Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK?

Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?

I en av barnportföljerna som jag sköter har vi hamnat i en intressant situation. När vi började sparandet för ett antal år sedan så gjordes det i en vanlig depå vilket innebär 30 % skatt på vinsten. Frågan är om man ska stanna kvar eller byta till det skattemässigt mer förmånliga investeringssparkontot (ISK)?

Det här verkar vara en intressant fråga för fler eftersom jag har fått liknande läsarfrågor:

Vi har sparat i fonder åt min 9åriga son under några år och har en värdeökning på c;a 60% (25000) och jag har öppnat ett ISK konto åt honom och gjort en nybörjarportfölj enligt ditt upplägg. Är det nån ide att flytta över dom fonderna och ta reavinst beskattningen nu och investera pengarna i portföljen så han slipper skatta när han får pengarna när han blir 18.

Jag tycker det här är en klurig fråga, så jag tänkte försöka räkna lite på det. Den grundläggande skillnaden för dig som är ny är att problemställningen ser ut som följer:

  • Vanlig depå = beskattning 30 % på vinsten vid försäljning
  • Investeringssparkonto (ISK) = ca 1 % på kapitalet varje år

Vid nytt sparande är nästan alltid ett investeringssparkonto mer lönsamt än en depå. Tumregeln över tid är att brytpunkten går någonstans vid en årlig avkastning om ca 3 %. Det vill säga att har du en årlig avkastning över 3 % så är ett investeringssparkonto mer lönsamt. Jag har skrivit mer om det i följande artiklar:

Så frågan kan formuleras som:

Ska man bita i det sura äpplet, betala skatten nu och byta eller avvakta eller någon annan variant?

Det här är den aktuella situationen som jag räknar på. Ett par vänners dotter (4 år gammal) har en totalt portfölj i en vanlig Avanza Mini-depå om ett värde på 102 613 SEK. Fördelningen ser ut som följer:

Kontanter 3 810 kr
Marknadsvärde aktier och fonder 98 803 kr
Varav den orealiseraden vinsten är 29 985 kr

Totalt sett är det en värdeökning på ca 44 % sedan start. Det innebär att om vi säljer av innehaven så blir skatten 30 % på vinsten:

  • Vilket är 29 985 kr x 30 % = 8 996 kr

Det motsvarar ju en ganska stor del av portföljen, i det här fallet på 8.76 %. Så frågan jag resonerar kring är:

Vad är mest lönsamt?

A) Sälja av alla innehav, betala 8 996 kr i skatt och sätta in allt i ett ISK?

B) Inte göra någon förändring och behålla det som det är?

Eftersom som vi ska göra en modell av framtiden behöver man göra några antaganden om hur man tror att det ska se ut. Portföljen är en ”nybörjarportfölj” enligt de principerna som jag brukar beskriva här på bloggen, vilket gör att jag tycker att det är rimligt att räkna enligt följande:

  • Årlig förväntad avkastning: 8 %
  • Investeringsperiod: 15 år
  • Statslåneränta mellan 2-4 % per år
  • Inga nya insättningar

Den förväntade avkastningen är inget konstigt, 8 % per år över en 15 års period är fullt rimligt. Sedan kommer det kluriga; statslåneräntan. Skatten på ett investeringssparkonto beräknas som 30 % av statslåneräntan under året. Den genomsnittliga statslåneräntan för 2014 var 1.62 % och den 30:e november var den 0.90 %. Det ger att skatten på ett ISK då blir 30 % av 0.90 % det vill säga 0.27 %. Det vill säga att den totala skatten på 100 000 kr i ett investeringssparkonto blir 270 kr. Jag tycker dock inte att det är riktigt rimligt att räkna att vi ska ha en så låg ränta under de kommande 15 åren – även om vi till och med på kort sikt hamnar på negativa räntor.

Oavsett vilket, om man ritar upp det här i ett diagram så ser det ut som följer:

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Linjerna i grafen ovan visar värdet på depån om den skulle säljas av ett enskilt år. Den röda linjen visar hur det ser ut om man behåller pengarna i depån och inte gör någon förändring överhuvudtaget. Den övre mörkblå linjen visar hur mycket pengar man skulle få ut om man sålde ett enskilt år och den genomsnittliga statslåneräntan ligger på 2 %. Den undre mörkblå linjen visar samma sak, dock med en genomsnittlig statslåneränta på 4 % per år.

Det är därför jag har ritat det som ett intervall eftersom jag tror att statslåneräntan kommer att röra sig i ett intervall över perioden. Så ett exempel är således:

Scenario 2015 2020 2025 2030
Vanlig depå 95 340 kr 130 397 kr 181 906 kr 257 591 kr
ISK med 2 % SLR 96 410 kr 137 459 kr 195 986 kr 279 431 kr
ISK med 5 % SLR 95 537 kr 130 158 kr 177 326 kr 241 586 kr

Mindre skillnad än jag trodde

Jag ska helt ärligt säga att jag blev lite förvånad över resultatet. Under förutsättning att jag har räknat rätt i min kalkyl, se nederst, så är skillnaden mycket mindre än jag trodde. Jag trodde att ISK var överlägset bäst men det var det inte. Det är bättre, absolut. Men inte överlägset. Nedanstående graf visar differensen mellan ISK och en vanlig depå. Det vill säga om beloppet är plus så är det bättre med ISK och beloppet visar  hur mycket bättre. Är beloppet mindre än 0 så visar det hur mycket sämre ett ISK är än en depå.

150221-diff2

Inte helt oväntat så beror det helt och hållet på hur den genomsnittliga statslåneräntan kommer att utveckla sig under perioden. Räknar vi på ett genomsnitt på 3.5 så är skillnaden under 5 000 kr ett enskilt år. Det är egentligen mer intressant med att ta den procentuella skillnaden och jag skulle säga att den spontant rör sig inom intervallet ±2 % i skillnad.

Vad är då slutsatsen egentligen, ska man byta? Jag skulle sammanfatta slutsatsen så här:

  • Börjar man ett nytt sparande, så ska man välja ett ISK, absolut!
  • Har man ett befintligt sparande så tycker jag också att man ska byta, oddsen är bättre om än bara marginellt.

Undantaget till att starta ett nytt sparande i ett ISK är om det är ett barnsparande då jag rekommenderar en kapitalförsäkring barn. Mer info om det finns i mina artiklar om barnsparande.

Undantaget till regeln ovan – beskattning enligt schablonregeln (24 % på beloppet)

Det finns naturligtvis undantag till alla regler. När jag testar i min kalkyl snabbt så verkar ovanstående resonemang gälla även vid en situation då 50 % av värdet i depån är vinst (=100 % värdeökning). När man kommer upp i mycket högre vinster så kan man även komma i kontakt med schablonregeln för beskattning av vinster. Tumregeln brukar säga att när man har över 400 % värdeökning i sin depå, då skattar man 30 % på 80 % av beloppet, det vill säga 24 % på  totalbeloppet.

Det enklaste i många sådana här fall är att sätta sig med sin bankman eller finansiella rådgivare och be dem räkna ut exemplen åt en (sådant är de duktiga på, men låt dem för guds skull inte ge dig råd vad du ska placera i… :-)

Mellanvariant om man är aktiv

En mellanvariant som man skulle kunna göra är att invänta nästa sättning på börsen och försöka sälja i en dipp. Då får man lägre momentan skatt och sedan köper man tillbaka samma placeringar fast denna gången i ett ISK-konto.

Den andra varianten som man också skulle kunna göra är att kombinera båda två:

  • Behålla befintliga placeringar i en vanlig depå (och eventuellt sälja av vid dipp)
  • Nytt sparande lägger man i ett investeringssparkonto

Eller någon annan variant. Tittar vi på den aktuella portföljen så är det faktiskt så att det är ett innehav som står för den mesta av värdeökningen (nästan 50 %), så då skulle man kunna sälja alla andra placeringar och flytta dem, men behålla kursvinnaren.

En ytterligare fördel – du slipper deklarera

En ytterligare fördel som du får med avseende på investeringssparkontot i förhållande till en vanlig depå är att du slipper deklarera de gånger du köper och säljer aktier eller fonder.

Fondskatt vid direktägande

När jag skrev artikeln så missade jag att ta med fondskatten som infördes 2012. I korthet innebär den att staten såg det som en fördel att direktäga fonder i förhållande till att direktäga aktier. Fördelen bedömde man till ca 0.4 % och den här beskattar man med 30 % på årlig basis. Skattesatsen är 30% vilket innebär att du kommer att skattas 0,12 procent för ditt totala innehav. Om du har ett innehav av 100 000 kronor så kommer du att få betala 120 kronor i skatt.

Om du har ett innehav på 100 000 kronor ska 0,4 procent av denna summa skattas, det vill säga 0,004 * 100 000 = 400 kronor. Din slutliga skatt kommer därmed att bli 30% av 400 kronor vilket är 120 kronor (=0.12 %).

Om man har ett investeringssparkonto så slipper man den skatten helt och hållet.

ISK är bättre vid utdelning

Johan påpekade i kommentarerna nedan ytterligare en fördel med ISK och det är att vid utdelning från aktier så är ISK mer förmånligt.

Vid 2% direktavkastning blir kapitalvinstskatten 0,6% (2×0,3) av totalen vid direktägande av aktier. Har man istället aktien i ISK så blir i dagsläget skatten 0,27%.

Räkna själv eller kontrollera min uträkning

Du får gärna ge feedback på kalkylen.

Relaterade artiklar

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

59 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej Jan! Jag äger gamla allemansfonder som idag bytt namn till SEB Sverigefond. Säljer jag åker jag på 21% skatt på försäljningssumman. SEB Sverigefond tar” 1% av värdet årlig avgift. Jag funderar på att sälja allt, ta smällen och köpa högutdelande aktier via ISK-istället. Jag tolkar dig som att detta alternativ sannolikt är bättre på lite sikt?

    Gravatar för användaren
    Staffan Gildebrand
  2. När du beräknar ISK-skatten, är det en viktig sak du inte nämner. Statslåneräntan kommer förstås inte att vara konstant. Den brukar inte heller vara oberoende av börskurserna, så man kan få ett rätt så stort räknefel om man antar at statslåneräntan är konstant.

    Vid en börstopp är räntan i allmänhet hög. Under de senaste åren har dock börsen gått upp en massa utan att räntan gått upp, vilket jag tycker är underligt. Hög börs gånger hög ränta blir hög skatt. Vid en börskrash är räntan i allmänhet låg. Låg börs gånger låg ränta blir hög skatt. Hade räntan istället varit konstant, skulle den totala skatten över en hel börscykel blivit lägre. För att kompensera för detta, kan man eventuellt räkna med en högre statslåneränta, men i och med att du missar att påpeka detta, är det kanske många som inte tänker på detta och därmed felaktigt får fram att ISK skulle vara förmånligare än vad det verkligen är.

    Gravatar för användaren
    Anonym
  3. En sak som inte tas upp är hur framtida beskattning av depå vs ISK kommer att vara. Vi vet idag att skatten på ISK är väldigt låg (och riskerar höjas i framtiden) och att skatten på depån är väldigt hög (vilket innebär att den kan sänkas framöver, i synnerhet när man nu diskuterar ränteavdragen). Dessutom kan man ta depån ”med sig” vid utlandsflytt och tömma den i det nya landet. Sverige har väl världens högsta kapitalskatt så de flesta hade gjort en nätt vinst. Eftersom vi inte vet nåt om framtiden är det säkrats att köra de alla tre; ISK, KF samt depån i ungefär samma proportioner.

    Gravatar för användaren
    amis
  4. Jag samtalade med en mindre bank. De sa att för att upprätta ett konto behöver man skriva på depå och isk konton. Men att man aldrig behöver använda depå-kontot. Stämmer det att jag inte berörs av depåkontot?

    Gravatar för användaren
    Micke
  5. Hej jan! Jag står inför ett vägskäl där jag funderar på att sälja av min breda altiedepå med indexfonder och välja att lägga över de på ett isk-konto.
    Jag undrar då lite. Hur tycker du att fördelningen borde vara?
    Ska jag börja med att sätta i räntor för att sedan kvartalsvis köpa indexfonder eller bara köpa upp samma fonder igen precis som min fördelning är på depån?
    Mvh tommy

    Gravatar för användaren
    Tommy
  6. Hej!
    Det pratas mycket om skatt när det gäller ISK, men min undran är en annan: Jag har noterat på Avanzas hemsida https://www.avanza.se/konton/isk.html är att det står att den statliga insättningsgarantin gäller. Vad betyder det? Så om jag via Avanzas ISK-konto köper Swedbank-fonder och Avanza-fonder och någon av bankerna går i konkurs, får jag då tillbaka mina penger? Det låter ju osannolikt….

    Men då började jag fundera: Vad händer om jag köper via aktie- & fondkonto, Avanza Zero- fonder och Avanza går i konkurs?
    Vad händer om jag köper via ISK, Avanza Zero-fonder och Avanza går i konkurs?

    Gravatar för användaren
    Yanni
    1. Hej!
      Tack för svaret. Jag har varit i kontakt med deras kundtjänst upprepade gånger utan att bli klok. Får bara en standardtext tillbaka (d v s utdrag från hemsidan eller riksgäldens hemsida, och eftersom jag inte är särskilt bevandrad i juridiska och börstermer så känner jag mig mest förvirrad)

      Det finns något som heter investerarskyddet som gäller upp till 250 000 kr. Men jag har inte förstått när den gäller. Det jag är mest fundersam över är vad som händer när jag köper indexfonder via en bank eller nätmäklare. Äger jag då aktier på respektive börs, eller är det Avanza som äger dem? D v s jag kommer att ev förlora mina pengar vid en ev. konkurs av Avanza? (Speciellt om jag skulle ha mer än 250 000 kr investerade i Avanza Zero) Börsen går ju inte i konkurs, men Avanza kan… (liksom andra banker, Handelsbanken, Swedbank mfl. som erbjuder indexfonder).

      Gravatar för användaren
      Yanni
    2. Hej Yanni,

      Tråkigt att höra att du inte varit nöjd med de svar du fått av oss. Jag försöker förklara närmare och om du vill så kan jag även ringa upp dig, skriv i så fall ett meddelande till oss från inloggat läge alternativt skicka ett privat meddelande till oss på Facebook så ordnar vi det!

      Jag vill först och främst poängtera att det är ytterst osannolikt att Avanza går i konkurs eftersom vi har en väldigt konservativ syn på risk och generellt tar väldigt lite risk i vår affär. Vi erbjuder till exempel inte blancolån och vi har inte heller vanliga bolån. Vi handlar inte med aktier för egen räkning och vi är helt finansierade genom eget kapital samt våra kunders inlåning.

      Beträffande Investerarskyddet så kommer det endast att träda i kraft om det är omöjligt att bestämma var dina värdepappren är någonstans. Det kan exempelvis vara för att de är mitt i en transaktion precis då vi går i konkurs. I normala fall så är dina värdepapper särredovisade och du har därför rätt att få ut dem även om vi går i konkurs. Aktier finns registerade i Euroclear som är helt skiljt från Avanza, och fonder är förvaltarregisterade i fondbolaget. Om du köper en indexfond så äger du andelar i fonden och det innebär alltså inte att du står direkt registerad på några aktieinnehav. Dessa regler gäller för både ISK och för Aktie- och fondkonto eftersom de båda är bankkonton, du har dessutom insättningsgarantin på de pengar som du har liggande i dessa konton. Du löper alltså inte någon större risk att förlora några pengar hos oss såvida du inte har mer än de 250 000 kr som Investerarskyddet täcker samt att du har otur att dina värdepapper är mitt i en transaktion då vi går i konkurs.

      Återkom som sagt var gärna om du vill att jag slår en signal och berättar mer!

      /Dan, Avanza

      Gravatar för användaren
      Avanza
    3. Viktigt att komma ihåg här är också, i VPdepå och ISK äger man som sagts värdepappren personligen. I en KapitalFörsäkring däremot, så är det bolaget som äger värdepappren, vilket inte alls är bra vid en konkurs…

      Gravatar för användaren
      Stefan H
    4. Hej
      Är det någon som kanske kan svara på denna frågan?

      Jag är idag kund hos Seb och har ett fondvärde över 250k i ”Swedbank Robur Medica” och undrar om man riskerar att bli av med fondvärdet över 250k kr ifall Swedbank eller Seb går i konkurs? eller är det endast om man gör en försäljning/köp vid tillfället av en konkurs som du kan bli av med det specifika beloppet som du säljer/köper?

      Har spenderat större delen av söndagen till att försöka hitta svaret själv men har inte blivit särskilt klokare.

      Gravatar för användaren
      Erik
  7. Hej Jan!

    Tack för en fantastisk blogg, mycket bra information kring privat ekonomi m.m.

    Jag fundera lite på det här valet mellan depå och ISK-konto. Jag hörde nu i veckan att de skulle höja skatten på ISK. Hur mycket tror du att detta kommer att påverka detta beslut? Du får gärna kommentera detta vid nått tillfälle.
    /Daniel

    Gravatar för användaren
    Daniel
  8. Hej Jan,
    Hittade din intressanta blogg när jag försökte hitta information om när ISK är bättre än VP-konto. Blev som du överraskad över hur liten skillnaden var. När jag använde ditt kalkylark tycker jag (utan att vara någon expert) som formeln för att räkna ut den procentuella skillnaden verkar skum, borde det inte vara en parantes omkring nämnaren i t.ex N39 =N38/(N36+N26)/2. Annars får du halva differensen på dubbla behållningen. En differens på 16000 på 190000 borde vara knappt 10%.

    /Rolf

    Gravatar för användaren
    Rolf
  9. Hej Jan!
    Får börja med att ställa in mig i ovationer gällande bloggen, mycket lättläst, tydlig och lärorik.
    Jag har två saker gällande excel-kalkylen.
    1) Så vill den för tillfället inte fungerar då det står ”error” i många av posterna så fort jag ändrar marknadsvärde.
    2) Sen har jag en fundering kring hur det skulle se ut om man även kunde sätta in fondavgiften och ha med den beräkningen då jag i min nuv. depå har en fondavgift på 1.25% och i min nybörjarportfölj har ett snitt på 0.17%
    Går det att få en uträkning med de variablerna för att se skillnaden i ett helt nytt sparande?

    Mvh, Carl

    Gravatar för användaren
    Carl
  10. Hej,
    Om man dessutom räknar med att aktier ger utdelning så blir fördelarna med ISK ännu tydligare.
    Vid 2% direktavkastning blir kapitalvinstskatten 0,6% (2×0,3) av totalen vid direktägande av aktier.
    Har man istället aktien i ISK så blir i dagsläget skatten 0,27%.
    /Johan

    Gravatar för användaren
    Johan
    1. Det där är en ofta förekommande felaktig uträkning. Du har glömt bort att i ISK så beskattas även hela det arbetande kapitalet som ger avkastningen.

      Om vi bygger vidare på ditt exempel och säger att totala avkastningen är 8%, dvs 6% värdeökning, så kan man säga att utdelningens andel av skatten på det arbetande kapitalet är 25% och 75% tillhör värdeökningen.

      Beräkningen på andelen blir då (förenklat på årsbasis)
      100/8 * 0,25 * 0,27 = 0,84%

      Avkastningsskatten + Andel av kapitalskatten = Faktisk skatt på utdelningen
      0,27 + 0,84 =1,11%

      Märk också att många även felaktigt påstår att om man tar ut utdelningen före kvartalsskiftet så är den helt skattefri. Det man undgår då är endast den mindre delen (0,27), merparten av skatten (0,84) går aldrig att undvika.

      1,11% är fortfarade mycket lägre än 30%, men mer än fyra gånger högre än det första värdet. Detta har mycket stor betydelse för vid vilken nivå på SLR och förväntad avkastning som man har break-even jämfört med VPdepå. Vid långtidsjämförelse och ränta-på-räntaeffekt får man inte heller glömma att dra bort värdeökningens andel också (+2,53% vid nuvarande superlåga SLR och ovan räkneexempel).

      Gravatar för användaren
      Stefan H
      1. Rätt säker på att min uträkning är rätt dvs 0,27% i skatt på hela kapitalet vid sparande i ISK.
        Vid sparande i depå blir utdelningsskatten noga räknat 30%*2%/102%=0,588% av totalen.
        Exempel:
        Köper 100kr aktier inom ISK och får 2% (2kr) i utdelning.
        Totalen blir då 102kr som beskattas med 0,27% dvs 0,2754 kr
        Om jag istället köper samma aktier i depå blir skatten 30% på 2kr dvs 0,6kr vilket motsvarar 0,588% av totalen.

        0
        Gravatar för användaren
        Johan
    2. Med värdet 0,588 så har du i den delen rätt matteformel och jämför äpplen med äpplen. Det är lätt att lura sig att tro att tex avrundningen till en värdesiffra som du hade innan ger nästan samma resultat. Men med ränta på ränta effekten så växer felet exponentiellt på ett sätt som inte är intuitivt. Jämför tex
      3^3 = 27
      med
      3,1415^3 = 31
      En värdesiffra ger helt fel slutresultat, dvs man måste vara noggrann.

      Men din matte och därför jämförelse är fortfarande fel till ISKs fördel. För den _årliga_ skatten du faktiskt kommer betala för ISK innefattar även kursvinsten på exempelvis 6%. Så du måste räkna med 0,27% * 108, inte * 102.
      För en VPdepå uppstår det också en latent skatteskuld på värdestegringen, men den stora skillnaden är att dessa pengar ligger kvar på ditt konto år efter år och bygger på din totala vinst med ränta på ränta.

      Sedan har ISK ytterligare en stor nackdel, man betalar skatt även vid förlust istället för att få avdrag. Dvs vid tex -10% på ett år så ska man i ISK betala
      0,27% * 90kr = 0,243 kr
      medans på VPdepå ”får man tillbaka”
      30% * 10kr = 3kr
      Dvs efter kvittning mot vinst har du 3,243kr mer kvar på ditt VPdepåkonto som kan generera avkastning år efter år med ränta på ränta.
      Så alla former av matematiska förenklingar som utgår från ”i genomsnitt går börsen upp” kommer ge en grov felaktig fördel till ISK.

      Gravatar för användaren
      Stefan H
      1. Ja, det gäller att hålla tungan rätt i mun när man skall räkna på skatten i Sverige :)
        0,6% fick jag fram felaktig då jag räknade på totalen innan utdelningen på 2% istället för efter så det var ingen avsiktlig avrundning men rätt skall vara rätt, 0,588% skall det vara.
        Skillnaden mellan 0,6% eller 0,588% i skatt handlar om att få behålla 99,4% eller 99,412%.
        Över 10år handlar det om att få behålla 0,994^10=0,94159435 alternativt 0,99412^10=0,942731701.
        Jag hyllar ränta-på-räntaeffekten men i detta fall tycker jag inte att den oavsiktliga avrundningen gav ”helt fel resultat”.

        Att jämföra skatten på aktieutdelning vid depå resp ISK är relativt enkelt då detta beskattas samma år i båda fallen.
        0,27% för ISK och 0,588% för VP.

        Skatt på värdeökning är ju lite knepigare då det för VP inte utfaller skatt förens man eventuellt säljer av aktierna.
        Det går att räkna på många exempel men i dagsläget, med låg beskattning på ISK, har i alla fall jag valt att ha aktierna i depå skattade och klara inför en eventuell skattehöjning då jag kan flytta över pengarna till depå utan att betala någon ytterligare skatt.
        Angående förlustavdrag så gäller det för depå att man har en realiserad vinst att kvitta mot vilket inte alltid är fallet vid en börsnedgång.
        Inom ISK så ”kvittas” vinst mot förlust automatiskt utan att man behöver sälja något.

        0
        Gravatar för användaren
        Johan
    3. Jepp, ISK är en mycket bra sparform på många sätt och med nuvarande extremt låga beskattning och en uppåtgående börs är den oftast det fördelaktigaste att ha. Jag använder ISK själv för merparten av mina börsinvesteringar för tillfället. Men det är viktigt att matematik och logik bakom jämförelser är korrekt så man vet vilka faktorer som påverkar och därför vet när det är dax att byta då förhållandena ändras.

      Att skatten på utdelning är lätt att jämföra är dock egentligen också en felaktighet och förenkling som gagnar ISK. Det stämmer i praktiken egentligen endast om man bara har ett enda innehav.
      Jämför tex med 5 olika innehav, alla utdelar 2% och snittvärdeökningen är 6%, men ett av innehaven gick back 10% medan en annan gick +16%.
      Hur ser skatten ut då?
      Jo ISK har fortfarande 0,27 * 108
      I VPdepån däremot kan man sälja den aktie som gick med förlust och kvitta mot utdelningsvinsterna i alla innehaven. Skatten på utdelningen blir då i praktiken 0,00% att betala det året.

      Detta exempel visar även hur man, under många år, kan utnyttja en större generell nedgång även om man inte skulle ha en enda aktie som ökat i värde.

      Gravatar för användaren
      Stefan H
  11. Om jag förstått det rätt så jämför du ”samma” portfölj i ISK och VP? Det är också ända sättet jag har sett jämförelser mellan dessa två göras på.
    Jag har dock ett annat upplägg på mitt sparande och undrar nu om jag har förstått de olika fördelarna och nackdelarna eller om jag är helt ute och cyklar.

    Jag sparar på lång sikt. I mitt fall rör det sig om åtminstone 30år (lite beroende på). Idag har jag ett VP där jag köper aktier i företag där utdelningarna tenderar att vara höga i kombination med att det anses vara stabila företag. Målet med detta sparande är att INTE sälja aktierna (om det inte blir nödvändigt) utan att ha utdelningen som ett litet lyxtillägg den dagen vi går i pension. Här borde väl ett VP vara mer fördelaktigt eftersom jag då endast betalar skatt på utdelningen jämfört med ett ISK?

    Jag ska nu komplettera detta sparande med ett lika långsiktigt (nästan) där jag tänkte vara mer aktiv och köpa/sälja aktier som jag tror på med syfte att få till en bra värdeökning som vi kan sälja av delvis vid pensionen för att betala vad som återstår av bostadslån och som vi i övrigt kan sälja när vi ”känner” för det. På ett vanligt VP hade stora delar av vinsten få ätits upp av skatt så här borde väl ett ISK vara en klar fördel?

    Gravatar för användaren
    Helena
    1. Hej Helena!
      Jag vet inte vad du räknar till högutdelande men att räkna på 3 % är inte särskilt högt. Du har säkert tänkt dig högre än så. Tar vi 3 % som exempel så betalar du 30 % på utdelningen d.v.s. får behålla 2,1 % medan i ISK så har du betalt en schablon i år på 0,27% d.v.s. du får behålla 2,73 %. Det innebär att brytpunkten i år är 0,90 % på enskilda aktier. Vid den nivån så betalar du 0,27 % i båda fallen. Som av en händelse så är det också vad genomsnittliga statslåneräntan låg på sista november i fjol vilket ligger till grund för ISK:s skatteberäkning. Beräkningen är egentligen lite mer avancera men enkelt uttryck så gäller det som jag beskrev ovan. Vad räntan kommer att ligga på sista november i år kan vi bara spekulera om men om Riksbanken här rätt, vilket de sällan har (de har varit sämst på att förutsäga räntan), så kommer den vara nära noll. Det gör att du med god sannolikhet har ett väldigt bra 2016 att se fram emot, om vi pratar skattemiljö. Skulle förutsättningarna förändras framöver kan du alltid byta från ISK till depå. Lycka till! Mr T

      Gravatar för användaren
      Mr T
    2. Även utdelningssparande är lämpligt att ha på ISK eftersom man md ISK även slipper skatt på utdelningar. Man får ju nästan anta att utdelningsaktier ger mer direktavkastning än statslåneräntan.

      Det verkar inte finnas så värst många meningsfulla innehav som är så markant bättre att ha på vanlig depå. Har du Korta räntefonder så kan det bör du hamna ganska nära brytpunkten och då kan det nästan kvitta.

      Gravatar för användaren
      Skyking
  12. Hej, jag trodde att jag fått en bra avkastning då värdeförändringen var betydlig i Nordeas stratega 50 respektive 70. Jag ser nu på era förklaringar att man borde ligga över 8% vilket endast gäller stratega 70, ca 8,7. – dessutom är avgiften 1,55 % vilket jag nu förstått är en uppförsbacke. Jag har min största besparing här. Nu går det dessutom ned.

    Bör jag istället investera i hus,bostadsrätt och hyra ut denna? Jag bor själv utomlands 3-5 år till.

    När det gäller husköp, hur mycket är det lämpligt att låna? Jag ser att om jag tex köper ett attraktivt hus för ca 9 miljoner och gör en kontantinsats kan jag genom uthyrningen ändå göra en vinst. Tänker jag fel? Min man vill inte ta lån utan köpa en billigare lägenhet där vi i stort sett investerar hela vårt sparkapital, och sedan hyr ut. Tacksam för din synpunkt. Elisabeth

    Gravatar för användaren
    Elisabeth
    1. Hej Elisabeth!
      För det första jämför du äpplen och päron. När Jan pratar om 8 % så gäller det aktier fördelat globalt under flera konjunkturscykler. De fonder du refererar till har 30 – 50 % räntor också vilket minskar din långsiktiga avkastningsförväntning men som också jämnar ut toppar och dalar. Det andra som du går bort dig på är att du pratar om avkastning hittills i år, Stratega 50, 6,51 %, och Stratega 70, 8,73 %, efter avgift. Det har gått två månader på 2015. Tittar du på årsavkastning 12 månader bakåt så har Stratega 50 levererat 22 % och Stratega 70 28,63 %. Du har fått god riskjusterad avkastning med tanke på att Sverige Index, ena halvan av päronet i det här fallet, har gett 28,4 %. Allt handlar om vilket tålamod du har. Ju mer aktier du har i portföljen desto större tålamod måste du ha. Allt handlar om vem du är. Vän av ordning måste jag påpeka att det var ett ganska unikt år i fjol då räntorna gav ett så fantastiskt bidrag vilket du inte kan räkna med framöver. Samtidigt fick det utländska inslaget i aktieportföljen en dopning genom dollarförstärkningen. Om vi tittar närmsta åren så skulle jag bedöma att en rimlig förväntning ligger på ca 4,50 % i årstakt på Stratega 50 och 5,50 % i Stratega 70. Om du vill ha en bekväm och enkel lösning fungerar den du har och vill du själv vara aktiv genom att rebalansera ditt innehav månadsvis så kan du plocka ihop ett antal aktie- och räntefonder enligt Jans princip. Fundera också på hur du reagerar på stora rörelser. Köper du mer aktier när det flyter blod på gatorna och säljer du när taxichauffören och expressen berättar hur du skall bli rik på snabba klipp? Om så är fallet passar en stor aktieandel och du är bekväm med rebalanseringen. Annars kan en lägre avkastningsförväntning passa bättre. Pengar skall inte göra ond. Allt handlar om, det Jan belyser så väl, girighet kontra rädsla. Lycka till med dina placeringar! Mr T

      Gravatar för användaren
      Mr T
    2. När det kommer till uthyrningsinvesteringar och jämförelse mot tex aktier, glöm inte att det relevanta är avkastningen på eget kapital. Så 5% avkastning ger med lån på 80% (minus ränte och köpekostnader) ca 3-4x högre avkastning, dvs 15-20%. Denna effekt finns enbart om ni lånar, investerar ni 100% eget kapital tappar ni den effekten.

      Men med all uthyrning följer en massa extra arbete och risk, inte minst om man bor utomlands, långt ifrån det man hyr ut…

      Gravatar för användaren
      Stefan H
    3. En miss nog många gör när de förringar avgifternas betydelse är nog att de jämför den med sparkapitalet och då låter kanske inte 1,5% så mycket.

      Om man däremot tänker sig sparandet som en pengamaskin och jämför med avkastningen så blir det värre, då blir avgiften närmare 20% av avkastningen. Då blir frågan om man är villig att låta banken ta 20% av din pension (samtidigt som det gnälls om att pensionärer går miste om jobbskatteavdraget på några procent).

      Liknande blir om man målsparar så kommer ju avgiften tära på kapitalet i flera år. Sparar du till ny bil i tio år så kommer det vara fem gånger årsavgiften (dvs 7,5%) som försvinner i avgifter.

      Gravatar för användaren
      Skyking
  13. Skatteuträkningen på ISK, när den är kopplad till statslåneräntan, gör att skattesatsen anpassas efter avkastningsföväntningarna. Jag menar om riskfria räntan är 5 % så har du kanske en förväntning på aktier runt 12% och är räntan 1 % kanske du är nöjd med 7%. Det gör enligt min mening att ISK är bättre över tid även om skatten rör sig. Sedan kan tilläggas att du förmodligen byter fonder någon eller några gånger under spartiden. Då bränner du av 30% och går miste om ränta på latenta skatteskuldeffekten som du ville åt utanför ISK. Slutligen så bör du återställa risknivån kontinuerligt. D.v.s. om du börjar med 70% aktier och de växer snabbare än övriga tillgångar så bör du sälja aktier och vice versa om aktier sjunker i värde så har du för lite aktier i förhållande till din ursprungsplan och bör köpa. Då uppkommer en härlig effekt. Du säljer dyrt och köper billigt. Länge leve ISK! Mr T

    Gravatar för användaren
    Mr T
  14. Hej!

    En fråga on topic men off topic. I en vanlig depå, som jag också har (tycker det är rimligt att skatta på en ev vinst), när man säljer fonder eller aktier – skattas vinsten automatiskt innan den sätts in på ens konto eller deklarerar man detta själv?

    Tacksam för svar!

    S

    Gravatar för användaren
    S
    1. Om det inte är en depå i en kapitalförsäkring så är det 30% som du skriver. Ingen skatt dras direkt. Fonder skrivs in automatiskt i deklarationen medan exempelvis enskilda aktier måste du redovisa på en k4 blankett. Helt onödigt att göra affärer utanför ISK då brytpunkten där skatten är lika hög utanför som i ISK går vid en halv procent i år. Lite slarvigt kan jag säga att all avkastning över 0,5% är gratis i . Jag hoppas att du har högre förväntning på dina innehav än 0,5? Du kan höra med ditt förvaringsinstitut om de kan boka över dina innehav till ISK. Fördelen är att du inte drabbas av några kostnader eller kursrisker. Nackdelen är att det blir en skattekonsekvens. Jag har själv gjort det på Nordea och det gick snabbt och var kostnadsfritt.

      Gravatar för användaren
      Mr T
    2. Ok – så att jag förstår: om jag flyttar mitt aktieinnehav från ett VPkonto från nordnetdirekt till mitt isk hos Skandia, dras inte skatt på vinsten utan jag deklarerar det själv i min 2015 årsdeklaration. Det betyder att jag kan köpa samma antal aktier igen i mitt isk (dvs hela beloppet förs över). Stämmer det? Påverkas vårens utdelningar eller bör jag vänta tills efter dessa för att flytta aktier?
      Tack Jan för ett mycket intressant och lärorik blogg!

      Gravatar för användaren
      Loulou5
    3. @loulou5

      Du ska definitivt flytta aktierna FÖRE utdelningen om du har möjlighet, då skatten på utdelning är lägre på ISK än vanlig depå för allt med högre avkastning än 0,90% (2015).

      Själva flytten är skattemässigt en försäljning, men alla aktier som flyttas får du behålla. Skatten betalas vid deklarationen.

      Gravatar för användaren
      Stefan H
    4. Oavsett ISK eller vanlig depå är du normal själv ansvarig för skatteinbetalningen, dvs får du en vinst på 100kr så trillar det in 100kr direkt på kontot och nästa år får du se till att ha pengar att betala skatten för. När det gäller KF däremot så är du inte skatteskyldig, men är däremot skyldig att betala för försäkringsbolagets skatt, dvs de kommer dra skatten direkt från ditt konto.

      Ett undantag är utdelningar från utländska aktier där källskatt dras direkt vid utdelning. Denna källskatt har du normalt rätt att kvitta mot skatt på kapitalinkomster. För ISK innebär detta schablonskatten (men tänk på att ränteavdrag kan stänga den möjligheten). En bonus med KF hänger samman med att det är försäkringsbolaget som är skattesubjekt, det innebär dels att utländsk källskatt kvittas mot schablonskatten oavsett dina ränteavdrag och dessutom får du del av avdrag mot schablonskatt för de kunder som inte nyttjar ”sitt” avdrag fullt ut.

      Gravatar för användaren
      Skyking
  15. Kom du ihåg att räkna bort 0,12 % i årlig skatt på fonderna om de ligger som fritt sparande, d.v.s utanför ISK?

    Gravatar för användaren
    Mr T
  16. Har du räknat med fondskatten i din beräkning? Den innebär ju en fördel för ISK också.

    Gravatar för användaren
    Skyking
  17. Tack för en bra artikel! Jag stod själv i valet för några veckor sedan och valde att sälja och byta till ISK. Jag räknade lite på det men en stor del av beslutet grundades faktiskt i att slippa deklarera affärerna och vet att beloppet är skattat och klart,

    Gravatar för användaren
    Ett Nytt Hus
  18. Skatten på ISK är inte 30% av medel förra året utan statslåneräntan 30 nov förra året.
    2015 är skatten alltså 0,27%, inte 0,486%
    Beräkningar med fel ingångsvärde blir sällan bra…

    Gravatar för användaren
    Stefan H
  19. Det är värt att nämna också om aktier i depå/vp-konto under innehavstiden ökar i värde med mer än 400 % så är schablonmetoden fördelaktigare vid beräkning av omkostnadsbeloppet än det verkliga anskaffningspriset. Denna metod innebär att man får använda 20 % av försäljningspriset som omkostnadsbelopp. Resterande del, det vill säga 80 % av försäljningspriset, räknas som vinst och ska beskattas med 30 procents reavinstskatt. Skulle tro att schablonmetoden i depån är fördelaktigare än ISK vid genomsnittlig SLR på 2 % som du har använt i ditt räkneexempel, men jag har inte räknat exakt. Inte omöjligt med värdeökning över 400 % vid långa sparperioder över 15 år. Vet någon om schablonmetoden får användas vid försäljning av aktiefonder eller gäller metoden endast vid försäljning av aktier?

    Gravatar för användaren
    Ado
  20. Jag har en magkänsla som säger mig att de som uppfann isk var smarta personer med uppgift att tjäna pengar åt sin arbetsgivare staten. Kanske ser de at det är nya tider nu och att detta är ett för framtiden bättre sätt att beskatta kapital. Om det nu blir så att ekonomisk tillväxt har nått ett tak och att recession blir normaltillståndet så har de proaktivt kommit på ett sätt att mjölka pengar av kapitalet även om det inte genererar vinst(-skatt). Fiffigt men cyniskt isåfall.

    Gravatar för användaren
    Erik
    1. En form av förmögenhetsbeskattning. Fast en frivillig sådan. Jag håller med – smart av kreatörerna.

      Gravatar för användaren
      Mathias
    2. Vet inte om jag skulle kalla det cyniskt. Det du nämner är naturligtvis en potentiellt stor nackdel men man får många fördelar med, inte minst att slippa deklarera varje köp/försäljning. Öppnar ju upp möjligheten att tex byta ut bankkonto med 0% ränta mot korttidssparande i relativt stabila preffar med 6-7% ränta efter skatt.

      För staten är det naturligtvis också fördelaktigt att veta ca hur mycket man får in i skatt varje år, istället för slumpmässiga belopp. Gör ju att det tex går att lägga en budget med mindre osäkerhet, även om skatten man får in teoretiskt är lägre.

      Så en ganska rättvis fördelning av fördelar & nackdelar och alternativet är ju dessutom valfritt.

      Gravatar för användaren
      Stefan H
    3. Det kan för övrigt nämnas att ISK-reformen tydligen är skattemässigt neutral (dvs att staten får in lika mycket skatt ändå). Jag har för mig att detta framgår redan i förarbetena – dvs det var inte avsedd som en skattesänkning.

      Liksom det är en fördel för spararen att slippa K4 så är det ju en fördel för SKV att slippa massor av K4-or att läsa igenom. Dessutom slipper man inlåsningseffekter, vilket skulle vara det riktiga motivet.

      Gravatar för användaren
      Skyking

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök