Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå
Vid vilken avkastning blir ett ISK/KF-konto mer lönsamt skattemässigt än en vanlig depå?
En av de svåraste sakerna att lista ut när man ska välja mellan att spara i ett investeringssparkonto eller i en vanlig depå är att se vilket alternativ som ger lägst skatt.
För att beräkna när investeringssparkonto eller kapitalförsäkring är lönsammare än en vanlig depå kan man använda följande resonemang och formel. Notera att det här är en liten förenkling som är till för att fatta ett strategiskt beslut och inte 100 % korrekt (men ändå iaf. 98 %). För exakt information om hur skatten räknas fram, kontakta Skatteverket.
Skatten för ett investeringssparkonto beräknas automatiskt av Skatteverket och den bestäms genom det totala värdet vid ingången på varje kvartal inklusive insättningar du gjort under kvartalet. Kapitalunderlagen multipliceras med statslåneräntan (i dagsläget: 2,09 %) vilket blir schablonintäkten. Den beskattas sedan som inkomst av kapital med 30 %.
I skrivande stund för 2023 är ISK skatten ca 0.88 % i skatt (=(1.94 % + 1.00 )* 30 % = 0.882 %). Det i sin tur leder till att den förväntade avkastningen behöver överstiga ca 3 % per år för att det ska vara mer lönsamt med ett ISK än en vanlig depå.
Skatten för ett investeringssparkonto beräknas enligt följande:
skattISK = ((statslåneräntan + 1 %) * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)
Skatten för en vanlig depå beskattas enligt följande:
skattDepå = totalt belopp * avkastning * 30 %
Genom att sätta dessa två lika med varandra kan jag räkna ut när skatten för de olika typerna av konto blir samma. Det vill säga:
skattISK =skattDepå
Vilket är samma sak som:
totalt belopp * avkastning * 30 % = ((statslåneräntan + 1 %) * 30 %) * (totalt belopp + avkastning * totalt belopp)
Om vi förenklar genom att:
slr =(statslåneräntan + 1 %)
tb = totalt belopp
a = avkastning
Får vi:
tb * a * 30 % = slr * 30% * ( tb + a * tb )
tb *a * 30 % = slr * 30% * tb + slr * 30 % * a * tb
I ovanstående ekvation har vi tb på båda sidor =, vilket innebär att vi kan förkorta bort det. Det stämmer ju med resonemanget eftersom vi jämför om vi skulle ha samma belopp och samma vinst antingen i den depå eller i en kf. Det ger:
30 % * a = slr * 30 % + slr * 30 % * a
Löser vi då ut vid vilken avkastning (”a”) som skattesatserna för de två olika kontona blir lika, blir det:
a * ( 1 – slr ) = slr
Som i ett sista steg kan räknas ut som:
a = slr / ( 1 – slr )
Sätter vi in siffrorna för 2023 där dagens befintliga statslåneränta är 1.94 % så blir det:
( (1.94% +1.00%) /( 1 – (1.94% + 1%) * 30 %) = 3,03 %
Det betyder att i nuvarande läge så behöver man en avkastning om minst 3.03 % för att ISK ska vara mer lönsam än en depå. Sätter vi in några olika statslåneräntor i en tabell får vi följande resultat där en ISK och en vanlig depå balanserar:
Relaterade inlägg
- Diskussion i forumet: Beräkning av brytgränsen för ISK 2023
- Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK? - Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?
- Kalkylator – Behålla värdepappersdepå eller byta till ISK? – Räkna själv med RikaTillsammans-kalkylatorn och jämför dina siffror
- Vad ska man välja? En vanlig aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto - En genomgång av fördelar och nackdelar av de olika alternativen för en nybörjare
- Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK - Regeringen inför ett skattegolv i ISK på 0.375 % och lägger till 0.75 % på statslåneberäkningen
- Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
