Jan och Caroline Bolmeson
RikaTillsammans - Sveriges största blogg om privatekonomi
- Sveriges största blogg om privatekonomi -

Den här vanliga läsarfrågan är klurig eftersom den har två olika svar – ett matematiskt korrekt och ett känslomässigt. Investera allt på en gång är det rationellt korrekta som ger bäst odds, men om man känslomässigt freakar ut vid en nedgång spelar matematiken ingen roll. Då är det bäst att sprida ut det över tid. Det är också viktigare med vilken portföljsammansättning som man har än hur man tajmar (uppstarten av den).

Ibland händer det att man hamnar i situationen att man står med en påse pengar som borde investeras. Det kan vara pengar från ett arv, en skilsmässa, en företagsförsäljning, en skatteåtebäring, en vinst eller något annat. Frågan som då uppstår – ska jag investera dessa pengar i en fondportfölj som t.ex. nybörjar– eller globalportföljen, direkt eller ska jag sprida ut dem över tid?

Jag själv hamnade i en sådan situation för inte så länge sedan. Trots att jag vet att det matematiskt korrekta är att investera allt på en gång så tog det emot. Rädslan för att marknaden skulle vika just när jag investerat pengarna var väldigt stor. Hur kul är det att investera en stor summa för att ett par dagar eller veckor senare var 10, 20 eller 30 procent fattigare? Trots att det är irrationellt att tro att marknaden skulle jobba emot mig (den går trots allt upp mer än den går ner) investerade jag inte pengarna.

Mitt huvudargument var ”nu är marknaden högt värderad” och jag behöll pengarna i kontanter vid sidan av marknaden. Vilket jag ganska snart insåg är precis den typ av marknadstajming som jag själv avråder från. Att försöka tajma marknaden kostar nämligen i genomsnitt 1.5 procent per år i förlorad avkastning – ungefär som att välja en jättedyr fond. Det var då jag insåg att det var dags att ta och damma av den här gamla artikeln, uppdatera den med nya siffror, ny forskning och inte minst se om det gick att dra någon slutsats kring frågan i sammanhanget av höga börsvärderingar.

Jag passade även på att prata med proffs i finansbranschen och höra deras åsikter och tankar. Alla styrkte artikelns slutsats om det matematisk korrekta svaret (”investera på en gång”). De påpekade dock också att om man ”freakar out” vid en nedgång, då spelar matematiken ingen roll och då är det bättre att sprida ut pengarna över tid. Dock var det en sak de sa, som jag inte hade tänkt på, som är väldigt viktig:

Det är mycket viktigare vilken portfölj man har än hur man tajmar (uppstarten av) den!

Det är, som vanligt, mycket viktigare att välja rätt portföljsammansättning – det vill säga andelen aktier och räntor – än något annat. Portföljsammansättningen i form av nybörjar– eller globalportföljen bestämmer nämligen mer än 80 procent av risken och avkastningen. Det har en mycket större långsiktig påverkan än om du investerar allt på en gång eller månadssparar in pengarna över tid.

Jag hoppas att du uppskattar veckans artikel och att den hjälper dig att ta klokare beslut. Precis som vanligt är det viktigt att se att resonemangen nedan bygger på simuleringar, odds och historisk statistik. Det är ingen garanti för framtida avkastning. Läs gärna villkoren om att den här artikeln är en allmän information och inte personlig finansiell rådgivning.

Tack för den här veckan, ses nästa söndag!
Jan (och Caroline)

Sammanfattning och viktiga punkter

Precis som vanligt följer nedan de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning:

Det viktigaste är att välja rätt portföljsammansättning och respektera den
Det som kommer att ha mest påverkan på din långsiktiga avkastning och risk är den portföljsammansättning som du väljer. Med portföljsammansättning avses den kombination av olika tillgångsslag – främst aktier och räntor – som du väljer. Fördelningen av tillgångsslag kommer att avgöra mer än 80 % av din avkastning och därmed även din risk. Observera att få duktiga och oberoende finansiella rådgivare rekommenderar en  hundraprocentig exponering mot aktier. 
Eftersom sparandet är långsiktigt (minst fem år eller mer) innebär det att portföljsammansättningen är långt viktigare än frågan huruvida du ska investera allt på en gång eller sprida ut det över tid. Det är viktigare med val av portfölj än hur du tajmar den. 
Historik, sunt förnuft och matematik stödjer tesen att investera allt på en gång
Eftersom marknaden stiger ungefär 6 år av 10 säger det sunda förnuftet att ju fortare pengarna kommer in i marknaden, desto bättre. Tiden kommer helt enkelt att ge dig rätt. Det stämmer även för perioder av höga värderingar som i dagsläget med P/E-tal över 30. 
Historiskt har en strategi där allt investeras på samma gång överpresterat mot en ”sprida ut”-strategi med ca 65/35 på 12 månaders horisont. För varje år man lägger på i form av tidshorisont ökar sannolikheten för att en ”investera på en gång”-strategi överpresterar. På en fem års tidshorisont har en sådan strategi överpresterat i över 85 fall av 100. I genomsnitt ger den här strategin ca 1.5 – 2.0 procent bättre årsmedelavkastning än att sprida ut det över tid. 
Dessutom innebär alternativet att sprida ut sparandet över tid även att man bara skjuter upp risken till senare. 
På engelska kallas det här alternativet för ”lump sum investing” med förkortningen ”LCI”. 
Men! Om man freakar ut, då spelar inte matematiken någon roll!
Alla studier om investerare och beteende visar samma sak. Vi sparare är irrationella, vi gör konstiga saker i vårt sparande trots att vi är kloka och förnuftiga människor och vi är framförallt känslostyrda. Trots att vi alla rationellt vet att vi ska köpa billigt och sälja dyrt gör vi precis tvärtom. 
I perioder av uppgång köper vi på oss investeringar eftersom vi blir giriga och vill tjäna pengar. I perioder av nedgång, nu senast hösten 2018, säljer vi av och tar ut våra pengar. Med andra ord köper vi dyrt och säljer billigt. Sannolikheten är alltså stor för att vi får panik i en nedgång och då spelar det ingen roll att det bästa är att investera allt på en gång. 
Om du inte har varit med om en krasch tidigare och vet hur du kommer att känna och agera, eller är rädd för att du kommer ångra dig om marknaden viker efter din investering, då kan det vara en idé att sprida ut investeringen över tid. Eller göra en kombination såsom t.ex. investera hälften nu och sprida ut den andra hälften. Notera att även med den här strategin förlorar du pengar i nedgång, bara inte lika mycket. 
På engelska kallas det här alternativet för ”dollar cost averaging” med förkortningen ”DCA”. 
Inte ens Gud slår regelbundet sparande eller sprida ut-strategin
En spännande artikel på nätet ”Even God Couldn’t Beat Dollar-Cost Averaging” som visar att även om man är Gud och vet exakt vilken dag marknaden bottnar, så är det svårt att slå regelbundet sparande (läs: sprida ut över tid). Jag kommer återkomma med en fördjupad artikel på ämnet, men den innebär att man kan döda alternativet: ”Vänta på kraschen och investera på botten”.
Testa omformulera frågan – skulle du sälja av en befintlig investering?
Ett tips som den finansiella rådgivaren Henrik Tell kom med i avsnitt #34 var att omformulera frågan. Att istället för att utgå från scenariot ”Jag har pengar som ska investeras” så kunde man istället vända på frågan. Om du hade fått pengarna investerade redan i din målfördelning, skulle du då ha sålt investeringen till kontanter för att börja om senare?
Du behöver inte välja antingen eller!
En sak man lättar missar är att man inte nödvändigtvis behöver välja mellan det ena eller det andra alternativet. Man kan faktiskt välja att göra en kombination – investera t.ex. hälften idag och sprid ut den andra hälften över 12-24 månader. 
Regelbundet månadssparande är det bästa du kan göra om du inte har en stor oinvesterad summa
En vanlig fråga jag fick förr då jag skrev den första versionen av den här artikeln redan 2014, är om jag härmed avråder från månadssparande. Så är det naturligtvis inte. Den här artikeln behandlar engångsscenariot om man har en stor oinvesterad summa. Att månadsspara regelbundet från sin löpande ekonomi är det bästa man kan göra. Egentligen bygger det på samma resonemang – investera pengarna så fort de är tillgängliga.
Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning
Särskilt i en artikel som den här är det viktigt att påpeka att antagandena, studierna och simuleringarna bygger på historisk data. Därmed bygger resultaten på antagandet att framtiden i någon mån kommer att se ut som historien. Det finns det inga garantier för – något man behöver vara medveten om. Däremot kan man använda det som en input i sin beslutsprocess. Läs mer i villkoren för bloggen.

Om du har frågor eller funderingar kring ovan, kommentera gärna nedan!

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Sparmål, tillgångsfördelning och portföljsammanställning

Jag är en varm förespråkare på att skilja på att göra ”rätt sak” och ”rätt sätt”. Många gånger upplever jag nämligen att vi gör ”fel saker” men vi gör dem på ”rätt sätt” och noterar ibland inte ens att vi gör fel. Särskilt lätt är det att trilla i fällan med just den här frågan: ”Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid?”

Flera av personer som jag pratade med under researchen inför den här artikeln poängterade nämligen:

Det är mycket viktigare vilken portfölj man har än hur man tajmar den!

Portföljsammansättningen i form av ditt val av andelen aktier och räntor i ditt sparande är det viktigaste beslutet som du kommer att ta. Det bestämmer nämligen mer än 80 % av den förväntade avkastningen och därmed även risken. Risken i sin tur bör styra tidshorisonten (ju längre desto bättre) som i sin tur bestäms av målet.

Vänder vi på det blir betydelsen; ditt sparmål bestämmer tidshorisonten för sparandet (t.ex. sparande till pension om 10+ år). Tidshorisonten i sin tur bestämmer risken (ju längre tidshorisont desto högre risk). Tidshorisonten bestämmer portföljfördelningen där aktieandelen står för risken och avkastningen. Något vi pratar mycket om i avsnitt #57 med Claudia Galli. Läs gärna även mer i artiklarna om nybörjar– eller globalportföljen.

Att välja sparmål, tidshorisont för sparandet och därmed tillgångsfördelning som ger dig en portföljsammanställning är i det här sammanhanget ”rätt sak” att göra. Det kommer över sparhorisonten påverka mer än ditt beslut om att investera alla pengarna på en gång eller sprida ut dem över tid.

Givet att vi är nöjda med vårt sparmål, tidshorisont och portföljfördelning uppstår frågan: vad är bäst?

Alt 1. Investera allt på en gång

Vi kan välja att gå all-in och investera allt på en gång (eng: lump sum investering ”LCI”). Det vill säga att vi köper alla fonderna i portföljen enligt den andelen de ska ha i portföljen. Ungefär som en ombalansering. Om du använder en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk) innebär det att du gör engångsinsättning av hela beloppet.

Att investera allt på en gång är fördelaktigt eftersom det är matematiskt korrekt. Tittar vi på historisk data har det här alternativet alltid gett bäst odds för högst avkastning. Ju längre sparhorisonten har varit desto bättre har oddsen varit. En annan fördel är att du får en exponering mot marknaden så fort som möjligt.

Marknaden går också upp i fler fall än den går ner. Historiskt har aktier och räntor alltid överpresterat mot kontanter som dessutom drabbas av inflation. Inflationen är dessutom en garanterad förlust i form av en värdeminskning. Det här alternativet förutsätter dock att du kan hålla nerverna och känslorna i styr och inte freakar ut vid en marknadsnedgång.

Alt 2. Sprida ut pengarna över tid

Det andra alternativet är att sprida ut pengarna över tid, ungefär som ett regelbundet månadssparande. Det vanliga är att man sprider ut pengarna med t.ex. en 1/12 per månad så att alla pengarna blir fullinvesterade under det kommande året. Det vill säga att om du har 120 000 kr i januari, så investerar du 10 000 kr i månaden fram till december.

Den viktigaste anledningen till att man vill välja det här alternativet är att man vill minska risken för att förlora. Man är helt enkelt rädd för en marknadsnedgång direkt i samband med investeringen. Resonemanget är också att det är okej med en lägre avkastning i utbyte mot den lägre risken. Så här skriver Wikipedia:

Dollar cost averaging är en investeringsstrategi för att minska volatilitetens påverkan på ett stort köp av tillgångar såsom t.ex. aktier eller fonder. Genom att dela upp summan som ska investerar i marknaden i lika stora delar och investera dessa med regelbundna intervall, minskar DCA risken för att att råka ut för en substantiell förlust genom att man investerar hela beloppet innan en nedgång på marknaden.

Wikipedia – Dollar-Cost Averaging.

Bakgrunden till namnet ”Dollar Cost Averaging (DCA)” är att vid ett fall så hjälper strategin till att minska den genomsnittliga kostnaden för den köpta tillgången. Det medför också att vid ett prisfall på marknaden så är inte hela beloppet exponerat utan bara en mindre del. Den andra fördelen blir att strategin hjälper till att du får fler fondandelar när fonderna har sjunkit i pris och du får färre när de har ökat i pris, vilket innebär just att du får ett genomsnitt.

Räkneexempel på dollar cost averaging

Du har 4.000 kr att investera. Du väljer att fördela dessa på 1.000 kr per månad i 4 månader.

  Pris/andel Månadens köp Totalt innehav Genomsnittligt pris
Månad 1:  330 kr 3 st 3 st 330 kr
Månad 2: 250 kr 4 st 7 st 281 kr
Månad 3: 200 kr 5 st 12 st 250 kr
Månad 4: 500 kr 2 st 14 st 286 kr

Det betyder att efter 4 månader äger vi 14 st aktier till ett genomsnittligt inköpspris om 286 kr (=4000/14). Hade vi köpt allting månad 1 så skulle vi bara äga 12 st aktier (=4000/330).

I tabellen kan man tydligt se hur:

Vissa argumenterar även för att man genom att sprida ut det över tid sänker sitt genomsnittliga anskaffningsvärde. Jag håller dock inte med om det resonemanget. Eftersom marknaden tenderar gå mer upp än den går ner är den enda rimliga slutsatsen att det genomsnittliga priset över tid kommer att öka snarare än minska.

Primära syftet är att undvika ånger och att freaka-ut

Ett av de vanligaste misstagen som vi sparare råkar ut för är känslan av ånger. Jag tror att det är viktigt att inse att det är det som är det primära syftet med ”sprida-ut”-strategin snarare än något annat. Den här känslan av ånger i sin tur kan leda till att vi begår dumma, i betydelsen irrationella, misstag.

Eftersom jag ändå har tagit mig genom en civilingenjörs utbildning i teknisk fysik, tycker jag inte att jag är helt tappad bakom flötet. Men väldigt länge blev jag förvånad hur jag och andra smarta människor gör väldigt klantiga saker i sin privatekonomi och sitt sparande. Det har under åren varit ett återkommande ämne på bloggen i bl.a.:

Även om att ”sprida-ut”-alternativ enligt alla studier och beräkningar är sämre än att investera allt på en gång, brukar jag rekommendera det. Uppenbarligen inte för att det är bra, men för att det minskar risken för att vi får panik, freakar ut och gör dumma grejer i vårt sparande. För om vi oplanerat säljer av i en nedgång, då har vi skitit i det blå skåpet. Då spelar inga matematiska modeller någon som helst roll.

Du är kanske en av dem som är säker på att du är en av dem som kommer vara cool, rationell och inte freak ut. Utan att känna dig så skulle jag säga att oddsen tyvärr säger motsatsen. Om du inte har varit med och faktiskt upplevt en nedgång i din portfölj på -25 %, -50 %, -60 % eller mer, överväg möjligheten att du har fel. Det är nämligen ett annat extremt vanligt misstag att ha en övertro på sig och och sin risktolerans.

Många betydligt smartare och mer erfarna personer än mig freakade ut 2008. Det gäller till och med professionella förvaltare och personer som arbetar och försörjer sig i finansbranschen. Dessutom, de -20 procenten som vi upplevde hösten 2018, kan inte ens definieras som en krasch. Vi lever just nu (mars, 2019) i en period av nästan 10 års konstant uppgång. Den genomsnittlige 40-åringen har idag inte upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har idag inte upplevt finanskrisen 2008. Just saying…

Alt 3. Vänta tills kraschen kommer…

En vanlig variant på den här frågan som jag brukar få höra är:

Ska jag investera nu eller vänta till kraschen kommer?

All forskning visar att marknadstajming är extremt svårt. Så här skriver en av många studier på ämnet:

Over 1991–2004, equity fund investor timing decisions reduce fund investor average returns by 1.56% annually.

Friesen & Sapp (2007), ”Mutual fund flows and investor returns: An empirical examination of fund investor timing ability

Det betyder att man sänker sin förväntade årsmedelavkastning med mer än 1.5 procent per år. Det låter inte som mycket men det är inte ovanligt att det i ett långsiktigt sparande kan betyda flera hundratusen lägre avkastning. Det är som att ha sina pengar i en riktigt dyr fond – helt i onödan. Jag har också skrivit om det hopplösa i att försöka förutsäga marknadens rörelser i följande artikel:

Inte ens gud slår regelbundet sparande…

Under researchen till den här artikeln fick jag tips om artikeln: ”Even God Couldn’t Beat Dollar-Cost Averaging” av Nick Maggiulli. Det är en briljant artikel som jag kommer att återkomma till och replikera med svenska siffror. I artikeln skriver han:

My point in all of this is that Buy the Dip, even with perfect information (“God mode”), typically underperforms DCA. So if you attempt to build up cash and buy at the next bottom, you will likely be worse off than if you had bought every month.
Why? Because while you wait for the next dip, the market is likely to keep rising and leave you behind. [..] Missing the bottom by just 2 months leads to underperforming DCA 97% of the time!

Nick Maggiulli

Han gjorde nämligen en undersökning där jämförde att spara pengar regelbundet (”DCA”) eller vänta ut och köpa på botten. Han simulerade Gud i form av att man köpte på den exakta botten – något som är omöjligt i praktiken – och även i de fall underpresterade den strategin mot regelbundet sparande. När han släppte taget om Gud och var en duktig investerare, som bara missade botten med två månader (=extremt bra), så underpresterade man mot ett regelbundet sparande i 97 % av fallen.

Jag vet inte om du har tänkt på det, men för mig var det verkligen en ögonöppnare. Det gör att av med stor säkerhet kan avfärda den här strategin som ett alternativ helt och hållet i min mening.

Vad säger forskningen?

Den amerikanska fondjätten Vanguard skrev 2012 en rapport på ämnet med titeln ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”. De jämförde den amerikanska, den brittiska och den australiensiska marknaden. Deras slutsats var:

On average, we find that an LSI approach has outperformed a DCA approach approximately two-thirds of the time, even when results are adjusted for the higher volatility of a stock/bond portfolio versus cash investments. [..] 

Vanguard, ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”, 2012

Ett par år senare, 2016, gjorde de om studien. Tabellen nedan visar att den relativa historiska sannolikheten för att en engångsinvestering kommer att slå en 12-månaders spridning vid olika portföljsammansättningar. Deras 60/40-portfölj motsvarar väl Nybörjarportföljen och 100 % aktiefonder-portföljen motsvarar väl globala barnportföljen.

  USA
1926-2015
Storbritannien
1976-2015
Australien
1984-2015
  Engångs 12-månader Engångs 12-månader Engångs 12-månader
100 % aktiefonder 67 % 33 % 70 % 30 % 65 % 35 %
60 % aktiefonder / 40 % räntefonder 68 % 32 % 70 % 30 % 69 % 31 %
100 % räntefonder 65 % 35 % 63 % 37 % 62 % 38 %

Det intressanta som jag tog med mig från tabellen ovan är hur nära sannolikheterna håller sig kring två tredjedelar även om man ändrade fördelningen av räntor och aktier. Dessa resultatet går även i linje med mina egna simuleringar för den svenska börsen som kommer längre ned i artikeln.

Vanguard tittade även på vad skillnaden blev i årsavkastning för de två olika strategierna. Det vill säga att de även svarade på frågan ”Hur mycket bättre är en engångsinvestering än att sprida ut det över tid?”.

On average, immediate investment (”LCI”) outperformed systematic implementation (”DCA”) by a high of 2.39 percentage points in the United States and a low of 1.45 percentage points in Australia. These findings are unsurprising. Stocks and bonds
have historically produced higher returns than cash, as compensation for their greater risks.

Vanguard, ”Invest now or temporarily hold your cash?”, 2016

Jag tycker således att det är rimligt att säga att skillnaden i avkastningen mellan de två alternativen ligger på ca 1.5 – 2 procent i årsmedelavkastning. Dessa är dock räknade bara på 12 månaders sikt. På längre tidsperioder blir skillnaden ännu större som du kommer att få se. Vanguards slutsats i studien blev således:

We conclude that if an investor [..] is satisfied with his or her target asset allocation, and is comfortable with the risk/return characteristics of each strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain exposure to the markets as soon as possible.

Vanguard, ”Dollar-cost averaging just means taking risk later”, 2012

Precis som jag återkommer de istället till portföljsammanställningen och att nå sin målfördelning så fort som möjligt.

Även den riskjusterade avkastningen är bättre med LCI

Vanguard undersökte även den riskjusterade avkastningen. Det vill hur stor risk tog man för att få den lite högre avkastningen. Riskjusterad avkastningen mäter man normalt via den så kallade Sharpe-kvoten som mäter förhållandet mellan den erhållna avkastningen och den riskfria räntan. Det är ett tal mellan ca -2 och +2. Ju högre talet är desto bättre är det. I avsnitt #61 gick vi genom Sharpe-kvoten och riskjusterad avkastning i detalj.

Resultatet visas i tabellen nedan:

  USA
1926-2011
Storbritannien
1976-2011
Australien
1984-2011
  Engångs 12-månader Engångs 12-månader Engångs 12-månader
100 % aktiefonder 0.77 0.68 0.63 0.60 0.52 0.47
60 % aktiefonder / 40 % räntefonder 0.81 0.72 0.62 0.59 0.54 0.50
100 % räntefonder 0.80 0.80 0.36 0.33 0.34 0.29

Sharpe-kvoterna är högre för alla länderna och alla perioderna för ”investera-allt-på-en-gång”-strategin. Matematiskt tar man inte ens en högre risk med den strategin. Jag ska dock villigt att erkänna att det verkligen inte är så det känns.

Bara i de sämsta 30 procenten av börsåren är ”sprida ut” bättre

I sin studie från 2016 redovisade Vanguard följande graf. Den visar vilken strategi som varit bäst för de olika länderna om man sorterat perioderna efter utfall i deciler. I den första decilen har man alltså valt de 10 % sämsta utfallen. I nästa decil hamnar utfallen som hamnade i intervallet 11 – 20 och så vidare.

Vinster och förluster från att sprida ut sin investering över 12 månader. I den övre delen av grafen visas den vinst då "sprida ut" är bättre än "engångsinvestering" och i den nedre delen är det tvärtom. Dvs. där visas hur mycket "sprida ut" underpresterar mot en engångsinvestering.
Vinster och förluster från att sprida ut sin investering över 12 månader. I den övre delen av grafen visas den vinst då ”sprida ut” är bättre än ”engångsinvestering” och i den nedre delen är det tvärtom. Dvs. där visas hur mycket ”sprida ut” underpresterar mot en engångsinvestering.

Grafen visar tydligt hur engångsinvesteringen är bättre i två tredjedelar av fallen. Samtidigt blir det också tydligt att underprestationen i hälften av fallen är flera procentenheter, något som är svårt att bortse från.

Hur ser det ut på den svenska börsen?

Eftersom de flesta studier som har gjorts är på den amerikanska börsen blev jag nyfiken på utfallet för den svenska börsen. Nedanstående grafer visar den svenska börsen (SIXRX) med rullande 12 månaders perioder. Det vill säga att vi har börjat på en månad och sedan tittat 12 månader framåt från den. Sedan har vi gjort samma sak för nästkommande månad.

Jag har färgat de år där ”investera-på-en-gång” varit bäst med blått. De år där ”sprida-ut” varit bäst har jag färgat med rött. En insikt som kan tyckas vara självklar, men som slog mig var att förlusterna inte är obefintliga även med ”sprida-ut”-strategin. Det syns tydligt i den mittersta grafen där ”sprida-ut”-strategin visar de lägre topparna och lägre bottnarna – men de är ändå inte obefintliga.

Följande två bilder visar skillnaderna mellan de två strategierna i siffror för både 12 månader och 5 år. Jag testade även perioder där mellan och de var liknande.

Jämförelse av den amerikanska och svenska börsen

I följande tabellform har jag jämfört den amerikanska börsen och den svenska. Den svenska datan är mina beräkningar på SIXRX-indexet från 1870 till och med december 2018. Den amerikanska datan kommer från en artikel på Seeking Alpha.

  Amerikanska börsen (S&P500, 1970-2018) Svenska börsen (SIXRX, 1870-2018)
  Genomsnitt Max Min Genomsnitt Max Min Utfall
Engång (12 mån) 9.39 % 51.80 % -40.09 % 11,71 % 133,10 % -51,70 % 71 %
Sprida ut (12 mån) 5.87 % 32.72 % -32.52 % 6,13 % 75,76 % -37,86 % 29 %
Engång (2 år) 18.58 % 75.12 % -42.58 % 25,13 % 200,07 % -58,24 % 74 %
Sprida ut (2 år) 10.51 % 44.34 % -38.36 % 12,46 % 103,72 % -44,84 % 26 %
Engång (3 år) 28.41 % 116.00 % -38.64 % 39,93 % 360,63 % -60,99 % 76 %
Sprida ut (3 år) 15.21 % 62.77 % -37.89 % 19,25 % 159,57 % -49,26 % 24 %
Engång (4 år) 39.36 % 172.02 % -33.13 % 57,70 % 430,26 % -60,73 % 81 %
Sprida ut (4 år) 20.21 % 79.60 % -36.13 % 26,99 % 212,65 % -51,09 % 19 %
Engång (5 år) 51.17 % 197.56 % -26.99 % 72,82 % 456,29 % -63,80 % 85 %
Sprida ut (5 år) 25.52 % 95.95 % -34.12 % 33,26 % 251,70 % -50,31 % 15 %

Det framgår tydligt att resultaten även för den svenska börsen går i linje med den amerikanska. Det andra som är intressant är hur utfallen går från ca 70/30 på 12 månaders sikt till 85/15 på en 5 års period. Det är ju inte särskilt förvånande eftersom det är en slutsats vi sett många gånger på bloggen. Ju längre tid, desto högre sannolikhet för en positiv avkastning.

En annan reflektion som jag gjorde var att det inte skiljde jättemycket i på de största nedgångarna (”min”). På en tolv månaders period var den största nedgången med en engångsinvestering -51,7 procent. Inte särskilt konstigt då jag brukar säga att under en 15 års period bör man räkna med en -50 % nedgång minst vid två tillfällen. Däremot blev jag förvånad att om jag spred ut pengarna över samma 12 månadersperiod, med en 1/12 per månad, så blev nedgången hela -37,9 %.

Det är lägre än -50 % men inte dramatiskt lägre faktiskt. Trenden återkommer även på de längre tidsperioderna. Däremot är skillnaderna i ”max” oproportionerligt mycket högre. Frågan som kom spontant till mig – är det verkligen värt den ”lilla” besparingen i nedsida i förhållande till den potentiellt förlorade uppsidan?

Gäller ovan även vid höga värderingar?

En fråga som jag satt med länge och väl var:

Ja, jag fattar att det är bättre med engångsinvestering. Men gäller det även nu, när vi har haft uppgång i så många år och börsen är högt värderad?

Jag inser att det är en variant på ”det är annorlunda nu”, något som det aldrig är. Helt ärligt så har jag det senaste året mått lite dåligt varje gång jag månadssparat och investerat pengar eftersom allt är dyrt nu. Vi har haft i princip 10 års uppgång och känslan säger ”snart kommer kraschen”. Jag hoppas att fler än jag känner igen sig i dessa funderingar.

Efter googlat och pratat med bekanta insåg jag att det bästa sättet var helt enkelt att testa det. Nedan följer en graf över den så kallade P/E-kvoten. Det är ett mått på priset på aktier i förhållande till bolagens intjäning. Förenklat kan man säga att den visar börsens värdering över tid. Tyvärr lyckades jag bara få tag på 10 års data för svenska börsen vilket var för kort, så simuleringen gjorde jag på den amerikanska börsen S&P500 där jag hittade mer än 120 års data.

Den första grafen visar hur P/E-talen på den amerikanska börsen idag är högre än i princip alla tillfällen tidigare bortsett från IT-bubblan och börskraschen 1929. Det är alltså ett rimligt antagande att börsen är högt värderad. I den andra grafen gjorde jag samma simulering som tidigare, jag utgick dock från att startmånaden var tvungen att ha ett P/E-tal högre eller lika med 30.

Totalt fanns det 63 månader då P/E-talet var högre än 30 som simuleringen kunde börja månadsspara då. Trots den här höga värderingen höll samma slutsatser som innan. I 62 % av utfallen var en engångsstrategi bättre än än en ”sprida-ut”-strategi. Det är lägre än för de andra 12 månaders perioderna men kvalar fortfarande in på två tredjedelar-planhalvan. Vi ser även samma skillnader i max, min och genomsnitt som innan.

Det här var faktiskt ett resultat som förvånade mig. Jag skulle nämligen spontant gissat helt tvärtom.

Göra både och eller omformulera frågan

En sak som är lätt att glömma bort i den här artikeln är att det inte behöver vara svart eller vitt. Man kan faktiskt göra både. Det är inget som hindrar att t.ex. göra en engångsinvestering med en del av beloppet och sedan månadsspara in den andra delen. Det ger ju ett bättre resultat än att bara månadsspara eftersom du en större del av beloppet kommer in direkt från från början.

En annan sak som har hjälpt mig flera gånger är att omformulera frågan eller sätta den i ett annat ljus. En av de bästa omformuleringarna fick jag från den oberoende rådgivaren Henrik Tell som har varit med i tidigare avsnitt:

Om du skulle fått pengarna redan investerade enligt din målsammansättning, t.ex. en nybörjarportfölj med en 60/40-fördelning, skulle du då ha sålt av den för att ha samma andel som idag i kontanter?

Intressant nog var svaret för mig i många fall ”nej, det skulle jag ju inte ha gjort”. Det var för mig en hint om att faktiskt investera hela beloppet på en gång. Andra frågor som man kan ta hänsyn till och som framkom i diskussioner med rådgivare var:

Sätt engångssumman i relation till ditt totala sparande
Genom att sätta beloppet som ska investeras i relation till det, förhoppningsvis större totala sparandet, kan det bli enklare att fatta beslutet. Särskilt om engångsbeloppet är 25 procent eller mindre än av totalbeloppet kan det vara ett enklare beslut att investera allt på en gång. 
Har pengarna varit investerade tidigare?
Det är en variant på frågan ovan kring om du hade sålt av en befintlig portfölj. Jag hade en sådan situation häromdagen då jag sålde av en gammal stor aktiepost. Eftersom den varit investerad tidigare blev det ett enklare beslut att investera det igen eftersom det kändes mer som en ombalansering än det kändes som en nyinvestering. 
Kommer pengarna från en engångsförsäljning (av boende, bolag, arv eller t.ex. skilsmässa)?
Om pengarna kommer från en bostadsförsäljning och ska användas för en ny bostad, då skulle jag avråda från att investera dem i aktier och fonder enligt tidigare resonemang om risk och tidshorisont. Annars brukar ett bra alternativ i den här situationen vara en kombination av att investera på en gång och sprida ut det över tid. 

En bra tumregel kan då vara att investera 40 % idag och sedan sprida ut de resterande 60 % över de kommande ett, två eller tre åren. Säg att du får en 1 000 000 kr i ett arv och ditt befintliga sparande är på 50 000 kr. Då kan du investera 400 000 kr direkt och sedan sprida ut de resterande 600 000 kr med 16 666 kr i månaden de kommande 36 månaderna. Här fungerar t.ex.  Avanzas (annonslänk), Nordnets (annonslänk) eller Lysas (annonslänk) funktioner månadssparande väldigt väl.

Om du har fler förslag på scenario, kommentera gärna nedan.

Överkurs: momentum dollar cost averaging

Överkursen i dagens artikel är en variant som det amerikanska företaget Gerstein-Fischer förespråkar. När de gjorde samma undersökning som vi, lade de till ett tredje alternativ som de kallade för ”Momentum Dollar-Cost Averaging”. Momentum DCA går i korthet ut på att man använder marknadens momentum (läs: rörelse) tillsammans med den vanliga DCA-strategin. Man investerar mer pengar en månad efter att börsen har gått upp och man investerar mindre en månad efter att börsen har gått ner.

Ökningen eller minskningen månaden efter bestämdes av en så kallad variansfaktor – en förbestämd procentsats som anpassade beloppet. I deras studie använde de 20 %. Det betyder att om vi skulle investera 12.000 kr på 12 månader med 1/12 per månad så skulle det bli 1.000 kr per månad i vanlig DCA-strategi. Med variansfaktorn skulle det istället bli:

Naturligtvis innebär den här förändringen att även tidsperioden förändras – det vill säga att det är ju inte längre säkert att det tar exakt 12 månader att investera hela beloppet. Kortaste tiden för att få in hela investeringen skulle vara 10 månader (=12.000 / 1.200) och den längsta skulle vara ca 15 månader (=12.000 / 800).

När man körde den här strategin på historiska data för den amerikanska börsen (S&P 500) under rullande 20-års perioder mellan 1926 till 2010 visade det sig att momentum-DCA slog den vanliga DCA-strategin i 425 fall av 780. Det betyder att i 54 % av fallen gav strategin ett bättre utfall än en vanlig DCA. Skillnaden i genomsnitt var ungefär 2 % avkastning.

Problemet med den här strategin är i mina ögon att den är knökig. I de andra två alternativen så kan jag antingen göra engångsinvesteringen själv direkt eller ställa in ett automatiskt månadssparande. I det här fallet behöver jag både ha koll på hur den föregående månaden gick och manuellt både beräkna och göra investeringen. Men om man har kompetensen och tålamodet kan det ge en något högre avkastning än att bara sprida ut pengarna över tid i jämna delar. Däremot slog inte strategin engångsinvesteringen.

Slutord: Ta hänsyn till den känslomässiga aspekten

Oavsett hur man vänder och vrider på det så har man oddsen på sin sida om man investerar allt i form av en engångsinvestering. Ju längre tidshorisonten dessutom är, desto bättre blir oddsen. Det är i sig inget konstigt eftersom börsen tenderar att gå mer upp än ned och det leder till att den mest avgörande faktorn för avkastningen blir hur länge pengarna får vara investerade.

Problemet är att de flesta oss är notoriskt dåliga på att bara göra det som är rationellt. Trots att vi är det mest rationella folket i världen näst japanerna. Att investera handlar ju om balansen mellan rädsla och girighet. Känslan av ånger är också väsentlig då man gått in i en affär för tidigt eller för sent. Vanguard tar också hänsyn till den psykologiska aspekten när de skriver:

But if the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential feelings of regret (resulting from lump-sum investing immediately before a market downturn), then DCA may be of use. Of course, any emotionally based concerns should be weighed carefully against both (1) the lower expected long-run returns of cash compared with stocks and bonds, and (2) the fact that delaying investment is itself a form of market-timing, something few investors succeed at.

Det vill säga att om man vill ”må bättre” så kan det vara bättre att sprida ut pengarna över tid eftersom den upplevda risken minskar. Det hänger ihop med den mentala bokföringen om att en vinst känns känslomässigt mindre än en förlust av samma storlek. Vi tar hellre en mindre vinst än vad vi tar en förlust eller en större vinst.

Slutsatsen är att man kan alltså sprida ut det över tid men att man då får vara medveten om att man betalar pengar för den här känslan. Det som inte Vanguard-studien tar upp är ju dessutom att om man har för avsikt att spara i flera år, minst 5-10 år som jag alltid tjatar om, så blir ju sannolikheten att en engångsinvestering är bättre ännu högre. Den rationella slutsatsen är att nå målet för sin portföljsammansättning så fort som möjligt. Men om man kommer att freaka ut i sitt sparande så spelar matematiken ingen roll.

Tjänar eller sparar du pengar på våra artiklar?

Vår förhoppning med bloggen är att de ska hjälpa dig att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå och därmed spara eller tjäna pengar. Om det är så att du har kunnat ta bättre beslut, då får du gärna stödja och sponsra oss via Patreon. Ditt och flera hundra andra läsares bidrag gör det möjligt för oss att skriva dessa artiklar varje söndag utan att behöva lägga all tid på att leta reklam och företagssponsring.

För en billig fika i månaden gör du en stor skillnad och vi kommer även under våren ge våra mest trogna patroner en del extra och exklusivt värde. Tack till dig som redan sponsrar och tack för att du överväger möjligheten:

Stöd oss via Patreon

Om du redan sponsrar eller inte önskar just nu, prenumerera gärna ändå på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, kommer ca var fjärde vecka och innehåller de bästa tipsen och uppdateringarna från bloggen.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du uppskattade den här artikeln då kan du nog även gilla eller ha glädje av följande:

Hur har du gjort / vad tänker du?

Precis som vanligt är artikeln bara halva värdet, den andra halvan består i diskussionerna kring artikeln. Jag ser därför fram emot dina frågar, tankar, funderingar eller kommentarer nedan.

Tack för den här veckan och jag hoppas att vi ses nästa söndag igen!

Senaste artiklarna och avsnitten

200
6 dagar sedan
Våra och andras ekonomiska misstag (och de viktigaste sakerna att få rätt på)

På många sätt är misstag och fel man har gjort det viktigaste man kan prata om och dela med sig av. Min tro är att i varje misstag finns ett guldkorn för framtida framgång begravet. Det kan vara täckt med många lager skit, det kan ta ett tag att hitta det, men allt som oftast […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.
199
2 maj, 2021
Fondförvaltare är skickliga men värdet äts upp av avgifterna

En av de mest refererade studierna i debatten kring huruvida det är värt att välja en fondförvaltare som är aktiv vs att välja en passiv indexfond, blev skriven 2010 av professor Laurent Barras. I den noterades att endast 6 av 1 000 fondförvaltare över en 30 års period slog sitt index konsekvent. Slutsatsen för de […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer
197
18 april, 2021
Rysk roulette borde ju statistiskt fungera…

Det är ingen motsägelse mellan att gilla risk och vara anti en risk som totalt kan ruinera en. Det är därför vi i dagens avsnitt kommer prata om överraskningar, säkerhetsmarginaler och möjligheten att få ha fel samt konceptet kring priset man får betala för att få vara med och investera. Dagens avsnitt är den tredje […] Läs mer.

Visa mer information
Läs mer

Fråga, få svar, diskutera, hjälpa andra eller träffa likasinnade i RikaTillsammans-forumet Senaste diskussionerna | Frågor och kommentarer förhandsmodereras ej

Dela med dig av din kunskap eller sök ditt svar i vårt forum där inga svar är för bra och inga frågor är för dumma. Besök