Det är inte föräldrarnas gener som gör barnen rika

Ny studie från Lunds, Texas och Dublins Universitet undersöker påverkan av arv och miljö

Att barn till rika föräldrar ofta är rika själva är ingen större överraskning. Däremot har det debatterats ganska länge varför det blir så, Om det beror på arv såsom gener eller uppväxten i en gynnsam miljö.

I en studie ”Poor little rich kids? The determinants of intergenerational tramission of wealth” mellan Lunds, Texas och Dublins Universitet har man på ett smart sätt lyckats isolera arvet från miljön. Genom att vi i Sverige älskar register och är duktiga på att samla in data, kom man på att man kan undersöka adopterade barns förmögenhet. Eftersom vi dessutom i Sverige sparar uppgifter både om adoptiv- och biologiska föräldrar kunde man jämföra dessa. Mellan 1999-2007 hade vi dessutom förmögenhetsskatt som gjorde att vi hade Förmögenhetsregistret som man ytterligare kunde korsköra datat mot. Smart!

Forskarna följde 2 519 barn som adopterades mellan 1950 och 1970. Sedan jämförde man deras förmögenhet 2007, sista året då vi hade registrerade uppgifter på förmögenhet. Resultaten visade ett starkare samband mellan barnens adoptivföräldrar än deras biologiska föräldrar. Sambandet med adoptivföräldrarnas förmögenhet var 1.7 till 2.4 gånger större än motsvarande samband till de biologiska föräldrarna. Slutsatsen var snarare att rikedom föder rikedom – eller som jag brukar säga – pengar ger pengar.

I studien skriver man uttryckligen:

Comparing the relationship between the wealth of adopted and biological parents and that of the adopted child, we find that, even prior to any inheritance, there is a substantial role for environment and a much smaller role for genetics.

De skriver vidare:

We also examine the role played by bequests and find that, when they are taken into account, the role of adoptive parental wealth becomes much stronger. Our findings suggest that wealth transmission is not primarily because children from wealthier families are inherently more talented or more able but that, even in relatively egalitarian Sweden, wealth begets wealth.

Det som jag själv tyckte mest intressant när jag nu i helgen läste studien var att det inte handlade om utbildningsval eller yrke. Det är annars den vanliga tesen att barn till högutbildade läser mer på högskola, får bättre yrken och tjänar mer pengar. Eller som i mitt och mina vänners fall, att vi pratar mer om pengar och visar möjligheter. Men i studien (sid 23) står det uttryckligen:

While we have established the relative role of nature versus nurture, the exact mechanisms of wealth transmission are more difficult to ascertain. Wealthier parents tend to be better educated and earn higher incomes, and these factors could lead to the increased wealth of their children, through, for example, teaching them about investment opportunities or providing the right opportunities. However, when we investigate this, we find little evidence that this is the case.

It may also be that wealthy parents invest more in their child’s education and career, which could then lead to higher child wealth accumulation. When we examine whether this is the case, however, we find little evidence for education or income as mechanisms. So, the pathway through which parental wealth affects child wealth does not appear to be primarily parental schooling and income or child human capital accumulation and greater labor earnings.

Forskarna spekulerar i att det skulle kunna om sparbeteende – t.ex. att barnen sparar i investeringar som ger högre avkastning (t.ex. indexfonder istället för bankkonto) – men det finns ingen data som kan undersökas för att dra de slutsatserna. En ganska intressant studie i sig, men egentligen inget världsrevolutionerande tänker jag. Det visar i alla fall det som jag gillar med Sverige, att vi har alla i princip samma förutsättningar.

Relaterade artiklar

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök