Belåna aktieportföljen eller inte belåna? Det är frågan.
Ett resonemang kring råd, för- &, nackdelar och risker med att höja avkastningen i en portfölj mha belåning...
Att använda belåning i sitt sparande är som att använda ett vapen – det kan hjälpa och rädda livet på dig och korta ner tiden till din ekonomiska frihet, men fel använt kan det också allvarligt skada dig så att du får börja om från noll eller till och med ta kol på dig så att du får börja om från minus.
I förra veckan skrev jag ett resonemang kring lån i artikeln om huruvida Göran Persson hade rätt i antagandet att den som är satt i skuld inte är fri.
- Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? - Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?
I kommentarerna framkom det önskemål om en artikel kring hur jag resonerar kring belåning. Denna artikeln är ett svar på den begäran. Jag vill först också vara tydlig med att så här gör jag och att det inte är något som jag rekommenderar nybörjare att göra rakt av. Det som gör följande resonemang möjligt för mig är framförallt ett ekonomiskt självförtroende och ett bra kassaflöde.
Den kände brittiske entreprenören sa vid ett tillfälle:
There is nothing in business that worries me.
För mig är det samma sak i den värdepappers-relaterade världen. Där är inget som kan hända med mina fonder eller aktier som oroar mig. Jag är t.ex. inte rädd för en krasch eftersom jag har varit med om några sådana. Jag är inte rädd för att mina pengar ska ta slut för att jag vet att jag inte föddes med de pengar som jag har idag utan jag har skapat dem själv. Jag har en grundläggande trygghet i att jag vet vad jag behöver göra i olika situationer som inträffar.
Med det sagt så kommer jag i den här artikeln visa att det som vid första anblick verkar riskabelt, egentligen är betydligt mindre riskabelt än det som många svenskar gör där ute till vardags.
Varför belåning överhuvudtaget?
Om jag ska ta ett trivialt exempel:
- Du lånar 100 kr på ställe A för en ränta på 2 %
- Du tar pengarna till ställe B (t.ex. en investering) och får 3 %
- Då kan du använda de 3 % för att betala av de 2 % och behålla 1 % till dig själv
Väldigt förenklat kan man säga att det här är bankernas affär – det så kallade räntenettot. De får in pengar billigt av oss som sätter in det på 0-räntekonton, sedan kan de låna ut pengarna till andra som betalar mer än 0 % och så tjänar de pengar på mellanskillnaden. I vissa sammanhang kallas det här även för arbitrage.
Frågan jag ofta får i resonemanget ovan, men blir det inte bättre om jag inte lånar den och bara använder min egna hundralapp. Jo, så är det så klart eftersom då slipper du betala räntan på 2 %, men då har du ju inte maximerat din inkomst. De 100 kr som du har skulle vara mycket smartare att använda till att betala räntan på ett lån på många, många fler hundralappar så att du kunde tjäna en större mellanskillnad.
Resonemanget är ungefär samma som för amortering. Vad händer om jag i ovanstående exempel beslutar mig för att amortera 100-lappen istället för att investera den? Jag slipper betala räntan på 2 kr, men å andra sidan får jag inte in de 3 kr heller vilket innebär att jag ”lämnar pengar på bordet” för någon annan att ta. Amortering gör en i många fall inte fattigare men det gör en inte så rik som man skulle kunna vara.
Amortera på boendet eller investera pengarna?
- Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
men resonemanget är samma. Om du idag har en ränta på bolånet på säg 1.50 % så är frågan att ställa sig:
Kan jag idag få en avkastning som är större än 1.50 %, det vill säga med 100 000 kr tjäna mer än 1 500 kr i avkastning på 12 månader?
I ovanstående har jag dessutom inte ens tagit hänsyn till att de flesta har en rabatt på räntan i form av ränteavdraget, vilket innebär att det i verkligheten inte ens är 1 500 kr man behöver ”slå” utan det räcker med ungefär 1 000 kr. Om svaret på den frågan är JA, då bör man investera om svaret är NEJ, då är amortering bättre.
Tittar man på historiska avkastningar så är ju 1.50 % relativt enkelt att slå. Många företag har i dagsläget utdelningar som är betydligt högre än 1.5 %, vilket gör att t.ex. jag tycker att svaret på den frågan är ganska självklart JA. Det roliga i sammanhanget är att Riksbanken kom i en analys om hushållens skulder den 27 januari 2014 fram till samma slutsats:
[..] Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder [..] Promemoria om hushållens skulder, PM 4 Hushållens amorteringsbeslut, sid 3
Precis enligt samma resonemang som ovan. Den jobbiga frågan att ställa sig utifrån ovanstående är:
Tänk om det är så att amortering inte är det smartaste jag kan göra med mina pengar?
Som en parentes så är det här en av mina anledningar till att jag inte gillar amorteringskravet personligen, även om jag fattar att det är bra för oss som folk. Men det drabbar ansvariga personer som mig som vet vad jag håller på med i min ekonomi. Men ibland får man ta en smäll för laget tänker jag. :-)
Det gäller att skilja på bra och dåliga lån
- Bra lån = lån som gör dig rikare på sikt
- Dåliga lån = lån som gör dig fattigare på sikt
Jag gillar enkla definitioner som ovan eftersom det gör det enkelt att komma ihåg. Jag behöver inte fundera på om det var en viss typ av lån som var bra eller inte, om det var räntan som avgjorde det eller liknande. Det enda jag behöver kolla på är i min ekonomi huruvida jag blev rikare i slutet av året eller fattigare.
Det gör det också att möjligt att resonera kring t.ex. bilen. För 5 år sedan när vår dotter Freja föddes så köpte vi en nyligen begagnad V70 för 200 000 kr. Vi lånade till den eftersom vi inte hade likvider just då. Är det ett bra eller dåligt lån?
Exakt, det är dåligt lån. Bilen gjorde oss fattigare varje månad och därmed var det ett dåligt lån. Om jag vänder på perspektivet. Jag reser rätt mycket i tjänsten till följd av föreläsningar och utbildningar i Balansekonomi och eftersom Freja går på ridskola utanför Malmö så behöver min fru köra henne ut dit själv. Volvon gör däremot att jag kan känna mig trygg när jag står på scen i vetskapen att när de kör ut, så har de en av de mer säkra bilarna man kan ha, vilket ger mig ett lugn. Är det ett bra lån?
Den här frågan tycker många är klurig. Svaret på frågan om huruvida bilen är motiverad så är svaret ”ja”. Bilen ger ju oss och mig ett rikare liv. Men, jag påstår att lånet fortfarande är dåligt. Utifrån det ekonomiska perspektivet har ju inget förändrats. Den gjorde ju oss fortfarande fattigare varje månad (lånet är sedan länge betalt). Det här är en viktig insikt anser jag – ibland kan dåliga ekonomiska affärer vara motiverade eftersom de ger andra mervärden såsom energi, lugn och harmoni.
Det är för mig precis samma resonemang kring boende, jag anser att vi har en stor bostadsbubbla i Sverige men jag tycker fortfarande det kan vara motiverat att köpa ett boende om man ser det som en konsumtion som gör en fattigare eftersom den för med sig andra värden som gör ens liv rikare.
Kontentan av vad jag försöker säga ovan är alltså att:
- Bra lån = utöka dessa (eftersom de gör att du tjänar än mer pengar)
- Dåliga lån = amortera så fort som möjligt
Galet att belåna aktier?
Låt oss säga att du har 15 000 kr, skulle du gå till banken och låna 85 000 kr för att investera i aktier?
De flesta tycker att det här låter helt galet – ett riktigt idiotråd. Jag håller faktiskt helt och hållet med och jag skulle avråda alla från att göra något sådant. Men, låt oss kolla i verkligheten. Känner du någon som har tagit 150 000 kr, lånat 850 000 kr – eller kanske till och med det dubbla – tagit 300 000 kr och sedan lånat 1 700 000 kr och köpt en bostadsrätt eller villa?
Sannolikheten är stor att du känner någon sådan, eller kanske till och med har gjort det själv. Det här är en av mina stora käpphästar. Vi tycker att det är galet att ta 15 000 kr och låna pengar till aktier, men att göra samma sak och multiplicera det med 2x, 3x eller till och med fler gånger – det är helt normalt för att alla andra gör det.
Då kommer vän av ordning att argumentera att det inte är samma sak, att bostäder är säkrare som investering. Tittar vi på den senaste 20 års perioden så är jag kanske beredd att hålla med. Men tittar vi över tid, så är svaret absolut inte. Jag påstår att en väldiversifierad investeringsportfölj har en lägre risk. Om inte annat så bygger resonemanget på att aktier åtminstone ger en årlig utdelning medan ett boende kostar pengar varje år och priset bestäms bara av vad någon annan är villig att betala för det i övrigt finns inget inneboende eller (litet) underliggande värde.
Det här har gjort många svenskar till miljonärer
- Insats: 2 000 000 kr (egna pengar)
- Inteckning: 0 kr (bankens pengar)
- Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr
Sedan ökar värdet på huset med 10 %, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Avkastningen har då varit:
- Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 2 000 000 = 0,1 = 10 %
Avkastningen är 10 %, precis som vi gjorde i antagandet. Låt oss då istället ta att man gör, som brukligt är och lånar till huset:
- Insats: 300 000 kr (egna pengar)
- Inteckning: 1 700 000 kr (bankens pengar)
- Köpeskilling/Värde på huset: 2 000 000 kr
Sedan sker samma sak och värdet på huset ökar med 10 % på samma sätt, från 2 000 000 kr till 2 200 000 kr. Det ger följande avkastningsuträkning för familjen:
- Avkastning = värdeökning / insatsen = 200 000 / 300 000 = 2 / 3 = 66 %
Det ger att avkastningen på eget kapital är en bra bit över 50 % även om man skulle räkna in finansieringskostnaden. Låt det här ske några år och du har situationen som vi har på bostadsmarknaden idag. Vi har många miljonärer som har tagit en, enligt mig, en ganska stor risk och räknat hem den till den milda grad att det här anses vara normalt och riskfritt. Vi kallar det till och med för bostadskarriär. Jag har skrivit i andra artiklar vad jag anser om det här.
Att använda belåning medvetet och kontrollerat
Hittills har resonemanget varit ganska teoretiskt, men hur kan man omsätta det här i praktiken. Det absolut enklaste sättet om man följer någon av mina två portföljer:
- RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
är via Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk). Båda dessa erbjuder nämligen belåning med värdepapper som säkerhet. De har både lite olika erbjudanden, hos:
- Avanza kallas det för Superlånet och har en ränta på 1,75 %
- Nordnet kallas det för Knockout-lånet och har en ränta på 0,99 %
Det vill säga att man kan låna pengar med sina aktier som säkerhet till ovanstående räntor. De har båda lite olika villkor för respektive lån.
Hos Nordnet som har bäst ränta
Hos Nordnet där jag använder det mest på grund av lägst räntor är villkoren för den bästa räntan:
- maximalt 40 procent av depåns aktuella belåningsvärde får vara utnyttjat;.
- depån får inte innehålla blankade positioner, terminer eller optioner; samt
- det finansiella instrument som utgör största andelen av depåns marknadsvärde får inte utgöra mer än 20 procent av depåns totala marknadsvärde om inte det finansiella instrumentet är en värdepappersfond eller specialfond (ej börshandlad fond) vilket i sådant fall får utgöra maximalt 60 procent av depåns totala marknadsvärde.
De har på depån även en visuell indikator som visar hur man ligger till. Det här är en skärmdump från en av mina depåer.
För en väldiversifierad portfölj påstår jag att det inte är några problem att uppfylla på dessa villkoren. Jag gillar just den visualiseringen, pluspoäng till Nordnet.
Hos Avanza som var först med konceptet
Hos Avanza fungerar det liknande. De har valt ut ett antal värdepapper som kvalificerar till Superlånet och villkoren är i stora drag:
- Du behöver minst tre aktier från listan över godkända aktier för Superlånet, eller fonden Avanza Zero som enskilt räknas som tre jämviktade aktier. De godkända värdepapprena är markerade med ett grönt ”S” på din kontoöversikt.
- Du kan låna maximalt 35 % av marknadsvärdet på ditt godkända innehav.
- Inget värdepapper – förutom Avanza Zero – får enskilt utgöra mer än 49 % av de godkända innehaven. Om det händer räknas belåningsvärdet automatiskt ner till maxgränsen 49 %.
- Du får inte ha några optioner, terminer eller blankningsaffärer på kontot.
Så villkoren är i princip liknande hos Avanza. Min upplevelse är dock att det är lite enklare hos Nordnet som räknar det generellt på portföljen medan Avanza gör en slags screening på aktier och fonder och dessutom har en högre ränta av någon anledning.
Höja avkastningen med hjälp av belåningen
En av anledningarna till att jag är förtjust i RikaTillsammans-portföljen trots att den över tid presterar sämre än ett aktieindex (läs mer här) är att volatiliteten är låg. Det betyder att den inte svänger särskilt mycket, varken upp eller ner. Nedanstående bild försöker illustrera det här.
I en portfölj med hög volatilitet så är svängningarna stora både och upp och ner. Om jag jämför RikaTillsammans-portföljen mot börsen så ser det enligt Nordnets siffror ut som följer:
Det betyder att volatiliteten i RikaTillsammans-portföljen är ganska exakt hälften mot Stockholmsbörsen. Jag kan ju justera avkastningen (och därmed risken) genom att belåna den här portföljen. Jag personligen tycker att det är ett smartare sätt att jobba med avkastningen än att höja risken genom att välja en mer volatil tillgång som t.ex. indexet.
Jag vet dock att många andra gör precis tvärtom, för att höja avkastningen så väljer de att ta en tillgång med en högre risk. Jag föredrar låg volatilitet eftersom då kan jag kontrollera risken på ett mer finsjusterat sätt. Tycker jag att risken blir för hög så är det bara att minska belåningen.
Jag ser dessutom konstant till att hålla mig innanför reglerna för att få de bästa räntorna eftersom räntan för lånet måste tas från avkastningen. Räntan för lånet är således ett sänke på avkastningen vilket man behöver vara medveten om. Eftersom jag håller mig innanför gränserna för de bästa räntorna betyder att jag sällan ligger belånad till mer än maximalt 40 % av portföljens värde.
Då portföljerna inte heller varierar särskilt mycket i värde från vecka till vecka eller månad till månad, på grund av den låga volatiliteten, så gör det också att jag kan sova lugnt om natten – där är inget dramatiskt som kommer hända portföljerna till följd av den välavvägda riskspridningen.
Räkneexemplet med 40 % belåning
- Portfölj 100 000 kr
- Förväntad avkastning: 7 %
Värde efter 1 år, 107 000 kr. Inget konstigt. Använder jag 40 % belåning med en ränta på 0,99 % så blir räkneexemplet:
- ( 100 000 + 40 000 ) * 1,07 – 0,0099 * 40 000 = 149 800 – 396 = 149 404 kr
Avkastningen i procent blir:
- ( 149 404 – 40 000 ) / 100 000 = 109 404 / 100 000 = 9,4 %
Det vill säga avkastningen har ökat från 7 % till 9,4 % eller med 2 404 kr efter att räntan är betald.
Låna på portföljen eller låna på huset?
Anledningarna till det här flera. Jag har en åsikt (som jag har haft fel om i flera år) om att vi är en bostadsbubbla och att priserna på fastigheter förr eller senare kommer att falla och ju mer övervärde man har i huset, desto större krockkudde har man. Jag är ju en fegis och påstår att man inte ska investera pengar man inte har råd att förlora. Tar vi det ett steg längre så ska man absolut under inga omständigheter riskera sitt boende och därmed sitt vardagsliv.
Jag anser dessutom att värdepapper är en bättre säkerhet än huset. Anledningen till det är att:
- De kan säljas partiellt (jag kan sälja 10 av mina 100 aktier, men det är svårt att sälja vardagsrummet i villan)
- Omsättningshastigheten (jag kan sälja en aktie på en minut under börsens öppettid, en husaffär tar månader)
Dessutom har bankerna möjlighet att tvångsinlösa dina värdepapper (är i princip alltid en sjukt dålig affär) vilket gör risken ofta ändå är begränsad. Lånar du på huset så finns inte kopplingen mellan lånet och värdepapprena och du kan hamna i en väldigt dålig situation. Dessutom är idag räntan på både Superlånet och Knockout-lånet i paritet eller till och med lägre än de genomsnittliga bolåneräntorna.
Tänk på skatteeffekten vid belåning av ISK eller KF
Det är något man alltså behöver ha koll på om man bara vill använda belåningen kortsiktigt, att man räknar in kostnaden både för räntan och skatten i form av överföringarna. Nordnet har en liknande lösning även om de inte har det som helt separata konton. Något som däremot är bra som jag upptäckte hos Avanza är att man kan föra över från kreditkontot till sitt vanliga bankkonto.
Det vill säga att man kan använda aktiebelåningen för att ta ut pengar från Avanza, det kunde man inte för några år sedan. Den praktiska tillämpningen skulle t.ex. kunna vara att om man vill köpa ha en kontantinsats och man har en stor mängd kapital, så behöver man inte sälja av kapitalet utan man kan belåna det och ta ut det.
Allmänna råd kring belåning av aktie- eller värdepappersportföljen
1. Inget för nybörjare
Jag skulle inte rekommendera att använda belåning till nybörjare som precis har börjat spara. Jag skulle nog till och med säga att det inte är något man ska använda eller ens överväga de första åren man sparar. Precis som man kan få en fantastiskt procentuell utväxling uppåt, så kan det gå lika fort neråt.
Ta exemplet med värdeökningen på det egna kapitalet i boendet med 66 % per år. Det är ju fantastiskt. Frågan är hur länge man klarar av det om det går åt andra hållet, där en 10 % värdeminskning på huset motsvarar en 66 % förändring i det egna kapitalet. Det går ganska snabbt att sudda ut en kapitalinsats på ett hus eller en aktieportfölj.
Matematiken gör alltså ingen skillnad på hävstång i endera riktning. Precis som du kan få en överavkastning så kan du potentiellt också förlora mer än du har satt in. Du kan nämligen både förlora ditt egna kapital som du hade från början och sedan även vara skyldig det som du lånade för att investera. Situationer där förlusterna kan bli större än det insatta kapitalet ska man som investerare ha en väldigt, väldigt stor respekt för anser jag.
Det andra faktorn till att jag avråder nybörjare från att belåna sin portfölj är att det är jobbigt att se sina investeringar sjunka i värde. Ännu jobbigare är det att se belånade tillgångar sjunka i värde. På samma sätt finns den så kallade ”slippery slope” där man belånar och det går bra, vilket gör att man ökar den ännu mer och det går ända fram tills den dagen det inte går längre.
2. Avfärda inte alla lån som dåliga
Rätt använt är belåning ett fantastiskt verktyg och det förtjänar sin plats i verktygslådan. Att avfärda belåning är som att avfärda skruvmejsel. Visst kan du använda en hammare för att slå in en skruv, men det är väldigt omständigt och det blir inte särskilt bra. Däremot behöver man vara väl medveten om när man ska använda spiken och hammaren eller skruven och skruvmejseln. Var sak löser sin uppgift vid olika tillfällen.
En lyckad belåning kan nämligen korta ner tiden till ekonomiskt oberoende avsevärt, men det kan också som jag skriver ovan göra att du får börja om från noll eller till och med minus.
3. Sätt upp egna regler och följ dem nitiskt
Innan man använder sig av belåning så behöver man sätta upp regler för sig själv och följa dem extremt noggrant. Jag själv har reglerna:
- Alltid hålla mig innanför reglerna för lägsta räntan hos respektive leverantör, implicit blir det
- Max 30-40 % av beloppet
- Max 20 % i en enda investering
- Inga negativa positioner
- Inga derivat
- Ränta på i dagsläget under 2 %
- Bara belåna då den förväntade avkastningen är minst 2-3 gånger räntekostnaden
- Noggrant följa upp belåningen kontinuerligt
4. Var sjukt noggrann med vad du belånar
Även om Avanza och Nordnet gör en hel del av jobbet åt dig i och med sin värdering av de underliggande belåningsbara aktierna och fonderna, anser jag att man behöver vara sjukt noggrann med vad man belånar. Jag själv gjorde missen för ett antal år sedan att jag lånade för att investera i onoterade aktier och min lägenhet i Turkiet. Det var två riktigt usla investeringar som gjorde att jag hamnade ca 600 000 kr minus eftersom de gick i stöpet.
Det är det här jag menar att belåning kan slå ihjäl en, för det gjorde det nästan med mig. Under ett par år amorterade vi 10 000 kr i månaden på dessa lån utan att få något som helst för det. Det är därför jag idag absolut under inga omständigheter skulle belåna något utanför Avanza / Nordnet, förutom kanske ett boende. Jag vet att många belånar enskilda aktier, men jag tycker det är läskigt och belånar i princip bara portföljer med breda fonder där inget enskilt innehav kan gå i konkurs eller förlora hela sitt värde.
5. Räkna på hur lång tid det skulle ta att återbetala lånet med ditt kassaflöde
Något som jag själv brukar räkna på är att även i den situationen att det skulle skita sig kungligt och investeringen skulle förlora sitt värde och jag skulle stå där med lånet. Hur många månader eller år, skulle det ta mig att täcka den förlusten. Det vill säga att om jag t.ex. belånar med 120 000 kr och jag har ett sparande på 10 000 kr i månaden, det betyder att det behövs 1 års sparande för att täcka förlusten. Tycker jag det är rimligt?
6. Ligg inte maxbelånad
En sista regel som jag har är att inte ligga maxbelånad. Det kan nämligen finns tillfällen på marknaden då tillgångar sjunker extremt i värde, i t.ex. börskrascher och då kan man vilja utnyttja en kredit för att handla på sig värdepapper som har sjunkit för mycket. Marknaden tenderar nämligen överreagera och vi har flera situationer de senaste 15 åren där börsen har fallit med mellan 25-50 %. Dessa situationer kommer att komma igen, men det här kräver också erfarenhet, discipline och enormt mycket tålamod.
Så här tänker jag, hur tänker du? Kommentera gärna, jag ser fram emot diskussionen! Tack. :-)
Relaterade artiklar
- Hade Göran Persson rätt om att den som är satt i skuld inte är fri? - Tänk om det är så att du har för lite lån eller helt enkelt fel typ av lån?
- RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
- Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna? - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
