Better Globe - Reseberättelse från Kenya 2017

Better Globe – Reseberättelse från Kenya 2017

Min reflektion om Better Globe från mitt besök 2017

Det här är min reflektion och reseberättelse från besökt Better Globes verksamhet i Kenya i början av juli 2017. Better Globe är ett kenyanskt skogsbolag som vill minska fattigdomen i östra Afrika, genom att skapa arbetstillfällen, få igång de ekonomiska hjulen i små samhällen ute på landsbygden samtidigt som det erbjuder dig och mig ett etiskt, hållbart och långsiktigt sätt att investera våra pengar.

Better Globe är ett projekt som har hängt med mig sedan 2007 då jag kom i kontakt med företaget första gången via min gode vän Lennart Göthe. Han visste att jag, precis som han, var intresserad av att mer än bara tjäna pengar. Jag tänker att har vi haft turen – för det är faktiskt inget annat ur ett globalt perspektiv (se Rädda Barnens kampanj Livets Lotteri) – att födas i Sverige och ha det gott ställt, då kommer det med en skyldighet att bidra till dem som inte har haft samma möjlighet.

Rätt länge var välgörenhet mitt enda alternativ kring att göra gott, men ju mer jag lärde mig om det desto mindre blev det ett alternativ annat än i katastrof-situationer. Inget illa mot välgörenhetsorganisationer, jag skänker fortfarande pengar på månadsbasis till flera, men de är inte den bästa lösningen om man vill skapa långsiktigt hållbar förändring. Jag ska inte gå igång med mitt rant på ämnet igen, men jag rekommenderar verkligen att läsa och se intervjun med Christoffer Falsen, från solenergi-bolaget Trine, som är inne på samma ämne i min artikel för ett par dagar sedan:

Han är inne på hur de visade att om av 100 kr som går till klassiska välgörenhetsorganisationer, så kommer i bästa fall 80 kr ut på fältet. Genom for-profit-lösningar som Trine och Better Globe så kan man öka den faktorn mångfalt. Christoffer nämnde en siffra, där om man tog hänsyn till ränta-på-ränta där pengar i for-profit lösningar återinvesteras i liknande projekt, så kunde komma upp till att de 100 kr gav uppemot 3 700 kr. Det visar på kraften när kommersiella projekt bestämmer sig för att göra skillnad.

Introduktionen som podd

Better Globe – en kort introduktion

Jag har under de senaste 10 åren skrivit många artiklar om Better Globe, så jag tänker att jag bara ger en kort introduktion för dig som är ny. Better Globe är som sagt ett kenyanskt skogsbolag som bedriver verksamhet främst i Kenya och Uganda. I grundarnas vision ingår hållbarhet som ett fundamentalt koncept och det genomsyrar verkligen hela verksamheten. Hållbarhet för:

  • människorna på plats – det är bättre men en lön och arbete än det är med välgörenhet och allmosor
  • naturen – genom att plantera träd minskar man erosion, klimathotet och ökenspridningen
  • oss kunder – vi som finansierar verksamheten får en marknadsmässig förväntad avkastning
  • landet – man främjar de små samhällena och behåller den ekonomiska förädlingen på plats

Om någon av dessa intressenter inte skulle ha ett långsiktigt och hållbart incitament så skulle inte projektet fungera. Det är verkligen viktigt att se att det inte är en välgörenhetsorganisation, utan att man bedriver sin verksamhet på kommersiella grunder för alla parter och att man idag har mer än 10 års historik. Nedanstående video ger en bra introduktion på 4 minuter:

Du kan läsa mer om hela projektet och få en introduktion i min artikel om Better Globe eller läsa mina tidigare reseberättelser:

Om du är intresserad av att se hur avkastningen fungerar, då rekommenderar jag nedanstående artikel. I korthet handlar det precis som jag skrivit om i tidigare artiklar att problemet i Afrika handlar inte om kompetens eller andra saker, det handlar om en brist på kapital. Vi kunder har möjligheten att köpa träd – enstaka eller som regelbundet sparande – och på det sättet finansierar vi verksamheten. Pengarna används för att plantera och ta hand om träd. När träden når sin full produktionsålder, så kan man börja skörda frukt, nötter, gummi och annat som säljs. Då får vi återbetalningar och ränta på de pengar som vi har lånat ut enligt en på förhand gjord överenskommelse. Räknar man om det, så motsvarar det mellan 10 – 15 procents avkastning på årsbasis.

Disclaimer för tydlighetens skull

Som du märker är det här ett projekt som ligger mig nära om hjärtat och har gjort det i över 10 år. Jag köpte mina första 19 träd 2007. Sedan dess har jag köpt på mig träd för över 2 000 000 kr. Det är tyvärr mycket mer procentuellt än jag skriver ovan, så även jag är dålig på att från tid till annat hålla mina egna regler. Samtidigt så har jag varit på plats i Kenya fem gånger sedan dess, jag har träffat människorna och jag är väl medveten om de risker som jag tar i det här projektet.

Precis som jag har svårt att inte prata om fonder, restauranger och annat som jag tycker är bra, är Better Globe något som jag berättar om för allt och alla. Jag tycker nämligen att alla borde få möjligheten att få välja om de vill spara en del av sina pengar i det eller inte. För att kunna göra resorna, skriva på bloggen har jag sedan 2008 varit en återförsäljare för Better Globe. Det innebär att jag får en ersättning om 1 € per träd som jag säljer. Det är inget som drabbar dig som kund, då träden kostar samma oavsett om du köper av mig, hemsidan eller någon annan. Ingen ersättning har utgått för artikeln och resan till Kenya finansierade jag själv.

Jag inget annat engagemang i Better Globe i övrigt. Jag sitter inte ledningen, jag har inga andra ägarintressen eller motsvarande. Jag och Lennart är de två personerna i Sverige/världen som har köpt flest träd, gjort mest research och har mest på spel i projektet. Med det sagt, låt oss gå till det roliga och erfarenheterna från resan!

Sammanfattning av Better Globe 2017 i ett ord: ”uppskalning”

Om jag ska börja med det viktigaste och sammanfatta hela resan i ett enda ord, så skulle det vara ”Uppskalning”. När grundaren Rino Solberg var i Sverige i november förra året, då berättade han att man sedan 2007 hade planterat 852 000 träd. Målet under 2017 var att plantera 1 000 000 nya träd. Bara för att förtydliga – man skulle alltså i år plantera fler träd än man hade gjort på de 10 föregående åren. Det är coolt, men det är också en enorm utmaning för vilket företag som helst.

Better Globes plantskola i Kiambere 2017 - 600 000 plantor väntar på att planteras ut

Därför var det helt fantastiskt att komma ner till Kenya och se plantagen i Kiambere. Från att jag var där 2008 så har den blivit som en enorm skog. Det är verkligen svårt att beskriva eller ge bort i ord. Man åker i något som bäst kan beskrivas som ett torrt landskap – teknisk beteckning är semi-öken eller ”asal” – och sedan mitt i allt, då kommer man till en skog. Sedan kör man uppemot en kvart inne i den här skogen för att komma till fältkontoret och plantskolan. I plantskolan hade man nästan 600 000 fröplantor som väntade på att bli utplanterade i nästa regnperiod. Man kan nämligen plantera året runt, men gör man det under en av regnperioderna så blir det billigare och effektivare.

Det går alltså inte säga något annat än att man har verkligen lyckats med att skala upp verksamheten. Där finns så många saker att berätta om det här, allt från hur man har delat upp plantagen i olika sektioner med sektionsansvarig, datoriserade verktyg för ledning av arbetet där alla arbetare checkar in med fingeravtryck och får därefter arbetsorder efter behov och kompetens, till att man börjat undersöka hur man kan använda bl.a. drönare till uppföljning och kontroll.

Uppdatering: Jag måste bara få be dig att jämföra bilden ovan från juli 2017, med bilden nedan från 2008.

Bild med några få fröplantor i bakgrunden i Kiambere 2008

Det är nästan samma ställe. Vid jordhögen till vänster i bilden står idag den stora byggnaden på den övre bilden. Jag fattar att det med stor sannolikhet inte alls är samma upplevelse för dig som för mig, men för mig var det en stor upplevelse. Jämfört med hur det var då, så är det verkligen skillnad som natt och dag. Allt är enormt stort. Idag kan man dessutom se Kiambere plantagen via Google Maps enligt nedan:

Better Globes plantage i Kiambere, bild via Google Maps, 2017

Pilen pekar på var plantskolan på bilderna ovan är. Om man zoomar in på plantagen så ser man tydligt taken på byggnaderna. En annan sak som jag tycker är värd att notera är skillnaden mellan där plantagen börjar och slutar. Det är väldigt skarp gräns som man också ser när man står på marken.

Gränsen mellan var plantagen börjar och marken runt om som inte går att använda till mat, boskap eller något annat.

Det visar verkligen på den karga miljön som man planterar dessa träden i. Det är därför alla i början sa att det är ett dödsdömt projekt, för ingen har någonsin lyckats odla i den här miljön. Idag, mer än 10 år senare, när man visat att det går är väldigt många intresserade. Inte minst ICRAF och FN som jag har skrivit om lite längre ner i artikeln. Den här typen av mark anses normalt vara värdelös och obrukbar, men Better Globe har bevisat att så inte är fallet. Inte minst har träden bidragit till att ändra mikroklimatet vilket gör att man kan idag odla andra grödor mellan träden, då de bland annat skyddar mot solen och binder vatten och näring i marken.

Jag gjorde bort mig med en av bönderna…

En lite rolig (men pinsam) sak var att jag gjorde bort mig med av de bönder som planterar Better Globes träd på sin mark. När jag var i Kenya och besökte verksamheten förra gången 2015, så gjorde jag en intervju med en bonde. Den här intervjun lade jag på bloggen i artikeln nedan och sedan dess har den setts av flera tusen personer på event och i andra sammanhang.

Jag fick möjligheten att träffa bonden igen och visa honom videoklippet som jag gjort och visat för alla dessa personer. Nedan följer videoklippet:

Notera gärna även bordet och miljön i bakgrunden på bilden nedan. Det säger nämligen också lite om hur det ser ut i trakten där man bedriver sin verksamhet.

Jag visar videon för bonden Simon Mulli som jag spelade in två år tidigare 2015

Han tittade på filmen väldigt intresserat och därefter sa han bara en enda sak med ett stort leende:

Det förklarar varför alla kommer och hälsar på mig som Samuel när jag heter Simon…

Det är ett sådant tillfälle då man verkligen vill skämmas. Å andra sidan får jag säga till mitt försvar att väldigt få har under de senaste två åren påpekat för mig att han säger att han faktiskt heter Simon i videoklippet. Lyssnar man så här i efterhand så är det självklart, men lika självklart var det att han hette Samuel.

Outsourcing av planteringen av Better Globe träd hos bönder är en stor framgång

För ett par år sedan insåg man att ha egna plantager inte var det mest effektiva sättet att plantera träd, särskilt inte om man ville maximera sin påverkan i dessa områden. 2015 inleddes de första försöken där Simon Mulli var en av de första bönderna att delta. Tanken var att dessa bönder hade mark och var redan duktiga på att odla och sköta mark i dessa områdena. Man började undersöka intresset och i slutet av 2016 så hade man färre än 300 bönder. De siffror jag fick nere i Kenya i juli var att nu hade man över 1 000 bönder där var och en i genomsnitt hade 160 träd.

Jag rekommenderar som sagt att se videon med Simon för den är riktigt bra. Nedan hittade jag faktiskt en tidigare opublicerad video med en annan bonde från 2015 som dock är lika aktuell idag.

Jag gjorde en uppföljningsintervju med Simon, men den kommer lite senare då jag inte är helt klar med redigeringen och vi vill skicka ut den till befintliga kunder först. I korthet kan man säga att bönderna är väldigt nöjda eftersom det här är ett bra sätt för dem att höja värdet på sin mark och tjäna mer pengar. De kan nämligen fortsätta odla sina vanliga grödor mellan träden, vilket gör det möjligt för dem att göra allt som de har gjort innan och plantera träd.

Det andra som jag tycker att Better Globe har gjort väldigt smart är upplägget på överenskommelsen med bönderna. I korthet går det nämligen ut på att man delar 50-50 på träden. Bönderna får t.ex. 100 plantor utan kostnad. 50 av de kommande träden tillfaller Better Globe och 50 plantor är bondens. Om 10 plantor dör, så dör 5 av bondens och 5 av Better Globes. Incitamenten blir således väldigt bra.

Det andra som bönderna också berättade att de uppskattade var att Better Globe har lovat dem att köpa träden av dem när de är avverkningsbara till 110 procent av marknadsvärdet. Anledningen är att man vill vara säker på att bönderna säljer tillbaka till Better Globe och inte någon annan. Man har dessutom möjlighet till det eftersom den stora värdeökningen kommer i förädlingen av virket, man behöver således inte tjäna pengar på att pressa bönderna (jämför med Arla i Sverige) utan man kan ta marginalen i nästa steg. Det gör ju också att bönderna är oerhört nöjda och lojala.

Better Globe har utvecklat samarbetena med många externa organisationer

Det som jag också tog med mig är hur man har fördjupat samarbetet med många organisationer. Man har redan idag samarbete med t.ex. K-Rep Bank kring mikrolånen, Kenyanska skogsvårdsstyrelsen (Kenya Forest Service), en nationell skogsforsknings organisation (Kefri) och World Agroforestry Center (ICRAF). Nedan följer en intervju som jag gjorde 2015 med Dr. Dennis Garrity från ICRAF som är väl värd att lyssna på. Titta gärna på hans CV på LinkedIn, inom det här området är han en tungviktare. Han är en av FN:s utsedda ambassadörer för ”dry lands” och har varit generaldirektör för ICRAF i över 10 år.

Ett annat samarbete som har fördjupats är det med KenGen som man slarvigt skulle kunna säga är den kenyanska motsvarigheten till Vattenfall. Det är Kenyas största elbolag. Redan för många år sedan tecknades avtalet som gjorde att Better Globe fick anlägga en av sina första plantager vid Kiambere-dammen som används för vatten-energi. Anledningarna till att Better Globe fick anlägga sin plantage där var flera så som jag har fått det förklarat för mig.

För det första har man i Kenya enorma problem med erosion, särskilt i dessa områden som brukar klassificeras som semi-öken. Genom att plantera träd med stora rotsystem, särskilt sådana som går rakt och djupt ner, binder man marken vilket gör den mer motståndskraftig mot erosion. Det i sin tur gör att dammen får mindre jord i sig vilket inte är bra för elproduktionen. Det andra problemet var så kallade squatters, människor utan mark som bosätter sig där ingen annan bor även om marken ägs av någon annan som t.ex. KenGen. Genom plantagerna hindrar man det samtidigt som man skapar arbetstillfällen och en möjlighet att försörja sig.

Better Globe har nu gjort ett nytt avtal om 40 hektar mark i Kamburu, som inte ligger långt ifrån Kiambere, där man ska kunna förädla träden. Det ska kunna vara både sågverk, torkanläggningar men även t.ex. möjlighet till tillverkning av förädlade produkter såsom t.ex. parkett, möbler, byggnadsmaterial och liknande. Anledningen till att det här är stort och viktigt steg är för att det är en förberedelse inför den första slutavverkningen som ska börja ske inom de närmsta åren.

Samtidigt är det också ett stort framsteg, eftersom tillgången på el är väldigt ojämn i Kenya (som jag skrev i Trine-artikeln) och för en tillverkningsindustri är tillgång på energi av yttersta vikt. Genom att göra samarbetet med KenGen har man blivit lovade god och säker tillgång till el i ett område geografiskt nära plantagen och bönderna som odlar träden på sin mark.

Du kan läsa mer om hur Better Globe Forestry och KenGen samarbetar på deras hemsida:

Better Globe får igång det ekonomiska hjulet

När jag var i Kenya/Uganda första gången 2008 fick jag möjligheten att träffa ministrar från både den Kenyanska och Ugandiska regeringen. Det jag minns är hur de pratade om vikten av att få igång de ekonomiska hjulen i olika områden i landet. Den ena ministern sa, vi har pengar och vi kan låna pengar till att bygga t.ex. infrastrutkur. Men varför ska vi bygga en väg ut i ingenstans? Men om ni (Better Globe) fortsätter göra det som ni gör med att skapa arbetstillfällen i dessa områden där inga arbeten finns, då kommer där plötsligt finnas människor som har pengar.

Finns där människor med pengar i ett område, då blir det intressant för andra drivna människor att komma dit och sälja sina produkter. Om det plötsligt börjar ske handel på ett ställe så kommer fler människor komma dit eftersom det skapas en marknadsplats. Om det finns en marknadsplats på ett ställe så blir det plötsligt intressant att sätta dit service-funktioner av olika slag eftersom människor samlas där. Det kan vara hälsocenter, polisstationer och andra liknande saker.

Om det plötsligt finns massor av människor, marknadsplats och service-funktioner på ett och samma ställe, då är det plötsligt logiskt i att investera i infrastruktur såsom vägar, elektricitet, vatten och liknande. Det i sin tur gör att farten i den positiva spiralen ökar ännu mer. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var väldigt logiskt. Idag nästan 10 år senare var det verkligen häftigt att se hur det här verkligen hade besannats. Vid plantagen i Kiambere fanns det 2008 en ”by” som bestod av ett par hus, enligt uppgift fem hus och några hyddor.

Från byn utanför Kiambere

I dag, 9 år senare, bestod samma samhälle av 109 hus. Människor har flyttat dit eftersom där finns arbetstillfälle på plantagen och människor har pengar. Man har helt enkelt större möjligheter där. Flera av arbetarna som jag pratade med vittnaden om det uppsving och allt det goda som plantagen bidragit med till lokalsamhället. Det är också därför jag personligen tycker att det är så bra och viktigt att man kommer igång med förädlingsverksamheten också. För det stora värdet om man tittar på en lite större nationell skala, kommer från att man förädlar sina råvaror själva.

Det är ju mycket där som vi i väst har inte varit så snälla mot dessa länder. Vi har köpt deras råvaror billigt, förädlat dem och sedan sålt tillbaka produkter till dem till marknadspris. Exempel som ministern tog var tobak. Man sålde tobakslöven men köpte tillbaka cigaretterna. Genom att Better Globes förädling kommer att ske på plats stannar det värdet hos den lokala befolkningen och landet. Bra, tycker jag.

Driva upp fröplantor i laboratorie-miljö

En annan nyhet för året är att man jobbar väldigt mycket för att kunna driva upp plantor på ett mycket effektivare sätt. I dagsläget är det ganska omständigt att driva upp ett Mukau-träd. Anledningarna till det är flera, för det första är Better Globe det enda företaget i världen som bedriver kommersiell skogsplantering med trädet vilket gör att det inte finns några leverantörer av Mukau-plantor.

Ett av målen för 2017 är att komma igång med fullskalig odling av fröplantor i laboratoriemiljö. Foto: Jonatan Westman

Den andra anledningen är att Mukau-trädets frön är väldigt välskyddade i två lager hårt skal. Jag har sett processen med egna ögon och det är lite crazy. För det första är fröna inkapslade, inte bara i ett skal utan tre hårda skal. De två yttersta måste man knäcka med rätt mycket kraft och det tredje skalet är så ömtåligt att man måste öppna det med rakblad. Det säger sig självt att då driva upp 600 000 plantor som man bara har gjort i år är en ganska tidskrävande process. Därför har man arbetat mycket med att kunna driva upp plantorna in-vitro, det vill säga i en kontrollerad labbmiljö i provrör.

Med hjälp av samarbete med universitet både i Nairobi och i Gent har man lyckats med det. Problemet har varit att få plantorna överleva frakten från Europa till Kenya. Därför har man nu fokuserat på att skapa lokala samarbeten och man kommer att bygga sitt första laboratorium och använda andra som redan är igång. Man har dessutom tagit hjälp av en svensk som bor i Uganda som har gjort samma sak sedan 1994 fast med bananplantor. Förhoppningen är att det ska väsentligt underlätta uppdrivningen av nya fröplantor och på det sättet kunna öka hastigheten på utplantering av träden.

Mukau – Better Globe-trädet som gör allt möjligt

Nu i somras hade jag också ett intressant samtal med Jan Vandenabeele om Mukua-träden (Melia Volkensii) som är den primära trädsorten som Better Globe planterar. Det är nämligen ett väldigt speciellt träd utifrån aspekten att det borde inte kunna växa på det sättet som det gör. Ungefär som en humla som egentligen inte borde kunna flyga men på något sätt gör det ändå.

Det som är speciellt med trädet är att det är ett träd som klarar sig väldigt bra i extremt torra miljöer. Det finns det i och för sig andra träd som gör också, t.ex. Acacia-träd som kan gå uppemot 1 – 1.5 år utan att få vatten och ändå överleva. Det som gör Mukau-trädet så speciellt är att det under dessa omständigheterna klarar av att producera virke av en extremt god kvalitet. I alla kvalitetsjämförelser står det sig väldigt väl mot ädelvirke av mahogany-sort.

Den andra faktorn som gör Mukau-trädet så speciellt är inte bara kvaliteten på virket, utan att det dessutom växer extremt fort i en dålig mark. I Sverige brukar vi prata om att man kan slutavverka en skog efter 80 – 110 år. En skog bestående av Mukau-träd kan man slutavverka redan efter 20 år. Better Globe har redan börjat experimentera med att slutavverka tidigare eftersom man misstänker att tillväxten de sista åren är lägre än tillväxten de första åren, vilket pekar på att det kan vara mer lönsamt att avverka tidigare och sätta en ny planta.

Jag brukar från tid till annan kalla Mukau-trädet för Better Globe-träd vilket naturligtvis inte är helt korrekt. Men där ligger ändå en poäng i det då trädet var mer eller mindre utrotningshotat tills en grupp av ”foresters”, däribland Better Globes chefs-forester, Jan Vandenabeele, hittade det och mer eller mindre räddade det genom att det nu odlas på kommersiell basis på grund av sina fantastiska egenskaper.

Att Mukau-trädet är ett naturligt träd för semi-öknen och att det växer enormt fort ses i följande bildserie med foton som jag har försökt ta på samma ställe varje gång jag har varit på plats i Kiambere. Använd gärna det stora Baobab-trädet som referens-punkt.

Övriga nyheter

Med över 600 Gb material och ett par tusen bilder skulle jag kunna skriva hur mycket mer som helst. Så om jag ska sammanfatta de sista nyheterna så är det:

  • Man har hjälpt finansiera ett inköp av en högstadie-skola i Uganda
  • Jag fick med mig ett exemplar av den senaste reviderade årsredovisningen
  • Man har börjat förbereda för att öppna en ny plantage i Uganda under året
  • I Nyongoro har man börjat arbeta mekaniserat utifrån lärdomarna i Kiambere
  • Man kommer betala ut årets avkastning i början av december
  • Man har internt deklarerat som att det 10-åriga pilotprojektet som över, nu gäller uppskalning

Om du har några frågor eller funderingar, tveka inte att kommentera eller kontakta mig.

Informationsmöte via nätet den 22 augusti och med grundaren Rino Solberg i november

Better Globe informationsmöte i Malmö 2016 med Rino Solberg

Det är jättesvårt att återge alla upplevelser i skrift och några få bilder. Därför kommer jag att den 22 augusti att hålla ett webinarium (=presentation via internet) för några av mina vänner som har köpt träd sedan tidigare för att visa och berätta om Better Globe och de senaste nyheterna. Eftersom mötet är digitalt spelar det ingen roll hur många vi blir, du är därför välkommen att göra oss sällskap. Jag utlovar bilder som aldrig tidigare har visats.

Även om jag har varit på plats fem gånger, så är det en sak att höra det från mig och en annan från grundaren Rino Solberg själv. Han kommer därför att komma till Sverige i början av november för att hålla informationsmöten tillsammans med mig och några kollegor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Mötet är till både för nya och gamla kunder eftersom han brukar dela med sig av många av årets åstadskommanden. Förra året var det enormt uppskattat, inte minst möjligheten att själv ställa frågor och få svar. Boka din plats via länken nedan:

Självklart är mötet kostnadsfritt och jag kommer också vara med på alla orterna. Boka din plats på någon av länkarna ovan.

Köp eller börja månadsspara i träd

Jag har redan skrivit tidigare i artikeln att jag köper träd själv. Det blir således ingen nyhet att säga att jag tycker att det är en fantastisk sak att göra. När jag började köpa så tyckte jag att det var värt det, nästan bara för allt det goda som skede på plats med arbetstillfällena, pengarna till skol- och mikrolånverksamheten, minskningen av klimathotet och koldioxidneutraliteten.

Redan där fanns det anledning att göra det. Att jag sedan dessutom fick betalt i form av avkastning, det var ju som grädde på moset (om än väldigt viktigt grädde för att lägga sparpengar i det och inte bara välgörenhetspengar). jag tycker således självklart att man ska spara i träd. Det är etiskt, hållbart och verkligen långsiktigt.

Jag känner mig dock ansvarig när jag rekommenderar något, så med risk att skjuta mig själv i foten, så brukar jag också säga lägga till; Trots att det är fantastiskt, så kan det inte klassas som något annat än ett högrisk-projekt. Risken finns att du kan förlora alla pengarna. Du kan läsa mer om riskerna här.

Den risken – även om jag bedömer den som hanterbar – gör att jag sällan rekommenderar någon att investera mer än 5 – 10 procent av sitt totala kapital i Better Globe. Den rekommendationen har inget med Better Globe att göra, utan gäller alla alternativa placeringar såsom Trine, Savelend, Tessin och liknande som jag också brukar skriva om. Man ska aldrig lägga alla sina ägg i samma korg (även om man som jag gillar korgen :) Basen i portföljen bör vara någon av de portföljer som jag brukar rekommendera.

Om jag får komma med en rekommendation, så är det att månadsspara. Det är bra när det gäller fonder och det är bra när det gäller Better Globe. Särskilt bra är det om man har möjligheten att månadsspara i 1 donationspaket och 10 träd per månad eftersom det ger 20 bonusträd i slutet av året. Jag förstår att alla inte har möjlighet till det (jag hade inte det 2008), men då går det bra att börja med ett enda träd. Det gör också skillnad och så kan man öka över tid.

Läs gärna min artikel där jag går genom hur avkastningen för träden fungerar, då den är lite speciell hur den är utformad.

Om du är sugen att köpa träd, använd gärna nedanstående länk. Om du använder den så blir jag din kontaktperson och jag får en liten ersättning för ditt köp som gör det möjligt att bl.a. fortsätta skriva artiklar som denna. Det blir inte billigare om du köper på något annat sätt, men du kan gå direkt till Better Globes-hemsida om du inte vill köpa genom mig.

Om du vill göra ett stort engångsköp av träd, kontakta mig, för ibland kan jag förmedla kontakten till Better Globe och ibland så ger de volymrabatt. Men jag kan inte garantera något då det inte är jag som bestämmer.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag att du anmäler dig till mitt nyhetsbrev. Det kommer ut cirka en gång i månaden är gratis kostnadsfritt och handlar om tips för din privatekonomi och inte minst hållbart, långsiktigt och etiskt sparande.

Relaterade artiklar

Disclaimer: Ingen ersättning har utgått för artikeln eller min resa till Kenya. Däremot får jag en liten ersättning per sålt träd enligt informationen ovan. Det är inget som drabbar dig som kund och du kan inte få det billigare någon annanstans. Precis som alltid, jag rekommenderar aldrig något som jag själv inte gör eller inte har gjort mycket research på. Du kan läsa mer min annonspolicy.

Kommentera

12 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hur ser det ut med planerna att vidareutveckla egna sågverk mm utifrån samarbetet med KenGen?

    Skoj att få ta del av din resa.

    Mvh Andreas

    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Det ser bra ut. Om jag inte minns helt fel så har man fått ett antal hektar från KenGen att bygga på. Det låter inte som mycket för världen, men med tanke på att processindustri kräver tillgång på stabil el så är det en stor sak eftersom marken ligger i närheten av KenGens damm vilket innebär att man har land MED stabil tillgång på elektricitet. Tanken är att man ska börja utveckla det med start 2018.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej Jan! Verkar på det hela som en väldigt fin affärsidé och ett bra sätt att faktiskt investera i framtiden samtidigt som att pengarna kommer till ett gott ändamål. Jag har tittat runt lite nu och är helt klart intresserad. Har två frågor som du kanske har svaret på eller kan peka mig rätt? 1. Hittar ingen som helst årsredovisning. Du nämnde att du hade en, vet du om den finns offentligt? 2. Träden verkar planteras i torra områden, för att lösa vattenproblemet borrar better globe brunnar och pumpar ut vatten. Vet du om det finns några indikationer eller undersökningar gjorda på hur detta påverkar grundvattennivån i området? Tänker att den borde sjunka med risk för torra (grundare) brunnar hos befintlig lokalbefolkning. Jag är ingen expert på området dock.

    Tack för en väldigt bra hemsida/blogg med bra tips och kloka inspel i den annars så täta finansdjungeln! /Erik

    Gravatar ikon för användaren
    bastrup
    1. Vit pil

      Hej Erik,

      Vad roligt att du är intresserad. Svar på dina frågor:

      1. Både ja och nej. För det norska bolaget så finns det en årsredovisning i Brönneysundsregistret. Där finns alla årsredovisningar från 2008. Däremot för det kenyanska bolaget ”Better Globe Forestry Ltd.” finns det inga publika årsredovisningar av olika skäl. Däremot kan man få se det på min kollegas kontor i Stockholm mot att man skriver på ett sekretessavtal.

      2. Jag är inte heller någon expert, men jag vet att man jobbar tillsammans med lokala myndigheter och precis som här behöver man tillstånd och då har jag för mig att man kollar grundvatten och motsvarande. Det som jag också har hört är att tvärtom blir det bättre när träden planteras eftersom de faktiskt binder jorden och ser till att den blir mer näringsrik och faktiskt gör att mindre vatten avdunstar. Många av träden klarar sig dessutom upp till ett år utan vatten. Men som sagt det här är saker som dyker upp för mig nu och behöver dubbelkollas innan jag sätter mitt liv på det. :-)

      Tack än en gång!
      Jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej Jan,

    Instämmer att det är ett fantastiskt sätt att få fart på hjulen och jag tror det är så mycket bättre än att bara ge bistånd. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv låter det, precis som du själv skrivit, för bra för att vara sant. Nu fokuserar jag på den rent ekonomiska aspekten, den samhällsnyttiga har du beskrivit tydligt.

    Kan du förtydliga 50-50-delningen med bönderna? Betyder det att om jag köper 100 träd kommer 50 tillfalla Better Globe och 50 tillfalla bonden, som Better Globe lovar att köpa de 50 träden av till 10% överpris efter 20 år? Gäller det även avkastningen år 5-19?

    Kan du kommentera något av följande givet att du har årsredovisningen:
    – Är det något som fått dig att lyfta ögonbrynen i årsredovisningen?
    – Varför vill de inte göra årsredovisningen offentlig?
    – Hur stor är kostnaden att plantera ett träd, och hur mycket försvinner i andra led?
    – Går det att se om kassaflödet som använts till att betala avkastningen kommer från den operativa verksamheten – dvs att inte nya kundinbetalningar använts?
    – Har du själv sett exempel på avkastningen från fem år gamla träd, tex frukter eller vad det kan vara?
    – Har du gjort någon koll om det går att sälja förädlat virke från ett träd och göra €170 i vinst, även om man köper trädet till 10% överpris?
    – Går verksamheten med vinst? Följdfråga, hur har en förlust täckts eller en vinst använts?

    Finns säkert en rad andra ekominska frågor och det skulle vara väldigt intressant med dina insikter och kommentarer.

    Gravatar ikon för användaren
    Erik S
    1. Vit pil

      Hej Erik,

      Sorry för sent svar, här kommer min reflektion:

      1. Dealen med bönderna som jag har förstått det är att de får utbildning och fröplantor gratis från Better Globe mot att de uppfyller en del krav, t.ex. stängsel som skydd mot getter, utrymme per träd, tillgång till vatten och en hel mängd andra praktiska detaljer. De får sedan också hjälp av Better Globes ambulerande trädexperter med t.ex. beskärning, skötsel och motsvarande. Om en bonde får 100 fröplantor så kommer få äga 50 av dem och Better Globe äger 50 av dem. Dör således 10 plantor så delar man på förlusten så att inicitamenten blir rätt.

      Better Globe lovar även att köpa dessa 100 träden till ett 10 procentigt överpris mot då gällande marknadsväde, för att garantera att bonden säljer tillbaka till Better Globe och inte till någon annan träduppköpare. Så det ligger lite i Better Globes eget intresse så att säga. Det här gäller vad jag har förstått främst Mukau-träden, som inte ger någon årlig avkastning. Däremot får bönderna ofta mer skörd eftersom marken runt träden blir bördigare med hjälp av träden (t.ex. skydd mot sol, avdunsting och att organisk materia binds lättare). Så bönderna får positiva effekter även under perioden fram till trädförsäljningen om än inte i konkreta kronor.

      2. Nej, där är inget som sticker ut som konstigt i årsredovisningen förutom att den är mycket mer detaljerad än en svensk årsredovisning. I princip vartenda bokföringskonto är med, medan svenska årsredovisningar ofta är mycket mer aggregerade. Det som jag också tycker är bra är särredovisningen av bolagets egna tillgångar och tillgångarna i träd som ägs av en annan part (=oss).

      3. Man vill inte göra den offentlig framförallt på grund av korruptionen och för att man är rädd för missbruk. Det bästa är att kolla på videon (ej officiellt släppt än då jag inte färdigredigerat den) med Rino där han förklarar anledningen. Se den på youtube här.

      4. Angående kostnaden att plantera ett träd, ingen aning, man skulle väl teoretiskt räkna fram något utifrån årsredovisningen, men jag tycker inte det är superrelevant så jag har inte gjort det. Den typen av nyckeltal är nämligen ofta relevanta för välgörenhetsorganisationer, men det är ju inte Better Globe och andra företag pratar ju sällan vilka marginaler de har på enstaka produkter. På donationspaketet som har en uttrycklig del om 19 EUR där går det 19 EUR till en stiftelse så där försvinner inga pengar på vägen.

      5. Uppgifter jag fick på plats (ej skriftligt bekräftade) var att ca 85 procent av avkastningen i år täcktes av avkastning från träden, resterande 15 procent löste man med andra intäkter till företagsgruppen. Man är på plats i alla fall inte orolig för att kunna betala tillbaka på sina åtaganden, särskilt inte nu när man också har börjat plantera träd i egen bok.

      6. Nej, jag har inte gjort några egen kontroll på att man har kan sälja de förädlade produkterna för att det utgår jag från. Tittar man torkat, sågat och kvalitetssäkrat Mukau-virke (Kiln Dried African Mahogany) så har det legat på över 700 € per kubikmeter. Ett träd ger ca 0.4 kubikmeter, så det blir 280 € per träd. Så där finns utrymme för oss som jag ser det. Dessutom är ju påslag vid förädlingen väldigt vanligt så det är ju inte priset till bönderna.

      7. Ja, verksamheten går med vinst. Tidigare förluster har täckts med lån från ägarna och aktieägartillskott som jag har förstått det.

      Bra frågor, mitt tips är att ställa dessa frågorna till Rino själv på något av november-mötena om du har möjlighet att komma. Han är ju källan medan mina uppgifter är ju andrahands- och tredjehandsupgifter. Länkarna till att anmäla dig finns i artikeln ovan. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Kul att du är nöjd och långsiktig i din miljoninvestering. Hur mycket tjänar du nu efter 10 års ägande om jag får vara nyfiken att fråga. Ha det gott hälsningar Patrik

    Gravatar ikon för användaren
    Patrik
    1. Vit pil

      Jag har köpt olika mängder träd per år, allt från 19 träd 2007 till över 2 000 träd förra året. Så i år blir det en bit över 70 000 kr om jag har räknat rätt. Utbetalningen sker i slutet av november enligt uppgift.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Tack för en inspirerande artikel! Har läst dina artiklar om BG innan och denna gjorde det ännu mer intressant att investera!

    Du säger att du har investerat 2 miljoner kronor i detta. Hur mycket av det är egna pengar om du tar bort det du fått i ersättning av förmedlade träd?

    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Eftersom jag har köpt träd ända från 2008 så är det övervägande del ”mina egna pengar”. Särskilt om man dessutom tar hänsyn till att alla inkomster från Better Globe beskattas och därmed försvinner ofta en stor del. Senare år har det dock balanserats ut att jag har återinvesterat både avkastning och skattad provision. Om jag däremot får förflytta konversationen så fattar jag din fråga även om jag skulle påstå att den inte är helt relevant. Anledningen till det är att den underliggande meningen är att jag skulle värdera pengar i ersättning annorlunda än pengar som jag har tjänat själv, men det gör jag inte. Det är dessutom en ganska stor fallgrop att göra.

      Det klassiska exemplet på det här lyder:

      • Du ska köpa en lampa för 1000 kr, du står i kassan och ska precis betala när du får reda på att du kan köpa en likadan lampa i en annan närliggande affär för 500 kr. Skulle du då åka dit och köpa den där istället?

      Svaret för den absoluta majoriteten av människor är ”ja”. De skulle köpa den på det andra stället och spara 500 kr. Samma person får då följande fråga:

      • Du ska köpa en bil för 300 000 kr, du står i kassan och ska precis betala när du får reda på att du kan köpa en likadan bil i en annan närliggande affär för 299 500 kr. Skulle du då åka dit och köpa den där istället?

      Förvånansvärt nog svarar majoriteten ”nej”. Anledningen är enkel 500 kr i relation till 1 000 kr är mycket pengar. 500 kr i relation till 300 000 kr är inte väldigt lite pengar. Vi värderar pengar således olika. Det här är vad som kallas för mental bokföring och som Daniel Kahneman med boken ”Tänka snabbt, långsamt” fick Nobelpris för. Samma resonemang använder många sparare tyvärr i sitt sparande, vinstpengar är mindre värda än de pengar man tjänar. Ersättningspengar är mindre värda än mina egna pengar och så vidare. Jag anser att där är en väldigt stor risk att tänka och värdera pengar på det här sättet. 500-lappen är ju värd lika mycket pengar oavsett vilken ram som vi jämför med.

      Därför tycker jag att summan är mer relevant och framförallt i relation till det totala investerade kapitalet. Jag rekommenderar aldrig någon annan att ligga mer än 5 – 15 procent i Better Globe eller andra alternativa investeringar, medan jag själv ligger ungefär på 20 – 25 procent. Vilket är lite för mycket för min egen bekvämlighetsskull, men jag inser också att jag ligger lite för nära hjärtat än hjärnan i den här affären. Men jag vet också att det kommer lösa sig över tid, särskilt om jag balanserar upp de andra delarna.

      Långt svar på din fråga, men jag hoppas att du är nöjd med det. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson