Jan och Caroline Bolmeson
RikaTillsammans - Sveriges största blogg om privatekonomi
- Sveriges största blogg om privatekonomi -

En fondrobot är ett riktigt bra sparalternativ för de allra flesta. Fondrobotarna väldigt enkla att komma igång med och de gör det lätt att göra rätt. En fondrobot ger dig ett sparande i linje med forskningens rekommendationer och fondrobotarna har generellt låga avgifter. De allra flesta får ett bättre sparande med en fondrobot än vad de kan sätta ihop själva. Därför kommer de över tid ofta ge en bättre avkastning än majoriteten av alternativen. Det tillsammans med enkelheten gör att majoriteten av vårt eget sparande ligger i en fondrobot.

Jag tänker ibland på en fondrobot och globala aktieindexfonder (eftersom det är i princip samma sak) som på en cyklist i det franska loppet Tour de France. En fondrobot kommer aldrig att vinna ett enskilt lopp. Den är inte bäst på raksträckorna, den är inte bäst i bergen eller när det regnar. Den är okej på alla etapperna och den kommer framförallt alltid in i mål i mitten av fältet.

Men genom att alltid vara den genomsnittlige cyklisten kommer man hamna i toppen år efter år. Inte för att man är bäst, men för att så många av de andra cyklisterna kommer straffa ut sig över tid. Vad är det för mening att vinna bergsetappen om man kör av vägen när det regnar? Eller vinna spurten om man kommer sist när det blir backigt?

En fondrobot hjälper dig och mig att placera våra pengar i nästan alla tillgångar i hela världen. Den gör sparande rättvist eftersom man ofta får samma lösning oavsett om man har 100 kr eller 100 miljoner. En fondrobot gör det enkelt att komma igång och den gör det möjligt att sedan glömma bort sparandet i 10 år, komma tillbaka och bli positivt överraskad av hur mycket pengar det faktiskt blev.

Sedan 2017, då de första fondrobotarna lanserades i Sverige, har det hänt väldigt mycket. Fondrobotarna har förändrats, vissa har gått i graven och andra har tillkommit. I den här artikeln tänkte vi ge vår subjektiva syn på de fondrobotar som finns, samt hur vi själva avser göra med våra pengar för 2021.

Inte en nybörjarartikel

OBS! Det här är inte en nybörjarartikel. Till dig som vill komma igång med ditt sparande rekommenderar vi istället att läsa vår kom igång-guide. Den artikeln ger en bakgrund till forskningen, indexfonder och fondrobotar och varför vi generellt är positiva till dem.

Den här artikeln är en fördjupande analys som egentligen ligger till grund för kom-igång-guiden. Den är artikeln är både lång, lite nördig och teknisk. Men det gör också att du kan vara säker på att de andra rekommendationerna vilar på en genomtänkt grund. 🙂

Om du ha frågor eller funderingar, ställ dem gärna i kommentarerna till artikeln.

Vi hoppas att du uppskattar artikeln,
Jan och Caroline Bolmeson

PS. Nästa vecka (10/1) kommer artikeln ”Hur gick 2020 och vad kan vi lära inför 2021?” Veckan därefter (17/1) kommer ”Bästa fonderna 2021” och därefter kommer portföljförslagen för 2021. Du kan få förhandsinfo i forumet där ämnena diskuteras redan nu (här, här och här). DS.

Uppdateringar:

Sammanfattning på ett par minuter

Den här artikeln har en kort sammanfattande video! Om du har ont om tid eller bara vill få russinen ur kakan direkt, så kan du se vår korta sammanfattning nedan.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Bläddra i det tillhörande bildspelet

Under inspelningen av det här avsnittet använde vi ett bildspel. Du kan bläddra genom bildspelet om du vill få en snabb överblick över innehållet. Du kan även bläddra genom det i samband med att du lyssnar på avsnittet som podd.

Sammanfattning av artikeln

De senaste tre åren har min stående rekommendation till en person som vill börja spara varit:

Välj en fondrobot, det spelar egentligen ingen roll vilken du väljer.

En fondrobot har varit den bästa allround-lösning och det har varit väldigt svårt att göra riktigt fel med en fondrobot. Tyvärr är jag inte helt säker på att så är fallet längre. Jag upplever att vissa av fondrobotarna har blivit spretigare, det har blivit svårare att förstå deras prissättning, förstå vad det är jag egentligen får och marknadsföringen lämnar en hel del att önska.

Det har till och med lett till att jag i min kom igång-guide gått tillbaka till att rekommendera en enskild globalfond tillsammans med ett sparkonto eller specifika fondrobotar. Inte riktigt den utvecklingen som jag hade hoppats på, även om jag förstår den. I grunden handlar det nog om att jag mer och mer tror på att fler val är inte nödvändigtvis är bättre.

Samtidigt vidhåller jag fortfarande att en fondrobot är fortfarande bland de bästa valen man kan göra som småsparare. Särskilt om man inte har något större intresse av sparande. Det vill säga att man vill ha ett bra sparande för sina pengar som är bekymmerslöst och har bra odds. Jämför man med hur folks portföljer ser ut i allmänhet, får de flesta ett bättre balanserat sparande med en fondrobot.

Sammanfattning

De tre bästa fondrobotarna i Sverige är fortfarande LYSA, OPTI och BetterWealth. Väljer man någon av dessa tre så kan man vara säker på att man har gjort ett bra val. Man har gett sig själv bäst odds för framtida avkastning och med stor sannolikhet har man en portfölj som är bättre än en portfölj man kunde själv.

Den stora frågan som man måste ställa sig själv är:

Bidrar en fondrobot med ett mervärde till mig som sparare?

För de flesta borde svaret vara ja. Men det är en avvägning som beror på den egna kompetensen, ens eget intresse och tro om framtiden. Jag personligen tycker fortfarande att det finns fondrobotar som är tillräckligt bra som helhet för att lägga min pengar där jämfört med att göra det själv.

Den andra faktorn som man behöver tänka över i år räntedelen. Det vill säga den del som ska agera som krockkudde eller skydd i sparandet. I många fall är det rationellt bättre att välja ett bankkonto med insättningsgaranti eller amortera på bolånet för att få en riskfri avkastning.

Slutligen vill jag också understryka att denna analys är subjektiv men opartisk. Jag och Caroline är inte som t.ex. SVT helt oberoende. Det skulle ju t.ex. innebära att vi inte skulle kunna ha våra egna pengar hos någon aktör. Enligt oss är det nämligen den mest relevanta frågan i hela analysen:

Var kan vi tänka oss lägga våra egna pengar?

Bakgrunden till vårt beslut kommer ju så klart också färgas av den forskning som vi bygger vår investeringsstrategi på. Den går vi genom här. Ett exempel är att vi t.ex. inte tror på att man kan förutsäga vilka företag, branscher eller investeringar som kommer gå bättre än andra imorgon.

Vårt svar behöver således inte vara ditt svar. Förhoppningsvis klarar vi att i denna artikel ge dig tillräckligt bra beslutsunderlag så att du kan svara på frågan för dig själv. Kanske är det en fondrobot, en av nedan eller kanske inte en fondrobot alls.

Påståenden om att artikeln är ett samarbete eller är partisk

Uppdatering: 210108: Sedan artikelns publicering har det på olika sätt, t.ex. i forumet och i kommentarerna nedan antytts att artikeln är ett samarbete med bl.a. LYSA eller att artikeln är partisk. Låt mig vara väldigt tydlig:

Notera att i Sverige är det ett lagbrott med smygreklam både för den som publicerar reklamen (mig i det här fallet) och parten som beställer reklamen. Att således påstå att artikeln är ett samarbete är samma sak som att anklaga mig och respektive fondrobot för att bryta mot lagen.

Enligt god sed är det även möjligt att inkomma med en replik, vilket t.ex. Avanza har gjort vilket medförde att jag uppdaterade artikeln. Om det är så att jag har skrivit något som objektivt inte stämmer nedan så går det bra att kommentera och bidra. Jag har till och med bett om en second opinion av alla de extremt duktiga läsarna i forumet. Den diskussionen kan du följa här.

Jag har medvetet valt att ha med uppmärkta sponsrade länkar i artikeln. Det är ett sätt för mig att finansiera artiklar som den här som är på 20+ A4-sidor och har tagit mer än en arbetsvecka att göra. Något jag är väldigt tydlig med i vår annonspolicy.

Alternativet hade varit att likt det stora dagstidningarna lägga den bakom en betalvägg och ta bort de länkarna. För mig är det ett självklart val att ha artikeln tillgänglig. Eftersom om man inte gillar länkarna så behöver man inte klicka på dem.

Att vissa tror att det gör artikeln mindre relevant eller att den är partisk, so be it. För då har man inte fattat att det vore ett bloggmässigt självmord. Dessutom blir jag genuint nyfiken:

Är verkligen en artikel utan egna investerade pengar, lika relevant som en artikel där slutsatsen bestämmer var författaren de facto gör sin största investering på långt över en miljon kronor?

Vore väldigt konstigt i min värld att konstatera att en fondrobot är bäst och sedan lägga sina pengar hos en annan. 🤔

Kommentar till de tre, enligt mig, bästa fondrobotarna

Om vi tittar närmare på respektive fondrobot så tänker jag så här:

LYSA

Den sammanlagda vinnaren. En riktigt bra och brett sparande till en låg avgift som är svår att göra bättre eller billigare själv. Tar hållbarhet på allvar, uppfyller alla hygienfaktorer och förvaltar överlägset mest kapital av fondrobotarna i Sverige. Det närmsta man kommer en ”one-stop-shop” inom sparande.

Sammanfattar vi OPTI på samma sätt så blir det:

OPTI

Den riktigt bra tvåan som förlorar på mållinjen till följd av en högre avgift. OPTI har en riktigt bra och användarvänlig app som gör det väldigt enkelt. Användarvänligheten är så pass mycket bättre att det – för mindre belopp – kan vara värt att ha OPTI som ett första insteg till sparandet. Bättre att börja spara och få en bra upplevelse än att inte spara alls. Men i längden och för stora belopp är Opti svårmotiverad.

Slutligen för Better Wealth lyder omdömet:

BetterWealth

En riktigt bra utmanare på delad andra plats med OPTI med tanke på de strategiska portföljerna. De är breda, de är billiga (till och med billigare än LYSAs) och man har ett stort forskningsfokus. Det kan dock bli svårt att inte bli lockad till de dyrare dynamiska portföljerna som jag inte kan rekommendera. Sammanvägt med alla faktorer räcker det inte hela vägen till en första plats.

Sponsrade länkar till dessa aktörer är flyttade till nederst i dokumentet.

Artikeln är ett samskapande och en pågående diskussion

En av de sakerna som jag är mest ödmjuk med kring bloggen är den extremt kunniga communityn som finns t.ex. i forumet. Jag vet därför att direkt när jag publicerar det här så kommer det att komma feedback, kommentarer och påpekanden om saker som jag har missat, inte tänkt på eller gjort fel. Det är dock det här samskapandet som är så värdefullt.

Det gör att kvaliteten ökar eftersom fler perspektiv kommer till tals. Världen är nämligen sällan så som vi själva ser den utan vi behöver fler människor runt om oss som kan hjälpa till med sina perspektiv. Därför tänker jag framförallt:

Tack för att du hjälper till och tack för din förståelse att det är ett samskapande. 🙏🙂

Göra själv eller använda fondrobot?

Den första frågan som man oftare borde ställa sig är:

När det gäller fondrobot så blir den frågan än viktigare. Det vill säga har fondrobotarna ens ett existensberättigande? Småspararguiden sammanfattar fondrobotarna grovt i:

  1. En användarvänlig plattform
  2. som ställer några enkla frågor för att uppskatta risktålighet
  3. för att sedan plocka ihop en bred portfölj av billiga fonder
  4. och sedan ser till att portföljens balans bibehålls när marknaden rör sig.

Det är ju helt korrekt. Vidare argumenterar de – och en hel del läsare i forumet – för att det är onödigt med fondrobot.

Användarvänligheten spelar mindre roll eftersom man ändå inte ska logga in, risktåligheten är trubbig och svår att få rätt på via komplexa frågor, portföljen kan man plocka ihop själv och eftersom det ändå inte är någon naturlag kring att ha 60 % aktier så spelar det ingen roll att portföljerna glider.

Det går att argumentera både för och emot

Jag kan både hålla med och inte. Det är klart att man kan göra själv om man har kompetensen och intresset. Huruvida användarvänligheten är viktig eller ej är lite ett tyckande. Jag skulle ju säga att Apple slog ut Ericsson/Nokia på ren design och användarvänlighet.

Nu haltar den jämförelsen eftersom en telefon använder man varje dag och ens sparande mår bäst av att man inte rör det på flera år. Men fakta är att t.ex. LYSA vid ett tillfälle hade nästan 60 % av sina användare inloggade på veckobasis. Så folk tycker uppenbarligen att det är viktigt med en app (Opti har 150 000+ nedladdningar) och användarvänlighet även om de hade tjänat mer pengar på om de inte hade gjort det.

Gällande riskfrågorna håller jag med i kritiken att de är trubbiga, men de är ändå bättre än inga frågor. Hos de flesta aktörerna kommer man ändå fram till ett hyfsat okej svar, även om det inte kan ersätta en diskussion med en finansiell rådgivare. Det är lätt att man hamnar fel i risk (för lite eller för mycket). Men i jämförelse med de portföljer man kan se generellt på Avanza så tror jag generellt att majoriteten av småsparare skulle få en bättre balans om de ställde sig frågorna.

Gällande att plocka ihop portföljerna så är det både rätt och inte. Flera av fondrobotarna har portföljer som man kan kopiera rakt av och komma undan billigare. Andra, som t.ex. LYSA, är väldigt svårt att replikera då de består av fonder man inte kommer åt som småsparare. Men det kräver både intresse och kompetens.

En fondrobot måste medföra ett mervärde

Min sammanfattande åsikt är att en fondrobot måste medföra ett mervärde mot att göra det själv. Mervärdet kan t.ex. vara:

Dessa fördelar behöver man sedan väga mot huruvida man har:

och så vidare. Det vill säga att på många sätt blir beslutet personligt utifrån ens egna förutsättningar. Att det inte är helt enkelt kan man ju t.ex. se diskussionerna i forumet där vi har över 100 kommentarer i diskussionstrådarna inför våra egna modellportföljer för i år:

Alternativ om man INTE vill använda en fondrobot

Jag räknar med att den 17 januari släppa vår artikel med modellportföljerna som är ett alternativ att utgå från om man inte vill eller kan använda en fondrobot. Enligt diskussionerna i forumet ser det ut som att en 100 % aktier-portfölj (typ Globala barnportföljen) kommer att sluta någonstans i häraden av:

Andel Typ Fond
80 % Globala aktier Länsförsäkringar Global Indexnära (avgift: 0.2 %)
10 % Tillväxtmarknads aktier Länsförsäkringar Tillväxtmarknader Indexnära (avgift: 0.4 %)
10 % Svenska aktier SEB Hållbar Sverige Index (avgift: 0.25 %)

Det här är den enklaste varianten och det kan hända att det sker mindre ändringar (t.ex. byte av SEB-fonden mot PLUS Allabolag). Räntesidan kommer till stor del i år att ersättas av bankkonto. På samma sätt kan man på Avanza eventuellt välja Avanza Emerging Markets istället för Länsförsäkringar-fonden.

Små skillnader i avgift spelar roll

Till syvende och sist måste fondrobotens fördelar vägas mot avgiften som man betalar för att få fördelarna. Var någonstans den balansen går är personligt, men jag tycker att det t.ex. kan vara värt at betala 0.1 – 0.2 % per år för att få en automatiserad bra lösning som jag inte behöver följa.

Det man måste komma ihåg är att 0.1 % extra i avgift resulterar i ca 1.2 % mindre vinst 10 år senare. 0.4 % extra i avgift ger ca 5 % lägre vinst 10 år senare. Det vill säga att 0.4 % extra i avgift på 1 000 000 kr kan lätt innebära 80 000 kr lägre avkastning (vid 8 % årlig avkastning). Du kan experimentera själv med vår ”Jämför två fond avgifter-kalkylator”. Avgiften är därför superviktigt.

Det är därför jag i artikeln kommer lägga nästan mest fokus på avgiften. Den spelar roll och den är något som jag kan kontrollera till skillnad från t.ex. marknadens utveckling.

Det är därför i vissa fall bättre att istället för en fondrobot bara välja en bred global aktieindexfond såsom t.ex. SPP Aktiefond Global A (0,3 %) som täcker hela världen likt många av fondrobotarna eller en smalare globalfond som t.ex. Länsförsäkringar Global Indexnära (0,2 %).

Är en fondrobot värd pengarna?

Ta t.ex. Danske Banks June på 0,74 % jämfört med SPP Global vars avgift är hälften. Fördelningen av pengarna är jämförbar, men på 100 000 kr och 20 år (=pensionssparande) så blir skillnaden nästan 37 000 kr. På en miljon får vi lägga till en nolla och får 370 000 kr. Är det motiverat? Högst tveksamt.

Det här med avgiften spelar också an en del av den kritik mot fondrobotar som jag anser vara befogad. På sätt och vis är ju en fondrobot en blandfond, en fond-i-fond-lösning eller än värre ibland fond-i-fond-i-fond-lösning. Lägg till att robotarna är stendumma och då kan man fråga sig vad betalar man för egentligen och är det värt det?

Svaret kommer bli högst personligt. Anledningarna till att jag väljer att använda en bra fondrobot är t.ex. att jag:

Trots vad många tror så är inte min stora passion att förvalta pengar, det är snarare att hjälpa andra. På det här sättet blir en fondrobot ett icke-problem i mitt liv. Det är något där jag har gjort ett bra val och nu kan glömma bort det.

En subjektiv analys med egna pengar på spel

Redan initialt i den här artikeln vill jag vara tydlig med att den här artikeln är subjektiv, inte tar hänsyn till alla perspektiv och att svaret för mig kanske inte är samma för dig. Dessutom kan det till och med vara som så att fondrobot inte ens är rätt svar för dig utifrån att vi kommer in med olika perspektiv.

Jag optimerar t.ex. inte på någon enskild parameter såsom potential för högst avkastning, lägst avgift, bäst strategi, bäst app, bäst kundtjänst eller liknande. Jag tittar snarare utifrån ett holistiskt perspektiv och ställer mig frågan:

Vart kan jag tänka mig ha mina egna pengar placerade?

För mig är det inte heller en teoretisk fråga eftersom jag de facto kommer att sätta mina pengar i den fondrobot jag anser vara bäst. Det är inte heller lite pengar. Vår största enskilda investering är nämligen via en fondrobot och det rör sig om en bra bit över en miljon kronor i kapital. På det sättet blir det på riktigt eftersom vi kommer ha skin-in-the-game.

Jag brukar säga att en billig och bra fondrobot passar alla; oavsett erfarenhet, mängd pengar, ålder, sparmål eller någon annan faktor. I princip den enda gången jag brukar avråda från en fondrobot är om man har en stark (över)tro på sin egen förmåga eller vill optimera på en enskild parameter som t.ex. absolut lägst avgift.

Om transparens, samarbeten och sponsrade länkar till fondrobotarna

Jag har och har haft samarbeten med de tre bästa fondrobotarna som nämns i artikeln. Både LYSA, Opti och BetterWealth har alla deltagit i tidigare avsnitt på RikaTillsammans.

Jag har dessutom så pass nära relation med dessa att jag utan problem kan ringa nyckelpersonerna – Patrik på LYSA, Jonas på Opti eller David på Better Wealth – utan att det är något konstigt. Dessa har också bidragit till den här artikeln genom att svara på frågor kring sin egen tjänst. Jag kommer även att be dem svara på följdfrågor i kommentarerna eller på forumet.

Ingen av dem har dock haft någon redaktionell påverkan på artikeln, ingen ersättning har betalats ut för artikeln eller liknande. Eftersom de betalar i princip samma ersättning för en sponsrad länk kan du vara helt säker på att det verkligen inte spelar mig någon roll vilken av dem du väljer (om du väljer att spara i en fondrobot överhuvudtaget). Därför har jag också valt att ha deras respektive sponsrade länk i artikeln.

Antaganden som ligger till grund för analysen

Eftersom råd eller tips aldrig är objektiva är det viktigt att man är överens om var man tar avstamp ifrån. Vilka antaganden gör man, vilka är ingångsvärdena och vad är det som är viktigt. Det som vi tar avstamp ifrån i den här artikeln är följande.

Viktigaste kriterierna
  • Är jag villig att sätta in mina egna pengar i den här?
  • Följer fondroboten forskningens riktlinjer?
  • Är det lätt att göra rätt med fondroboten?
  • Skulle jag kunna rekommendera den till folk jag bryr mig om?
  • Är balansen mellan övriga faktorer (hållbarhet, avgift, användvändarvänlighet, kundtjänst, etc.) okej?
  • Är hygienfaktorerna i kulisserna på plats (tillstånd, nyckelpersoner, värderingar etc)?

Det betyder att om man t.ex. endast skulle titta på perspektivet ”Vilken fondrobot är billigast?” eller ”Vilken fondrobot gav bäst avkastning 2020?” eller ”Vilken fondrobot har guld i sitt portföljförslag?” så kan svaren bli helt annorlunda.

Jag är generalist själv och gillar det engelska uttrycket:

Jack of all trades, master of none.

Det är nämligen så som jag vill att min fondrobot ska vara. Den ska vara bra på allt men behöver inte vara bäst på något. Om jag verkligen önskar den billigaste portföljen eller den med slagsida mot ny teknik, då kan jag ju alltid göra det själv på Avanza eller Nordnet.

Avkastning är INTE en viktig punkt att analysera på

Jag anser, till skillnad från de flesta andra, att avkastning inte är en jätteviktig punkt att utvärdera mot. Missförstå mig rätt, avkastning är viktig, men den är extremt svår att förutsäga.

Bara för att en fondrobot har haft god avkastning ett år så säger det inget om hur avkastningen kommer vara nästa år. Något vi har skrivit om många gånger, bland annat i artikeln illusionen med Morningstar-stjärnor. Att välja baserat på historisk avkastning är således i mina ögon ett misstag. Den kluriga frågan blir nämligen:

Hur vet du att X (ny teknik, medicin, bransch, land etc) kommer gå bättre än Y nästa år?

Därför anser jag (och du behöver inte hålla med) att det är viktigare att få ett portföljförslag som har oddsen på sin sida oavsett hur framtiden kommer att se ut. Det vill säga att portföljen har en agnostisk syn på marknaden. Vilket även är vad som förespråkas av forskningen som säger:

Framgång på börsen handlar mer om tur än skicklighet. Det går inte att förutsäga vilka investeringar som kommer vara bättre än andra imorgon.

Därför är det viktigare med en portfölj som äger alla företag, i alla länder, i alla branscher. Det kommer att ge bäst odds för en god avkastning framgent. Notera att det är skiljt från bäst avkastning framgent då de beror på faktorer utom ens kontroll (tänk t.ex. Corona-viruset).

Det är okej att ha en åsikt om framtiden – det har t.ex. fondförvaltare som jag har intervjuat under åren på bloggen – men då utger de sig inte heller för att vara en fondrobot. Jag anser att en automatiserad kapitalförvaltningstjänst – dvs en fondrobot – ska vara:

Min tanke är att om fondroboten ska ha en åsikt om framtiden, då bör den ju snarare tävla i kategorin ”aktivt förvaltade fonder” snarare än i ”indexnära forskningsbaserad automatisk förvaltning”.

Överkurs: det enda som är intressant utifrån ett avkastningsperspektiv är att se hur pass väl fondroboten följer ett jämförbart globalt index. Det mäts dock bättre med t.ex. tracking-error, beta- och r2-värden. Det hamnar i denna analys i hygienfaktor-delen.

Räntors vara eller icke-vara i ett sparande 2021

En sak som berör alla fondrobotarna är räntesparande i dagsläget. Det är nämligen en högst relevant att fråga sig idag om räntefonder är något att ha. Räntorna är låga och därmed högst sannolikt asymmetriska åt fel håll. Det vill säga att det är osannolikt att räntan kommer gå ner, utan snarare upp. Går räntan upp kommer räntefonder att förlora i värde. Det vill säga att det är liten sannolikhet för vinst men en stor sannolikhet för förlust.

Det har gett upphov till många intressanta diskussioner i forumet för dig som vill veta mer.

Huvudpoängerna i diskussionerna som framförs av läsare som bland annat Daniel Nilsson är att bankkonto med insättningsgaranti är bättre eftersom det ger samma eller högre avkastning till lägre risk. Det är ett av få tillfällen som vi småsparare har en fördel mot finansbranschen. Vi kan använda ett sparkonto när t.ex. LYSA inte kan göra det.

Det är ju en felprissättning på marknaden i form av att staten går in och garanterar upp till 1 050 000 SEK. Det gör att vi t.ex. kan placera pengar riskfritt upp till det beloppet.

Varför ta risk i fondrobotarnas räntedel när man kan få bättre avkastning riskfritt på ett bankkonto med insättningsgaranti?

Det vill säga att det finns ganska starka argument för att man borde utnyttja en fondrobot för att ha 100 % aktier och sedan kompensera upp på räntesidan själv med antingen ett bankkonto med insättningsgaranti eller amortering på egna bolån. Det kommer högst sannolikt ge en bättre riskjusterad avkastning än köra på fondrobotens räntefonder.

Fondrobot – en något missvisande benämning

Det är viktigt att komma ihåg att en fondrobot är inte någon magisk tjänst som sitter på svar som andra inte gör. I många fall är det till och med dumt att kalla dem för robotar eftersom det leder tankarna fel. Det är lätt att tro att skillnaden är att det är en dator som styr fonden istället för en människa och att det är bättre.

Robot, i avseendet fondrobot, är bara en administrativt funktion som gör att dina pengar fördelas på alla bolag i hela världen på ett så billigt sätt som möjligt. Roboten är således inte ett alternativ till fondförvaltare, roboten har ingen åsikt om företagen, hur marknaden ska gå eller något annat.

Robotens enda uppgift är att ta din hundralapp och fördela den enligt de instruktioner som har getts av fondbolaget. T.ex. i LYSAs fall att fördela pengarna på världens 6 000+ största bolag. Roboten är således utifrån vissa perspektiv stendum. 🙂

Det finns vissa fonder och tjänster som marknadsför sig med en smart robot, som räknar, gör urval och placerar enligt vissa strategier – ibland strategier som den hittar på själv – men det är något helt annat. Den stående rekommendationen i sådana fall är att inte använda dem (eller snarare välja förvaltare som är aktiva på riktigt). Det finns idag inga bevis på att dessa skulle vara bättre än andra. Många gånger, snarare tvärtom.

Jag har sammanställt ett antal vanliga frågor, svar och vanliga missuppfattningar om fondrobotar nedan. Läs gärna de artiklarna om du känner dig osäker eller ny på det här med fondrobotar:

En sådan vanlig missuppfattning är t.ex. att man investerar _i_ en fondrobot. Men så är det inte. Du investerar i de fonder som fondroboten väljer åt dig. Det är också det som skyddar dig i händelse av att en fondrobot skulle gå i konkurs. Dina pengar är i fonderna och är skiljda från fondrobot-företagets pengar.

Fondrobotar jag har tittat närmare på

De fondrobotar jag har valt att titta närmare på i år är:

Jag har också valt att försöka avgränsa det till en generell analys då det är svårt att jämföra alla fondrobotar och alla deras alternativ. Ta t.ex. Opti som har 10 portföljalternativ, LYSA har minst lika många om man väljer en 1:1 jämförelse och de andra likaså. Väljer man att jämföra hållbara alternativ så kan man multiplicera antalet med två och så vidare.

Jag har också valt att inte försöka göra en allt för teknisk analys utan lägga fokus på en allmän förståelse för robotarna, deras skillnader och den påverkan det har.

Fondroboten LYSA

För dig som har följt bloggen ett tag är det ingen nyhet att jag gillar LYSA. Vi har våra egna pengar i LYSA, våra företags pengar i LYSA och rekommenderar den till släkt och vänner. Jag har ändå försökt hålla det borta när jag skrivit analysen, men det är lika bra att vara transparent med det.

LYSA uppfyller alla mina kriterier för en bra fondrobot. Jag kan tänka mig ha mina egna pengar i den, jag kan tänka mig rekommendera den till andra, det blir rätt om man väljer den som en nybörjare, det är en bra balans mellan de flesta faktorer och hygienfaktorerna finns på plats.

LYSA: Strategi och inriktning

Jag upplever att LYSA ligger nära forskningens rekommendationer. Deras white-paper beskriver i detalj hur de tänker och resonerar. Min största invändning och deras största avvikelse från forskningen är att de har valt att lägga ca 20 % av aktiedelen i Sverige och svenska aktier. De skriver:

Den svenska ekonomin utgör ca 1 % av världsekonomin men Sveriges vikt i Lysas aktieportfölj är ca 20 %. Lysa anser att en övervikt mot Sverige (en så kallad ”home bias”) är motiverad eftersom prisutvecklingen av reala tillgångar i Sverige är relaterad till den svenska aktiemarknadens utveckling. 

Från LYSAs whitepaper

Man kan diskutera huruvida det har stöd i forskningen, är rätt eller inte. Det finns argument både för och emot och någon tydlig konsensus upplever jag inte finns. Det har till och med gett upphov till en stor diskussion i forumet där både LYSA och OPTI har deltagit. Mycket läsvärd och förmodligen Sveriges bästa diskussion på ämnet:

I samband med det här kan man också argumentera för eller mot guld som jag gillar ha i mina modellportföljer. LYSAs argument mot guld är att det inte ger någon naturlig avkastning på samma sätt aktier (utdelning) eller räntor (ränta på lånen). Återigen en värderingsskillnad men jag upplever inte att LYSA står och faller på dessa två punkter.

Det som är positivt är att man investerar i hela världen, man har en bred exponering mot över 6 500 bolag och är därmed bättre spridning mot t.ex. en vanlig global indexfond. Den förväntade avkastningen över tid ligger på 7 % på 100 % aktie-exponering. Något i underkant skulle jag personligen säga, men det är bättre att idka försiktighetsprincipen än tvärtom.

LYSA Räntor – den riktigt bra delen… (om man gillar räntor)

Om vi bortser från den tidigare diskussionen i artikeln gällande räntors vara eller icke-vara i en portfölj idag, så är LYSAS räntedel riktigt bra. Jag svårt att se en bättre ränteportfölj än LYSAs. Den är global, den är väldiversifierad och den går inte att sätta ihop själv.

Den förväntade avkastningen ligger på ca 1.0 % per år. Jag tror att den landade under 0.5 % för 2020 och det kastar ljus på resonemanget kring bankkonto. En önskning är således att LYSA skulle erbjuda ett bankkonto med insättningsgaranti och en ränta på det kontot i paritet med konkurrenter.

Räntedelen har också blivit bättre de senaste åren, bland annat med inkluderingen av valutasäkrade globala räntefonder. Det är fonder från bland annat fondbolagen Dimensional och Vanguard som man inte kommer åt själv som småsparare.

Om man jämför mot OPTI så har LYSA valt att inte ha med globala realräntefonder i lika stor utsträckning och man har heller inte tagit med råvaror. Jämför man med Better Wealth har man heller inte tagit med guld eller fastigheter.

Å andra sidan är t.ex. mängden guld i Better Wealths portföljer bara ett par procentenheter så det slår på marginalen. Ingen show-stopper enligt min uppfattning.

Låga avgifter – LYSAs största styrka

Om jag skulle säga något som utmärker LYSA så är det fokus på att hålla avgifterna nere. De var först ut och fokuserade på låga avgifter. Något som många kritiserade dem för och sa att det var ohållbart i längden. Men de har hållt kvar vid sina låga avgifter i spannet 0.27 – 0.42 %.

Jag brukar dock utgå från 0.4 % eftersom det är där majoriteten av oss kommer att landa. Få av oss har de 30 Mkr som krävs för att få den lägsta avgiften på 0.27 %. På samma sätt är det få av oss som kommer köra 100 % hållbara räntor för att få 0.425 i avgift. En bra tumregel blir således en total avgift på ca 0.4 %.

Jag tycker att LYSA ska få pluspoäng för det konsekventa fokuset på låga avgifter – något som också stöds av studier som mest avgörande för framtida avkastning. När många av de andra fondrobotarna har förflyttat sig i erbjudande eller kommunikation har LYSA varit förvånansvärt konsekventa.

De har även fokuserat på att förhandla ner interna avgifter som t.ex. växlingsavgifter, haft fokus på att välja fonder med optimal kostnads- och skattestruktur, har bra koll på finansbranschens trick och är kostnadsmedvetna.

Jag upplever personligen att det är svårt att sätta ihop en likvärdig portfölj som LYSA billigare än vad de erbjuder den. Det är faktiskt till den milda grad att vi i forumet i år kom överens om att det inte ens var lönt att försöka till årets variant av modellportföljerna. Argumenten som vi till slut enades om i forumet var:

Vill man ha den bredaste portföljen, då kan man lika gärna välja LYSA. Då är det bättre att vi fokuserar på enkelheten och avgiften.

Det vill säga att vill man fokusera, som vi gör i forumet, att få till en portfölj som är något snäpp mindre bred än LYSAs men billigare så kan man få ihop det på ca 0.21 %. Men så fort man ska göra en identisk, särskilt med avseende på räntorna, då börjar det snabbt klättra mot 0,31 och 0,33 %. Men det kräver extremt mycket pill, tid och kompetens.

Så man får själv avgöra vad som är viktigast för en.

Underliggande fonder

Tittar man på LYSAs underliggande fonder så är det genomgående kvalitetsfonder. Dessa finns redovisade i deras white paper i tabell 4. De flesta av fonderna kommer från följande fondbolag:

Särskilt roligt var det att se att Dimensional gjort ett intåg i portföljen. Dimensional är ett fondbolag som är väldigt känt i professionella investerarkretsar men inte lika känt för oss småsparare. De förvaltar över 4 000 miljarder kronor (ca 527 miljarder USD) och har nästan 40 års historik.

Anledningen är att de bara vänder sig mot institutionella investerare eller vissa finansiella rådgivare. Det är även företaget som nobelpristagarna Eugene Fama och Kenneth French har startat och står bakom.

I övrigt är det inte så mycket att kommentera på fonderna. Det är klassiska, väldiversifierade fonder från stora internationella och erkända leverantörer. Även de svenska fonderna kommer från stora fondbolag som Öhman, AMF, SPP och Handelsbanken.

Jag har i princip inte ett enda förslag som skulle göra det bättre.

Hållbarhet och socialt samt etiskt rättvist sparande hos LYSA

För ungefär ett år sedan lanserade LYSA sitt hållbara alternativ. Det som jag uppskattar mycket med LYSA är att de har en väldigt pragmatisk syn på hållbarhet såsom att hållbart sparande:

Det vill säga att de är en av få aktörer där det hållbara alternativet kostar lika mycket som det normala. Leker man med deras avgiftskalkylator så konstaterar man till och med att 100 % hållbara aktier är billigare än 100 % breda aktier(!). En något oväntad effekt.

Däremot är de gröna räntorna något dyrare så 100 % hållbara räntor är något dyrare än 100 % breda räntor. Men vi pratar fortfarande en skillnad inom 7 baspunkter, det vill säga 0.07 %. Det är i mina ögon väldigt bra jobbat. Jag vet också att det är en nagel i ögat för LYSA vilket jag inte skulle bli förvånad om det ändrades snart. Å andra sidan är det ingen viktig punkt upplever jag.

Vidare har LYSA valt att utgå från Svenska Kyrkans kriterier för ett hållbart sparande. Det är riktigt bra eftersom det är de facto ribban att nå upp till när det gäller etiskt och hållbart sparande i Sverige.

Sedan tycker jag att det är viktigt att diskutera hållbarhet inom sparande eftersom det är ett extremt komplext ämne. För det första är forskningen delad kring huruvida det faktiskt bidrar, det finns en problematik kring gröna bubblor och framförallt finns det ingen entydig definition av vad hållbart sparande är. Inte ens den nya kommande taxonomi-lagstiftningen är stringent eller riktigt bra.

Det som LYSA skulle kunna göra bättre

Det som jag skulle önska mest av allt med LYSA, jämte ett bankkonto med insättningsgaranti som komplement till räntorna, är att få en funktion som ombalanserar i förhållande till sparhorisont. Ungefär som de engelska target-date-funds. Det vill säga att jag ställer in 6 års sparhorisont och sedan kommer fondroboten automatiskt att justera andelen aktier / räntor i förhållande till målet.

Det andra är att LYSA har ett lite inkonsekvent förhållande till kommunikation. Ibland är de världsmästare på kommunikation, som t.ex. att de uppmuntrar och hjälper sin community bortom vad som kan anses vara rimligt, de har en bra kundtjänst, de svarar på påhitt jag kommer med här på bloggen, de hänger i forumet men samtidigt kan det också gå månader utan att man hör något från dem. Skulle man vara lite hård så är det lite symptom på en reaktiv kommunikationsstrategi snarare än proaktiv.

Den tredje saken som jag önskar att LYSA skulle göra ännu lite bättre är enkelheten. Det är enkelt redan idag, men om man jämför med t.ex. Opti så upplever jag att de är steget vassare än LYSA. Min subjektiva känsla är att LYSA är mer ”traditionellt, faktabaserat, korrekt, forskning, funktionellt” men saknar lite det enkla, det runda, det harmoniska och estetiska. Eller som Caroline skulle säga, LYSA är bra, men det är inte så sexigt. Sedan är det ju högst subjektivt huruvida man tycker det är viktigt eller inte.

Sedan vet jag att det finns kommentarer och önskemål som framkommit på bloggen på allt från att ta med guld i portföljerna, kunna anpassa nivån av Sverige-exponering, ge möjlighet till belåning och så vidare. Risken med dessa önskemål är att det blir lite Avanza över det och då försvinner enkelheten och begränsningen vilket jag upplever är LYSAs styrka.

När jag sedan pratar med mina yngre kompisar så är det väl heller ingen som direkt anklagar LYSA för att vara hippt. Men å andra sidan så säger de själva att smart sparande är inte spännande… 😂

Förvaltat kapital, ägare och andra hygienfaktorer

Slutligen om vi tittar på andra aspekter av LYSA så upplever jag att man har starka och spridda ägare. Ungefär hälften av företaget ägs Niklas Storåkers (grundare till Avanza), finansmannen Christer Gardell, Carl-Johan Persson från H&M-familjen och Ernströmgruppen. Den andra hälften ägs av grundarna och medarbetarna i LYSA.

Enligt egna uppgifter har man över 50 miljoner i kassan och man lägger mycket pengar just nu på internationell expansion (främst Danmark och Finland). Om man inte hade gjort denna expansion så skulle man idag gått med vinst på befintligt förvaltat kapital. Det är en väldigt positiv nyhet i mina ögon då det är en fråga som har hängt över LYSA i flera år. Det vill säga; går det att lönsamt driva ett bolag på ca 0.25 % i avgifter? (Resterande 0.15 går ju till fondbolagen).

Vidare är LYSA de enda som har återkommit till mig med konkret siffror om hur mycket pengar de faktiskt förvaltar. Per november 2020 hade de – enligt egen uppgift – 7.5 miljarder i förvaltat kapital. På ett sätt är det mycket pengar, framförallt med hänsyn till att bolaget varit verksamt i tre år.

Men å andra sidan är det ungefär lika mycket pengar som t.ex. fonden Coeli Global har som jag intervjuade för några veckor sedan. Jämför man det med AP7 Aktiefond som förvaltar 632 miljarder kronor så är det knappt 1 procent av deras storlek. Däremot ska de ha stort plus för att de är transparenta med siffrorna. För de andra hittade jag inte siffrorna, vilket är lite märkligt då det är offentliga siffror för vanliga fonder.

Sammanfattningsvis upplever jag att LYSA fortfarande håller första platsen i min jämförelse. Framförallt på grund av kombinationen låga avgifter, bred och forskningsbaserad portfölj som jag ändå får anse vara viktigast när man väljer en fondrobot.

Fondroboten OPTI

OPTI är också en jättebra fondrobot. Väljer man den så kan man vara trygg i att man har gjort ett bra val. Min enda egentliga invändning mot OPTI och som gör att LYSA kniper första platsen framför OPTI är prisbilden. OPTI ligger högre i avgift än vad LYSA gör, men den är fortfarande billigare än den genomsnittliga svenska blandfonden som 2019 hade en genomsnittlig avgift på 1.31 %.

Jag upplever att OPTI-appen är extrem enkel att använda och komma igång med. OPTI har gjort vägvalet gå ”mobile”-first vilket innebär att de har satsat på en app för telefonen och det gör de riktigt bra. Jag är ju lite tekniknörd och gillar testa appar och OPTIs är riktigt bra. Det märks också i att de har genomgående höga betyg i t.ex. App Store.

Strategi, inriktning och underliggande fonder

Det spelar ju ingen roll om man har en snygg kostym om man inte kan bära upp den. Jag upplever att OPTI gör det på ett bra sätt, man kan läsa deras whitepaper som är skrivet på förståeligt sätt.

Det som jag själv tycker är intressant i deras resonemang är att de definierar kort tidshorisont som (1 – 10 år) och lång (15+ år). Det är något som jag tycker fler borde ta efter då jag t.ex. i finansiell rådgivning med en storbank fick förklarat för mig att lång horisont, det är allt bortom 5 år. 🤦‍♂️

Till skillnad från LYSA tar OPTI in råvaror i sin portfölj och valutasäkrade globala realräntor i en större utsträckning. Det går att argumentera både för och emot råvaror och realräntorna, men jag skulle väl generellt säga att bredare är bättre. Så det blir pluspoäng utifrån det perspektivet.

Tittar man på fonderna som man får i OPTIs portföljer så är det mestadels svenska fonder. Basen verkar vara Swedbank Robur Access Global som är en bra fond. Här blir det ett intressant vägval eftersom Opti verkar ha valt in en globalfond i sitt grundutförande, medan LYSA har valt att ”sätta ihop” en ”egen globalfond” av de olika komponenterna i en globalfond (och därmed sannolikt uppnå en något bredare spridning).

En annan skillnad som är svår att bedöma effekterna av är att OPTI har valt in en fond för de ”frontier markets” såsom t.ex. Kuwait, Argentina, Vietnam, Marocko, Nigera m.fl. Det ger i och för sig en större spridning, men exponeringen är totalt 3 % i en 100 % aktier portfölj.

Avgifterna – OPTIs akilleshäl

Som jag skrev i början är OPTI en jättebra fondrobot och egentligen finns det inget att anmärka på. Hade inte LYSA funnits så skulle de bli förstahands rekommendationen. Tittar man på OPTIs avgifter så ligger de på ca 0.8 % per år.

Min gissning är att själva förvaltningsavgiften som går till OPTI ligger på runt 0.5 % och sedan ligger fonderna på runt 0.2 % plus minus några baspunkter. Jämför man det med en vanlig svensk fond eller de flesta småsparares portfölj är OPTI hästlängder bättre. Värt att komma ihåg.

I jämförelse med LYSA blir det dock svårmotiverat med de högre avgifterna då jag får en i princip liknande produkt som jag får hos LYSA. Jag har försökt grotta ner i skillnaderna mellan dessa två och upplever att skillnaden ligger i att OPTI:

Den utmanande frågan: är den bredare exponeringen värd den högre avgiften?

Till syvende sist kommer det ner till frågan hur man ska värdera den något bredare portföljen i förhållande till den högre avgiften. Jag upplever att den frågan är väldigt svår att svara på. I grunden handlar det om en tro på huruvida den högre avgiften på 0.4 % kommer att kunna räknas hem i råvarornas, de valutasäkrade realräntornas eller frontier marknadernas framtida utveckling.

Finns det scenarion där det kan hända? Helt säkert. Finns det scenario där det inte kommer vara värt det? Absolut. Således kommer beslutet ner till någonslags tro om framtiden. Min känsla – för jag vet inte hur jag objektivt ska underbygga det – är att jag hellre satsar på en lägre avgift idag än potentiellt högre avkastning i framtiden.

Kanske någon läsare kan hjälpa till i det resonemanget.

Det jag önskar OPTI gjorde bättre

Om jag är lite tuff mot OPTI så kan jag argumentera för att jag kan sätta ihop en i princip identisk portfölj till ett billigare pris själv. Om jag tar deras portfölj Opti 9 som jag fick förslag på som barnsparande så kostar den mig 0.82 %. Tittar man på de ingående fonderna så kan jag välja samma eller bättre på Avanza och komma ner i en avgift på mindre än hälften.

Då räknade jag på följande fonder och fördelning:

ViktFondAvgiftAvgift / vikt
43%Avanza Global0,05%0,02%
16%Avanza Emerging Markets0,15%0,02%
13%SEB Hållbar Sverige0,25%0,03%
4%Handelsbanken global småbolag0,60%0,02%
5%Öhman obligationsfond0,35%0,02%
5%Danske bank realräntor0,50%0,03%
4%JPMorgan Funds Global Corporate Bond Fund A (acc) SEK0,80%0,03%
1%Goldman Sachs Global High Yield Portfolio Base1,25%0,01%
10%Handelsbanken råvarufond A10,70%0,07%
   0,26%

Sedan lade jag på 0.15 % för transaktionsavgifter och övrigt för att få en summa på 0.41, det vill säga hälften mot de 0.82 % som OPTI ger mig. Jag tycker det är svårmotiverat med 0.4 % på större belopp och längre tidsperioder.

OPTI kör ibland kampanjer och att man i vissa fall kan man få billigare pris och rabatt, men det är lite som med bankers rabatter. Jag vill inte ha kampanjer eller rabatter, jag vill ha ett bra grunderbjudande.

I övrigt är det inte mycket att anmärka på med OPTI. Portföljerna är bra, appen är jättebra och deras transparens skulle jag säga är best-in-class. Det är bara att klicka sig genom appen och det går från översiktligt för den nya användaren till ISIN-numret för nörden som mig på ett par klick.

Sammanfattning OPTI

OPTIs app är faktiskt så bra att jag i rekommendationen till en totalt ointresserad yngre app-orienterad nybörjare överväger att rekommendera OPTI framför LYSA trots den högre avgiften. För utifrån ett annat perspektiv – att faktiskt komma igång och spara, tycka det är roligt och förståeligt – så är det bättre att man kommer igång än att man sparar 0.4 procent i avgift.

I övrigt tycker jag också att de andra hygienfaktorerna är på plats. Jag har inte fått någon konkret siffra på förvaltat kapital från OPTI. Min egen kvalificerade gissning är att de är någonstans mellan 4 – 10 gånger mindre än LYSA (i alla fall per 2019-12 per senaste årsredovisning). Om jag skulle ge en siffra, ca 480 Mkr (=1.2 Mkr i intäkter / 0.5 % * 2 i felmarginal).

OPTI har också enligt uppgift och sin årsredovisning en stark kassa, tror sig kunna gå med vinst inom kort och har också starka ägare med bland annat Roosgruppen (Håkan Roos), Swedia (Staffan Persson) och Wilkne-familjen (WM Data). Utifrån det perspektivet kan man också vara trygg i Optis långsiktiga uthållighet.

Fondroboten BetterWealth

BetterWealth är också en fondrobot som till skillnad från LYSA och OPTI har valt att gå ett lite eget spår. De tar avstamp i samma forskning som jag, LYSA och OPTI har men lägger till en dynamisk aspekt. Det vill säga att de säger – grovt förenklat – man kan inte förutsäga avkastning, men man kan förutsäga risk och korrelation (till en viss del).

Det gör att du och jag som kund ställs inför ett val att välja:

Strategiska portföljerna

Leker man med de strategiska portföljerna och tittar på innehållet så ser de bra ut. Det är inget som för mig sticker ut och endera håll. Man väljer in aktier på ytterligare lite kriterier som låg volatilitet eller goda fundamentala värden. Men min upplevelse är inte att det borde tilta portföljen jättemycket åt någondera håll. Det kan ge bättre resultat, men behöver inte.

Intressant är att de likt mig inte släpper på 100 % aktier utan även vid max risk får man lite räntor och fastigheter. De har även tagit med guld i portföljen på mellan 0 och ca 5.5 procent, beroende på risk. Intressant nog väljer de ta högst andel guld vid lägst risk i portföljen. Det var faktiskt något oväntat då jag själv resonerar tvärtom. Något att återkomma till i framtida avsnitt.

Avgiftsmässigt har de lagt sig på mellan 0.31 – 0.36 procent. Det är riktigt bra, det är till och med billigare än LYSA. Stort pluspoäng till Better Wealth.

Dynamiska portföljerna

Jag ska säga vara helt ärlig i att jag tycker att det är här klurigt. Det kan vara verkligen vara så att BW sitter på världens grej och sedan har de otur i en bloggare som mig, som inte riktigt fattar grejen. Det gör det också svårt att bedöma saken. Det i sig blir ju de facto också ett problem eftersom jag gissar att jag inte är ensam med den här upplevelsen.

I grunden handlar det om att skifta fokus från en konstant fördelning av aktier/räntor till en konstant fördelning av risk. Risken i aktier varierar nämligen över tid. T.ex. under våren 2020 så var risken högre i aktier än t.ex. hösten 2020. Tanken är då att en dynamisk strategi ska kunna ta hänsyn till det. Man väljer en risknivå och sedan ber man datorn välja tillgångar som motsvarar den risken. Ibland kommer det övervikta mot aktier och ibland undervikta.

Problemet som jag först och främst upplever är att det är klurigt att förstå om det fungerar. Min – kanske felaktiga – förväntning är ju att en sådan strategi skulle skydda mig mot kraschen i våras. Tittar man på hur deras dynamiska portföljer har gått så ser det ut som att man sänkte risken för sent och sedan ökade den för sent. Det vill säga att jag fick vara med om kraschen och sedan missade jag uppgången. Återigen, med reservation att jag har missförstått.

Tittar man på avgifterna för de dynamiska portföljerna så ligger de mellan 0,87 och 0,92 %. Återigen blir det en fråga om det är värt pengarna. Jag kan inte svara för dig, men jag har inte satt några pengar i dem och avser inte göra det. Min upplevelse är att det dessutom är väldigt likt det Nordnet försökte göra med sina Smarta portföljer och det fick de massivt kritik för i bland annat Dagens Industri.

Better Wealth – sammanfattning

Anledning till att Better Wealth hamnar i min topp-3 är tack vare de strategiska portföljerna. Det är bra portföljer, de är billiga och de går att förstå.

Jag upplever också – kanske felaktigt – att BW har gjort en förflyttning i budskap. Innan tryckte man mycket på det dynamiska som att det var bättre än de andra fondrobotarna, medan man nu försöker konkurrera på pris (prisgaranti, lagt sig under LYSA i pris etc).

Jag kan inte med gott samvete rekommendera de dynamiska då jag inte förstår det, jag vet inte vad jag ska ha för förväntningar och jag ser en stor risk för besvikelse i form av ouppfyllda förväntningar.

På sätt och vis känns det som att Better Wealth har den mest avancerade lösningen och tankarna kring automatiserad förvaltning. Opti har den enklaste och mest användarvänliga och LYSA har på något sätt blivit Super Mario som inte är bäst på något men vinner på att vara bra på det mesta.

Better Wealth har t.ex. det jag saknar hos LYSA med en reglering av portföljen ju närmare sitt mål man kommer. Man föreslår t.ex. både ett långsiktigt pensionssparande och ett generellt sparande i sin guide och så vidare.

Jag har inte hittat några siffror på mängden förvaltat kapital. Skulle jag gissa och använda samma härledning som med OPTI så blir det ca 100 Mkr (= 360 000 / 0.65 * 2 ). Det vill säga att de per december 2019 var väldigt mycket mindre än LYSA (3 800 Mkr) och i min uppskattning fem gånger mindre än OPTI.

Att de är mindre spelar inte så stor roll för våra pengar som investerare, då de är separerade från företagets pengar. Det är däremot svårt att driva ett bolag framgångsrikt som löpande tappar pengar. Tyvärr skulle jag inte bli förvånad om BW vid något tillfälle kommer konsolideras eller bli en leverantör av teknisk tjänst / plattform till annan aktör i finansbranschen. Återigen med betoning att det inte är en risk för ens investerade pengar.

Så det avslutande omdömet blir att BetterWealth har den billigaste portföljen som är i klass med LYSA och OPTI. Väljer man den strategiska portföljen har man gjort ett bra val. Däremot känns det inte som att det är den portfölj som man helst vill sälja utan att deras grej är just det dynamiska och det tycker jag är oklart. Sammanvägt blir det en hedersam topp-placering efter LYSA och OPTI.

Fondroboten Fundler

En fondrobot som fått en hel del uppmärksamhet under året är Fundler. Jag har haft lite koll på den under året och min generella upplevelse är att den når inte riktigt ända fram.

Jag har framförallt två invändningar och det är att man verkar ha en marknadstro i hälften av portföljerna eller en värre vänder kappan efter vinden. Det vill säga skapar en portfölj efter vad som har gått bra på sistone. För att citera deras hemsida:

Det finns några utvalda segment i aktiemarknaden som väntas stå för stora delar av börstillväxten på lång sikt. Global Framtid är en strategi som fokuserar helt på några sådana segment, där ett högre risktagande förväntas bana väg för mycket hög förväntad avkastning över tid. Stora och medelstora bolag som tillhör hälsovårdssektorn stor tillväxtpotential, lönsamma techföretag och marknader med hög utvecklingshastighet är baskomponenterna i portföljen.

eller

Mer nischade index, såsom småbolag eller läkemedel, presterar ofta bra och ger en portfölj andra egenskaper än om hela börsindex används. Till strategin Smart Index används utöver börsindex även flera nischade index som förväntas överprestera mot de breda index som indexfonder och blandfonder vanligen baseras på.

Min fråga blir: Hur vet de det? Om de nu är säkra på det, varför erbjuda de andra portföljerna överhuvudtaget? Det vill säga att de frångår det som jag själv upplever som ett baskrav för en fondrobot – att vara indexnära och inte ha en marknadstro.

Det gör att den här fondroboten går bort för mig. Det gör att jag också ställer mig frågande till om de som har valt Fundler inser att de har gjort dessa väldigt specifika satsningar på t.ex. IT.

Marknadsföring som lämnar en del att önska

Min andra invändning handlar om tveksam marknadsföring. De skriver på hemsidan högst avkastning och lägst avgifter. Men när man gräver lite i det så visar det sig att portföljen som har högst avkastning inte har lägst avgift.

Det är deras populäraste portfölj ”Global Framtid Potential” som har den högsta avkastningen till följd en stor exponering mot bl.a. IT / Ny Teknik. Men den kostar 0,60 % enligt hemsidan (0,67 % i inloggat läge). Den billigaste är Smart Index Försiktig på 0,36 %.

Jämför man det dessutom Better Wealth, så är ju deras Strategisk extra försiktig portfölj billigare på 0,33 %. Inte för att dessa baspunkterna spelar någon roll, men det är ändå en principsak tänker jag. Jag har även sett andra exempel i sociala medier på tveksamma påstående och därför lyfter jag det.

Tittar man på storlek och årsredovisning så är min gissningar man per december 2019 hade ett förvaltat kapital på ca 150 Mkr (=370 000/0,005 * 2). Däremot är det intressant att revisorn varnade för bolagets förmåga att fortsätta driva verksamheten. Återigen innebär det inte att det är någon fara för ens pengar som investerare, men det är något att ha koll på.

NORA – Nordeas fondrobot

NORA är Nordeas bidrag på fondrobotmarknaden. Jag upplever att det är klurigt att utvärdera den i detalj då det är svårt att hitta information om den. På sätt och vis känns det som ett halvhjärtat försök då sidorna innehåller en hel del reklam för deras vanliga fonder. Dessutom är det svårt att få information utan att vara kund på Nordea vilket jag inte råkar vara.

Bläddrar man sig däremot ner på den finska Nordea-sajten hittar man följande översiktsida för Nora Five. Därifrån kan hitta pdf-filer med mer information där det bland annat står:

Andelen aktieplaceringar av mottagarfondens medel kan variera mellan 65 och 100 % och andelen ränteplaceringar mellan 0 och 35 % enligt portföljförvaltningens långsiktiga marknadssyn. Till fonden har inte definierats någon neutralavvägning, dvs. hur aktierelaterade placeringar och ränteplaceringar vanligen viktas i fondens portfölj.

samt

Fonden är en matarfond, och förvaltas därför inte aktivt. Mottagarfonden är aktivt förvaltad. Varken matar- eller mottagarfonden har något jämförelseindex.

I fondfaktabladen står det nämligen att matarfonderna är passiva men mottagarfonderna är aktiva. Tittar man även på avgifterna så ligger de mellan 0,59 och 0,79 procent. Dessutom framgår inte om det inkluderar transaktionskostnader. Plus till Nordea här för Finland-baserade fonder som har en bättre intern skattesats på amerikanska fonder än Luxemburg-baserade.

Storleken på förvaltat kapital verkar ligga runt 200 – 250 Mkr och med tanke på Nordeas storlek så upplever jag det varken som någon succé eller prioriterad produkt.

Sammanfattningsvis är det förmodligen bättre för den genomsnittlige Nordea-spararen att välja NORA än andra fonder i deras utbud. Med tanke på alternativen som finns med t.ex. LYSA så blir det svårt med en rekommendation.

JUNE – Danske banks fondrobot

Danske Bank har också lanserat en fondrobot som de har döpt till ”June by Danske Bank”. Den har fått en egen hemsida vilken är förvånansvärt bra för att vara en storbank. Överlag måste jag säga att jag är imponerad av Danske Banks ansats. Det kan dock bero på ganska låga förväntningar till en början.

Precis som med Danske Bank väljer man ha följande formulering i fondfaktabladen:

Fondens normala tillgångsallokering är 50 % i aktier och 50 % i obligationer, men detta kan justeras beroende på förvaltarens bedömning av marknadsutsikterna.

Fondfaktablad för June Progressive

samt

In actively managing the fund’s portfolio, the management team applies a flexible asset allocation that seeks to take full advantage of market changes and opportunities. Asset allocation is also used for risk diversification.

Investor information, June Equity, sid 60

Den andra invändningen är att June är dyr. Den ligger på 0.59 % plus transaktionsavgifter på 0.15 – 0.25 %. Dessutom är fonderna Luxemburg-baserade vilket innebär att det tillkommer en onödigt hög intern beskattning på utdelningar från USA. För June Equity innebär det ca 0,29 % (=1,8 * 0,54 * 0,30) mot 0.14 som det skulle vara för en svensk- eller Irland-baserad fond.

En intressant parentes som jag noterade är att Danske Bank väljer att INTE ha någon övervikt mot den svenska hemma-marknaden. Något som dock förvånade mig var att de bara har ca 50 miljoner kronor i förvaltat kapital. Sett från Danske Banks sida är det ju knappt växelpengar. Det är ju inget som bådar gott för framtiden och visar ju att det förmodligen inte är någon prioriterad produkt inom Danske Bank.

Slutsatsen blir således som för Nordea, ett bättre alternativ än många av de fonder som erbjuds av Danske Bank, men det är svårt att konkurrera med LYSA.

Avanza Auto – Avanzas försök till fondrobot

En vanlig fråga i sammanhanget av fondrobotar är Avanzas lösning i form av Avanza Auto. Jag har lite kluvet förhållande till Avanza Auto eftersom jag har svårt att relatera till det som en fondrobot och snarare som sex olika blandfonder med en fin guide i fem steg.

Så här skriver Avanza själva på sin hemsida:

Avanza Auto är ett fondfiltreringsverktyg som är framtaget av, och på initiativ av, Avanza Bank AB. Avanza står under Finansinspektionens tillsyn. I Avanza Auto får användaren själv välja en Auto-fond vilket innebär att det inte är ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Innehållet i verktyget är inte framtaget av analytiker och är därmed inte från en oberoende investeringsanalys.

Min misstanke, som jag inte har grävt i något djupare, är att Avanza inte har rätt tillstånd att erbjuda rådgivning och det här är en work-around. På det sättet har jag svårt att se Avanza Auto som något annat än en fond-i-fond. Jag har också svårt att se dem utveckla tjänsten vidare som de andra fondrobotarna kan göra (t.ex. med målstyrning).

Tittar man dessutom på innehaven (Avanza Auto 6) så är det exakt samma fonder som man kan köpa hos dem redan. Får jag dem ihopbuntade i Avanza Auto så betalar jag 0,49 % medan om jag sätter ihop dem själv – exakt enligt deras fördelning hos dem själva – så får jag ihop det till en avgift på 0.3 %. Jag betalar således 0.2 % för listan som de själva har satt ihop i steg 3 i guiden. Man får själv avgöra om man tycker att det är värt det tillsammans med den kontinuerliga ombalanseringen.

I övrigt upplever jag inte att det är så mycket mer att säga om Avanza Auto. Totalt kapital under förvaltning är ca 5 miljarder vilket gör det till en lönsam affär för Avanza – särskilt när det typ inte gör något för sina 0.2 %. Avanza är en stabil ägare och det är enkelt att göra om man väl är kund på Avanza.

Jag kanske är inkonsekvent men det tar emot att rekommendera Avanzas Auto-portföljer. Jag skulle inte lagt mina pengar i dem, då hade jag hellre gjort lösningen som ovan, kollat på fondlistan och köpt dem själv. Det tar mindre än 15 minuter om man redan är kund och i längden ger det en stor besparing. Dessutom får man ingen fördel i enkelhet, one-stop-shop eller något annat. Å andra sidan ger det en betydligt välbalanserad portfölj än vad de flesta småsparare har i sina portföljer.

En fördel dock som Avanza erbjuder som ingen annan av de andra aktörerna erbjuder är möjligheten till belåning. Belåning och hävstång är ett tveeggat svärd. Om man är ung, har ett stort humankapital, sparar riktigt långsiktigt och vet att man inte kommer röra pengarna oavsett vad som händer, har man en statistisk fördel i att belåna (t.ex. som sjunde AP-fonden gör). Det är ett plus i kanten för Avanza Auto.

Nordnets Smarta portföljer

För dig som kommer ihåg den förra utvärderingen som jag gjorde 2018 så hade jag inte mycket övers för Nordnets alternativ ”RoboSave”. Inte helt oväntat lades den ner för att sedan ersättas av Nordnet Smart. Det var en stor satsning av Nordnet som dessutom satte dessa fonder som sin standardlösning för tjänstepensioner.

Ambitionen och svansföringen var hög. Tillsammans med JP Morgan skulle man skapa en smart portfölj som skulle kunna reagera i takt med marknaden. Problemet är att det har gått sådär och fonderna har fått mycket kritik i både media (Dagens Industri, här) och internt.

När jag skulle gör research inför den här artikeln döm min förvåning när jag upptäckte att Nordnet verkar ha tagit bort all information från hemsidan om dem. Länken som förut gick till sidan om de smarta portföljerna är numer borttagen.

Det gör det svårt att säga något, men min upplevelse – med risk att jag har fel – var att de byggde på en liknande lösning som Better Wealth har. Det vill säga att man försöker förutsäga marknadens risk genom olika sorters beräkningar. Problemet är att det lätt kan bli fel och man hamnar i en situation som med Corona i våras där man missar både det branta fallet och den branta uppgången. Man gör helt enkelt dubbelfel.

Eftersom inte ens Nordnet verkar tycka att det är ett alternativ så vore det väldigt märkligt med något annat än en avrådan. :-)

Slutord och tips att om att använda fondroboten som jämförelseportfölj

Även om jag fortfarande tycker att de tre bästa fondrobotarna är ett bra val för de flesta sparare – nybörjare som proffs – så är det klurigare än tidigare. Av de sju robotar vi gick genom är det ju ändå fler än hälften som jag inte skulle satt egna pengar i.

Sedan brukar jag tipsa människor som inte har en fondrobot att sätta in lite pengar, om inte annat att använda det som en jämförelseportfölj. På sätt och vis fungerar nämligen en fondrobot som en bra baslinje. Typ: ”Det här kan du få utan att anstränga dig”.

Tittar man nämligen på utfallet för t.ex. den genomsnittlige Avanza-kunden så visar det sig att i 8 av de senaste 12 åren har hen inte slagit en global indexfond. I 10 av de senaste 12 åren har hen inte slagit en bred svensk indexfond. Återigen metaforen med cyklisten.

Med det sagt lämnar jag över ordet till dig som har läst. Återkom gärna med frågor, funderingar eller kommentarer. Låt oss hjälpas åt att göra artikeln bättre. :)

God fortsättning,
Jan Bolmeson

Sponsrade länkar till de olika aktörerna

Om du vill stödja bloggen och göra det möjligt att även i framtiden publicera analyser som denna, använd gärna någon av följande sponsrade länkar till de aktörer som jag rekommenderar.

I andra artiklar brukar jag även rekommendera Avanza och Nordnet, men då är det som banker där man har sina fonder och aktier. Inte för deras fondrobot lösningar:

Jag trodde inte det skulle behövas förtydligas. Det vore väldigt konstigt att ha sponsrade länkar till tjänster som jag själv inte hade satt mina pengar i.

Senaste artiklarna och avsnitten

190
6 dagar sedan
Fyra-hinkar-principen 2021

Fyra-hinkar-principen är ett verktyg för att få rätt balans i sitt sparande, strukturera sin ekonomi och få en modell som hjälper en att fatta bättre beslut. Saker som i sin tur kan leda till bättre avkastning, mer trygghet, mer pengar och mer valfrihet. Fyra-hinkar-modellen hjälper dessutom till att undvika vanliga misstag som att ha fel […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.
189
21 februari, 2021
Frågor och svar

I dagens avsnitt svarar vi på några av alla de läsarfrågor som vi får in från dig som läser. Det är allt från vilka argument kring aktiva fonder som är mest frustrerande att höra, om vi har ändrat vår investeringsstrategi till om vi har en anställning vid sidan av. Det händer ganska mycket i livet […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer
188
14 februari, 2021
Alternativa investeringar | Introduktion, genomgång och sammanställning

Vår stående rekommendation är att investera i breda och billiga indexfonder eller en fondrobot. En av nackdelarna med det är att det är lika tråkigt som att se målarfärg torka. Ett sätt att krydda till tillvaron är alternativa investeringar. Här är vår subjektiva genomgång av alternativa investeringar samt de som vi själva har i vår […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer
13
2 februari, 2021
Reflektion på Gamestop-fenomenet

Få kan ha missat fenomenet Gamestop och kraftmätningen mellan småsparare på Reddit och finansbranschen i USA. Här är vår reflektion per igår (1 feb 2021). Jag vill vara supertydlig med att vi INTE rekommenderar köp av Gamestop-aktien, AMC eller någon annan av aktierna. Det är extremt hög risk och om man mot förmodan ändå vill […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer

Pågående diskussioner i forumet Fråga, få svar, diskutera, hjälp andra & träffa likasinnade i RikaTillsammans-forumet

Expressavsnitt Korta sammanfattningar och fristående avsnitt när du har ont om tid

1 januari, 2021
Hållbart och klimatsmart sparande | En sammanfattning om sparande för en bättre miljö

Den här artikeln ger en sammanfattning till att spara hållbart. Normalt brukar man inom hållbart sparande även ta hänsyn till etiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det förkortas normalt som ESG Environment, Social och (Corporate) Governance och sammanfattar hållbarheten i olika investeringar. Tyvärr visar det sig att när man skrapar på ytan så är hållbarhet en […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer
7 december, 2020
Spara rätt och lätt till pensionen

Ett önskemål många har är att kunna ha en god ålderdom, att kunna trappa ner från arbetslivet och inte minst att kunna ha samma eller bättre livskvalitet när man är går i pension som idag. För att ge sig bästa möjligheten att få en rik pension finns det några viktiga saker att få koll på […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer
3 december, 2020
Spara rätt och lätt till barnen

Många av oss föräldrar vill ge våra barn den bästa starten i livet. När man är i 18-års åldern inträffar flera ekonomiska skiften samtidigt. Man ska skaffa eget boende, börja jobba eller studera samt börja ta ansvar för sin egen privatekonomi. Pengar kan göra den övergången både enklare och smidigare. Det här avsnittet är en […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer

Dela med dig av din kunskap eller sök ditt svar i vårt forum där inga svar är för bra och inga frågor är för dumma. Besök