Därför kommer vi svenskar att hamna mer och mer på efterkälken… (aka det var bättre förr)

Många äldre brukar säga att det var bättre förr och trots att jag tillhör den yngre generationen (80-talist) så är jag beredd att hålla med dem. Under efterkrigstiden så var vi driftiga, vi ville saker och vi jobbade för att få dem. Sverige upplevde då också en enorm tillväxt utan dess like – idag hamnar vi längre och längre ner på alla jämförelse-listor såsom välstånd, hälsa, kunskap, entreprenörskap etc.

Tanken slog mig idag väldigt tydligt när jag läste tidningen och läste följande jämförelse mellan Sverige, Ryssland och USA – det handlade om att 1000 representativt utvalda personer fick sätta statuspoäng , från ett till fem, på hundra påståenden om livsstilsmakrörer, ägande, kunskaper och personliga egenskaper.

Det som var intressant att:

  •  Alternativet ”Äga ett företag” var med på topp tre både hos Ryssland och USA – det kvalade inte in ens på topp-10 bland svenskarna.
  • Ryssarna och amerikanerna fokuserade mycket på jobb och karriärs-relaterade saker medan vi svenskar prioriterade ”oss själva”.
  • Alternativet ”Vara duktig på sitt arbetet” var topp-3 hos alla.

Hade man tagit med kinserna så tror jag att de hade varit ännu mer utpräglade mot karrier, framgång och mer drivna. När ska vi svenskar inse att vi inte har tid att slappna av – vi är inte längre bäst och vi är redan omsprungna… Hur ska vi ens klara av och konkurrera om vi inte vill starta/äga företag?

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök