaden så kommer ens fulla namn framöver alltid att meddelas till låntagaren (men ej vice versa). Gör kanske inget om man heter Anders Svensson, men har man ett mer unikt namn så gör man sig kanske en rejäl björntjänst då man annonserar sitt namn till 100tals låntagare med troligen svår ekonomi. Behövs bara 1 med tvivelaktig moral som är desperat nog för att man ska få sin identitet stulen…

    Ang Akelius spar så finns det en väldigt stor skillnad mellan att spara i Sverige och utomlands. Lånevillkoren är enligt svensk avtalsrätt med mycket hög sannolikhet olaglig mellan ett företag och en privatperson (pga privatpersonens svagare ställning). Bla är en rullande bindningstid på 12mån för kunden medan företaget fritt får ändra räntan mycket troligen ett orimligt avtalsvillkor som inte skulle godkännas vid en domstolsprövning. Likaså den godtyckliga räntesänkningen i 12månader efter ‘uppsägning’. När det sålunda kom en räntesänkning på mitt 12mån konto kontaktade jag dem därför och meddelade att jag inte godkände denna sänkning. Vi enades därefter om att de skulle betala ut hela beloppet inkl full ränta omgående, vilket också skedde. Så +poäng för bra hantering men -poäng för avtalen i sig som troligen bryter svensk lag (vilket tex alla tele o bredbandsbolags ensidiga avtal troligen också gör).

    I vilket fall, placerar man pengarna i Akelius utomlands så har man troligen ingen sådan lagstiftning till sin hjälp, vilket kan vara värt att beakta.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
  20. Vit pil

    Funderat lite och av en händelse hittade jag en liten definition av ”Compounding”. Se länk: http://www.investopedia.com/terms/c/compounding.asp

    Eller ränta på ränta effekten då. Det som var intressant i den lilla filmen va ju slutklämmen med att i ett sparkonto får man ju faktiskt bara sin utdelning i slutet på året medans i en fond så får man den kontinuerligt, borde inte då en fond egentligen vara bättre? :D Rent matematiskt..

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Jag är inte riktigt säker på att det du påstår ens är sant. För det första så har jag sett fall där det på bankkontot betalas ut ränta månadsvis.

      För det andra så bör man se hur räntan från fonder egentligen fungerar. De skuldsedlar som fonden investerar i betalas ränta på bara vid ett fåtal tillfällen per år (vissa obligationer har bara en räntebetalning per år). Det innebär att den kontinuerliga räntan du ser i stor utsträckning är en illusion och inte något som man kan få ränta-på-ränta på under året. Snarare fungerar det rätt mycket så att en skuldsedel ökar med värde kontinuerligt under perioden så att den har ökat räntebeloppet lagom tills det är dags att betala räntan.

      Sen bör man ta i beaktande att räntevilkoren för en skuldsedel rimligen påverkas av i vilken omfattning fordringsägaren får möjlighet att dra nytta av ränta-på-ränta-effekten. Det skulle mycket väl vara så att en skuldsedel som löper med 10% ränta med kontinuerlig ränteutbetalning skulle under samma omständigheter få betala just 10.5% ränta ifall räntan förföll till betalning endast en gång per år.

      Jag tror dock att man ofta får högre ränta på räntefonder, men det tror jag beror på andra orsaker än hur ofta räntan betalas ut.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  21. Vit pil

    Angående insättningsgarantin på cypern: var det inte så att deras regler inte var riktigt likadana som i sverige. Dessutom var det väl endast belopp överskridande viss nivå som togs i anspråk.

    Att folk som har mer än 100kEUR på ett konto får räkna med att alla pengar inte är säkra, trots insättningsgarantin. Den garanterar ju trots allt bara belopp upp till 100kEUR.

    Sen skall man nog inte förvänta sig att man undgår risken ändå för extrema händelser. Insättningsgarantin funkar sålänge det är rimliga proportioner så att det finns utrymme att betala ut den. I andra fall så lär mer eller mindre alla bli drabbade på ett eller annat indirekt sätt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
    1. Vit pil

      Det hade för övrigt vara intressant att veta hur mycket pengar (totalt) som omfattas av insättningsgarantin.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  22. Vit pil

    En sak man kanske kan beakta innan man avfärdar aktieexponering i bufferten är när och hur troligt pengarna kommer behövas. För Belopp som troligen inte kommer att tas i anspråk i det närmaste tiden minskar ju risken att de kommer ha minskat i värde när de väl behövs.

    Kort och gott bör man fråga sig hur pass mycket av sparandet är på lång sikt och hur mycket som är på kort sikt (och NB det är inte samma sak som att kunna realisera värdet på kort varsel – vilket man faktiskt kan med alla rimliga fonder)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
    1. Vit pil

      Jag har använt både swespar och 4spar. Båda funkade smidigt, med bankid, och precis som utlovat utan några strul eller sena utbetalningar.

      24money däremot har jag fått dåliga vibbar av inte minst pga vilka personer som finns i bakgrunden på det bolaget. Relativt nyligen kom även ett prospekt om prefaktier hos dem i brevlådan. Sättet det var skrivet på har definitivt ytterligare ökat min skepsis mot dem, tex fanns det inga skydd i bolagsordningen mot att övriga aktieägare inte godtyckligt skulle kunna ändra vilkoren i efterhand, tex 0% i ränta/utdelning. Så för egen del har jag hoppat över det bolaget helt, men har inget mer tafast än magkänslan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  23. Vit pil

    Toborrow och 4spar verkar, än så länge vara attraktivast av de utvalda exemplen. Dock får jag, från åtminstone en av mina preferensaktier, en netto direktavkastning som är högre än de 10% som de båda sparkontona ger i ränteinkomst. Därför blir preferensaktier ett mer rationellt val för min del (med tanke på vilken rättslig status preferensaktier har är de kanske inte i ”par” med insättningsgarantin, men absolut inte långt ifrån heller). Dessutom ger oljecertifikat mig vanligtvis en högre årlig direktavkastning än både preferensaktierna samt dessa sparkonton.

    Risken är relativ till kunskapen man besitter. Risken är också relativ till hastigheten på pengarna. Via en tillväxthandel avklarad på en veckas tid kan samma avkastning som sparkontona ovan ger, tjänas in. Kollar man runt på börsernas olika procentuella upp- och nedgångar kan man se att 5% på en dag inte är orimliga siffror utan vanligt förekommande. Att nästan hälften av rika personers inkomster kommer från kapitalvinster (källa: http://www.inc.com/jeff-haden/the-only-way-to-get-really-really-rich.html) borde tyda på att det är ganska vanligt förekommande att snabba upp intjänandet av ”sparräntan”.

    På 1-2 dagar kan samma 10-12% tjänas in. Sedan kan man ta ledigt ett år (under förutsättning att sparräntan är målavkastningen för året).

    Sammanfattningsvis är de största riskerna med sparkonton:

    -risken ökar, desto längre tidshorisonten är (sparkonto kräver en LÅNG placeringstid. Åtminstone i min värld).
    -låg ränta är högre risk än låg ränta (högre ränta, som tas ut ur kontot, gör att egen insats minskar – därmed lägre risk)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      Preferensaktier ger ganska usel plats i kön för att få tillbaks pengarna ifall det skulle skita sig. Först skall ju alla obetingade fordringar betalas innan aktieägarna får dela på vad som blir över. Dessutom behöver inte preferensaktien ha förtur vid likvidation vilket gör att du inte ens går före andra aktieägare i kön.

      Skall man investera i räntebärande (utan insättningsgaranti) så bör man för eet första diversifiera kreditrisken (genom att låna ut till flera olika gäldenärer). För det andra skall man göra en kreditvärdering an gäldenären (så man har en uppfattning om risken). Dessutom skall man givetvis ha klart för sig vilkoren för utlåning (t.ex preferensaktier skiljer sig år från fall till fall)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    2. Vit pil

      Skyking:

      preferensaktier går inte först i kön vid likvideringar av ett bolag, men heller inte sist i kön. Ordinära aktier kommer efter preferensaktierna i kön, löner (åtminstone de som omfattas av lönegarantin) går exempelvis före preferensaktierna och långivarna (går i regel för aktieägare i stort. Preferensaktier är lite av en hybrid mellan just lån och aktie. Var ska man placera dessa aktier i likvideringshierarkin?).

      Sedan får man inte glömma bort, som du skriver, att preferensaktier har olika unika förutsättningar. Min tolkning har varit att icke utbetalda utdelningar (planerade/schemalagda) ackumuleras till förmån för preferensaktieägarna. Lite som en ”lönegaranti” för preferensaktieägarna. I jämförelse med ordinära aktier finns det därför två saker som talar för ett inköp i preferensaktier.

      Tilläggas bör att alla utfärdade papper kan visa sig vara instabila placeringar. Även strukturerade produkter där man pratar om ”minst insatsen åter” åter. Till syvende och sist handlar det om underliggandes förmåga att ära överenskommelsen. De enda som eventuellt skulle gå verkligt skadefria ur en konkurs är de löntagare som omfattas av lönegarantin (så länge garantin äras, i sin tur). Resten får hoppas på det bästa. Att vara investerare respektive spekulant är en helt annan värld, därför måste man förlita sig på att vidareutbilda sig själv ständigt (precis som man gör i vilket annat yrke som helst). Att vara passiv är inget realistiskt alternativ.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    3. Vit pil

      Hur preferensaktierna står sig i förhållande till övrig regleras helt av vilkoren. Preferensaktier innebär bara att de har förtur i någon mån, detta kan röra sig om förtur till utdelning eller förtur tvid likvidation eller båda – man får helt enkelt kolla vilkoren.

      Vilkoren brukar vara explicita om ackumulering av missade utdelningar eftersom de inte per automatik gör det som en skuldsedel gör (missar bolaget att betala kupongräntan så har innehavaren per automatik en fording på bolaget för räntan).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    4. Vit pil

      Jag meddelade avanza tidigare om vikten av att visa upp förutsättningarna för varje enskild preferensaktie. Som ett led i en tydligare informationsgivning (transparens).Den gick till ”förslagslådan”.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    5. Vit pil

      En betydande skillnad mellan preferensaktier och obligationer för såväl investeraren som bolaget är möjligheten att faktiskt kräva betalning (enda omständigheten som preferensaktieägaren kan stämma någon är ifall utdelning skett i strid mot vilkoren för preferensaktien). För bolaget innebär detta att ”skulder” på obetald utdelning inte utgör grund för att göra bolaget konkursmässigt medan obligationsskulder gör det.

      Ditt förslag till avanza borde tillgodoses genom att ha bolagsordningen tillgängliga. Inte bara för preferensaktierna för det faktum att vissa har förtur till utdelning påverkar ju även övriga aktieägare (som kan bli utan utdelning pga det). Även andra dokument kanske borde finnas lätt tillgängliga direkt från avanza som t.ex. senaste bokslut osv?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  24. Vit pil

    Tack för en bra blogg Jan! Har följt dig under en tid nu men aldrig kommenterat. En fin bank att sätta in sparkapital i just nu är Carnegie, som bjuder 1,10% med fria uttag och insättningsgaranti. Mvh Erik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  25. Vit pil

    Jag undrar samma sak som Amanda – Hur ser du på investering i Trustbuddy ur ett etiskt perspektiv?

    Hela din idé med bloggen verkar vara att hjälpa folk till en bättre ekonomi, hur kan det då vara att du lånar ut över 100.000 kronor till 666% ränta via Trustbuddy, och tar upp Trustbuddy som en investeringsmöjlighet och inte som en varningsklocka?

    Din dubbelmoral i denna fråga är sorglig.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Om du är intresserad av Jans moraliska betänkligheter om TB så har han skrivit en hel del om det tidigare år. Kanske värt att läsa lite mer innan personangrepp?

      I vilket fall, det är mycket som är fel med SMSlån i allmänhet och TB i synnerhet, men ”666%” är delvis kvällstidningslogik. Man kan lika väl kasta ur sig ”0,00% ränta” i fetstil, för betalar man tillbaka inom 14dagar betalar man inte en krona. Går man till en vanlig bank och ska låna så är administrationskostnaderna räknat i kronor betydligt högre, men där är det vanligen inte ens möjligt att ta så små lån, så deras ännu högre avgifter ”drunknar” i en procentjämförelse för att minimibeloppet tex är 100.000kr. Du kan ju roa dig med att räkna på vad ”årsräntan” skulle bli hos en storbank om alla avgifter och räntekostnaden var lagda på ett lånebehov på tex 2000kr men ditt enda val var att ta ett lån på 100.000 och 98.000 sedan satt på ditt bankkonto 1år med 0% ränta.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  26. Vit pil

    Hej!
    Har just läst artikeln ”Bästa sparkontona för 2015” och jag undrar varför det under sammanfattningen står ”(ej ISK)” om ett placeringstips hos Avanza. Varför inte ISK?
    Gröngöling

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Birgit Berglund
    1. Vit pil

      För att den förväntade avkastningen ligger precis runt 3 % vilket brukar anses vara brytgränsen då det är lönsamt att ha pengar i en ISK. Så det korta svaret är att skatten (30 % på vinsten) med stor sannolikhet blir lägre än skatten på samma fonder i ett investeringssparkonto (1 % på beloppet).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  27. Vit pil

    Från och med den 30 april 2015 sänker Santander räntan på Sparkonto+ Santander från 0,80 % till 0,60 %.

    /Marie

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marie
    1. Vit pil

      Tack för info! Det hade jag missat.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Läst dina inlägg om index fonder , att man ska slänga bort nyckeln och vara långsiktig.
    Bör man inte omstrukturera sin portfölj efter kanske ett år ? Säg att man har 10 fonder i ett månads sparande och att en av dom fonderna växer sig så pass stor att en fond kanske motsvarar 60% av det totala värdet på portföljen

    Samtidigt så har du skrivit om att det vanligaste misstaget är att sälja det som har gått med vinst och behålla det som har gått med förlust , ha det fint och tack för en inspirerande blogg

    0
    Gravatar ikon för användaren
    nybörjaren
    1. Vit pil

      Det är ombalansering en eller ett par gånger per år som Jan brukar rekommendera.

      Det kommer inte vara så att någon fond drar iväg så mycket som du skriver, det kommer snarare vara så att t.ex. aktiefonderna ökar generellt mer än andra typer av fonder. Ser man det realistiskt kanske en typ av fond växer 30% i förhållande till övriga fonder och för nybörjarportföljen innebär det att man får en snevikt på bara 66-34 vid årets slut.

      Ombalansering innebär mycket riktigt att man säljer lite av det som gått bra och köper av det som gått dåligt. Det har visat sig att detta minskar iofs avkastningen, men det minskar risken i portföljen än mer.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  29. Vit pil

    Bra inlägg! Ser tyvärr ett vitalt misstag gällande Akelius. Du glömmer att skilja mellan Akelius spar och fastighetsbolaget Akelius. Det är två helt olika bolag och fastighetsbolaget säkerställer inte på något vis lånen i Akelius spar. Risken är därför betydligt högre än vad ditt inlägg ger intryck av.

    Om du inte tror mig kan du fråga dem själv, det var så jag fick reda på det.

    /Cineasten

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Cineasten
    1. Vit pil

      Tack. Jag ska försöka förtydliga det. Absolut!

      Grejen är dock att den dagen Akelius Spar inte skulle hålla sina åtaganden kan Akelius Residential glömma att få in kapital från investerare – eftersom investerarna alltid kommer att kunna peka på Akelius Spar. Så utifrån ett företagsperspektiv hade jag resonerat precis som det (inte utfäst garantier) samtidigt som att jag hade varit väl medveten att allt på finansmarknaden handlar om förtroende.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Man bör även se till rättsliga förhållandet mellan bolagen. Om spar har fordring på fastighetsbolaget t.ex. Så utgör denna en säkerhet för lånet. Ja egentligen skall man se till vilka tillgångar som gäldenären har, för det är dessa som tas i anspråk ifall det skulle skita sig.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  30. Vit pil

    Jag kan nämna att jag har haft positiv nytta av insättningsgarantin. För länge, länge sedan hade jag mina pengar i Kaupthing Bank (isländsk bank) som gick i konkurs hösten 2008. Eftersom de hade insättningsgaranti fick jag ut alla pengar + den utlovande räntan. Väldigt tacksam för insättningsgarantin! :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oli
  31. Vit pil

    Tar betydligt mycket längre tid att få ut sina pengar från trustbuddy än 12 månader. Räkna med åtminstone att det tar ett par år och räkna inte med att kunna få någon som helst svar från Trustbuddy om återbetalningstider.

    Att någon sätter in pengar hos trustbuddy med dagens villkor är en fullständig gåta, på den tiden när man kunde göra 90% uttag var det en ganska bra sparform.

    Vill man prova att att sattsa pengar på den här marknaden skulle jag rekommendera Savelend där verkar man kunna få ut sina pengar igen….

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil
    1. Vit pil

      Jag delar din uppfattning helt och hållet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  32. Vit pil

    Hur resonerar du kring Trustbuddy ur ett etiskt perspektiv? Tjänar pengar gör man säkert men tycker själv det känns som man utnyttjar folk som förmodligen fått avslag för lån från banken.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Amanda
    1. Vit pil

      Jag håller på att avveckla mitt innehav, då jag inte riktigt gilla riktningen som de har gått i. Problemet är ju också att det tar flera månader att få ut sina pengar vilket är dåligt utifrån ett ekonomiskt perspektiv också anser jag. Så jag låter andra bedömma själva hur de vill göra med sina pengar, jag själv har varit kund där men kommer sannolikt inte vara det framgent av flera anledningar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Jag har en del pengar hos 4Spar och har inte upplevt något negativt med bolaget. Det känns enkelt, smidigt och tryggt trots att de saknar insättningsgaranti. Jag har dock inte gjort någon djupare analys utan googlade en del på bolaget innan jag vågade skapa medlemsskap och sätta in pengar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fru Minimalist
    1. Vit pil

      Kul att höra!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    1. Vit pil

      Lannebo är också ett alternativ, de har kortare till likvid när man säljer (vilket kan vara bra ifall det skulle bli bråttom att skala fram pengarna).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  34. Vit pil

    Hej Jan! Tack för en väldigt bra blogg. Du har med både Spiltan och Catella i din Nybörjarportfölj samt RikaTillsamans-portfölj trots att dessa är ISK-konton. Borde det då inte vara bättra att ha ett sparande med aktiefonderna i ISK men flytta över Catella och Spiltan till depåkonton enligt samma resonemang som du har i artikeln?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rickard
    1. Vit pil

      Jo, absolut!

      Grejen är dock att då kommer jag att tappa historiken och nyckeltalen i Shareville. Så i min ”publika” portfölj har jag valt att ha fonderna där för att få en helhetsbild över portföljens utveckling. Jag tycker att det är motiverbart att betala lite extra för den tjänsten. Värt att notera är att Shareville bara är ca 10 % av min totala portfölj. Samma resonemang gäller egentligen guldet, som jag i Shareville har i en ETF-fond men i min andra portfölj på t.ex. BullionVault.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  35. Vit pil

    Hej! Jag har en fråga angående räntefonderna Spiltan och Catella. Varför rekomenderar du att ha dom i en vanlig depå och inte i ett ISK? Tack på förhand!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      För att den förväntade avkastningen ligger precis runt 3 % vilket brukar anses vara brytgränsen då det är lönsamt att ha pengar i en ISK. Så det korta svaret är att skatten (30 % på vinsten) med stor sannolikhet blir lägre än skatten på samma fonder i ett investeringssparkonto (1 % på beloppet).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jan, du nämnder att skatten på investeringssparkonto är 1 % på beloppet. Det stämmer inte riktigt. Just nu är skatten endast 0,27% på beloppet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Oli
    3. Vit pil

      Okej, tack! Men om den ligger så pass nära brytpunkten är det kanske inte sådan stor förlust att ha dom i sitt ISK för enkelheten och överskådligheten. Ungefär hur stor skillnad blir det i skatt skulle du uppskatta?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Daniel
    4. Vit pil

      Men om man har sitt ”sparande-i-räntefond” på ett ISK tillsammans med sina andra fonder? Så kan det agera krockkudde och sparande? Då borde väl skatten inte bli för hög?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Hanna
    5. Vit pil

      Jag misstänker att över tid är det nästan samma. Man räknar en generell brytgräns på just 3 % mellan en ISK och en vanlig värdepappersdepå. Det beror ju på statslåneräntan till stor del. Men approximerat rör det sig om några 0.X %.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    6. Vit pil

      Hanna.

      Det är så kallad mental bokföring. Att ha dem utanför ISK funkar i mycket lika bra som krockkudde i många fall (och speciellt om man bara balanserar om portföljen ett par gånger per år).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    7. Vit pil

      @Oli

      Du tänker lite fel på skatten för ISK. Det är inte skatt på vinst du betalar utan skatt på hela kapitalet. När du jämför med tex bankränta är en enkel minnesregel att tänka ”30% skatt på X i ränta” där X i år är SLR på 0,9% (och minst 1,25% nästa år). Allt som avkastar lägre än SLR är alltså en garanterad förlust att ha på ISK.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  36. Vit pil

    Hej!
    Tack för en bra blogg.
    Har du alla dina obligationsfonder på vanliga aktiedepåer? Korta räntefonder, långa räntefonder, företagsobligationsfonder etc.
    Jag har för tillfället alla mina innehav i en kf, men nu överväger jag att lägga över ränteinneharänteinnehaven till en vanlig depå.
    Har du skrivit någonting mer i ämnet?
    Hälsningar

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Max
    1. Vit pil

      Nej, i mina Shareville-portföljen blandar jag det även om det inte är det mest ekonomiskt smarta. Anledningen till att jag har dem i en ISK och därmed gör en dum grej (betalar mer skatt än nödvändigt) är för att jag vill följa utvecklingen och det blir enklare om det är samlar på samma ställe.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Tack för ditt svar, Jan.
      Jag är inne på samma spår och får nu fundera lite på om det är värt att ha innehaven i samma depå trots den högre kostnaden.
      Trevlig helg!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Max
    3. Vit pil

      Vad många missar är ju att investeringar handlar lika mycket om det känslomässiga. Fördelen med att ha det i samma – även om det ger en lite högre skatt – är att när rörelserna kommer neråt, då kommer de inte vara lika kraftiga och man får en enklare bild av portföljens utveckling direkt (istället för att köra det genom excel-filer som ska sammanställa det).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.