De bästa sparkontona och placeringsmöjligheterna för buffert-, lågrisk- och mellanrisksparande

De bästa sparkontona och placeringsmöjligheterna för buffert-, lågrisk- och mellanrisksparande

Svar på frågan - vad ska jag investera i om jag inte vill ta en hög risk och ändå få bra avkastning?
De bästa sparkontona och placeringsmöjligheterna för buffert-, lågrisk- och mellanrisksparande

En av de absolut vanligaste frågorna som jag får är var ska jag placera mina pengar om jag vill ta en relativt låg risk. I den här artikeln är min ambition att göra en övergripande koll av läget så som det ser ut idag hösten 2014.

I den här artikeln ska jag försöka hålla mig till de vanligaste alternativen, de jag själv använder och känner till. Har jag missat något tar jag gärna emot ditt tips.

Det finns inga riskfria placeringar – inte ens kontanter eller bankkonton

Jag egentligen börja med att säga att det inte finns några riskfria placeringar. Inte ens bankkontot är idag längre riskfritt. Framförallt av två anledningar. Det första är inflation, det vill säga att pengarna på ett bankkonto minskar i värde över tid, med en takt om ungefär 2 % per år (riksbankens mål). Det betyder att pengar förlorar halva sitt värde på ca 35 år. Du kan läsa mer om inflation i min artikel ”Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare”.

Den andra anledningen till att bankkontot inte är riskfritt kan vi fråga cyprioterna om. Våren och sommaren 2013 bestämde sig den cypriotiska regeringen för att konfiskera belopp över en viss summa från cypriotiska bankkonton. Man införde begränsningar om att man bara fick ta ut en viss summa om dagen, beskattning på uttag och flytt av pengar. I skymundan har EU reglerat om ett s.k. ”Bail-in directive” att man ska kunna använda kunders pengar för att rädda krisande banker. Det börjar gälla 1:e januari 2015.

Vissa konspiratoriska personer brukar hävda att kontanter, i form av ”cash is king” och där ligger en del sanning i det, men kontanter har sina uppenbara problem. För det första tenderar kontanter att slitas ut vid användning, de drabbas också av inflation och dessutom tenderar riksbanken att från tid till annan byta ut t.ex. sedlar vilket gör att äldre kontanter blir värdelösa. Dessutom är idag kontanter på grund av pengatvättlagstiftning hårt reglerade – det kan man enkelt pröva genom att gå till en bank och försöka sätta in eller ta ut 50 000 kr.

Därmed inte sagt att man inte ska varken bankkonto eller kontanter, jag vill bara slå hål på myten att det är riskfritt. För det är de inte.

Sammanställning efter avkastning

Nedanstående diagram sorterar de vanligaste sparkontona, placerings- och investeringsmöjligheterna som jag skulle klassa som lågrisk- och mellanrisksparande. Klicka på bilden för att göra den större.

Det är på inget sätt en komplett bild, utan en sammanställning utifrån det jag känner till i dagsläget och använder själv till viss utsträckning. I tabell form ser det ut som följer.

Typ av placering Avkastning/år Insättnings-
garanti
Likviditet Risk (1-100)
Kontanter 0,00 % Nej Utmärkt Låg – 2
Vanliga bankkonto (ig, fria uttag) 0,00 % Ja Utmärkt Låg – 5
Storbankernas sparkonto (ig, fria uttag) 0,10 % Ja Utmärkt Låg – 5
Nischbankers sparkonto (ig, fria uttag) 1,60 % Ja Utmärkt Låg – 5
Santander (ig, fria uttag) 1,90 % Ja Utmärkt Låg – 5
TF Bank (ig, 2 uttag/år) 2,25 % Ja Begränsad Låg – 5
Spiltan räntefond Sverige (fond) 2,60 % Nej Utmärkt Låg – 10
Akliusspar (ej ig, fria uttag) 3,00 % Nej Utmärkt Låg – 10
Akeliusspar 4-mån (ej ig, 4 mån låst) 3,50 % Nej Begränsad Låg – 20
Catella avkastning (fond) 3.50 % Nej Utmärkt Låg – 20
Akeliusspar 12-mån (ej ig, 12 mån låst) 5,00 % Nej Begränsad Låg – 25
Företagsobligationer (långa räntefonder) 5,00 % Nej Utmärkt Mellan – 45
Akeliusspar 36 mån (ej ig, 36 mån låst) 5,67 % Nej Dålig Låg – 20
Akelius preferensaktier 6,00 % Nej Utmärkt Låg – 20
4 Spar, Funidor, Swespar 6,60 % Nej Dålig Hög – 70
Akeliusspar 60 mån (ej ig, 60 mån låst) 6,96 % Nej Dålig Mellan – 40
Indexfonder (fond, endast för jämförelse) 8.00 % Nej Utmärkt Mellan – 60

* ig = insättningsgaranti, 4 mån låst = pengarna är låsta i 4 månader.

I tabellen ovan har jag försökt betygsätta och sammanställa enligt följande kriterier:

  • Avkastning / år – den genomsnittliga årliga avkastningen för minst 12 månader
  • Insättningsgaranti – huruvida riksbanken garanterar de 100 000 € enligt lag för kontot eller investeringen
  • Likviditet – hur bundna pengarna är. Utmärkt betyder att du kan ha pengarna inom en arbetsvecka på ditt vanliga konto. Begränsad innebär att där finns någon slags begränsning antingen i form av uttag, straffavgift eller tidsperiod.
  • Risk – är väldigt subjektiv men här går det enligt min skala från ingen risk (=0) och hög risk (=100). För att få en känsla så rankar jag en vanlig aktieindexfond som övre mellanrisk. Hög risk för mig är binära investeringar där du kan förlora hela insatsen, t.ex. onoterade bolag, derivat och andra icke-reglerade investeringar.

För övriga kommentarer och motivering se nedan.

Genomgång och kommentar till de olika alternativen

Kontanter – ca 0.00 % avkastning

Jag har skrivit om kontanter i introduktionen, men i korthet är det min åsikt att alla bör ha lite hemma i kontanter i de fall att t.ex. ens bank ligger nere, ens kreditkort inte fungerar eller något annat tekniskt strul.

Risken med kontanter är framförallt:

  • minskad värde genom inflation,
  • förslitning och att de kan gå sönder
  • förlust genom att man tappar bort dem
  • ogiltighet över lång tid
  • de kan bli stulna

I övrigt är jag en stor fantast av kreditkort för daglig användning. Läs mer i min artikel ”Så här fick jag en gratis iPad mini tack vare mitt kreditkort”.

Vanliga bankkonton – ca 0.00 % avkastning

Med vanliga bankkonto så avser jag standardkontona som man får hos de olika bankerna. Dessa har många olika namn som t.ex. lönekonto, personkonto, servicekonto, transaktionskont etc. Det som dessa har gemensamt är att de ofta har 0 % i ränta på årsbasis. Dessa är de mest värdelösakontona eftersom det är här våra löner och våra pengar kommer in och står tills de används.

Jag har för mig att jag har sett siffror på att vi svenskar har över 1 000 miljarder på våra vanliga bankkonto. Det är över 1 000 000 000 000 kr! Inte konstigt att bankerna har satt 0 % i ränta på dessa konton då endast en ynka 1 %-avkastning hade inneburit en årlig utdelning till oss privatpersoner på över tio miljarder kronor per år (= 10 000 000 000 SEK). Pengar som idag blir mer eller mindre ren vinst för bankerna.

Vi behöver alla minst ett av dessa konton, så här är tyvärr inte så mycket att göra åt. Man kan försöka för syns skull i alla fall få någon procents avkastning så att det inte är 0.00 %.

Risken framförallt med vanliga bankkonton är:

  • tekniskt strul som gör att man inte kommer åt sin bank
  • värdeminskning genom inflation

Storbankernas sparkonton – ca 0.10 % – 0.50 % avkastning

Hos de flesta storbanker (Swedbank, Handelsbanken, SEB, Nordea & Danske Bank) kan man öppna speciella sparkonton. Dessa har också många namn såsom e-sparkonto, framtidskonto, sparkonto etc. Dessa har lite högre avkastning på ca 0.10 % – 0.50 % per år. Bankerna spärrar dock ofta de här kontona så att man måste flytta över pengar manuellt till dem, eller så kan man inte betala räkningar från dem eller motsvarande – allt för att vi hellre ska ha pengarna på de vanliga bankkontona.

Riskerna är samma som för vanliga bankkonto.

Nischbankernas sparkonton – ca 1.25 % – 1.90 % avkastning (fria uttag + insättningsgaranti)

Det finns ju andra banker i Sverige än de fem stora. Dessa så kallade nischbanker erbjuder många gånger en bättre ränta och har dessutom både insättningsgaranti och fria uttag. Jag påstår att det inte finns någon som helst anledning att ha sina pengar för buffertkontot stående på konto med en ränta under 1.00 % i skrivande stund. Det finns många exempel på banker som ligger i intervallet 1.25 % – 1.90 % i avkastning, t.ex:

Sedan finns det antal andra aktörer som GCC Capital, Hoist Spar etc. Dessa har jag dock ingen egen erfarenhet av. För fler jämförelser, använd t.ex. Compricer.se.

Riskerna här samma som för de föregående bankkontona.

TF Bank – 2.25 % avkastning (2 uttag per år + insättningsgaranti)

Ett konto som jag upptäckte när jag skrev den här artikeln idag är TF Bank. De har den bästa räntan kombinerat med statlig insättningsgarnti och förtjänar därför ett hedersomnämnande här.

Läs mer på deras hemsida.

Riskerna här är samma som för förut nämnda bankkonton.

Spiltan räntefond Sverige (fond) – ca 2.29 % – 2.91 % avkastning per år

Nästa placering är inte ett sparkonto utan en kort räntefond. Det här är en fond som lånar ut pengar till den svenska staten på kort sikt. Det är således en väldigt säker investering så länge som vår regering sköter vår ekonomi. Notera att eftersom det här är en fond så omfattas den inte av den statliga insättningsgarantin.

Jag påstår att risken är väldigt låg i fonden, t.ex. du låser inte pengarna på flera månader, utan du kan ha dem på ditt konto inom 5 arbetsdagar och den svänger väldigt lite i värde. Mätt i form av standardavvikelse så ligger den på ca ±0.31 %. Det vill säga att med 95 % sannolikhet kommer du att få en avkastning i intervallet 2.29 % – 2.91 % med ett medel kring 2.60 %. I den här artikeln förklarar jag standardavvikelse. Dessutom är du delvis skyddad mot inflationen eftersom räntan stiger i paritet med inflationen (någorlunda iaf.).

Den kan köpas t.ex. via Avanza.

Akelius spar – ca 3.00 % – 6.69 % avkastning per år

Det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av Akelius och har en hel del av mina pengar inom deras sfär. Anledningen är att där är många saker som jag gillar med deras verksamhet. I korthet så är de ett fastighetsbolag som äger främst hyresfastigheter i Sverige och i stora städer utomlands. Jag har för mig att i början av 2014 så hade de över 43 000 hyreslägenhet. Det betyder att det är en väldigt stabil verksamhet med ett stort kassaflöde idag och med stor sannolikhet även framgent – då allt fler kommer att behöva hyra sitt boende.

Istället för att som de flesta andra banker låna ut pengar till sina kunder, använder Akelius pengarna själva till att expandera verksamheten – något de har gjort väldigt framgångsrikt. Något förenklat kan man säga att de använder pengarna som handpenning när de köper nya fastigheter. Det gör att man kan uppnå avkastningar på ca 20 % – 30 % på eget kapital vilket innebär att det inte är ett problem att betala långivarna avkastningar på uppemot 6 %. Dessutom är det mer eller mindre ett familjebolag med en stark ägare(familj) vilket alltid är ett stort plus i min bok (någon känner sig ansvarig för iaf. sina pengar).

De har en mängd olika alternativ där man kan låna ut pengarna olika länge och därmed få högre avkastning. Här handlar således inte att en högre avkastningen är kopplad till en högre risk, utan snarare hur länge de är garanterade dina pengar. Ju längre tid, desto högre avkastning får du.

Värt att notera är att de svenska kontona via den svenska varianten av Akelius Spar har en maxbegränsning på 50 000 kr per person och konto. Anledningen till det är finansinspektionens lagstiftning. Har man större kapital man vill placera har man tidigare varit tvungen att använda Akelius lösning på Cypern eller Bahamas där inte samma begränsningsregler finns.

Riskerna med den här placeringen:

  • Bolagsrisken – Akelius kan göra dumma saker som gör att företaget går i konkurs
  • Där finns ingen insättningsgaranti – så teoretiskt kan det bli värt 0, även om det är osannolikt
  • Du låser pengarna på ganska långa tidsperioder för att få de högsta avkastningarna.

Läs mer och öppna konto:

Klicka här för alla mina inlägg om Akelius.

Uppdatering: 140925 23:30 efter kommentar av Anders:

Värt att tänka på för den som funderar på Akelius 12-månaders räntekonto med fn 5 procents ränta är att det inte är vad man kanske kan tro, dvs att man får 5 procents ränta om man binder pengarna i 12 månader.

Det är istället ett konto med en uppsägningstid på 12 månader där du får 5 procents ränta fram till den dagen du säger upp kontot. När du sagt upp kontot dröjer det sen 12 månader innan du får pengarna och under den tiden får du 3,5 procents ränta. Så om du tex binder pengarna i 24 mån så får du en ränta på i snitt ca 4.25 procent. Ytterligare en sak att tänka på är att räntan är rörlig, så i värsta fall så kan pengarna vara låsta i 12 månader till 0 procents ränta.

Jag hade precis öppnat konto hos Akelius med tanken att utnyttja 12-månaderskontot men efter att ha läst villkoren så vet jag inte riktigt, de får nog ligga kvar på det rörliga kontot med 3 procent tillsvidare.

Catella Avkastning (fond) – ca 2.85 % – 4.15 % avkastning per år

Den här fonden har jag inte prövat själv utan där går jag på rekommendation från Claes Hemberberg på Avanza. Det är en medellång räntefond som placerar i räntebärande instrument utgivna av stat, kommun, bostadsfinansieringsinstitut
och företag samt även i derivatinstrument. Jag är normalt sätt skeptisk till aktivt förvaltade fonder som har en förvaltningsavgift över 0.3 %, men den här kan vara ett undantag. Standardavvikelsen är också väldigt låg, vilket precis som i föregående fall betyder att med 95 % sannolikhet kommer du att få en avkastning i intervallet 2.85 % – 4.15 % med ett genomsnitt runt 3.50 %.

Precis som med andra fonder kan du ha pengarna på ditt eget konto inom 5 dagar, vilket innebär att inlåsningseffekten är marginell. Riskerna här är samma som med de andra fonderna, att t.ex. förvaltaren har fel och som alla andra fonder omfattas det inte av insättningsgarantin.

Läs mer om Catella Avkastning här och här finns dess Morningstarsida.

Företagsobligationer (rätebevis/fond/obligationer) – ca 3.5 – 6.5 % avkastning per år

Nästa alternativ är företagsobligationer, det vill säga att du och jag kan låna ut pengar till ett företag som använder dem i sin verksamhet. Här finns det många varianter och de flesta ger en avkastning i intervallet 4 – 6 % per år. Den här kategorin har jag mest med som en jämförelse. Jag personligen är inget stort fan av att låna ut pengar till företag, då det i de flesta fall är en riskfylld affär utifrån att man får ställa sig frågan – vad ska pengarna gå till?

I många fall anser jag att pengarna går till förhoppningsgprojekt eller täcka förluster vilket inte är något vidare. Där brukar jag ställa mig frågan – varför vill ingen annan (t.ex. en bank) låna ut pengarna till företaget istället? Där finns naturligtvis undantag till det som t.ex. Akelius preferensaktie nedan.

Jag har faktiskt ingan sådana räntebevis eller företagsobligationer själv så jag kan inte ens ge något bra exempel. Riskerna här naturligtvis är ju att företaget inte kan betala tillbaka, behöver mer pengar eller till och med går i konkurs. Ska man investera i något sådant här skulle jag väl peka på någon bred fond typ en indexfond för företagsobligationer.

Akelius preferensaktier – ca 5.50 % – 6.50 % avkastning per år

Det här är för tillfället en av mina favoritinvesteringar. Akelius är inte ett börsnoterat bolag, men de har under 2014 hämtat kapital på börsen genom att ge ut preferensaktier. Det vill säga de lånar upp pengar på börsen av oss investerare och i gengäld så ger de ut en aktie som ger en garanterad avkastning om ca 6.5 %, fördelad på 1 gång per kvartal. Urpsrungserbjudandet var 20 kr ”ränta” per år, fördelat på 5 kr per kvartal till ett pris om 300 kr. Det gav en direktavkastning på 6.66 % och blev så populärt att det övertecknades mer än 10 gånger.

Akelius gjorde sedan om erbjudandet nu i september när de såg hur efterfrågat det var och sänkte avkastningen till 20 kr per åt till ett pris om 320 kr, vilket fortfarande är 6.25 % per år. Även detta erbjudande var så populärt att det övertecknades fyra gånger. I skrivande stund ligger aktien på 336 kr/aktie vilket innebär en avkastning om 5.9 %

Anledningarna till att jag gillar den här investeringen och rankar den som låg/mellanrisk är för att den är likvid (det går att sälja på dagen och ha pengar på kontot) samtidigt som verksamheten är enkel – de köper och hyr ut fastigheter – och inte minst eftersom den framgent bara kommer få bättre förutsättningar. Bolagsmässigt anser jag bolaget vara välskött och det har en stark ägarfamilj vilket också brukar borga för trygghet.

Preferensaktierna köper du enklast via t.ex. Avanza.

4 Spar, Funidor, Swespar – 4.00 % – 10.00 % avkastning per år

Här efter kommer en hel kategori nischaktiga finansiella institut som erbjuder räntor på konton (utan insättningsgaranti, olika låsningsperioder) på mellan 4.00 % – 6.00 %. Jag själv har aldrig använt dem och ser liten anledning till att använda dem. Där har ju varit en del rötägg i den här branschen som har förstört och det har gjort att t.ex. jag håller mig ifrån dessa konton – även om vissa säkert kan vara bra. Ska man investera i dem tror jag att det handlar om att verkligen sätta sig in i vad de har för verksamhet och vad pengarna går till.

Jag har t.ex. läst på om 4 Spar som använder de insatta pengarna till SMS-lån utomlands, tittar man då på den avkastning de ger om 10 %, så är den inte orimlig i förhållande till de räntor som de ger. Eftersom där inte finns insättningsgaranti är beloppet begränsat till 50 000 kr, så jag skulle mer säga att dessa konton inte är till för lågrisk/mellanrisk eller ens buffert, utan snarare är en slags spekulation. Riskerna här är framförallt om vi tittar historiskt så kallade bank runs. Det vill säga något händer t.ex. i media, kunder blir rädda – alla ska ta ut sina pengar samtidigt och det går inte (ingen vanlig bank klarar det heller) och man hamnar i en negativ spiral. Har för mig att det här hände med Funidor – de köpte investeringar, folk ville ha sina pengar, de lyckades inte sälja av investeringarna och kunde inte betala tillbaka och så var spiralen igång.

Enklaste jag kan rekommendera är att kolla t.ex. 4Spars hemsida själv.

Indexfonder – ca 8 % avkastning per år

Det här enligt mig ingen investering i lågrisk eller för buffertkonto, utan jag har den endast med som jämförelse. Det här är min standardinvestering på lång sikt (5 – 10 år). Du kan läsa mer om den i mina artiklar om pengamaskinen.

Slutord och hur jag själv gör

Av de ovan investeringarna använder jag själv flera stycken och jag gillar den så kallade ”hink-principen”, det vill säga att jag fyller en hink och när den är full och spiller över, då går jag till nästa hink. Det vill säga att man ökar risken/avkastningen efter hand.

I min egen ekonomi ser hinkarna således ut som följer:

  • Kreditkort – används för alla mina löpande utgifter (tillgängliga pengar idag)
  • E-sparkonto – används för alla mina räkningar, autogiro och liknande (investeringshorisont: 0 – 30 dagar))
  • Akelius Spar – används som buffertkonto (investeringshorisont: 0 – 6 månader)
  • Spiltan Räntefond – används som mellanting mellan buffertkonto och investering (investeringshorisont: 3 – 12 månader)
  • Akelius Preferensaktier – investeringshorisont: 12 – 60 månader

Alla investeringar ovan hamnar i min kategori ”låg/mellanrisk”. Nästa steg efter det här, då kommer vi in på långsiktiga investeringar och min pengamaskin där mina föredragna investeringar är framförallt indexfonder samt investering i skog via Better Globe. Sedan preferensaktierna kom har jag skippat det utländska Akelius Spar-kontot.

Referenser, källor och länkar

Gör det själv i din egen ekonomi

Relaterade etiketter och ämnen

akelius preferensaktie, akelius spar, avanza, bolåneräntan, buffert, Catella Avkastning, frejas portfölj, inflation, jämförelse, kontanter, kreditkort, lån, läsarfråga, mina investeringar, morningstar, obligationer, preferensaktier, räntekonto, riksbanken, sparande, spiltan, Spiltan Räntefond Sverige, tips, Trustbuddy

Kommentera

39 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Många av räntorna verkar ha sänkts betydligt, har du några planer på att uppdatera/skriva liknande artikel för idag? Ska börja från grunden så är främst intresserad av buffertkonton och vilka valmöjligheter som finns där.

    Gravatar ikon för användaren
    Sofia
  2. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för en jättebra blogg!
    Jag undrar kring preferensaktierna. Jag tänkte starta ett målspar med 50000 kr i insatts och sen spara 1000 kr i månaden med en horisont på 3 år. Jag sökte upp Akelius preferensaktier på Avanza efter att ha läst din artikel ovan men när man tittar på aktiens utveckling så svänger ju den en hel del upp och ner i värde. Från 356 kr till 285 under året. Är det så bra om man vill placera pengar mellan 12-60 månader?

    Gravatar ikon för användaren
    Josef Sundström
  3. Vit pil

    Tjena! Kommer inom en snar framtid lägga in 50% av det mina föräldrar sparat ihop till mig i nybörjarportföljen du skrev om. Resten vill jag kunna spara med hyfsat låg risk över en period på cirkus 5år, men jag vill också ha möjlighet att om jag vill kunna ta ut dessa 50% under dessa 5år. Och det då utan att riskera att förlorat någon större del. Är Akelius preferensaktier ett bra val då? Eller ska man kanske lägga dessa 50% i obligationsfonder?

    Gravatar ikon för användaren
    Anton
  4. Vit pil

    Hej Jan,

    Här är mitt val för global och europa index fonder.
    Global : Länsförsäkringar global index (0,2% avgift)
    europa : SPP aktiefond europa (0,2% avgift)
    Vad tycker du Jan?

    Mvh
    Imtiaz

    Gravatar ikon för användaren
    Imtiaz
    1. Vit pil

      Har Länsförsäkringarfonden på bevakningslistan. Har för mig dock att den inte har fått något Morningstarbetyg än.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Hej!

    Jag använder mig av en variant av Rikatillsammans portföljen för långsiktligt sparande i ett ISK.

    Jag undrar däremot om jag ska använda mig av ett ISK för buffertsparandet också när det gäller Spiltan Räntefond för ca 3-12 mån sparande? Eller finns det några nackdelar med ISK då pengarna inte kommer ligga där så länge?
    Har du öppnat ett till ISK för buffertsparandet för att inte ”blanda” dom pengarna med det långsiktliga sparandet?

    Tack för en kanonbra blogg!
    //Andreas

    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Allt som har låg, noll eller negativ avkastning är dåligt att ha på ISK. Detta eftersom skatten beräknas på hela beloppet, inte vinsten.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    2. Vit pil

      Njae… jag skulle spontant inte rekommendera ISK till buffertsparande utan försöka hålla det utanför. Det eftersom ISK-skatten räknas på hela innehållet och just lågriskplaceringarna för bufferten ligger på gränsen för att det ska vara lönsamt.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Hej!

      Jag undrar samma sak som Tobias. Var ska man ha sitt buffertsparande (tex Spiltan Räntefond) eftersom ISK inte verkar vara ett bra ändamål för detta?

      Gravatar ikon för användaren
      ann-kristin
  6. Vit pil

    Hej, Jan och alla andra läsare

    Stämmer det verkligen att Spiltan räntefond sverige är en fond som lånar ut pengar till den ”svenska staten” på kort sikt. När jag läser om fonden på deras hemsida står det så här enligt e.g inte svenska staten utan räntepapper utgivna i svenska kronor av svenska bolag:

    Spiltan Räntefond Sverige är en så kallad ”kort räntefond” eller ”penningmarknadsfond” som många ibland kallar dem. Det innebär att fonden enbart får placera i räntepapper som har en kort löptid, i det här fallet får ränterisken inte överstiga 1 år och värdepapprens löptid får i snitt inte överstiga 2 år. Spiltan Räntefond Sverige placerar i räntepapper utgivna i svenska kronor av svenska bolag. Spiltan Räntefond Sverige har lägsta risken enligt Finansinspektionen (riskklass 1 av 7 är lägst).

    Tack!!!!

    Gravatar ikon för användaren
    TLive
  7. Vit pil

    Hej!

    Jag är lite fundersam över insättningsgarantin. Jag trodde att även fonder täcktes av den men vad jag förstår av att läsa här så är dom inte det? Tex Avanza Zero.
    Är det något som man bör vara orolig över om man har alla sina pengar i en och samma bank som Avanza tex?

    Mvh
    Celia Lind

    Gravatar ikon för användaren
    Celia Lind
    1. Vit pil

      Jag svarar på min egen fråga ifall någon mer blir fundersam. Fonder och aktier ägs av mig som person och får inte blandas med fondens eller aktiebolagets egna pengar. Dvs dom kan inte försvinna om fonden eller företaget går i konkurs. Men just för aktier så är det ju så att om företaget går i konkurs så blir aktiern värds i princip ingenting. När det gäller fonder så om en fond där jag har fondandelar går i konkurs så kan dom antingen tas över av ett annat fondbolag eller betalas ut till mig.

      Gravatar ikon för användaren
      Celia Lind
  8. Vit pil

    Finns sjalvklart lite charm med att fega lite och en del rason da det finns en hel del tur i ens utveckling.

    Skulle bara saga att Akelius inte nodvandigtvis ar sa sakert heller. Jag motiverade mig sjalv med att kopa Fundior just pga att lagenheter och hyresratter kanns som ratt sakra investeringar men ja, de ar nu i konkurs. Nu ar Akelius storre, mer langsiktiga och sakert battre pa alla satt men iaf..

    Gravatar ikon för användaren
    GH
  9. Vit pil

    Hej Jan och tack för en bra överblick och en bra blogg i allmänhet.

    Dock, lite fundersam över vad du skriver om Akeluis preferensaktier.
    ”ger de ut en aktie som ger en garanterad avkastning om ca 6.5 %”

    Avkastningen är allt annat än garanterad. Tvärt om, räntan som utdelas kan när som helst på en bolagsstämma ändras till något helt annat. Eftersom företaget är familjekontrollerat så har man som aktieägare själv inte någonting alls att säga till om i frågan. Dessutom kan de i vissa fall vara tvingade att sänka utdelningen då aktiebolagslagen förbjuder att för höga utdelningar ges om bolaget inte går tillräckligt bra.

    Och i den kontexten så kommer vi till nästa bit jag är lite fundersam angående:
    ”den är likvid (det går att sälja på dagen och ha pengar på kontot) ”.

    Ja visst kan man sälja aktien, men till vilken kurs om ”räntan” som utdelas helt plötsligt tex halverats?

    Så det finns tydliga risker med denna aktie som i varje fall för mig gör att den inte rankar på låg/mellanrisk, utan betydligt sämre, trots att kärnverksamheten i sig nog är sund/stabil.

    För visst vill Akelius kanske inte göra något som direkt omöjliggör framtida finansiering via aktiemarknaden, men märk väl att samma företags inlåningskonto på flera punkter troligen bryter mot svensk avtalsrätt, bla tex att de på konton med 12-månaders rullande bindningstid (sk ”uppsägningstid”) anser sig ha rätt att ensidigt ändra räntan på insatt kapital utan omedelbar uppsägningsrätt för kundens räkning pga villkorsföränding. Så att de anser sig ha rätt att bolla med räntenivån lite hur som, även när det är tveksamt om det ens är lagligt, det är redan ett befäst faktum. Kan vara värt att ha i åtanke när man gör sin egen riskbedömning. :)

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan
    1. Vit pil

      Absolut! Tack för inspelet. Jag ska korrigera det med garanterad avkastning, ingen avkastning är ju garanterad. Bättre ord är snarare sannolik.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för mycket bra information, har väckt många tankar.
    Men jag är lite fundersam över hur lite du reflekterar över hållbarhet och etik kring placeringar. Å ena sidan stödjer du Better Globe som verkar vara ett hållbart sätt att investera pengar på och ger ändå en rimlig avkastning. Men å andra sidan placerar du hos Trustbuddy som tar mycket höga räntor från sina låntagare.
    Från Trustbuddys hemsida idag 13/10-14:
    Låna 10000 kr i 30 dagar. Administrationsavgift 650 kr, ränta 1200 kr, effektiv ränta 666,69%,

    Och när dessutom sådana korta lån ofta skapar mera problem för låntagarna som troligtvis redan befinner sig i en situation att de inte borde låna mera pengar.

    Gravatar ikon för användaren
    Minna
    1. Vit pil

      Ja, jag håller med. Det är en av anledningarna varför jag inte har i närheten lika mycket pengar hos Trustbuddy som i skog via Better Globe. Å andra sidan är det ur ett rent investeringsperspektiv väldigt bra hos TB – det är en högavkastande investering som är (relativt) likvid, vilka inte är alldeles enkla att hitta.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Hej!
    Bra artikel! Blev lite nyfiken på Catella Avkastning (CA) och läste på lite mer. Då upptäckte jag att det finns en annan fond som heter Catella Nordic Corporate Bond Flex R (CN). Den har 5 stjärnor (CA 4 stjärnor). Avkastningen ligger betydligt högre än CA och avgiften är lägre (CA 0,7% och CN 0,5%). Finns det nån hake? Ja kanske att CN innebär lite större risktagande. CN 3/7, CA 2/7.

    Gravatar ikon för användaren
    Oli
  12. Vit pil

    Har sett en sida som påminner om Trustbuddy som heter Toborrow. Är det här något du känner till och kan säga om det är värt att testa?

    Gravatar ikon för användaren
    per-åge
  13. Vit pil

    Hej Jan,
    Vill bara börja med att tacka för din fantastiska sida!

    Jag undrar om du har något tips på budgetverktyg eller hur man på ett bra sätt kan få en överblick över sin totala ekonomi. Jag har själv flera olika banker och tycker det är svårt att få en bra överblick.

    Tack!

    Gravatar ikon för användaren
    Antonia
  14. Vit pil

    Hej!

    Det här hör ju inte till denna tråd egentligen men väl investeringar. Indienfonder generellt, vad tror du om dem? Har sett fantastiska up¨pgångar nu o jag tror på Indien, men om man hoppar på ngt som gått upp typ 70 % (te.x. Frankliong India Fund), har man missat tåget då? Känns osannolikgt att det ens kan fortsätta uppåt?

    Gravatar ikon för användaren
    Sofia
  15. Vit pil

    Enligt infon på Akelius spar har kunden rätt till två fria uttag under ett år (kalenderår) från Akelius räntekonto. Så helt fria uttag är det inte.

    Gravatar ikon för användaren
    Ado
  16. Vit pil

    Att kalla Santander en ”nischbank” är väl lite att ta i :P? Nu är väl filialen i Norge nystartad (?) men Santander Group har ungefär 11 ggr mer kunder än Swedbank (runt 110 miljoner) och mäter man på omsättning och värde så är Santander mer värt än Sveriges fem ”storbanker” tillsammans?

    Gravatar ikon för användaren
    Luis Regueira
    1. Vit pil

      Haha… Svårt att argumentera mot det… Snävt (inskränkt) perspektiv? :)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för en trevlig läsning och en bra sammanställning.
    Jag gillar Din sida!

    En fundering jag hade är de ungefärliga avkastningsintervall Du beskriver.

    Siffran avseende företagsobligationer känns aningen hög ( 3.5 – 6.5 %).
    Är det ett ”gammal” genomsnittligt (återanvänt) avkastningsestimat?
    För att få denna typ av avkastning i dagens ränteklimat krävs det att man balanserar (alltför?) långt ut på yield-kurvan och tar en betydligt större risk än vad många människor är införstådda med.

    Stort tack för en intressant och informativ sida.

    Keep up the good work!

    Tony

    Gravatar ikon för användaren
    Tony
    1. Vit pil

      Jag håller med dig helt och hållet. Det finns ju junkbonds i form av företagsobligationer som ger uppemot 10 %, har för mig att jag såg en sådan på Avanza bara för någon dag sedan. Därav mitt försök att försöka sätta ett genomsnitt med någon rimlig standardavvikelse. Såg att Claes Hemberg på Avanza hade ett liknande intervall så jag kände mig relativt säker på den.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  18. Vit pil

    Värt att tänka på för den som funderar på Akelius 12-månaders räntekonto med fn 5 procents ränta är att det inte är vad man kanske kan tro, dvs att man får 5 procents ränta om man binder pengarna i 12 månader.

    Det är istället ett konto med en uppsägningstid på 12 månader där du får 5 procents ränta fram till den dagen du säger upp kontot. När du sagt upp kontot dröjer det sen 12 månader innan du får pengarna och under den tiden får du 3,5 procents ränta. Så om du tex binder pengarna i 24 mån så får du en ränta på i snitt ca 4.25 procent. Ytterligare en sak att tänka på är att räntan är rörlig, så i värsta fall så kan pengarna vara låsta i 12 månader till 0 procents ränta.

    Jag hade precis öppnat konto hos Akelius med tanken att utnyttja 12-månaderskontot men efter att ha läst villkoren så vet jag inte riktigt, de får nog ligga kvar på det rörliga kontot med 3 procent tillsvidare.

    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Tack för förtydligandet. Jag har nu lagt till det i artikeln för att öka tydligheten!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson