Den som är satt i skuld är inte fri...

Den som är satt i skuld är inte fri…

Om fördelningen av skulder i Sverige hösten 2013
Den som är satt i skuld är inte fri…

Samtidigt som de svenska hushållen är rikare än någonsin är vi också mer belånade än vad vi någonsin tidigare varit – i dagsläget över 3 000 miljarder. Vi har en trend där skulderna har ökat konstant sedan 1995².

Fördelningen av hushållens lån per lånetyp ser ut som följer enligt SEB:

Hushållens lån

Det intressanta är dock inte lånet i absoluta tal eller förmögenheten utan jag påstår att det är skuldkvoten i förhållande till den disponibla inkomsten och skuldkvoten i förhållande till BNP (istället för hushåll tittar man på hela landers ekonomi). För närvarande ligger den svenska skuldkvoten i förhållande till inkomsten på över 170 %³ för hushållen. Skuldkvoten beräknas som ett hushålls totala skulder dividerat med alla inkomster efter skatt per år (=disponibel inkomst).

Låt oss ta ett räkneexempel:

  • Totala skulder för bostad + CSN + kreditkort är 2.000.000 kr
  • Totala inkomster för hushållet är 19.000 + 19.000 i löner efter skatt + 1.050 kr i barnbidrag. Totalt blir det 39.050 kr

för att nu beräkna skuldkvoten så tar vi det på årsbasis och då blir resultatet:

  • 2.000.000 / ( 39.050 * 12 ) = 4,27 = 427 %

Ovanstående nyckeltal kan man säga något slarvigt visar hur många totala årsinkomster man har i lån.

Beräkna din egen skuldkvot

Jag har skapat en enkel kalkylator där du kan beräkna din egen skuldkvot.

Senaste rapporten från Finansinspektionen

Finansinspektionen släppte tidigare i år en rapport ”Den svenska bolånemarknaden 2013” där de mäter olika nyckeltal, inte minst skuldkvoten. Där kan man utläsa:

  • 6 % av de svenska hushållen har en skuldkvot på över 900 %
  • 19 % ligger med en skuldkvot på över 600 %
  • Genomsnittet för nya bolån ligger på över 300 % och drabbar framförallt yngre delen av befolkningen
  • Räknar man bort de som är skuldfria (ca 27 % av befolkningen) så blir genomsnittet i riket ca 276 %

Det som är extremt i sammanhanget är de låga räntorna som vi har för närvande. Räntor på 2.50 % är inte historiskt normala. I en artikel i DN med Länsförsäkringar konstaterade man att:

  • Mellan 25 % – 40 % har rörligt bostadslån. Ju högre lån desto mer rörligt.
  • Det genomsnittliga bostadslånet 2010 låg på 1.5 miljoner kronor, räknar vi upp det med ca 4,5 % per år (lågt räknat) så ger det ett genomsnittligt lån idag på ca 1.750.000 kr, vilket väl motsvarar det genomsnittliga priset på en villa i Sverige på ca 2.100.000 kr.
  • 14 % amorterar inte på sina skulder och i Stockholm är nivån till och med på ca 23 %.

Med dagens ränta på i genomsnitt 2.3 % så ger det en månadskostnad på ca 2.500 kr.  Om räntan ökar till 6 % vilket inte alls är orimligt så ökar kostnaden per månad upp till över 6.100 kr eller nästan 50.000 kr mer per år. Notera att det här är medelsiffror och att där är många med betydligt större lån än på 1.700.000 kr.

Ett annat intressant perspektiv är att den amerikanska bostadsbubblan kraschade vid 120 % skuldkvot. Även om det inte är helt jämförbart rakt av så kommer jag i senare artiklar visa på att situationen i Sverige inte är helt sund utifrån ett globalt perspektiv. Det krävs nämligen inte mycket för att räntorna skall rusa och riksbanken har redan spelat ut sina bästa kort.

Relaterade inlägg

Externa källor

  1. Cornucopia via Timbro/Demoskop
  2. Ekonomifakta – hushållens skulder
  3. SVT – ”Riksbankschef vill minska ränteavdragen”
  4. Lånta fjädrar: 277% i skuldkvot hos höginkomsttagarna
  5. Skulder och tillgångar: Bara socialister använder genomsnitt
  6. Rekommenderad disponibel inkomst och buffert för ett bolån på 2 550 000?

Relaterade etiketter och ämnen

barnsparande, bolåneräntan, buffert, Bullion Vault, cornucopia, finanskris, kreditkort, liberty silver, räkneexempel, ränteavdrag, riksbanken, silver, skuldkvot, spara till barnen, statistik

Kommentera