Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder...

Då kom det första förslaget om höjd pensionsålder…

Historien om den kokande grodan som inte har någon relevans alls...

Man kan ju säga mycket om politiker, men att anklaga dem för att inte ha jobbat på sistone kan man inte göra. Senast igår blåstes det liv i den gamla pensionsutredningen som sattes igång för två år sedan av alliansen.

Jag har de senaste veckorna tyvärr varit djupt engagerad i andra projekt och bloggen har tyvärr hamnat sist i kön. Jag kommer dock försöka få ordning på det inom kort, samt så hoppas jag få dela med mig av lite coola saker som faktiskt händer. Oavsett vilket så tycker jag det är väldigt intressant med politik och försöker följa med i nyheterna så gott som det går – och sitter man lite på distans och är uppmärksam så händer det mycket spännande i området privatekonomi.

Jag har i många artiklar berört att pensionen i Sverige inte kommer att räcka till i sin nuvarande form. Det går helt enkelt inte ihop att vi lever ett år länge per decennium men har en lägre pensionsålder än vad vi hade 1913. I Sverige införde vi allmän folkpension 1913 om jag inte minns helt fel. Dealen var att om du jobbade hela ditt arbetsliv fram till du var 67 år gammal, så betalade staten alla dina utgifter fram till den dagen du dog. Typ. Saken vara bara att utifrån statens perspektiv var det ganska riskfritt. Medellivslängden var nämligen 60!

Drygt 100 år senare så har vi sänkt pensionsåldern till 65 år samtidigt som medellivslängden har ökat till ungefär 84 år. Det krävs ju inget mattegeni för att räkna ut att om vi går i pension tidigt, vi lever längre och vi blir färre i Sverige som jobbar att pengar ut och pengar in, inte kommer att gå ihop.

Problemet för politiker är ju att man inte kan höja pensionsåldern i ett slag med säg 10 år. Det är ju politiskt självmord. Man gjorde en liknande grej i Grekland i början av deras kris. Det var första och ända gången jag har sett pensionärer i kravaller stå och kasta sten på polis. Helt förklarligt, högst sannolikt hade jag gjort samma sak om jag var 65 planerade att gå i pension efter ett helt arbetsliv och en politiker skulle sagt ”Grattis Jan, du har fått 10 år till…”

Så hur gör vi i Sverige – jag älskar Sverige och några saker är så typiska oss. Det första är vår förkärlek för utredningar. När Ulf Kristersson (m) var socialförsäkringsminister så uttalade han sig om att pensionsutredningen var en av vår tids i särklass viktigaste utredningar. Den kom fram till något som den kallar för riktålder för pension som räknas upp med avseende på medellivslängden. Enligt förslaget så skulle den tillämpas för första gången 2019 och öka pensionsåldern med 1 år till 66 och sedan successivt öka till 67 år 2022 och 68 år 2034.

Det här var två år sedan, problemet är att sedan dess har mer eller mindre inget hänt förrän igår på nyheterna, när vår nya socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) tog sig an bollen. Till SvD säger hon:

Utgångspunkten i diskussionerna är att medellivslängden stiger. Vi behöver därför fler arbetade timmar för att upprätthålla finansieringen av systemet. Annika Strandhäll (s)

Jag måste ge politiker credit för att vara duktiga på att omformulera saker. Det hon säger ovan i form av ”fler arbetade timmar” låter ju mer neutralt än att säga att du och jag behöver jobba längre än till 65. Alternativet är att fler jobbar, men det lär inte hända tyvärr. Ambitionen just nu är att innan nästa val 2018, höja pensionsåldern till – tadaa – 66 år. Rakt i linje med utredningen som legat vilande.

I grunden så tycker jag personligen inte att det här är något dåligt. Tvärtom. Det är bra att politikerna tar tag i det och att det görs samstämmigt. Jag håller dessutom helt och hållet med i analysen:

Medellivslängden ökar med ett år varje decennium. Men den ålder som människor går i pension har inte ökat i den utsträckning som man trodde när man träffade den överenskommelse som vårt pensionssystem vilar på. Annika Strandhäll (s)

Det som jag däremot tror är att de flesta av oss som har relativt långt till pensionen inte reflekterar så mycket över processen som tenderar se ut som följer:

  1. Tillsätt en utredning om pensionsåldern
  2. Vänta två år på resultatet från utredningen som föreslår en höjning av pensionsåldern
  3. Politikerna fattar beslut om att det ska vara möjligt att jobba tills man är pensionsålder + 2 år
  4. Politiker fattar beslut på att man inte ska få säga upp någon på grund av åldersskäl
  5. Politiker fattar beslut om att höja minimi-pensionsåldern med minimi-pensionsålder + 1 år
  6. Vänta ett år.
  7. Tillsätt en ny utredning om pensionsålder
  8. Repetera 1 – 7 om och om igen

Det vill säga att det är som med metaforen med den kokande grodan. Sätter du ner en groda i kokande vatten så protesterar den och hoppar ut. Sätter du ner den i ljummet vatten och kokar upp den långsamt så kommer den inte notera temperaturökningen och stanna kvar till sin sista stund. Men den metaforen har inga likheter med oss människor. :-)

Det som jag tror blir allt viktigare från ett privatpersonsperspektiv är helt enkelt att man börjar ta ansvar för sin pension själv. Inte nödvändigtvis genom att man pensionssparar i de lösningar som erbjuds från bankerna – de är mest gjorda för att göra bankerna rika.

Man behöver se till att skapa sitt eget sparande och sin egen pengamaskin. Jag personligen litar inte på att jag som är född 1981 kommer att kunna leva på den pension som jag har tjänat in till min pensionsdag, när den än blir. Den andra lösningen på politikernas problem ovan, som man också börjat se nämligen, är att man sänker pensionerna i absoluta tal. Det kan man göra på många sätt även utan att säga det rakt ut, ett favoritsätt politikerna har är nämligen att inte höja bidragen i takt med inflationen.

Mitt förslag är således att du själv lägger undan pengar som du sparar långsiktigt till din pension. Där finns flera sätt att göra det på, de sätt som jag själv gör är att spara i flera olika tillgångstyper under lång tid. De flesta har ju faktiskt fler än 10 år kvar till pension och då lämpar sig t.ex. sparande enligt nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen ganska väl.

Relaterade artiklar

Externa länkar

Relaterade etiketter och ämnen

pensionssparande

Kommentera

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej,
    Du skriver att indexfonder är en bra långsiktig investering, baserat på att börsen stiger över tid. Detta köper jag. Avanza Zero, utan avgift, är jag intresserad av. Jag har dock en fråga:
    Är det inte så att den reglerar aktiefördelningen, så att den speglar börsvärdet på respektive bolag direkt i motsvarande procentsats? Om svaret är ja, blir det inte då så att den köper aktier i bolag där aktiekursen just har gått upp (och aktievärdet i förhållande till andra bolag har ökat), dvs att den ofta släpar lite efter med köpen?

    MVH
    Kent

    Gravatar ikon för användaren
    Kent Olsson
    1. Vit pil

      Jo, så är det högst sannolikt. Jag själv gillar ju Avanza Zero och Nordnets motsvarighet Nordnet Superfonden Sverige, men man behöver komma ihåg att de fonderna är små relativt sett alla andra fonder. Därför brukar jag ju rekommendera även t.ex. DNB Global Indeks eller andra större fonder där den effekten blir lite mindre eftersom innehaven som procent av fondens storlek är mindre.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Dina antaganden är riktiga, men slutsatsen blir nog fel. Saken är om kursen stiger på ett bolag (dvs börsvärdet ökar) så kommer det resultera i att fondens innehav pga detta automatiskt får högre vikt i det bolaget och inte behöver köpa.

      Man kan resonera så att om en fond äger 1% av totala börsvärdet av ingående aktier så skall de äga 1% av varje bolag, dvs 1% av aktierna. Det behövs inga justeringar för att bibehålla detta med ett antal undantag:

      Om ett bolag gör en nyemmision så krävs det att man deltar i den eftersom antalet aktier ökar. Kan de inte komma över 1% av de emitterade aktierna så måste de köpa dem över börsen (men jag tror det är ett undantag). Samma sak gäller split, men då får de ju dessa aktier automatiskt.

      När de får nya likvider (genom insättningar eller utdelning) måste de köpa aktier och när någon säljer andelar så måste de sälja.

      Det som driver handeln för en fond är alltså inte kursrörelser.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  2. Vit pil

    Hej.
    Det finns inte bara en faktor, livslängden, som avgör om pensionen skall räcka eller inte. En annan faktor är ju hur mycket pengar som kan avsättas till pension och här har vi varit duktiga i Sverige. Vi har haft en stor inkomst per person och vi har länge haft världens högsta skatter. Hög skatt har varit förnuftigt på många sätt för vi har fått väldigt mycket tillbaka, bland annat i form av en trygg pension. Det som nu händer är att våra sparade pengar förskingras och att det tillkommer så mycket nya kostnader att pengarna inte längre räcker. Detta är ytterst ett svek från våra folkvalda och det gör att samhällskontraktet brister, den ömsesidiga lojaliteten mellan ett folk och dess styrande, vilket innebär att vi inte kommer att ha högre vilja att betala skatt än Greker inom en snar framtid. Välfärdssamhällets slut.

    Gravatar ikon för användaren
    Egil
    1. Vit pil

      Du verkar ha missförstått endel av hur våra skattepengar används och vad vi får tillbaks. Jag skall bara ägna mig åt att räta ut missförstånden vad gäller pensionssystemet. Av det som sätts av till pensionsystemey är det bara en mindre del som sparas – resten är en ren transaktion (dvs att dagens skattebetalare betalar dagens pensionärer).

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    2. Vit pil

      Ja, tyvärr håller jag med i din analys. Det är de generationer som är i pension nu, eller som går i pension inom kort som är de stora vinnarna. Vi yngre kommer sannolikt bli nettoinbetalare till systemet. Än värre för våra barn. Tyvärr.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Några tankar kring framtidens ökade robotisering, automatisering med medborgarlön som ett sätt att säkra alla invånare en skälig ekonomisk tillvaro? Konkurrensen om de enklare jobben, de få som blir kvar, kommer sannolikt att öka till följd av digitalisering och robotisering. Kampen på botten av arbetsmarknaden blir således ännu tuffare än vad den redan är. Vad som oroar mig mest, att allt fler människor hamnar utanför och därför inte heller har möjlighet att lägga undan några extra pengar till sin pension.

    Gravatar ikon för användaren
    Robotisering, automatisering och medborgarlön
    1. Vit pil

      Ja, tyvärr håller jag med. Det är ett problem med tanke på de nyanlända också. I Sverige har vi en enormt hög tröskel för att komma in på arbetsmarknaden eftersom vi har ”automatiserat bort” en hel del enkla jobb och fler kommer det tyvärr bli. För 50 år sedan kunde man ju gå till sjöss, eller skaffa sig jobb som springpojke eller andra enkla sysslor. Sådant finns ju tyvärr inte längre.

      Däremot tror jag inte att vi kommer stå sysslolösa, för i dessa skiften – t.ex. när vi gick från att vara 98 % bönder till 2 % så blev ju inte alla andra arbetslösa.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Ja att pensionsspara via storbankerna eller de stora försäkringsbolagen göder ju bara dessa bolag. Men om man kan pensionsspara på t ex Avanza via sitt jobb är det helt avgiftsfritt och du kan välja både aktier och fonder (Avanza lever här endast på courtage och ev fondprovvisar, men det går ju att spara helt gratis i Avanza Zero).

    //Rolf

    Gravatar ikon för användaren
    Rolf Fritzon
  5. Vit pil

    Poängen är lite oavsett: om man inte har en pengamaskin som man kan leva på så räcker det bara en viss tid och man kan då likväl inte gå i pension lika tidigt om man lever längre.

    Men man kanske har större förståelse för realiteten ifall man har saken i egna händer.

    Gravatar ikon för användaren
    Skyking