Munken som sålde sin Ferrari :: Del 2 :: Meditation, stillhet och tystnad

Igår skrev jag den första delen om den inre trädgården ur boken ”Munken som sålde sin Ferrari” – här kommer fortsättningen.

Framgång, liksom lycka, kan inte jagas. Den måste vara en följd. Det blir den bara osm en oavsiktlig biverkning av någons personliga hängivenhet mot ett högre syfte. När man väl har upptcäkt sitt livsändamål får tillvaron nytt liv. Man vaknar varje morgon med obegränsad energi och entusiasm. Alla tankar är fokusera på dett höre syfte och man behöver inte slösa bort mer tid. Den värdefulla mentala kraften spills inte bort på alldagliga och ytliga tankar. Baran att oroa sig suddas ut automatiskt, och man blir mycket mer effektiv och produktiv. Intressant not får man och en känsla av djup inre harmoni, som om man på något sätt blev vägledd mot ett högre livsändamål.

/…/

De flesta människor som sover mer än de behöver bara för att de inte har något annat att göra. Alla som stiger upp med solen har en sak gemensamt – de har ett inre syfte som ger näring till deras inre eld. De drivs av sina prioriteringar, inte på ett ohälsosamt, tvångsmässigt sätt, men på ett mjukare sätt, med mindre ansträningning. Och på grund av den entusiasm och kärlek de känner för det de gör lever dessa människor helt och fullt i nuet. Deras uppmärksamhet går till det de håller på med just nu, och därför uppstår det inga energiläckor. Sådana människor är de mest levande och vitala individer man någonsin kommer att träffa.

/…/

Alltför många människor är utmattade av ständig, onödig oro. Den urlakar oss på vår naturliga vitalitet och energi. Har du sett en innerslagg till ett cykeldäck någon gång? – När den är uppumpad fungerar däcker bra och cykeln tar dig dit du vill. Men om det suppstår läckor går luften så småningom ur, och cykeln fungerar inte längre. Hjärnan är likadan – oron får vår mentala energi och potential att börja käcka ut, precis som luften i cykelslangen. Snart har vi ingen energi kvar. Alla kreativitet, optimism och motviation har försvunnit. Kvar finns bara utmattning.

/…/

För mycket stress har den effekten. Men när du finner ditt syfte i livet blir tillvaron mycket lättare och mer tillfredsställande. När du upptäcker vad ditt huvudsakliga mål eller öde är behvöer du inte jobba en dag till i livet, för ditt arbete kommer bli en lek. Det handlar inte om att sluta sitt jobb imorgon för att söka efter passioner och öden. Det handlar snarare om att böjra ta risker. Skaka om tillvaron lite – gör dig av med spindelväven. Ta en annan väg än den du brukar ta. De flesta lever helt och hållet i trygghetszonen. Det bästa man kan göra för sig själv är att regelbundet våga gå lite utanför sina gränser. Det är så man uppnår ett sjävlförverkligande och utnyttjar den fulla potentialen hos de gåvor man fått som människa – sin kropp, sin själ och sin förmåga att tänka.

/…/

Det handlar om att ta sig tid åt daglig kontemplation, inte bara över var man befann sig utan även över vart man är på väg. Att ta sig tid att reflektera över sitt sufte och hur man lever – varje dag. Och viktigast av allt – att tänka länge över hur man ska förbättra sitt liv nästa dag. Dagliga förbättringar ger varaktiga resultat, vilket i sin tur leder till positiva förändringar.

Så lite som 10 minuter av fokuserad reflektion varje dag kan ha en avgörande effekt på livskvaliteten. De flesta människor tar sig inte denna tid med hänvsning att de inte har möjlighet till det – men att säga att man inte har tid att förbättra dina egna tankar är som att säga att du inte har tid att tanka bilen för att du måste köra vidare. Det straffar sig till sist.

/…/

Det finns en teknik för tankekontroll som överträffar alla de andra – den kallas för rosens hjärta. Allt du behöver för denna övningen är en ros och en lugn plats att vara på. Ute i naturen är bäst, men ett tyst och stilla rum duger också bra. Börja med att stirra in i rosens centrum, dess hjärta. En ros påminner mycket om livet: man möter törnen ibland, men om man bara tror på sina drömmar kommer man till sist förbi dem in till blommans skönhet.

Fortsätt att stirra på rosen. Lägg märke till dess färg, struktur och utformning. Njut av dess doft och tänk inte på någonting annat än denna vackra blomma framför dig. Till en början kommr det andra tankar och tränger sig på och distraherar. Så är det när sinnet är otränat. Men oroa dig inte – det blir snar mycekt lättare. Återgå bara till att fokusera på rosen, och snart blir tankarna starkare och mer disciplinerade.

Det är en ritual som behöver utföras varje dag för att få någon effekt. De första dagarna kommer du med största sannolikhet att tycka det är svårt att sitta ens fem minuter. Många lever i ett sådant halsbrytande tempo att verklig stillhet och tystnad känns olustig och obehaglig. De flesta skulle nog säga att de inte har tid att sitta och stirra på en blomma – men det är samma människor som säger att de inte har tid att njuta av barnens skratt eller att gå barfota i regnet. De säger att de har för mycket annat att göra. De tar sig inte ens tid att bygga upp vänskapsförhållanden, för vänner tar också tid.

En engelsk författare skrev en gång – man får inte låta sig förblindas av klockan och almanackan till den grad att man inte längre märker att varje ögonblick i livet är ett mirakel – och ett mysterium! Det handlar om att att sitta lite längre för varje gång. Efter en eller par veckor kan du hålla på i tjugo minuter utan att tankarna börjar vandra iväg till annat. Det är de första tecknet på att du håller på att återta kontrollen över sinnets fästning. Då börjar uppmärksamheten fokusera på vad du beslutar dig att rikta uppmärksamheten mot. Och tankarna är fantastiska tjänare som kan åstadkomma utomordentliga saker. Kom ihåg – antingen kontrollerar du tankarna, eller kontrollerar tankarna dig.

Rent praktiskt kommer det att innebära att du känner dig lugnare inombords. Då har du tagit ett viktigt steg på vägen mot målet att utplåna den oro som plågar så många människor. Orobo börjar i stället övergå i ökad energi och optimism. Viktigast av allt: du kommer att uppleva en ny glädje i livet, och din förmåga att uppskatta de många gåvor livet givit dig kommer att mångdubblas. Återvänd till Rosens hjära varje dag, oavsett hur upptagen du är och vilka utmaningar du möter på vägen. Den meditationen är din oas, din tysta tillflyktsort. Den är en ö av frid. Underskatta aldrig kraften i tystnad och stillhet. Stillhet är första steget till att återknyta kontakten med den universella källa till alla intelligens som ger energi åt allt liv.

Relaterade inlägg

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök