De tre modellportföljerna | RikaTillsammans-podden #38

Uppdatering av en av artiklarna som är hörnstenarna på bloggen

Den här veckans podd- och vloggavsnitt (#38) av RikaTillsammans-podden är en uppdatering av den näst viktigaste artikeln här på bloggen, nämligen ”Mina fondportföljer”. Jag och Caroline går genom de två viktigaste frågorna som styr i princip alla investeringsstrategier samt tittar på de grundläggande råden för att låta ens pengar tjäna pengar åt en, för att slutligen gå genom de tre modellportföljerna.

Den tillhörande artikeln är helt och hållet omskriven från noll, även om grundresonemangen inte skiljer sig åt från hur det var innan. Läs, eller scrolla genom den, även om du lyssnar på videon eller poddavsnittet:

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Den här veckan blev det tyvärr ingen transkribering på grund av sportlov och att den tillhörande artikeln egentligen tar upp allt det som vi tar upp i avsnittet.

Relaterade artiklar

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

27 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej,

    Tack för en bra blogg och podcast.
    Jag har en fråga om räntefonder som krockkudde i portföljen. Varför inte ha pengarna i krockkudden på ett sparkonto typ Sveafinans eller liknande?
    Detta eftersom:
    1) räntefonder enligt teorin, om jag förstått rätt, går ner när räntan går upp.
    2) riksbankens planerar höja räntan under 2018
    3) ett sparkontos ränta följer med riksbankens ränta upp (om än med viss fördröjning)

    Med vänliga hälsningar
    M

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Marie Herstedt
  2. Krockkudde fråga ;) hur mkt måste räntefonden gå plus per år för att inte ätas upp av Iskskatt, fondavgift och inflation? Spiltan räntefond exempelvis

    Tack för bra blogg

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Aleksi
  3. Hej Jan!

    Först vill jag tacka för en jättebra blogg! Jag följer den med stort intresse och den är faktiskt huvudorsaken till att jag börjat investera och månadsspara i fonder. Nu till min fundering:

    Avanza har en ”månadsspara kalkylator” på sin sida som man kan hitta på https://www.avanza.se/manadssparande.html och den använder jag ganska ofta. På den står det att börsen ökat i snitt med 11% per år, det kan då vara ganska lätt att tro att man i kalkylatorn kan sätta ”utveckling per år” till runt 11%.

    Jag testar följande exempel:

    Startbelopp: 1000 kr
    Spartid: 30 år
    Utveckling per år: 12%
    Månadsparande: 0 kr

    Resultatet efter 30 år blir enligt kalkylatorn 29.960 kr, bra.

    Jag har hämtat in börsdata från din sida https://rikatillsammans.se/stockholmsborsens-arliga-avkastning-1990-2013/ och kopierat in data från 1987 till 2016 i Excel. Om man tar ett snitt på förändingen i procent för alla dessa årtal får man 12% (alltså samma som jag använt i Avanzas kalkylator). Om man i Excel ställer upp datan så man räknar fram vad 1000 kr har för värde år efter år (efter förändringen) får man fram beloppet 12.125 kr för år 2016.

    Avanzas kalkylator räknar alltså fram ett belopp som är mer än dubbelt så mycket (29.960 kr mot 12.125 kr)!

    Det jag kommer fram till (kanske självklart för vissa) är att man inte kan använda ett snitt för utvecklingen (typ 11%) för att försöka räkna fram vad sparandet kommer ha för eventuellt värde i framtiden.

    Tänker jag galet eller har jag gjort någon miss i beräkningen?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Jens Malmborg
    1. Din observation är helt rätt Jens!
      Om man vill få samma slutbelopp ska man använda det geometriska medelvärdet av förändringarna istället för det aritmetiska.

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Geometriskt_medelv%C3%A4rde

      Det aritmetiska medelvärdet överskattar avkastningen.

      Det geometriska medelvärdet i 30 årsexemplet är 30:e roten ur 12,125 vilket blir 1,0867. Dvs för att förvandla 1000 kr till 12125 kr på 30 år räcker det med en jämn avkastning på 8,67%.

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      kanaljen
  4. Det finns en del saker där du svävar på svaret lite, tex varför det skulle vara bra att ha en viss procent i räntor och obligationsfonder om man pensionssparar/barnsparar/sparar långsiktigt. Du säger typ bara ”för att det är… bra” men ingen motivering. Tittar man historiskt så borde väl det bästa vara att ha 100% i aktiefonder om man investerar långsiktigt?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Joppa
    1. Det ger alltså bäst resultat att köra 100% aktiefonder om man sparar långsiktigt, men det ”känns” bättre om man har 10% i räntefonder vilket då rent psykologiskt skulle göra det bättre? Problemet är ju dock att man måste balansera om hela tiden för att få den här psykologiskt marginella effekten. Är det verkligen värt besväret och kostnaden?

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Joppa
  5. Hej,

    Tack för en bra podd!

    Jag undrar vad du har för tankar kring hur man ska se på det där med ombalansering. Har för mig att du sagt att två gånger per år är lagom, men är inte det beroende av hur marknaden går? En kraftigt stigande eller sjunkande marknad kan ju röra sig väldigt mycket snabbare än en marknad som så sakteliga rör sig i någon riktning.

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Joel
    1. Det där med hur ofta man balanserar om är lite en avvägning mellan hur mycket tid man vill lägga och hur nitiskt man vill hålla allokeringen i balans.

      Anledningen till att man kan tycka att två gånger per år är lagom och kan komma undan med det är att en avvikelse från optimal allokering inte försämrar alokeringen så mycket som man skulle kunna tro. Till detta kommer att tiden man ligger med suboptimal allokering är ganska begränsad vilket bidrar till att försämringen lindras.

      En annan sak är att det kan vara bra med rutiner som man håller sig till och inte håller på och kör för mycket på känn. Det sistnämnda kan nämligen resultera i att man försämmrar sina odds. Har man sagt att man skall balansera om vid halvårsskiften så finns det en poäng i att hålla sig till det. Skall man ha en rutin där man balanserar om beroende på marknaden så skall man isf hålla sig till det och det betyder att man behöver övervaka utvecklingen kontinuerligt (vilket återigen blir en fråga om hur mycket tid man vill lägga).

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Skyking
  6. Hej Jan
    Caroline ställer frågan om man har en tidsram på 4-6 år på en fondportfölj. Vad händer sen? Är tanken att man plockar ut eventuell vinst och avslutar fondportföljen och sätter in på ex sparkonto ? Eller är tanken att man återinvesterar i annan portfölj ? Kanske dum fråga men från mig men..Rikard

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Rikard
  7. Kan du förklara i text processen kring när en aktie går ner t.ex. med 50% om hur mycket den måste gå upp för att komma tillbaka till 100% av min ursprungliga investering. Beskriv varför det är så här.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Christoffer
    1. Det är ingen direkt process, det är bara matte. Om du investerar 100kr som backar 50% så har du 50kr kvar. För att dina 50 kronor sen ska dubbleras och bli 100kr måste de upp 100%.

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Mikael
    2. Om något som är värt 100 kr halveras i värde är det värt 50 kr. Aktien har gått ner 50 %.
      Om något som är värt 50 kr ska öka till 100 kr i värde måste värdet dubbleras. Aktiens värde ökar då med 100 %.
      Hoppas det hjälpte. :)

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Oskbollen
    3. Du har investerat 180 kronor. Lek med tanken att din investering minskar med 50 %.

      Kvar har du då 90 kronor (180 × 0,5 = 90)

      Om du nu vill att dina 90 kronor ska bli de 180 kronor som du initialt investerade innebär det att dina 90 kronor måste stiga med 90 kronor i värde (180 – 90 = 90).

      I detta fall motsvarar 90 kronor en värdeökning på 100 % (90 / 90 = 1 = 100 %).

      Svara
      6
      Gravatar för användaren
      Christian Dingwell
  8. Sonen, 26 år, vill köpa sina första fonder i ISK. Öppnat konto på Nordnet o försöker hitta bra ”gröna, hållbara” fonder. Har ca 100 kkr att investera.
    Några tips på hur han ska tänka?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Annelie
    1. Hjälp till att hitta ”gröna, hållbara, etiska” fonder har man på http://www.swesif.org/ där går att sortera lite efter vad som är viktigt för en själv.

      Själv har jag en del månadssparande i s.k. fossilfria fonder (men läs på själv om investeringarna i fonderna, finns en viss tillåtelse):
      Jag kör på Avanza, men antar att dessa även finns på Nordnet om man är intresserad.
      -SPP Global Plus (indexnära avgift 0,46% ” kan även investera upp till 10 procent av fondens medel i bolag med koncentration på hållbara lösningar, såsom bolag inom förnybar energi”)
      -SPP Sverige Plus (indexnära avgift 0,34% ”kan även investera upp till 10 procent av fondens medel i nordiska bolag med koncentration på hållbara lösningar, såsom bolag inom förnybar energi.”)
      -SPP Tillväxtmarknad Plus (indexnära avgift 0,58%)
      -SPP Global Topp 100 (aktiefond som investerar i 100 av världens, enligt SPP, mest hållbara bolag inom alla branscher avgift 0,82%).

      Här går att läsa om koldioxidavtryck gällande dessa fonder https://www.spp.se/hallbarhet/?q=koldioxidavtryck ”Koldioxidavtrycket visar en historisk ögonblicksbild av hur utsläppen från företagen i fondens aktieportfölj ser ut”, nu är ju koldioxidavtrycket inte allt när det gäller grönt/hållbart sparande men det är intressant att se jämförelsen.

      (nej jag är inte sponsrad av SPP ?, men det är dessa jag har sparat i och de kostar under 1 % i avgift och är indexnära, utom SPP Global Topp 100 som alltså inte är indexnära. Jag har en förhoppning om att det nu inom det närmsta åren ska komma fler och fler såna här fonder och att avgifterna därmed minskar)

      Svara
      1
      Gravatar för användaren
      Carina
    2. Var som är ’gröna, hållbara’ fonder är högst subjektivt.

      Men vad jag förstår fond numera svanenmärkta fonder. Det finns även fonder som genom sitt namn genast för tankarna till miljö och hållbarhet exempelvis ’Nordea klimatfond’ och ’Handelsbanken hållbar energi’.

      Så det är bara att djupdyka in i fondernas innehav och placeringsriktlinjer och se om de är tillräckligt ’gröna, hållbara’ enligt sonens standard.

      Lycka till!

      Svara
      1
      Gravatar för användaren
      Christian Dingwell
    3. Innan man hoppar på detta tycker jag man bör ta reda på vad det faktiskt innebär med aktieägande och vilka eventuella konsekvenser ägandet har (även om ägandet är indirekt som i fonder). Jag har en känsla av att många missförstånd cirkulerar.

      För det första när man köper en aktie på börsen så är inte bolaget inblandat i affären alls. Det är alltså INTE så att man genom att köpa en aktie att ens pengar går till företaget. Pengarna går till aktiens tidigare ägare och vad pengarna sen går till har du inte kontroll över. Det är bara när man deltar i emissioner som pengarna går till bolaget ifråga.

      Det är heller inte troligt att man försämrar lönsamheten för företag man avstår från. Det är inte så troligt: skulle minskad efterfrågan sänka priset skulle det ju göra det mer lönsamt att äga aktien och andra skulle köpa mer istället.

      Däremot kan det finnas motiv i att äga aktien då man ju får inflytande i verksamheten. Rent teoretiskt kan man ju köpa upp oetiska bolag och sen sluta upp med att göra det oetiska. Det är ju aktieägarna som bestämmer vad et foretagende skall bedriva för verksamhet.

      Svara
      3
      Gravatar för användaren
      Skyking
    4. Pontus: jag tycker inte hon ger intryck av att veta vad hon talar om.

      För det första är det ganska tveksamt att utvecklingen på 2-3 år skulle vara tillräcklig för att visa att strategin är bättre. Dessutom visar shareville att den har en ganska medioker rating (återigen pga den korta tidsperioden behöver det kanske inte säga något, men det övertygar iaf inte).

      För det andra så tror jag att det om att ”sätta press på bolag” är en rent och skärt önsketänkande. Hennes urvalsprocess väljer ju ut bolag som har en god utdelningshistorik – sådana bolag tenderar inte att göra nyemissioner vilket. Detta betyder att hon inte gör affärer med de bolag som hon köper aktier i – då sätter man inte press på bolagen heller.

      För det tredje så uppfyller inte alla bolagen kriterierna som hon ställt upp för jämstäldhet (hälften av bolagen har mindre än 40% kvinnor i styrelsen). Hon har alltså missat rätt rejält på det kriteriet och några andra kriterier för jämstäldhet verkar hon dessutom inte ha.

      Svara
      2
      Gravatar för användaren
      Skyking

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök