Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå

Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå

Vid vilken avkastning blir ett ISK/KF-konto mer lönsamt skattemässigt än en vanlig depå?
Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå

En av de svåraste sakerna att lista ut när man ska välja mellan att spara i ett investeringssparkonto eller i en vanlig depå är att se vilket alternativ som ger lägst skatt.

För att beräkna när investeringssparkonto eller kapitalförsäkring är lönsammare än en vanlig depå kan man använda följande resonemang och formel. Notera att det här är en liten förenkling som är till för att fatta ett strategiskt beslut och inte 100 % korrekt (men ändå iaf. 98 %). För exakt information om hur skatten räknas fram, kontakta Skatteverket.

Skatten för ett investeringssparkonto beräknas automatiskt av Skatteverket och den bestäms genom det totala värdet vid ingången på varje kvartal inklusive insättningar du gjort under kvartalet. Kapitalunderlagen multipliceras med statslåneräntan (i dagsläget: 2,09 %) vilket blir schablonintäkten. Den beskattas sedan som inkomst av kapital med 30 %. I skrivande stund för 2014 blir det således ca 0.63 % i skatt (=2.09 % * 30 % = 0.627 %).

Skatten för ett investeringssparkonto beräknas enligt följande:

skattISK = (statslåneräntan * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)

Skatten för en vanlig depå beskattas enligt följande:

skattDepå = totalt belopp * avkastning * 30 %

Genom att sätta dessa två lika med varandra kan jag räkna ut när skatten för de olika typerna av konto blir samma. Det vill säga:

skattISK =skattDepå

Vilket är samma sak som:

 totalt belopp * avkastning * 30 % = (statslåneräntan * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)

Om vi förenklar genom att:

slr =statslåneräntan * 30 %
tb = totalt belopp
a = avkastning

Får vi:

tb * a * 30 % = slr * ( tb + a * tb )
tb *a * 30 % = slr * tb + slr * a * tb

I ovanstående ekvation har vi tb på båda sidor =, vilket innebär att vi kan förkorta bort det. Det stämmer ju med resonemanget eftersom vi jämför om vi skulle ha samma belopp och samma vinst antingen i den depå eller i en kf. Det ger:

30 % * a = slr + slr * a

Löser vi då ut vid vilken avkastning (”a”) som skattesatserna för de två olika kontona blir lika, blir det:

a * ( 30 % – slr ) = slr

Som i ett sista steg kan räknas ut som:

a = slr / ( 30 % – slr )

Sätter vi in dagens 2.09 % som är dagens befintliga statslåneränta så blir det:

2.09 % * 30 % /( 30 % – 2.09 % * 30 %) = 0.627 % / 29.37 % = 2.13 %

Det betyder att i nuvarande läge så behöver man en avkastning om minst 2.13 % för att den ISK ska vara mer lönsam än en depå.

Sätter vi in några olika statslåneräntor i en tabell får vi följande resultat där en ISK och en vanlig depå balanserar:

Statslåneränta Brytpunktsavkastning för ISK/KF vs depå
1.00 % 1.01 %
1.50 % 1.52 %
2.00 % 2.04 %
2.50 % 2.56 %
3.00 % 3.09 %
3.50 % 3.63 %
4.00 % 4.17 %
4.50 % 4.71 %
5.00 % 5.26 %

Notera alltså att ovanstående är den avkastningen då ett investeringssparkonto eller kapitalförsäkring ger exakt samma skatt som om du hade sålt av alla vinster i vanlig depå. Det vill säga att om:

  • Statslåneräntan är 2.00 %
  • Din avkastning under året har varit 2.04 %

Så hade det inte spelat någon roll om du hade haft pengarna i en depå eller isk/kf. Skatten hade blivit exakt likadan.

I siffror ser det ut som följer:

skattISK = (statslåneräntan * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)

skattISK = (2.00 % * 30 %) * (100 000 + 2.04 % * 100 000) = 612 kr

Skatten för en vanlig depå beskattas enligt följande:

skattDepå = totalt belopp * avkastning * 30 %

skattDepå = 100 000 * 2.04 % * 30 % = 612 kr

Om avkastningen istället hade varit 8 % och statslåneräntan fortfarande varit 2.00 % så skulle ISK/KF vara mer förmånligt. I siffror:

skattISK = (2.00 % * 30 %) * (100 000 + 8.00 % * 100 000) = 648 kr

Medan det för den vanliga depån skulle blivit väsentligt mer:

skattDepå = 100 000 * 8.00 % * 30 % = 2 400 kr

Med ovanstående förutsättningar hade du alltså sparat 1 752 kr på att ha dina investeringar i ISK/KF istället för i en vanlig depå.

Rent skattemässigt är slutsatsen således att en ISK/KF-lösning är för de flesta långsiktiga investerare mer lönsam än vad en vanlig depå är. Dock finns det naturligtvis några få och enstaka undantagsfall.

Relaterade inlägg

Relaterade etiketter och ämnen

avkastning, Investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring, läsarfråga, schablonsiffror, skatter, strategi

Kommentera

13 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag har c:a 6 miljoner i en IS och räknar med en årlig avkastning på 4 procent. Funderar på om schablonbeskattningen av ISKn löpande kommer att ”stjäla” mer av kapitalet än att skatta för vinsten när den väl realiseras. Vad tror du?

    Gravatar ikon för användaren
    Kenta
    1. Vit pil

      Jag tror att det lönar sig med en ISK om ditt mål ligger på ca 4 procent. Men jag skulle rekommendera att du pratar med ett proffs. Henrik Tell som brukar kommentera här på bloggen är en oberoende rådgivare. Du hittar honom effektivff.se. Hälsa från mig.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Bra beräkning. Det finns bara en sak som är missad. Man betalarskatt på insättningar också. Om vi räknar att ”totalt belopp” kommer från en insättning då måste avkastingen vara dubbelt som mycket (jämfört med tabellen). Beräkningen stämmer väl under förutsättningen att pengarna redan finns i kontot och ingen insättning är gjord.

    Gravatar ikon för användaren
    Sanvi
  3. Vit pil

    Hej,
    totalt belopp * avkastning * 30 % = (statslåneräntan * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)

    övestämmer inte med detta

    tb * a * 30 % = slr * ( tb + a * tb )

    du har glömnt 30% här
    slr * ( tb + a * tb )

    Mvh

    Gravatar ikon för användaren
    Carlos Bueno
  4. Vit pil

    Hej Jan!
    Jag skickade dig ett mail häromdagen med en bifogad excel-fil för att beräkna när ISK/depå är lönsamt. Har du fått det? Annars kan jag testa att skicka det igen. Om ja, hänger du med på hur jag har kommit fram till det som står i filen? Om nej, så kan jag skicka en förklaring imorgon under skoldagen, alternativt imorgon kväll efter det att jag har tränat (ifall jag inte får tillfälle i skolan).

    En annan sak att ta hänsyn till är hur stora lån man har. Såvitt jag har förstått det så kan man väl kvitta skatten på inkomst av kapital från försäljning av fonder i en depå mot räntan på lån. Om lånen är förhållandevis stora i jämförelse med kapitalet i fonder kan väl det man säljer av i depån för att balansera kvittas så att man ej behöver skatta (förutom att man kan dra av 30% på förlusten genom räntekostnaden på lånet). (Jag vet inte om detta blev så bra formulerat då jag är extremt trött.)

    Jag skickade dig även ett annat mail i söndags eftermiddag med några frågor som jag hoppades på att du kunde besvara.

    //Filip

    Gravatar ikon för användaren
    Filip
  5. Vit pil

    Hej Jan!
    Jag skickade dig ett mail häromdagen med en bifogad excel-fil för att beräkna när ISK/depå är lönsamt. Har du fått det? Annars kan jag testa att skicka det igen. Om ja, hänger du med på hur jag har kommit fram till det som står i filen? Om nej, så kan jag skicka en förklaring imorgon under skoldagen, alternativt imorgon kväll efter det att jag har tränat (ifall jag inte får tillfälle i skolan).

    En annan sak att ta hänsyn till är hur stora lån man har. Såvitt jag har förstått det så kan man väl kvitta skatten på inkomst av kapital från försäljning av fonder i en depå mot räntan på lån. Om l

    Jag skickade dig även ett annat mail i söndags eftermiddag med några frågor som jag hoppades på att du kunde besvara.

    //Filip

    Gravatar ikon för användaren
    Filip
  6. Vit pil

    En vanlig depå är mer lönsam långsiktigt även vid låg statslåneränta ifall inga omplaceringar görs. Anledningen till det är att man betalar skatten i framtiden istället för löpande. Då växer dessa pengar under tiden tills du säljer. Det krävs dock en tidsram på ett par decemier (beroende på statslåneräntan) och att placeringarna förblir orörda (ofta vill man dock justera och omfördela till sin ursprungliga tänkta procentuella fördelningen av sparandet).

    Gravatar ikon för användaren
    Filip
    1. Vit pil

      Kan du visa en uträkning på det? För jag kommer inte fram till det resultatet nämligen…

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej,

      Detta stämmer som sagt bara om man säljer av alla innehav varje år. Om man tänker spara långsiktigt till pension eller sina barn och har med i beaktande att statslåneräntan kommer bli betydligt högre i framtiden kan det bli helt andra resultat. Tycker att Klas spreadsheet var väldigt bra, den genomsnittliga statslåneräntan senaste 20 åren är 6 %, knappa in den eller sänk den till 4-5 % och se vad som händer på långsikt.

      Gravatar ikon för användaren
      Johan
  7. Vit pil

    Jag noterar att du har gjort denna beräkning som om du omsätter hela portföljen varje år.
    Jag skulle tro, med din beskrivning av ”pengamaskinen”, att du i verkligheten säljer av en helt obetydlig del av portföljen varje år.
    Eftersom en vanlig depå inte beskattar vinst ”på papperet”, utan först vid uttag (dvs försäljning) och att man i detta fall slipper den
    ränta-på-ränta-effekt som den årliga beskattningen faktiskt utgör och att dessutom värdestegringen inte beskattas alls innan försäljning så tror jag att din uträkning behöver justeras en hel del. Jag tror t.ex att du kommer att hitta en liknande brytpunkt i tid.
    När det gäller deklarationsbesvären kommer de inte heller att uppstå innan försäljning.

    PS. Jag skulle tro att ett belysande exempel skulle räcka för att visa detta, motsvarande som du visat andra ränte-effekter över tid.
    PPS. Om du gör ett nytt inlägg för detta hoppas jag att du lämnar en kommentar till detta nya inlägg med en länk till det här.

    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Erik
    1. Vit pil

      Jag har försökt räkna på ränta-på-ränta-effekten.
      Här är mitt google spreadsheet

      Jag tycker det verkar som om ISK är bättre än aktiefond även över tid, förutsatt en viss (”rimlig”) vinst.

      Om jag räknar med Jans statslåneränta på 2,09% så kommer jag fram till att Jans brytpunkt på 2,13% är korrekt om man sparar i *ett* år. Men aktiefond blir mer lönsamt om man sparar i mer än ett år vid brytpunkten.
      Den långsiktiga brytpunkten jag kommer fram till är ungefär 2,9%. Då är ISK bättre även vid 30år.

      Om jag räknar med genomsnittliga statslåneräntan 2015, 0,65% så får jag en brytpunkt på blygsamma 0,71% vinst per år.

      Om jag räknar med Jans schablonvinst på 8% och ett startkapital på 1Mkr, så är ISK 306kkr bättre än aktiefond efter tio år.

      Men jag är ingen ekonom så rätta mig gärna (fast jag är teknisk fysiker, precis som Jan, så jag är inte helt ovan vid siffror) .
      Observera också att mina beräkningar inte ger någon vikt vid faktumet att aktiefonder kan kvitta vinst mot förlust.

      Gravatar ikon för användaren
      Klas Mellbourn
  8. Vit pil

    Bör man inte räkna med ränta på ränta över den tid man sparar på ISK respektive Fonddepå? Skatten på ISK påverkar ju i viss mån den mängd pengar man kunde haft investerade under hela investeringstiden.

    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
    1. Vit pil

      Oj… ja, det kanske man borde. Kommer spontant inte på ett sätt att göra det på annat än numeriskt. Eller har du en idé?

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson