På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam)
Sök:

På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam)

Specialavsnitt: Reseberättelse och min reflektion efter 10 dagars researchresa i Kenya

På researchresa hos Better Globe i Kenya, juni 2019 (reklam)

För ett par dagar sedan kom jag hem efter att ha varit 10 dagar i Kenya där jag har rest runt för att göra en uppföljning och research på Better Globe. Det är ett företag som jag har investerat i och samarbetat med sedan 2008. Deras affärsidé är att genom trädplantering lyfta människor ur fattigdom. De gör det genom att skapa arbetstillfällen, utbildning och finansiering av mikrolån. Intentionen är att bidra till en bättre värld på kommersiella villkor genom att även ge en möjlighet till avkastning till de kunder runt om i världen som finansierar verksamheten genom sina trädköp. Resan tog mig ut på den allra fattigaste landsbygden i Kenya och till Lamu, ett område nära gränsen till Somalia som UD avråder att åka till på grund av säkerhetsläget. Det här är mina betraktelser, min reflektion och min reseberättelse.

Det här var mitt femte besök i Kenya sedan 2008. Jag har tidigare varit på plats och besökt verksamheten 2008, 2012, 2015 och 2017 eftersom jag har ett samarbete med Better Globe där jag får provision för de träd som säljs via min sponsrade länk. Min ambition har varit att besöka verksamheten ungefär vartannat år för att höra mig för hur det går, med egna ögon se att man utvecklar verksamheten, träffa VD, finanschefen, ledningen och de anställda och inte minst se den påverkan som mina och andras pengar gör ute på fältet. Sagt och gjort, jag reste vid midsommar och kom tillbaka i tisdags.

Företaget som jag besökte, Better Globe Forestry Ltd. är ett kenyanskt skogsbolag. De planterar träd på egna plantager och hos partnerbönder i Kenya och Uganda. Det unika är att de planterar två trädslag – Mukau (Melia volkensii) och Giant Lira (Melia azedarach) – som i princip ingen annan odlar på kommersiell basis i östra Afrika. Framförallt är det ingen som odlar dem i semiöken-områden, något som har väckt mycket positiv uppmärksamhet från internationella organisation såsom ICRAF. Se t.ex. intervjun med f.d. generaldirektören som jag gjorde 2015. Träden är av mahognytyp som kan jämföras i kvalitet med t.ex. Elgon teak enligt Kenya Forestry Research Institute och andra ädelträdsorter vilket gör dem väldigt värdefullt. Den andra unika faktorn är att dessa träd växer enormt fort och de går att avverka redan efter ca 10 – 20 år. Det är en enormt stor skillnad mot svenskt skogsbruk där vi avverkar först efter 80 – 120 år.

Det som gjorde att jag fastnade för företaget redan 2008 var att man hade en väldigt tydlig profil mot det etiska, sociala och hållbara. Man skulle göra gott, bidra till bättre miljö och dessutom skulle det göras på kommersiella villkor för alla inblandade parter. Extra viktigt var det för en av grundarna som hade lån erfarenhet från arbete inom bistånd. Mig tilltalade det som handen i handsken eftersom jag vet att våra sparpengar har t.ex. en större miljöpåverkan än vår bilkörning. Jag vill spara en så stor del av mina pengar på ett så klimatsmart sätt som möjligt. Jag funderar nämligen en hel del på vad det är för en värld jag lämnar efter mig till mina döttrar. I Kenya har man t.ex. de senaste 50 åren huggit ner 90 % av all skog, 75 % av alla fiskeytor är utfiskade eller hotas att bli tömda på fisk och så vidare. Det är något som jag har skrivit om i flera artiklar t.ex. här och här. Studier har dessutom visat plantera träd söder om ekvatorn är extra bra utifrån ett klimatperspektiv. Senast i dagarna kom en studie i tidningen Science som visade att om man massplanterar träd så kan man kompensera för 20 års utsläpp utan att påverka vår levnadsstandard.

Förutom att plantera träd som binder koldioxid från atmosfären och minskar problem med erosion, hjälper man människor att lyfta sig själva ur fattigdom. Man gör det främst på tre olika sätt – genom att skapa arbetstillfällen, genom att utbilda bönder i effektivare jord- och skogsbruk och genom att finansiera uppstarten mikrolånbanker. Man hjälper även till med kompetens kring effektiv användning av vatten, något som är ett stort problem i den torra semiöknen.

Verksamheten finansierar och drivs genom att man får inkomster från sälja träd och s.k. donationspaket runt om i världen, framförallt i Sverige, Norge och Danmark. Dessa donationspaket kostar 53 EUR (=ca 550 kr) i månaden. Redan här tycker jag att de flesta av oss med en god ekonomisk situation i Sverige borde köpa dessa donationspaket. Som jag kommer beskriva och visa i artikeln så gör verksamheten väldigt mycket gott på plats. Det är stor skillnad för mig att skriva om Better Globe idag när det finns en 10+ år med historik och resultat mot när jag skrev om det för första gången 2008.

Tack för den här gången och på söndag är vi tillbaka precis som vanligt.
Jan Bolmeson
(som är väldigt glad att vara hemma i trygga Sverige)

PS. Jag kan även tipsa om en magisteruppsats från Uppsala universitet som gjordes om Better Globe av studenterna Amanda Lundberg och Linnéa Lundeborg. Den är 50 sidor lång men beskriver väldigt väl verksamheten och är dessutom en etnografiskt fallstudie med en analys ur ett ekofeministiskt perspektiv. Nu är jag nördig och part i målet, men det var länge sedan jag blev så uppslukad. Hatten av till er Amanda och Linnéa, särskilt eftersom de skriver om både bra och dåliga saker. 😎 DS. 

Magisteruppsats från Uppsala Universitet som gjordes om Better Globes påverkan och framförallt utifrån ett feministiskt perspektiv.
Magisteruppsats från Uppsala Universitet som gjordes om Better Globes påverkan och framförallt utifrån ett feministiskt perspektiv.

Sammanfattning av artikeln

Nedan följer en sammanfattning av den här längre artikeln och reseberättelsen.

Jag har ett samarbete med Better Globe och tjänar pengar på sålda träd
För att vara tydlig redan från början så är inte artikeln sponsrad, ingen ersättning har utgått för den och jag har betalat min resa och alla andra kostnader själv. Jag har ändå valt att märka upp den som reklam för tydlighetens skull eftersom jag tjänar 1 EUR på de träd som köps via min sponsrade länk (annonslänk). Jag har även köpt träd för ganska mycket pengar sedan 2008 eftersom jag tror på möjligheten till avkastning, även om risken är mycket hög. Man är inte heller garanterad någon avkastning och man kan förlora hela sitt insatta kapital. 
Better Globe är kontroversiellt och de/jag har fått ta emot en del kritik
Som jag skriver i mer detalj nedanför den här sammanfattningen så har Better Globe fått ta emot en del kritik. En viss del är välförtjänt och en viss del är inte det. Kritiken riktar sig i princip aldrig mot verksamheten och det positiva man genomför på plats, utan gäller oftast 1) försäljningsmodellen och att vissa personer som jag tjänar pengar på det, 2) att transparensen inte är samma som i Sverige och 3) mot en av grundarna som inte är operativ i bolaget. 
Tips att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning
Jag brukar rekommendera mina vänner att se det som en välgörenhet med möjlighet till avkastning. Faktiskt brukar jag även säga att de ska bortse från den förväntade avkastningen eftersom då kan man lägga fokus på allt det goda man bidrar med, samtidigt som man klimatkompenserar. Eventuell avkastning kan då ses som en bonus. Jag anser det vara tillräckligt bra för att motivera ett par hundralappar i månaden även utan avkastning. Helt ärligt vet jag inget annat sätt där man kan bidra till så många av FN:s globala hållbarhetsmål för några hundralappar i månaden. Särskilt om man redan har ett stort sparande utanför den aktiva hinken. 
Magisteruppsats om Better Globe från Uppsala Universitet
Jag vill även passa på och rekommendera magisteruppsatsen: ”An Ecofeminist perspective on Social Entrepreneurship in Kenya” av Amanda Lundberg och Linnéa Lundeborg. På över 50 A4-sidor beskriver de Better Globes verksamhet, framförallt utifrån ett kvinnligt perspektiv och vilken påverkan man har. Trots att jag har följt Better Globe i mer än 10 år lärde jag mig nya saker. Väldigt läsvärt för den som vill grotta i detaljer och läsa både om det som är bra och dåligt. 
Besök på Kiambere-plantagen
Plantagen vid Kiambere-dammen är den äldsta och består idag av mer än 1 000 hektar skog och ett antal hundratusen träd. Man har en välutvecklad verksamhet som bland annat kan producera 1 200 000 fröplantor och försörja partnerbönder i området. Man är den största arbetsgivaren i området och har skapat många arbetstillfällen. Plantagen är som bilderna visar väldigt stor och även träd som bara är ett par år gamla är flera meter höga. Plantagen har idag ett antal fast anställda och ännu fler daglönare som har fått jobb och regelbunden veckolön för första gången i livet.
Man bidrar även till lokalbefolkning genom att t.ex. låna ut sina krokodilburar vid vattenhämtning som har minskat antalet dödsfall med mer än 50 procent, man låter lokalbefolkningens kor beta i plantagen eller ger bönderna möjlighet att hämta gräs utan kostnad och så vidare. 
Besök på Nyongoro-plantagen
Resans höjdpunkt var besökt i Nyongoro på gränsen till Somalia. Arbetet påbörjades när jag besökte den 2012 och då fanns det bokstavligt talat ingenting. Idag är plantagen fullständigt mekaniserad och de ca 1 500 hektar man har planterat är en skog på riktigt. Dessutom växer träden betydligt snabbare på grund av bättre tillgång på vatten. 
Besök hos flera partnerbönder
Den största tillväxten just nu sker inte längre på de egna plantagerna utan hos bönder som Better Globe har tecknat avtal med. De får plantor gratis och planterar träden på sin egen mark bland sina nuvarande grödor, s.k. agro-forestry. Bönderna får behålla hälften av plantorna och träden för egen del och tjänar bra med pengar samtidigt som de tar hand om Better Globes träd också. Dessutom får de gratis hjälp och tips kring att utveckla sitt jordbruk, t.ex. vattenkonservering, odling av olika grödor och skötsel av träden vilket alla uppskattade väldigt mycket. På det här sättet får de enklare att försörja sig själva och lyfta sig själva och sina samhällen ur fattigdom.
Besök hos skolor som deltar i Green Initiative Challenge (GIC)
Better Globe har sedan 2013 ett samarbete med det statliga kenyanska elbolaget KenGen samt cementföretaget Bamburi. Tillsammans skänker de träd och utbildar elever, lärare och administrativ personal i trädskötsel. Sedan 2013 har över 400 skolor tagit emot tusentals träd och fått utbildning. Det hjälper skolorna att tjäna pengar och inte minst hjälper eleverna sina föräldrar, som ofta är bönder, att utveckla sitt jordbruk hemma. Det är ett väldigt effektivt sätt att lyfta människor ut fattigdom. 
Besök på två mikrolånbanker
Better Globe har finansierat uppstarten av två mikrolånbanker som jag besökte. De drivs idag av den kenyanska organisationen K-Rep och ägs av andelsägarna i banken. Better Globe har inte längre något att göra med mikrolånbankerna som är väldigt populära. Båda bankerna har tusentals andelsägare som både får små lån, får lära sig grundläggande ekonomi och får framförallt tillgång till kapital för att göra små investeringar med hög avkastning. Bankerna gör en enormt stor skillnad på plats och går i linje med den forskning som finns på temat mikrolån. Idag är en tredje mikrolånbank på gång att startas upp med hjälp av de pengar som vi kunder köper donationspaket för i Sverige.
Mängder av tredjepartskällor
En sak som jag också uppskattar mycket efter resan är det numer finns väldigt många tredjeparts källor. Plantagerna i Kiambere och Nyongoro går att se via Google Maps (här och här). Green Inititive Challenge-projektet finns dokumenterat på KenGen Foundations hemsida. Better Globe står som partner till K-Rep Fedha Services som sköter mikrolånbankerna. Mikrolånbanken i byn Kenta (Nguni/Mbuvu) kan numer också ses via Google Streetview. Det kenyanska skogsvårdsverket Kenya Forest Service har gett ut skriften ”Guidelines to On-Farm Melia volkensii” som bygger på samarbetet de har haft med Better Globe Forestry. Studenterna Amanda Lundberg och Linnéa Lundeborg vid Uppsala Universitet har skrivit en 15 poängs magisteruppsats med en gedigen litteraturstudie och så vidare. 
Väldigt professionell organisation
Något som också slog mig flera gånger var hur professionellt skogsbolaget arbetar. Man använder den senaste tekniken från digital signering av kontrakten med partnerbönderna, uppmätning av deras gårdar via GPS, till incheckning av arbetarna via fingeravtryck till fördelning av arbetsuppgifter per arbetare, sektion, datum och så vidare. Man arbetar med processer, processmål, processägare, detaljerade arbetsinstruktioner och uppföljningar på en nivå som jag faktiskt inte sett på företag här hemma i Sverige – trots att jag i fem år arbetade som management konsult med inriktning mot ISO 9000 och 14000. De har verkligen tagit de bästa delarna från kvalitetsledningssystem och använder dem på riktigt. 
Arbetar väldigt datadrivet
Det andra som jag reflekterade över och som var nytt för mig är hur de arbetar med data. De har utvecklat en egen applikation som ger fullständig koll på alla träd, plantor, bönder, arbetare, arbetsuppgifter och så vidare. Man kan direkt se antalet träd per sektion på plantagen eller per bonde. Man kan se hur gamla träden är, vilken typ de är, vad överlevnadsfrekvensen är, om de behöver ersättas och så vidare. Det ger bra nyckeltal som används för t.ex. bestämmande hur många träd som behöver ersättas eller nyplanteras.
Duktiga på rekrytering och minskat behov av nyckelpersoner
Ett kriterium som jag har här hemma när jag ska investera i företag är att de ska vara duktiga på rekrytering. Det är nämligen medarbetarna som kan lyfta eller stjälpa en verksamhet. Det som var roligt att se i år var andelen riktigt duktiga människor som arbetade både på huvudkontoret i Nairobi och ute på fältet.
Väldigt många var universitetsutbildade skogsmästare (eng. foresters). De flesta var också nöjda med arbetsvillkoren och lönerna, något som är viktigt för mig. Alla viktiga nyckelpersoner har idag assistenter och leder team istället för att göra arbetet själva (som de gjorde de första åren jag besökte verksamheten). Dessutom är det värt att notera att det bara är två européer anställda i hela organisationen. 
Man arbetar väldigt systematiskt med pilotprojekt och enlig fail-fast-modellen
En annan insikt som slog mig var hur systematiskt man arbetar med pilotprojekt. Man gör det många företag här hemma pratar om i form av att arbeta agilt, i mindre projekt och ”fail fast”. Man gör det på plats inte minst i t.ex. hur man testar, mäter och följer upp nya trädsorter eller hur man arbetar med bönder och med utbildning. Man är inte heller rädd för att ta tuffa och obekväma beslut som att t.ex. riva upp träd som inte fungerade enligt plan. 
Utmaningen just nu är utbildning
De flesta var överens om att den stora utmaningen man hade just nu var utbildning av både egen personal men framförallt av partner-bönderna. Man expanderar kraftigt och i sådana lägen är det viktigt att bibehålla kvaliteten. Man har delat upp partner-bönder-organisationen i olika ansvarsområden såsom rekrytering, utbildning och konsulting vilket också innebär nya utbildningsbehov. Framförallt försöker man också jobba med de befintliga bönderna som man har och hjälpa dem plantera fler träd istället för att ta in ännu fler nya. Man har t.ex. utbildningar med bönderna två gånger i månaden, något som uppskatts mycket. 
Jag upplevde en stor transparens
En annan reflektion som jag gjorde och uppskattade mycket var transparensen. Jag har fått titta på och läsa kontrakten men tecknar med partnerbönderna som jag upplevde som ett väldigt schysst avtal, jag har fått se målen för i år och uppföljningarna av dessa (vissa mål når man andra inte), jag har fått prata med vem jag har velat, jag har fått röra mig fritt mellan plantager, bönder och anställda och jag hade ett bra möte med några kollegor tillsammans med VD och finanschef kring 2018 års årsredovisning. Vi fick till och med kopior på dessa att ta med oss hem till Sverige för att kunna visa upp dem under vissa förutsättningar. 
Ingen oro för den stora avkastningen som ska börja betalas ut 2028
Den stora oron många av oss i Sverige har är hur den stora avkastningen som ska börja betalas ut det 20 året ska finansieras. Det är då varje trädägare enligt löfte ska få 170 EUR per sålt träd. Det är inget som någon på plats oroade sig för, oavsett om jag pratade med VD, finanschef eller de olika skogsmästarna. Ska jag sammanfatta deras svar så säger de: ”Träden finns på plats, man har bra koll på tillväxt och all relaterad data, de växer snabbare än plan, numer planteras det dessutom fler träd än som säljs och framförallt har priset på förädlat virke skjutit i höjden sedan 2008. Vi kommer att klara hålla våra löften”. 

Jag har säkert glömt något men hoppas att få återkomma och komplettera den här artikeln efterhand. Om det är så att du har några frågor, mejla mig på janATrikatillsammans.se och om du tycker att Better Globe låter spännande, läs gärna hela artikeln och använd gärna min sponsrade länk om du väljer att köpa träd. Det kostar självklart inte dig något extra.

För säkerhetsskull vill jag än sista gång vara tydlig med att 1) det är stor skillnad att se det som ett bidrag till att göra gott / klimatkompensation på riktigt och 2) se det utifrån ett investeringsperspektiv. Ur det första perspektivet är det klockrent eftersom jag inte har någon tvekan om att det gör gott och är riktigt bra. Utifrån det andra, investeringsperspektivet, så måste jag vara ärlig och säga att det är hög risk, utan garantier, på vissa sätt går emot bättre vetande och konventionell visdom.

Man kan förlora hela det insatta kapitalet, det är låst i 20 år och det finns mängder av biologiska, finansiella, marknadsmässiga, politiska och andra risker. Därav bör man applicera försiktighetsprincipen och bara ta det som en liten del i sin aktiva hink. Å andra sidan har Better Globe betalat ut avkastning enligt plan från 2010 och de ger en avkastning högre genomsnittet. Det vill säga att det är dessa risker som man får betalt för. Skulle Better Globe varit enkelt, konventionellt och riskfritt så skulle ju alla ha gjort det.

Disclaimer för tydlighetens skull & tidigare kritik

Jag försöker alltid vara så transparent som möjligt eftersom jag är mån om det förtroende jag har fått av er läsare. Därför vill jag vara tydlig med att:

  • jag har ett samarbete med Better Globe sedan 2008,
  • jag hjälper Better Globe med marknadsföring och försäljning,
  • jag får betalt 1 EUR för alla träd som köps via min sponsrade länk,
  • jag har köpt träd för mer än en miljon kronor sedan 2008,
  • Better Globe har fått en del kritik och är kontroversiellt utifrån ett sparande-perspektiv.

Nu senast kom kritiken framförallt i två artiklar i Affärsvärlden och Magasinet Filter. En del av kritiken är befogad och en annan del av kritiken är det inte alls. Jag har bemött kritiken i den här artikeln på bloggen. I korthet handlar kritiken om de fyra saker som jag beskriver nedan.

1) Mitt tips är att se det som välgörenhet med möjlighet till avkastning

Den första kritiken har att göra med att Better Globe inte är en välgörenhetsorganisation utan ett kommersiellt bolag som utlovar en förväntad avkastning. Man har nämligen valt att erbjuda oss kunder som köper träd en möjlighet till avkastning. Avkastningen är ungefär 13 % om året i årsmedelavkastning över en 20 års period. Planen är att man per träd inte får något betalt de första 5 åren, därefter får man 2.55 EUR per år i 15 år och vid slutavverkning det 20 året får man 170 EUR. På ett träd motsvarar det en omräknad ränta-på-ränta effekt på ca 13 procent före inflation.

Enligt mig är det en okej, men inte en fantastisk avkastning om man jämför det med en global indexfond som över samma period ska ge ca 8 procent. Anledningen är att risken i Better Globe är betydligt högre än i en indexfond – t.ex. kan man förlora hela det insatta kapitalet, pengarna är låsta i 20 år, det är en riskabel verksamhet med bl.a. biologiska, politiska och verksamhetsorienterade risker. Något som jag har skrivit mycket om i min artikel riskerna med Better Globe.

Tyvärr gör avkastningsmöjligheten att ett väldigt stort fokus riktas dit istället för att se till den positiva påverkan man har på plats redan idag. Till mina vänner brukar jag säga att initialt bortse från själva investeringsaspekten. Att istället se det som en välgörenhet med en möjlighet till avkastning. Jag anser att de flesta av oss som sparar i aktier, fonder, guld och andra investeringar borde kunna lägga 17 EUR eller 53 EUR i månaden för att göra gott, om inte annat för att klimatkompensera på riktigt. Att träd binder koldioxid är något som nämligen är helt säkert. Börjar man från det hållet så kan man lära känna bolaget över tid och därefter välja om man vill ta in även investeringsperspektivet.

Således; ser man Better Globe från ett välgörenhets- och klimatperspektiv som gör skillnad på plats idag och är okej med att jag och andra tjänar ett par procent i provision på ett köp, då faller i princip all extern kritik. Eventuell framtida avkastning kan man då se som bonus.

2) Mycket kritik mot försäljningsmodellen, inte verksamheten på plats

Den andra kritiken handlar om försäljningsmodellen. Man har valt att outsourca försäljningen på ett sådant sätt att vem som helst som är kund kan sälja träd och få provisionsersättning för sin försäljning via en s.k. sponsrad länk. Det är en typ av crowd-funding, direktförsäljning, relations- eller nätverksmarknadsföring (eng. multi-level marketing). Fördelen med en sådan försäljningsmodell är att den är extremt billig eftersom företaget bara betalar provision på genomförd försäljning och har inga fasta kostnader för t.ex. anställda.

Sedan har den också vissa nackdelar bl.a. som tyvärr ett, ibland välförtjänt, dåligt rykte. Det handlar dock sällan om själva modellen utan om hur människorna väljer att använda den och i det här fallet sättet att sälja träd på. Jag personligen gillar direktförsäljning eftersom den har många fördelar som t.ex. prestationsbaserad ersättning. Modellen i sig är inte heller konstig då t.ex. det svenska börsnoterade företaget Oriflame använder en liknande modell med oberoende återförsäljare. Jag jobbar på att bjuda in Oriflame för ett samtal om just direktförsäljning. Det finns dessutom bra böcker skrivna på ämnet som t.ex. ”Passiv inkomst? Ja, tack!” av Max Söderpalm eller ”Business of the 21st century” av Robert Kiyosaki.

En vanlig missuppfattning är att bara för att möjligheten att sälja träd finns att man måste göra det. Det måste man inte. Tanken är att man ska tjäna pengar på tillväxten på träden och på den förädlingen av dessa som Better Globe i Kenya gör. Det är därför jag är så mån om att åka ner och fotografera och följa upp träden, plantagerna och arbetet med partnerbönderna. Det är värt att notera att även de mest kritiska artiklarna inte invänder mot att verksamheten gör skillnad på plats och att det är smart att plantera träd i semi-öknen.

3) Brist på transparens och ej offentliga årsredovisningar

Den tredje kritiken brukar handla om att transparensen kring det kenyanska bolaget inte är samma som man är van vid i svenska bolag. Exempelvis är inte årsredovisningen offentlig på nätet. Det finns nämligen inga krav på det i Kenya. Dessutom skulle det försvåra drivandet av verksamheten på plats på grund av den stora myndighetskorruptionen. Det är något jag i år fick bekräftat av flera oberoende källor. Bland annat berättade en av mina chaufförer hur det var att driva företag i Kenya. Jag kan säga att jag kommer aldrig mer klaga på svenska myndigheter.

Jag inser dock själv att bristen på transparens är ett stort problem. Därför hade jag och ett par kollegor ett eget möte med både VD och finansdirektören i Nairobi i förra veckan. Det var ett bra möte som slutade med att vi fick tre fysiska uppsättningar av de reviderade årsredovisningarna att ta med hem till Sverige. En uppsättning kommer att finnas hemma hos mig i Malmö, en i Göteborg och en i Stockholm. Dessa har vi fått tillåtelse att visa upp för kunder under förutsättning att vissa kriterier (t.ex. signering av sekretessavtal), som håller på att arbetas fram, uppfylls. Enligt mig är det en bra kompromiss och den bästa avvägningen som är möjlig just nu.

När det gäller övrig kritik mot brist på transparens så kan jag säga att det inte är något som jag upplevde på plats. Jag har pratat med förmän, arbetare, mikrolåntagare med flera på egen hand. Jag lämnade den arrangerade resan i ett par dagar för att resa själv med egen chaufför och röra mig fritt. Det var inga som helst problem. Jag fick genomgångar av systemen som de använder, kunde se och läsa arbetsinstruktioner, fick höra om utmaningarna och problemen likaväl som om framgångarna, jag fick läsa avtalsmallar med partnerbönderna, vi fick se verksamhetsmål som man uppfyllt och andra man missat, jag kunde ställa känsliga frågor och fick reda på både ris och ros och så vidare.

Jag personligen, och inte heller någon av mina medresenärer, upplevde någon brist på transparens väl på plats. Det är något som också bekräftas i Amanda Lundbergs och Linnéa Lundeborgs uppsats, där det var extra viktigt på grund av den forskningsmässiga höjden. Det märks också i deras uppsats där de framför en viss kritik och förslag på hur saker kan göras bättre.

4) Kontroversiell grundare som inte är operativ i bolaget

Den fjärde och sista kritiken handlar om en av de tre grundarna, Rino Solberg. Han är en kontroversiell och en speciell person. Något som är en förutsättning för att komma på och genomföra idén att försöka minska fattigdomen i Afrika på egen hand genom att plantera träd som ingen har planterat förut på kommersiell skala i en miljö där ingen har gjort det tidigare på ett sätt som ingen har prövat. Som jag har skrivit tidigare har jag ingen anledning att varken hylla eller dissa honom, även om han ska ha credd för de resultat som har åstadkommits.

Däremot är det viktigt att veta att han inte är operativ i verksamheten och har inte varit det på flera år. Under alla de 10 dagar jag var i Kenya nämndes hans namn endast en gång vid en gemensam skål vid en middag då ha inte var närvarande.

Ingen tvekan om att verksamheten gör skillnad på plats

Sammanfattningsvis, allt är inte perfekt eller så som man skulle önska i den bästa av världar, men det är det sällan. Min samlade bedömning efter resan är att verksamheten drivs väldigt professionellt – bättre än många bolag jag har sett här hemma i Sverige. Verksamheten har en stor positiv påverkan och den gör mycket gott på plats idag. Det finns det ingen som helst tvekan om.

Således, köper man träd och donationspaket utifrån ett klimat- och välgörenhetsperspektiv och bortser från avkastningsperspektivet så finns det inget att oroa sig för och jag kan helhjärtat rekommendera det.

Köper man träd utifrån ett investerings- och avkastningsperspektiv så är risken fortfarande hög. Risken är högre än sparande indexfonder och således är det bara ett alternativ för den aktiva lekhinken som är en mindre del av ens sparande. Jag anser att risken minskar något för varje år som går eftersom träden blir större och närmar sig sin slutavverkningsålder. Jag själv kommer att fortsätta köpa träd även i år och kommande år.

Nåväl, dags för själva reseberättelsen och mina upplevelser från årets resa.

Besök på Better Globe-plantagen i Kiambere

När jag besökte verksamheten första gången 2008 var planen att anlägga stora trädplantager i egen regi. Man började med ett pilotprojekt vid Kiambere-dammen i nordöstra Kenya. När jag och Caroline besökte plantagen 2008 fanns där några få träd och några hundra fröplantor. Mest var det faktiskt en semi-öken som varken lämpade sig för matodling eller boskapsskötsel, trots att det är det som människorna försöker göra för att överleva i området.

Idag har man planterat lite drygt 1 000 hektar skog och man har förändrat både landskapet och mikroklimatet. Nedan följer några bilder tagna med en drönare som vi hade med oss, trots att det inte riktigt är tillåtet enligt kenyansk lagstiftning (läs: två månader i fängelse). Hela drönaranskaffningen är en historia för sig för ett annat tillfälle.

Jag tycker de ovanstående bilderna är intressanta främst på grund att de så tydligt visar skillnaden på den röda torra semi-öknen och det gröna där Better Globe har planterat ett par hundratusen träd. Det är en skog där mikroklimatet har förändrats så pass mycket att växtligheten mellan träden har återvänt. Det i sin tur har ökat den biologiska mångfalden vilket också är ett av FN:s globala mål för en hållbar värld. Det utnyttjar man t.ex. genom att låta de omgivande böndernas kor beta i plantagen. På det sättet får man win-win, bönderna får foder till sin boskap och Better Globe blir av med gräset mellan träden. Det är också självklart ett bra sätt att skapa en positiv känsla och integrera sig med communityn.

Det andra som imponerade på mig är storleken på plantagen när man står mitt inne i den. Det är skog på riktigt och man kör en bra stund genom träden för att komma till kontoret och plantskolan på plantagen. Jag satte en kamera på motorhuven och lät den vara på när vi körde den sista sträckan in på plantagen.

Man berättade stolt att man har ökat kapaciteten från ca 10 000 fröplantor för ett antal år sedan till över 1 200 000 fröplantor i dagsläget. Kiambere-plantagen försörjer idag alla partnerbönder med plantor i det som kallas för 7forks-området.

En av de sakerna som slog mig väldigt tydligt det här besöket var hur datadrivet bolaget har blivit. Man har en egenutvecklad applikation som håller koll på hur många träd som är planterade i vilken sektion, hur gamla de är, hur stora de är, hur många träd som har dött i plantskolan eller ute på plantagen och som behöver återplanteras, hur många arbetare som är incheckade på de olika plantagerna vid varje givet tillfälle, vilka arbetsuppgifter som ska göras idag, imorgon, nästa vecka och nästa period och så vidare. Man mäter väldigt tydligt hur många fröplantor som ska produceras per dag och per arbetare, man betalar bonus om målen överträffas och man har full koll på om man ligger i fas eller inte.

Vi fick även se de rutiner och instruktioner man har för att driva upp fröplantor vilka var extremt detaljerade på nästan 7 A4-sidor, arbetsinstruktioner för hur man beskär de olika träden i olika åldrar, vilket avstånd man planterar träden mellan, gallringsinstruktioner och så vidare. Som en av mina vänner som var med på resan kommenterade, det här var bättre processtyrning och kvalitetssäkring än vad många företag här hemma har. Man utnyttjar verkligen tekniken fullt där arbetarna checkar in med fingeravtryck i början av dagen, får sina arbetsinstruktioner och uppgifter och sedan är allt automatiskt kopplat till löneubetalning via telefonen varje fredag.

Arbetarna jag pratade med var relativt nöjda med lönen som är ca 400 KSH/dag (=ca 40 kr/dag) och framförallt att den alltid kom i tid. De arbetar från ca 07.30 till 16.00 vilket ger en timlön på ca 4,50 kr i timmen, vilket är minimilön och extremt lågt med svenska mått mätt, men mer än vad en statsanställd tjänar i samma område. Att 400 KSH/dag var bra för daglönare fick vi även bekräftat från andra oberoende källor. Både kvinnor och män betalas samma summa. Better Globe har aktivt valt att arbeta med fler anställda med lite lägre lön för att göra en större positiv påverkan i lokalsamhället. Därför har man relativt få fast anställda (ca 50 st) och många (ca 500 st) daglönare. Ca 65 % av dagsarbetarna är kvinnor.

De som är fast anställda tjänar lite mer. Universitetsutbildade skogsmästare som ofta var förmän/förkvinnor på plantagerna tjänade mellan 39 000 och 70 000 KSH per månad (=ca 3 900 till 7 000 kr/mån) vilket är väldigt bra med Kenyanska mått mätt i dessa områden. För den intresserade fick även veta att skattesatsen är 16 procent, så de behåller en större del av sin lön. Man har även 21 dagars semester, föräldraledighet och sjukförsäkring inkl. alla lagstadgade förmåner.

Nedanstående bildserie visar bland annat hur träden har växt sedan de planterades i oktober 2011 fram tills idag. Du kan använda Baobab-trädet i bakgrunden som referens då det finns med på alla sju bilderna.

Det är svårt att beskriva känslan av att vara på plats, träffa och prata med arbetarna. Särskilt när jag själv var plats hela tre dagar för att fotografera, filma och intervjua de som arbetade på plats. Det som många återkom till var att det var första gången de hade fått ett betalt jobb, att de kunde försörja sin familj och sina barn. De som bott i området länge beskrev även hur de knappt idag kan tro sina ögon över vilken skillnad det har blivit i området utifrån ett miljöperspektiv. Tidigare så fanns här ingenting och nu är här både träd, gräs till boskapen och inte minst mindre problem med erosion. De är på intet sätt omedvetna om klimatförändringarna eftersom de ofta är de som drabbas av dessa först.

Även upplevelsen att flyga drönare över plantagen var väldigt häftig eftersom jag på riktigt insåg hur mycket 1 000 hektar faktiskt är. Nedanstående, snabbt ihopklippna video, gör det faktiskt inte rättvisa.

Besök hos några av Better Globes partnerbönder

För ett par år sedan insåg Better Globe att plantera träd på egna plantager är inte det mest effektiva sättet att driva skogsföretag och ej heller att lyfta människor ur fattigdom. Man bestämde sig för att göra pilotprojekt där man lät bönder plantera träd på sin mark. Pilotprojektet föll extremt väl ut och det är idag där man har största tillväxten. Kontoret i Kamuwongo som jag besökte sköter man idag mer än 5 000 bönder som är uppdelade i 250 grupper av vilka ca 70 % är kvinnor. I stora drag är överenskommelsen att Better Globe ger trädplantor gratis till bönderna, hälften av träden ägs av bonden och den andra hälften ägs av Better Globe. Sedan har man kontrakt på att Better Globe betalar bonden 10 % över rådande marknadsvärde.

Även om det inte var en nyhet för mig att man arbetade med partner-bönder så var det först nu jag förstod hur väl det fungerande. Något som flera partner-bönder som jag pratade med återkom till var den hjälpen de hade fått av Better Globe kring hur man kan bedriva och utveckla sitt eget jord- och skogsbruk. De fick inte bara själva trädplantorna gratis utan de får även hjälp med utbildning två gånger i månaden. I grupp går man genom och visar t.ex. hur man anlägger och odlar på terrasser för att maximera nyttan av vattnet, de får tips om vilka grödor som kunde odlas i vilken ordning och på vilka ställen, hur träd ska beskäras, planteras och skötas och så vidare. Okunskapen är tyvärr väldigt hög vilket gör att man får högre avkastning snabbt – t.ex. genom en så liten sak som att sluta odla majs som inte fungerar och odla sötpotatis istället.

En bonde som vi träffade berättade hur han hade planterat Mukau-träd sedan tidigare, men eftersom han inte hade kunskapen hade dessa planterats och skötts på ett inte optimalt sätt. Det resulterade i att de nya träden han hade fått och planterat enligt instruktion hade blivit mycket större snabbare än de gamla. All den här hjälpen betalar inte bonden inte för annat än att Better Globe förväntar sig att han ska ta hand om de träden han har fått. Just den här kunskapsspridningen lyfte flera av bönderna fram som nästan lika viktigt som själva möjligheten för dem att tjäna pengar på sina träd. Jag fick själv se kontrakten med bönderna och blev också imponerad över hur schysst avtalen var skrivna.

När jag frågade om utmaningarna återkom flera personer att det var just att utveckla verksamheten hos partnerbönderna som var den stora utmaningen just nu. Överlevnadsfrekvensen på träden är väldigt varierande från 40 % i genomsnitt hos bönderna till 90 % hos de bästa bönderna. Man kämpar också hela tiden med bönderna kring prioriteringar som en bonde t.ex. beskrev det: ”Jag behöver gå 2 km för att hämta vatten och när jag kommer tillbaka så behöver min familj vatten, min boskap behöver vatten och träden behöver vatten. Vem ska jag prioritera?” Better Globe försöker hjälpa till men ett stort ansvar ligger på bönderna och man försöker jobba tillsammans så gott det går.

En annan sak som slog mig och jag fick bekräftat var att böndernas träd var betydligt större än de på plantagerna. Träden hos bönderna växer nämligen i en bördigare mark och blir också bättre omhändertagna. Det gör att de får en snabbare tillväxt och blir även mer värda. Både för bönderna och Better Globe och därmed även för oss kunder som äger träden.

Det märks tydligt att man har utvecklat verksamheten med att jobba med partnerbönderna. Det handlar om allt från att man låter bönderna gå ihop i grupper som stöttar varandra och delar erfarenheter, till helt digitala kontrakt som signeras med fingeravtryck till fullständig digital koll på böndernas gårdar som mäts upp med GPS-koordinater. Jag som är tekniknörd är verkligen imponerad hur man är minst lika duktig, om inte bättre, på att använda teknik som vi är. Ett gammalt exempel är att man redan 2008 betalade ut lön via mobiltelefon till sina anställda på plantagerna. Döm min förvåning när vi ett par år senare lanseras Swish i Sverige under pompa och ståt och min tanke är: ”hmm, det här hade de på landsbygden i Kenya för flera år sedan…” Det är som Hans Rosling alltid sa, vi har väldigt mycket fördomar om länder i Afrika. Jag kommer hela tiden på mig själv med mina.

Även om den här videon är gammal, så rekommenderar jag den fortfarande. Det är en intervju med Simon Mulli, en av Better Globes partnerbönder som på ett väldigt gott sätt förklarar den positiva påverkan av samarbetet med Better Globe. Jag träffade honom även i år och han berättade stolt hur de har blivit fler, hur han har mångdubblat antalet träd på sin egen gård från 213 st 2015 till över 1 200 st träd i år. Slå gärna på den svenska textningen i videoklippet.

I dagsläget berättade man också att numer sker den största tillväxten av både träd och partnerbönder i Uganda. Där har man på lite mer än ett år gått från 0 till nästan 10 000 partnerbönder som har planterat nästan en miljon träd. Uganda hade jag tyvärr inte möjligheten att besöka i år så det får bli något av de kommande åren.

Besök på två mikrolånbanker

I kontraktet med partner-bönderna åtar sig även Better Globe att finansiera uppstarten av en mikrolån-bank i närområdet. Man driver således inte några mikrolånbanker själva, än mindre tjänar några pengar på dem. Något förenklat ger man en startplåt med pengar till andra organisationer, bl.a. K-Rep Fedha Services, som är duktiga på att starta upp och driva den här typen av verksamheter. De i sin tur ser till att en grupp människor går ihop, driver och utvecklar banken.

För att få ett mikrolån, ofta på ca 100 USD krävs att du blir rekommenderad av någon annan som också tar delansvar på ditt lån, att du själv sparar i banken och blir andelsägare. Andelsägare blir man för ca 300 KSH (=ca 30 kr) och man får låna 4 gånger det man sparar. Samtidigt som man lånar får man också en grundläggande ekonomisk utbildning. Räntan ligger på ungefär 1 procent i månaden och man lånar sällan ut på mer än ett år.

Idag har Better Globe finansierat uppstarten av två mikrolånbanker och man har en finansieringen av en tredje på gång. Det som jag gillade att höra var hur uppskattad mikrolånbanken var av människorna som bodde i området. För många var det första gången de hade ett bankkonto och i Kamuwongo var det den enda banken som fanns. Dessutom fungerade den som en vanlig bank där man kunde göra insättningar och uttag förutom att man kunde ta mikrolån.

Erosion är ett problem på riktigt

Ett möte som gjorde stort intryck på mig kom till av en slump. Jag hade stannat bilen på väg till Kiambere-plantagen för att ta bilder på effekterna av erosion längs vägen. Då kom det av händelse förbi en man i vår ålder som frågade vad vi höll på med. Vi berättade och då bjöd han in oss till att ta in titt på hans gård. Den hade, bokstavligt talat, blivit delad i två delar av vattnet på mindre än fyra år.

Han berättade hur han på alla olika sätt har försökt hindra eller leda om vattnet, men hur det har varit helt och hållet lönlöst. När det regnar så kommer vattnet med en sådan kraft i störtfloderna att det förstör allt i sin väg. Problemet som han hade var att det fanns i princip inget sätt att varken förhindra det inför nästa regnperiod eller ens reparera det. Vår guide som vi hade med oss berättade att tyvärr var det här inte något som var ovanligt i de här områdena.

De här problemen med erosion är en av följderna av att man har huggit ner alla stora träd. Grovt förenklat är ett träd lika stort under marken som kronan är över marken. Det gör att trädens rötter binder jorden och på det sättet motverkar erosion. Således är träd inte bara bra för att de motverkar klimathotet i form av att de binder koldioxid, de motverkar även andra problem som jorderosion.

Besök på en skola i Kaewa som deltar i Green Initiative Challenge

För ett par år sedan startade Better Globe en stiftelse Better Globe Foundation som lyder under Kenyas regler för välgörenhetsorganisationer. Stiftelsen samarbetar med andra företags stiftelser såsom KenGen Foundation. KenGen är Kenyas största elproducent och kan bäst jämföras med svenska Vattenfall. Tillsammans med statliga KenGen Foundation och Bamburi Cement har man skapat något som kallas för Green Initiative Challenge (GIC). Det är ett projekt som går ut på att utbilda elever och lärare på olika skolor runt om i Kenya i trädplantering samtidigt som man ger dem gratis plantor. Man kan läsa mer på KenGen Foundations hemsida.

På det sättet lär man barnen vikten av att ta hand om miljön, fördelarna med träden och inte minst tar de med sig kunskapen hem till sina föräldrar. Dessutom ger man skolorna inkomstmöjligheter då de äger träden och kan tjäna pengar på dem när de avverkas. GIC ger också en väldigt positiv uppmärksamhet gentemot myndigheter då man hjälper till att uppfylla på målen kring att återplantera träd på 10 procent av Kenyas yta.

Man påbörjade fas ett i projektet vintern 2013 med 81 skolor i området Machakos och Embu. Två år senare, i november 2015 utökade man projektet med ytterligare 120 skolor. Förutom Mukau-träd började man nu även plantera passionsfrukträd och andra fruktträd. Projektet utökades ytterligare 2017 och är nu uppe i över 400 skolor. Skolan som jag besökta i förra veckan var Kaewa Secondary School som hade vunnit pris för bästa skola i det nuvarande projektet.

Min upplevelse från att ha pratat med både lärare, elever och andra är att GIC är ett väldigt uppskattat projekt. Många har berättat om trädplantering hemma och inte minst hur man arbetar effektivt med vattenkonservering. Det kan vara små saker som gör en enormt stor skillnad, precis som för partnerbönderna. Det är kunskap om hur man anlägger vallar och terasser för att styra vattnet. Hur man planterar träd och grödor på motstående sida vallen för att vattnet kommer sjunka ner i marken där. Det är kunskap om hur stort mellanrum det ska vara mellan träden när man planterar dem, hur man beskär dem och hur man bäst tar hand om dem.

Landsbygden i Kenya är på många sätt fortfarande i det stadiet där små förändringar och små investeringar ger väldigt stora resultat. Inte riktigt som i Sverige där vi har passerat kulmen och har avtagande nytta på våra investeringar. Det är också en av anledningarna till att jag gillar att vara i Kenya och hjälpa till där. Något överdrivet så är nyttan jag kan göra för en svensk läsare marginell i förhållande till den nyttan jag kan göra för en person i Kenya. En investerad krona i Kenya har helt enkelt en mycket större positiv påverkan än en investerad krona i Sverige.

Det är också roligt att se utvecklingen i Kenya generellt. Sedan en tid tillbaka är grundskolan i Kenya gratis precis som i Sverige. Ett jättestort steg. Samtidigt berättade Chris som var en av mina lokala kontakter, att många föräldrar på landsbygden inte vill att deras barn ska gå i skolan. Barnen ska hjälpa till hemma på gården, göra tjänster och ta hand om de äldre. Så även om utvecklingen går framåt finns det mycket kvar att göra.

Besök på plantagen i Nyongoro

En av resans stora höjdpunkter var att besöka plantagen i Nyongoro. Jag besökte den 2012 då verksamheten där i princip var nystartad och jag var på väg dit 2015 men på grund av säkerhetsläget fick jag inte åka dit. Plantagen ligger nämligen i östra Kenya, ca 150 km söder om den somaliska gränsen. De senaste åren har det varit oroligt i området med bland annat terroristattacker och kidnappningar av västerlänningar av Al-Shabab. Av dessa anledningar avråder UD från icke-nödvändiga resor.

Det märktes att säkerhetsläget var spänt för vi passerade flera poliskontroller som var tungt beväpnade. Vid flera av poliskontrollerna hade de dessutom satt upp skyttevärn med tunga kulsprutor. Jag kommer ihåg att jag tänkte: ”De sätter nog inte upp en sådan om man inte upplever ett behov av det.” Vi hade med oss den lokale hövdingen för att underlätta resan, framförallt för att förklara vad en buss med turister gjorde i det här området. Även med honom var det spänt och det var verkligen ett in-och-ut-besök på plantagen.

Samtidigt var det som jag fick se enormt häftigt. På de 7 åren har området gått från ett busk- och snårlandskap till en riktig skog. Eftersom området ligger nära kusten är det inte alls lika torrt som i de norra delarna av Kenya där t.ex. Kiambere-plantagen ligger. Det gör att träden växer snabbare och hela området var betydligt grönare. Den andra skillnaden är att plantagen är helt och hållet mekaniserad till skillnad från de andra plantagerna där man gör det mesta för hand.

Precis som med Kiambere så är det svårt att beskriva omfattningen. Särskilt eftersom vi blev strängt avrådda att flyga drönare i Nyongoro på grund av säkerhetsläget. Inte minst för att att den kenyanska militären hade en snabbinsatsstyrka i närheten och de ser inte direkt positivt på drönare. Det är därför jag också blev så glad över att se även Nyongoro-plantagen nu är så pass stor att man kan se den via Google Maps.

Nedanstående video ger också en känsla för hur det var att åka genom plantagen. Den här gången dessutom i ösregn, vilket var något otippat.

Samtidigt som säkerhetsläget är oroligt utifrån vårt perspektiv så berättade de anställda på plantagen att de inte upplevde det som ett problem. Något som var positivt. Det ska bli enormt roligt att följa den här plantagen. Särskilt som man bara har planterat ca 1 000 hektar av över 30 000 hektar som är tillgängliga. Dessutom växer träden bättre här på grund av bättre klimat och tillgång på vatten.

Slutord och sammanfattande reflektion

Så här snart 10 000 ord senare finns det fortfarande mycket att säga. Särskilt när intrycken fortfarande är så pass färska. Men om jag ändå skulle försöka mig på en sammanfattande personlig reflektion så är det att de är duktiga på att driva ett professionellt skogsföretag. Man har bra koll på läget och jag blev imponerad av sättet som de jobbar på. Jag har här hemma både jobbat som miljö/kvalitet och managementkonsult, jag har suttit i olika styrelser i mer än 10 år och jag har sett många duktiga företag. Få företag jobbar så processorienterat, strukturerat och data drivet som Better Globe gör på plats.

På sätt och vis tror jag att man har blivit tvingade till det på grund av den distribuerade verksamhetens art. Man har plantager på flera olika ställen, man har huvudkontor och fältkontor, man har ambulerande skogsvårdare och inte minst har man tusentals partnerbönder och flera hundra dagsarbetare. Jag fick för första gången se deras egen utvecklade webbaserade applikation som håller koll på antalet träd per sektion på plantagerna eller per bonde, träd per ålder, nycketal som tillväxt, överlevnadsfrekvens, incheckade dagsarbetare just nu, planerade arbetsuppgifter, planteringsmål och så vidare. Allt digitalt, transparent och i realtid. Böndernas kontrakt var digitala med digitala signaturer, gps-koordinater, vidimering av tredje part och så vidare.

En god vän som var med på resan som är en organisationskonsult var också imponerad över hur de arbetade med processmål, processägarskap, arbetsinstruktioner, uppföljningar och kontroller. På sätt och vis är kanske en ett kenyanskt företag mer lämpat för det än ett svenskt på grund av kulturen. Det var i alla fall häftigt att se att de på intet sätt i arbetssätt ligger efter oss i Sverige, utan kanske till och med tvärtom ligger före.

När det gäller den kanske viktigaste frågan: ”Kommer vi kunder att få vår förväntade avkastning enligt plan, särskilt den stora avkastningen det 20 året?” så var den samstämmiga uppgifter från flera parter att de inte oroade sig för den. Inte att man idag var utan utmaningar eller problem, men den stora avkastningen det sista året kommer från Mukau-träden och dessa har man på plats. De växer till och med bättre och snabbare enligt plan, särskilt hos bönderna som tar bra hand om dem och har inte minst bättre förutsättningar med bördigare jord. Dessutom berättade man att virkespriset på torkad, sågad afrikansk mahogany bara har ökat i princip för varje år sedan 2008. Så när den första avkastningen ska betalas ut 2028 så känner man sig safe.

Jag själv är ju en person som gärna tror på det först när pengarna är på kontot, men jag kan säga att inget jag har sett på plats eller som jag har fått höra talar emot deras utsaga. Vill man se Better Globe som en ren investering, då behöver man vara medveten om både risker, kritik och nackdelar. Som vanligt behöver man läsa på och bilda sig sin egen uppfattning. Det är inte något som är till för alla. Jag själv har köpt träd för mer än en miljon kronor sedan 2008 och jag avser att köpa träd även i framtiden. Å andra sidan har jag som sagt till och med trotsat UD:s reserekommendationer för att bege mig till gränsen till Somalia, jag har betalat för egen resa och chaufför och bott i kyffen för att sätta mig in i vad det är jag köper. Ser man däremot Better Globe som jag rekommenderar – som ett sätt att klimatkompensera och göra gott och som en möjlighet till avkastning så känner jag mig trygg att prata gott om det som i den här artikeln. Det är ingen tvekan om att verksamheten och därmed indirekt jag har en stor positiv påverkan på plats. Ingen tvekan alls.

Om du är sugen på att köpa träd eller donationspaket samtidigt som du kan tänka dig sponsra bloggen, använd gärna min sponsrade länk enligt nedan:

Tack för att du har läst hela den här artikeln. På söndag kommer som vanligt ett nytt ordinarie avsnitt med era läsarfrågor. :-)

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kan du även uppskatta andra artiklar om Better Globe på bloggen:

eller andra artiklar som berör klimatsmart sparande:


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

6 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    De ekonomiska aspekterna i all ära men det jag blir mest imponerad över är vilket konkret och omfattande skillnad ett sånt här företag/initiativ kan göra. Fantastiskt att se hur det växer upp stora skogar i semi-öknen, till och med en lekman förstår att det är mycket positivt på så många plan för människor och natur, både lokalt och – via ringar på vattnet – förhoppningsvis även globalt så småningom. Möjligheterna är svindlande.

    Stor eloge till dig Jan som gör dessa regelbunda reportage-resor, varje gång det kommer en ny reseskildring så blir jag så himla nyfiken på att se bilderna på hur skogen växer.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    JPMK
  2. Vit pil

    Tack för välskriven och intressant artikel.
    En av mina och andras största frågor är nog inte kring slutavverkningen och slutbetalningen, utan mer oklarhet i hur de årliga utbetalningarna under 15år kan ske. Och att det där finns en farhåga kring att nya kunder/köpare finansierar befintliga kunders utbetalningar. Att få mer inblick i vad detta med Cash Crop betyder och fungerar. Kan ha missat det i detta inlägg här, men tydlig info och klarhet kring det har jag inte hittat i någon tidigare artikel heller. Risk och oro för någon form av pyramidverksamhet ligger just i den biten.
    Hade varit bra om den oron som många känner kring det kunde mötas med fakta och info.
    Är det något du har kunskap och kan skriva om?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Dan
  3. Vit pil

    Det som slår mig med denna ”kortfattade” text är potentialen som man kan nå genom liknande projekt över hela Afrika. Om man bara räknar på det mellan tummen och pekfingret så är det ju otroliga mängder pengar som kan genereras, koldioxid som kan bindas upp och jobb som kan skapas. Framtiden är lovande om det nu är ett projekt som visar sig vara hållbart över tid så tror jag att det även kan ses som en lovande investering. Klart för välgörande ändamål är väl en tillräckligt god sak för att lägga ner sina pengar på projektet.

    Är väl en aningen mesig fortfarande och hade gärna kikat igenom årsredovisningen innan ett köp. Får väl se om det blir tillfälle för det framöver.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil Freijd
    1. Vit pil

      Hej Emil,

      Ja, så är det verkligen. Det är därför man har expanderat till Ugande från Kenya och även håller på och lägger grunden för att kunna göra samma sak i Tanzania.

      Angående årsredovisningen, mejla mig på janATrikatillsammans.se så kan jag försöka ordna det åt dig.

      Hälsningar,
      Jan

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    I ”tackmailet” man får om man köper träd står det för övrigt ”Visste du att du kan göra dig och din familj koldioxidneutrala genom att köpa 48 eller fler träd per år?”.

    Jag har för mig att jag sett mer info kring hur de har räknat på deras hemsida men lyckas inte hitta det igen, kanske fanns det på den gamla sidan? Om matematiken bakom uttalandet stämmer är det iallafall en bra ”lägstanivå” att satsa på och eventuellt bygga vidare från.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Jag och en kollega hade en lång diskussion med de två skogsmästarna om just det här över en middag. Om jag minns rätt så gick resonemanget ungefär så här. Hälften av ett träds vikt består av kol. Således kan man genom att veta volymen och vikten beräkna koldioxidupptaget. Enligt uppgift har man gjort studier på upptaget i kronan och stammen men inte rötterna på ett Mukau-träd. Man väntade därför på en studie innan man vågade uttala sig mer exakt än en ”mellan-tummen-och-pekfingret”-siffra om ca 500 kg CO2 över en 20 års period. En annan sak som jag fick lära mig på plats var att gräs dessutom band mer koldioxid än träd.

      Så fort jag vet något mer exakt än så lovar jag återkomma på bloggen.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.