Better Globe – Reseberättelse från Kenya 2017

Min reflektion om Better Globe från mitt besök 2017

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Better Globe AS och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Den här artikeln är inaktuell, till vissa delar mer än 3 år gammal och hör ihop i ett större sammanhang. Jag rekommenderar att läsa dessa två artiklar innan du läser den här.

Den här artikeln finns kvar av referenskäl men den sponsrade länken är sedan en tid tillbaka borttagen.

Det här är min reflektion och reseberättelse från besökt Better Globes verksamhet i Kenya i början av juli 2017. Better Globe är ett kenyanskt skogsbolag som vill minska fattigdomen i östra Afrika, genom att skapa arbetstillfällen, få igång de ekonomiska hjulen i små samhällen ute på landsbygden.

Better Globe är ett projekt som har hängt med mig sedan 2007 då jag kom i kontakt med företaget första gången. Han visste att jag, precis som han, var intresserad av att mer än bara tjäna pengar. Jag tänker att har vi haft turen – för det är faktiskt inget annat ur ett globalt perspektiv (se Rädda Barnens kampanj Livets Lotteri) – att födas i Sverige och ha det gott ställt, då kommer det med en skyldighet att bidra till dem som inte har haft samma möjlighet.

Rätt länge var välgörenhet mitt enda alternativ kring att göra gott, men ju mer jag lärde mig om det desto mindre blev det ett alternativ annat än i katastrof-situationer. Inget illa mot välgörenhetsorganisationer, jag skänker fortfarande pengar på månadsbasis till flera, men de är inte den bästa lösningen om man vill skapa långsiktigt hållbar förändring.

Jag ska inte gå igång med mitt rant på ämnet igen, men jag rekommenderar verkligen att läsa och se intervjun med Christoffer Falsen, från solenergi-bolaget Trine, som är inne på samma ämne i min artikel för ett par dagar sedan:

Han är inne på hur de visade att om av 100 kr som går till klassiska välgörenhetsorganisationer, så kommer i bästa fall 80 kr ut på fältet. Genom for-profit-lösningar som Trine och Better Globe så kan man öka den faktorn mångfalt.

Christoffer nämnde en siffra, där om man tog hänsyn till ränta-på-ränta där pengar i for-profit lösningar återinvesteras i liknande projekt, så kunde komma upp till att de 100 kr gav uppemot 3 700 kr. Det visar på kraften när kommersiella projekt bestämmer sig för att göra skillnad.

Better Globe – en kort introduktion

Jag har under de senaste 10 åren skrivit många artiklar om Better Globe, så jag tänker att jag bara ger en kort introduktion för dig som är ny. Better Globe är som sagt ett kenyanskt skogsbolag som bedriver verksamhet främst i Kenya och Uganda. I grundarnas vision ingår hållbarhet som ett fundamentalt koncept och det genomsyrar verkligen hela verksamheten. Hållbarhet för:

  • människorna på plats – det är bättre men en lön och arbete än det är med välgörenhet och allmosor
  • naturen – genom att plantera träd minskar man erosion, klimathotet och ökenspridningen
  • oss kunder – vi som finansierar verksamheten får en marknadsmässig förväntad avkastning
  • landet – man främjar de små samhällena och behåller den ekonomiska förädlingen på plats

Om någon av dessa intressenter inte skulle ha ett långsiktigt och hållbart incitament så skulle inte projektet fungera. Det är verkligen viktigt att se att det inte är en välgörenhetsorganisation, utan att man bedriver sin verksamhet på kommersiella grunder för alla parter och att man idag har mer än 10 års historik. Nedanstående video ger en bra introduktion på 4 minuter:

Du kan läsa mer om hela projektet och få en introduktion i min artikel om Better Globe eller läsa mina tidigare reseberättelser:

I korthet handlar det precis som jag skrivit om i tidigare artiklar att problemet i Afrika handlar inte om kompetens eller andra saker, det handlar om en brist på kapital. Vi kunder har möjligheten att köpa träd – enstaka eller som regelbundet sparande – och på det sättet finansierar vi verksamheten.

Pengarna används för att plantera och ta hand om träd. När träden når sin full produktionsålder, så kan man börja skörda frukt, nötter, gummi och annat som säljs.

Disclaimer för tydlighetens skull

Som du märker är det här ett projekt som ligger mig nära om hjärtat och har gjort det i över 10 år. Jag köpte mina första träd 2008. Sedan dess har jag köpt på mig träd för över 1 000 000 kr. Det är tyvärr mycket mer procentuellt än jag skriver ovan, så även jag är dålig på att från tid till annat hålla mina egna regler. Samtidigt så har jag varit på plats i Kenya fem gånger sedan dess, jag har träffat människorna och jag är väl medveten om de risker som jag tar i det här projektet och den kritik som riktats mot det. Fram till början av 2020 fanns en sponsrad länk på bloggen men den är numer borttagen.

Sammanfattning av Better Globe 2017 i ett ord: ”uppskalning”

Om jag ska börja med det viktigaste och sammanfatta hela resan i ett enda ord, så skulle det vara ”Uppskalning”. När grundaren Rino Solberg var i Sverige i november förra året, då berättade han att man sedan 2007 hade planterat 852 000 träd. Målet under 2017 var att plantera 1 000 000 nya träd. Bara för att förtydliga – man skulle alltså i år plantera fler träd än man hade gjort på de 10 föregående åren. Det är coolt, men det är också en enorm utmaning för vilket företag som helst.

Better Globes plantskola i Kiambere 2017 - 600 000 plantor väntar på att planteras ut

Därför var det helt fantastiskt att komma ner till Kenya och se plantagen i Kiambere. Från att jag var där 2008 så har den blivit som en enorm skog. Det är verkligen svårt att beskriva eller ge bort i ord. Man åker i något som bäst kan beskrivas som ett torrt landskap – teknisk beteckning är semi-öken eller ”asal” – och sedan mitt i allt, då kommer man till en skog.

Sedan kör man uppemot en kvart inne i den här skogen för att komma till fältkontoret och plantskolan. I plantskolan hade man nästan 600 000 fröplantor som väntade på att bli utplanterade i nästa regnperiod. Man kan nämligen plantera året runt, men gör man det under en av regnperioderna så blir det billigare och effektivare.

Det går alltså inte säga något annat än att man har verkligen lyckats med att skala upp verksamheten. Där finns så många saker att berätta om det här, allt från hur man har delat upp plantagen i olika sektioner med sektionsansvarig, datoriserade verktyg för ledning av arbetet där alla arbetare checkar in med fingeravtryck och får därefter arbetsorder efter behov och kompetens, till att man börjat undersöka hur man kan använda bl.a. drönare till uppföljning och kontroll.

Uppdatering: Jag måste bara få be dig att jämföra bilden ovan från juli 2017, med bilden nedan från 2008.

Bild med några få fröplantor i bakgrunden i Kiambere 2008

Det är nästan samma ställe. Vid jordhögen till vänster i bilden står idag den stora byggnaden på den övre bilden. Jag fattar att det med stor sannolikhet inte alls är samma upplevelse för dig som för mig, men för mig var det en stor upplevelse. Jämfört med hur det var då, så är det verkligen skillnad som natt och dag. Allt är enormt stort. Idag kan man dessutom se Kiambere plantagen via Google Maps enligt nedan:

Better Globes plantage i Kiambere, bild via Google Maps, 2017

Pilen pekar på var plantskolan på bilderna ovan är. Om man zoomar in på plantagen så ser man tydligt taken på byggnaderna. En annan sak som jag tycker är värd att notera är skillnaden mellan där plantagen börjar och slutar. Det är väldigt skarp gräns som man också ser när man står på marken.

Gränsen mellan var plantagen börjar och marken runt om som inte går att använda till mat, boskap eller något annat.

Det visar verkligen på den karga miljön som man planterar dessa träden i. Det är därför alla i början sa att det är ett dödsdömt projekt, för ingen har någonsin lyckats odla i den här miljön. Idag, mer än 10 år senare, när man visat att det går är väldigt många intresserade. Inte minst ICRAF och FN som jag har skrivit om lite längre ner i artikeln.

Den här typen av mark anses normalt vara värdelös och obrukbar, men Better Globe har bevisat att så inte är fallet. Inte minst har träden bidragit till att ändra mikroklimatet vilket gör att man kan idag odla andra grödor mellan träden, då de bland annat skyddar mot solen och binder vatten och näring i marken.

Jag gjorde bort mig med en av bönderna…

En lite rolig (men pinsam) sak var att jag gjorde bort mig med av de bönder som planterar Better Globes träd på sin mark. När jag var i Kenya och besökte verksamheten förra gången 2015, så gjorde jag en intervju med en bonde. Den här intervjun lade jag på bloggen i artikeln nedan och sedan dess har den setts av flera tusen personer på event och i andra sammanhang.

Jag fick möjligheten att träffa bonden igen och visa honom videoklippet som jag gjort och visat för alla dessa personer. Nedan följer videoklippet:

Notera gärna även bordet och miljön i bakgrunden på bilden nedan. Det säger nämligen också lite om hur det ser ut i trakten där man bedriver sin verksamhet.

Jag visar videon för bonden Simon Mulli som jag spelade in två år tidigare 2015

Han tittade på filmen väldigt intresserat och därefter sa han bara en enda sak med ett stort leende:

Det förklarar varför alla kommer och hälsar på mig som Samuel när jag heter Simon…

Det är ett sådant tillfälle då man verkligen vill skämmas. Å andra sidan får jag säga till mitt försvar att väldigt få har under de senaste två åren påpekat för mig att han säger att han faktiskt heter Simon i videoklippet. Lyssnar man så här i efterhand så är det självklart, men lika självklart var det att han hette Samuel.

Outsourcing av planteringen av Better Globe träd hos bönder är en stor framgång

För ett par år sedan insåg man att ha egna plantager inte var det mest effektiva sättet att plantera träd, särskilt inte om man ville maximera sin påverkan i dessa områden. 2015 inleddes de första försöken där Simon Mulli var en av de första bönderna att delta. Tanken var att dessa bönder hade mark och var redan duktiga på att odla och sköta mark i dessa områdena. Man började undersöka intresset och i slutet av 2016 så hade man färre än 300 bönder. De siffror jag fick nere i Kenya i juli var att nu hade man över 1 000 bönder där var och en i genomsnitt hade 160 träd.

Jag rekommenderar som sagt att se videon med Simon för den är riktigt bra. Nedan hittade jag faktiskt en tidigare opublicerad video med en annan bonde från 2015 som dock är lika aktuell idag.

Jag gjorde en uppföljningsintervju med Simon, men den kommer lite senare då jag inte är helt klar med redigeringen och vi vill skicka ut den till befintliga kunder först. I korthet kan man säga att bönderna är väldigt nöjda eftersom det här är ett bra sätt för dem att höja värdet på sin mark och tjäna mer pengar. De kan nämligen fortsätta odla sina vanliga grödor mellan träden, vilket gör det möjligt för dem att göra allt som de har gjort innan och plantera träd.

Det andra som jag tycker att Better Globe har gjort väldigt smart är upplägget på överenskommelsen med bönderna. I korthet går det nämligen ut på att man delar 50-50 på träden. Bönderna får t.ex. 100 plantor utan kostnad. 50 av de kommande träden tillfaller Better Globe och 50 plantor är bondens. Om 10 plantor dör, så dör 5 av bondens och 5 av Better Globes. Incitamenten blir således väldigt bra.

Det andra som bönderna också berättade att de uppskattade var att Better Globe har lovat dem att köpa träden av dem när de är avverkningsbara till 110 procent av marknadsvärdet. Anledningen är att man vill vara säker på att bönderna säljer tillbaka till Better Globe och inte någon annan. Man har dessutom möjlighet till det eftersom den stora värdeökningen kommer i förädlingen av virket, man behöver således inte tjäna pengar på att pressa bönderna (jämför med Arla i Sverige) utan man kan ta marginalen i nästa steg. Det gör ju också att bönderna är oerhört nöjda och lojala.

Better Globe har utvecklat samarbetena med många externa organisationer

Det som jag också tog med mig är hur man har fördjupat samarbetet med många organisationer. Man har redan idag samarbete med t.ex. K-Rep Bank kring mikrolånen, Kenyanska skogsvårdsstyrelsen (Kenya Forest Service), en nationell skogsforsknings organisation (Kefri) och World Agroforestry Center (ICRAF). Nedan följer en intervju som jag gjorde 2015 med Dr. Dennis Garrity från ICRAF som är väl värd att lyssna på. Titta gärna på hans CV på LinkedIn, inom det här området är han en tungviktare. Han är en av FN:s utsedda ambassadörer för ”dry lands” och har varit generaldirektör för ICRAF i över 10 år.

Ett annat samarbete som har fördjupats är det med KenGen som man slarvigt skulle kunna säga är den kenyanska motsvarigheten till Vattenfall. Det är Kenyas största elbolag. Redan för många år sedan tecknades avtalet som gjorde att Better Globe fick anlägga en av sina första plantager vid Kiambere-dammen som används för vatten-energi. Anledningarna till att Better Globe fick anlägga sin plantage där var flera så som jag har fått det förklarat för mig.

För det första har man i Kenya enorma problem med erosion, särskilt i dessa områden som brukar klassificeras som semi-öken. Genom att plantera träd med stora rotsystem, särskilt sådana som går rakt och djupt ner, binder man marken vilket gör den mer motståndskraftig mot erosion.

Det i sin tur gör att dammen får mindre jord i sig vilket inte är bra för elproduktionen. Det andra problemet var så kallade squatters, människor utan mark som bosätter sig där ingen annan bor även om marken ägs av någon annan som t.ex. KenGen. Genom plantagerna hindrar man det samtidigt som man skapar arbetstillfällen och en möjlighet att försörja sig.

Better Globe har nu gjort ett nytt avtal om 40 hektar mark i Kamburu, som inte ligger långt ifrån Kiambere, där man ska kunna förädla träden. Det ska kunna vara både sågverk, torkanläggningar men även t.ex. möjlighet till tillverkning av förädlade produkter såsom t.ex. parkett, möbler, byggnadsmaterial och liknande. Anledningen till att det här är stort och viktigt steg är för att det är en förberedelse inför den första slutavverkningen som ska börja ske inom de närmsta åren.

Samtidigt är det också ett stort framsteg, eftersom tillgången på el är väldigt ojämn i Kenya (som jag skrev i Trine-artikeln) och för en tillverkningsindustri är tillgång på energi av yttersta vikt. Genom att göra samarbetet med KenGen har man blivit lovade god och säker tillgång till el i ett område geografiskt nära plantagen och bönderna som odlar träden på sin mark.

Du kan läsa mer om hur Better Globe Forestry och KenGen samarbetar på deras hemsida:

Better Globe får igång det ekonomiska hjulet

När jag var i Kenya/Uganda första gången 2008 fick jag möjligheten att träffa ministrar från både den Kenyanska och Ugandiska regeringen. Det jag minns är hur de pratade om vikten av att få igång de ekonomiska hjulen i olika områden i landet.

Den ena ministern sa, vi har pengar och vi kan låna pengar till att bygga t.ex. infrastrutkur. Men varför ska vi bygga en väg ut i ingenstans? Men om ni (Better Globe) fortsätter göra det som ni gör med att skapa arbetstillfällen i dessa områden där inga arbeten finns, då kommer där plötsligt finnas människor som har pengar.

Finns där människor med pengar i ett område, då blir det intressant för andra drivna människor att komma dit och sälja sina produkter. Om det plötsligt börjar ske handel på ett ställe så kommer fler människor komma dit eftersom det skapas en marknadsplats.

Om det finns en marknadsplats på ett ställe så blir det plötsligt intressant att sätta dit service-funktioner av olika slag eftersom människor samlas där. Det kan vara hälsocenter, polisstationer och andra liknande saker.

Om det plötsligt finns massor av människor, marknadsplats och service-funktioner på ett och samma ställe, då är det plötsligt logiskt i att investera i infrastruktur såsom vägar, elektricitet, vatten och liknande. Det i sin tur gör att farten i den positiva spiralen ökar ännu mer. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var väldigt logiskt.

Idag nästan 10 år senare var det verkligen häftigt att se hur det här verkligen hade besannats. Vid plantagen i Kiambere fanns det 2008 en ”by” som bestod av ett par hus, enligt uppgift fem hus och några hyddor.

Från byn utanför Kiambere

I dag, 9 år senare, bestod samma samhälle av 109 hus. Människor har flyttat dit eftersom där finns arbetstillfälle på plantagen och människor har pengar. Man har helt enkelt större möjligheter där. Flera av arbetarna som jag pratade med vittnaden om det uppsving och allt det goda som plantagen bidragit med till lokalsamhället.

Det är också därför jag personligen tycker att det är så bra och viktigt att man kommer igång med förädlingsverksamheten också. För det stora värdet om man tittar på en lite större nationell skala, kommer från att man förädlar sina råvaror själva.

Det är ju mycket där som vi i väst har inte varit så snälla mot dessa länder. Vi har köpt deras råvaror billigt, förädlat dem och sedan sålt tillbaka produkter till dem till marknadspris. Exempel som ministern tog var tobak. Man sålde tobakslöven men köpte tillbaka cigaretterna. Genom att Better Globes förädling kommer att ske på plats stannar det värdet hos den lokala befolkningen och landet. Bra, tycker jag.

Driva upp fröplantor i laboratorie-miljö

En annan nyhet för året är att man jobbar väldigt mycket för att kunna driva upp plantor på ett mycket effektivare sätt. I dagsläget är det ganska omständigt att driva upp ett Mukau-träd. Anledningarna till det är flera, för det första är Better Globe det enda företaget i världen som bedriver kommersiell skogsplantering med trädet vilket gör att det inte finns några leverantörer av Mukau-plantor.

Ett av målen för 2017 är att komma igång med fullskalig odling av fröplantor i laboratoriemiljö. Foto: Jonatan Westman

Den andra anledningen är att Mukau-trädets frön är väldigt välskyddade i två lager hårt skal. Jag har sett processen med egna ögon och det är lite crazy. För det första är fröna inkapslade, inte bara i ett skal utan tre hårda skal. De två yttersta måste man knäcka med rätt mycket kraft och det tredje skalet är så ömtåligt att man måste öppna det med rakblad.

Det säger sig självt att då driva upp 600 000 plantor som man bara har gjort i år är en ganska tidskrävande process. Därför har man arbetat mycket med att kunna driva upp plantorna in-vitro, det vill säga i en kontrollerad labbmiljö i provrör.

Med hjälp av samarbete med universitet både i Nairobi och i Gent har man lyckats med det. Problemet har varit att få plantorna överleva frakten från Europa till Kenya. Därför har man nu fokuserat på att skapa lokala samarbeten och man kommer att bygga sitt första laboratorium och använda andra som redan är igång. Man har dessutom tagit hjälp av en svensk som bor i Uganda som har gjort samma sak sedan 1994 fast med bananplantor. Förhoppningen är att det ska väsentligt underlätta uppdrivningen av nya fröplantor och på det sättet kunna öka hastigheten på utplantering av träden.

Mukau – Better Globe-trädet som gör allt möjligt

Nu i somras hade jag också ett intressant samtal med Jan Vandenabeele om Mukua-träden (Melia Volkensii) som är den primära trädsorten som Better Globe planterar. Det är nämligen ett väldigt speciellt träd utifrån aspekten att det borde inte kunna växa på det sättet som det gör. Ungefär som en humla som egentligen inte borde kunna flyga men på något sätt gör det ändå.

Det som är speciellt med trädet är att det är ett träd som klarar sig väldigt bra i extremt torra miljöer. Det finns det i och för sig andra träd som gör också, t.ex. Acacia-träd som kan gå uppemot 1 – 1.5 år utan att få vatten och ändå överleva. Det som gör Mukau-trädet så speciellt är att det under dessa omständigheterna klarar av att producera virke av en extremt god kvalitet. I alla kvalitetsjämförelser står det sig väldigt väl mot ädelvirke av mahogany-sort.

Den andra faktorn som gör Mukau-trädet så speciellt är inte bara kvaliteten på virket, utan att det dessutom växer extremt fort i en dålig mark. I Sverige brukar vi prata om att man kan slutavverka en skog efter 80 – 110 år. En skog bestående av Mukau-träd kan man slutavverka redan efter 20 år. Better Globe har redan börjat experimentera med att slutavverka tidigare eftersom man misstänker att tillväxten de sista åren är lägre än tillväxten de första åren, vilket pekar på att det kan vara mer lönsamt att avverka tidigare och sätta en ny planta.

Jag brukar från tid till annan kalla Mukau-trädet för Better Globe-träd vilket naturligtvis inte är helt korrekt. Men där ligger ändå en poäng i det då trädet var mer eller mindre utrotningshotat tills en grupp av ”foresters”, däribland Better Globes chefs-forester, Jan Vandenabeele, hittade det och mer eller mindre räddade det genom att det nu odlas på kommersiell basis på grund av sina fantastiska egenskaper.

Att Mukau-trädet är ett naturligt träd för semi-öknen och att det växer enormt fort ses i följande bildserie med foton som jag har försökt ta på samma ställe varje gång jag har varit på plats i Kiambere. Använd gärna det stora Baobab-trädet som referens-punkt.

Övriga nyheter

Med över 600 Gb material och ett par tusen bilder skulle jag kunna skriva hur mycket mer som helst. Så om jag ska sammanfatta de sista nyheterna så är det:

  • Man har hjälpt finansiera ett inköp av en högstadie-skola i Uganda
  • Jag fick med mig ett exemplar av den senaste reviderade årsredovisningen
  • Man har börjat förbereda för att öppna en ny plantage i Uganda under året
  • I Nyongoro har man börjat arbeta mekaniserat utifrån lärdomarna i Kiambere
  • Man kommer betala ut årets avkastning i början av december
  • Man har internt deklarerat som att det 10-åriga pilotprojektet som över, nu gäller uppskalning

Om du har några frågor eller funderingar, tveka inte att kommentera eller kontakta mig.

Prenumerera på mitt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln, då rekommenderar jag att du anmäler dig till mitt nyhetsbrev. Det kommer ut cirka en gång i månaden är gratis kostnadsfritt och handlar om tips för din privatekonomi och inte minst hållbart, långsiktigt och etiskt sparande.

[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Disclaimer: Ingen ersättning har utgått för artikeln eller min resa till Kenya. 

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hur ser det ut med planerna att vidareutveckla egna sågverk mm utifrån samarbetet med KenGen?

    Skoj att få ta del av din resa.

    Mvh Andreas

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Andreas
  2. Hej Jan! Verkar på det hela som en väldigt fin affärsidé och ett bra sätt att faktiskt investera i framtiden samtidigt som att pengarna kommer till ett gott ändamål. Jag har tittat runt lite nu och är helt klart intresserad. Har två frågor som du kanske har svaret på eller kan peka mig rätt? 1. Hittar ingen som helst årsredovisning. Du nämnde att du hade en, vet du om den finns offentligt? 2. Träden verkar planteras i torra områden, för att lösa vattenproblemet borrar better globe brunnar och pumpar ut vatten. Vet du om det finns några indikationer eller undersökningar gjorda på hur detta påverkar grundvattennivån i området? Tänker att den borde sjunka med risk för torra (grundare) brunnar hos befintlig lokalbefolkning. Jag är ingen expert på området dock.

    Tack för en väldigt bra hemsida/blogg med bra tips och kloka inspel i den annars så täta finansdjungeln! /Erik

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    bastrup
  3. Hej Jan,

    Instämmer att det är ett fantastiskt sätt att få fart på hjulen och jag tror det är så mycket bättre än att bara ge bistånd. Ur ett rent ekonomiskt perspektiv låter det, precis som du själv skrivit, för bra för att vara sant. Nu fokuserar jag på den rent ekonomiska aspekten, den samhällsnyttiga har du beskrivit tydligt.

    Kan du förtydliga 50-50-delningen med bönderna? Betyder det att om jag köper 100 träd kommer 50 tillfalla Better Globe och 50 tillfalla bonden, som Better Globe lovar att köpa de 50 träden av till 10% överpris efter 20 år? Gäller det även avkastningen år 5-19?

    Kan du kommentera något av följande givet att du har årsredovisningen:
    – Är det något som fått dig att lyfta ögonbrynen i årsredovisningen?
    – Varför vill de inte göra årsredovisningen offentlig?
    – Hur stor är kostnaden att plantera ett träd, och hur mycket försvinner i andra led?
    – Går det att se om kassaflödet som använts till att betala avkastningen kommer från den operativa verksamheten – dvs att inte nya kundinbetalningar använts?
    – Har du själv sett exempel på avkastningen från fem år gamla träd, tex frukter eller vad det kan vara?
    – Har du gjort någon koll om det går att sälja förädlat virke från ett träd och göra €170 i vinst, även om man köper trädet till 10% överpris?
    – Går verksamheten med vinst? Följdfråga, hur har en förlust täckts eller en vinst använts?

    Finns säkert en rad andra ekominska frågor och det skulle vara väldigt intressant med dina insikter och kommentarer.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Erik S
  4. Kul att du är nöjd och långsiktig i din miljoninvestering. Hur mycket tjänar du nu efter 10 års ägande om jag får vara nyfiken att fråga. Ha det gott hälsningar Patrik

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Patrik
  5. Härlig artikel! Man blir väldigt varrm och glad över den fina utvecklingen.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Torbjörn

Diskutera och fråga om andra ämnen i vårt forum Besök