Det generella receptet för framgång i livet
Likheterna mellan att löpträna och bygga en pengamaskin

”Om du skötte din privatekonomi på samma sätt som du sköter din hälsa så skulle du snart platsa i Lyxfällan.” Det var en kommentar jag fick från en vän i slutet av april den här månaden. I kombination med att han berättade att min metaboliska ålder var 47 när jag egentligen knappt är 33 år fyllda fick det att ta skruv hos mig.
Min bror som är instruktör på Friskis och Svettis köpte ett Nike+ Fuelband till mig med kommentaren ”dags att röra på dig din fete fan…” samtidigt som min fru Caroline visade mig även följande klipp från Nike där man intervjuade barn vad de skulle göra om de fick 5 extra år i livet:
Då bestämde jag mig att nu får det vara nog. Jag vill fan inte dö i förtid som min pappa gjorde när han var 49. Jag vill vara med när Freja växer upp och inte bli någon grönsak när jag blir gammal. Jag tog hjälp av min vän Michele för att få hjälp med maten som tydligen står för 80 % av resultatet och började gå ut och gå.
Eftersom jag ändå är en prylnörd så började jag använda appen Runkeeper och anmälde mig till programmet ”Beginner to 5k” det vill säga att komma igång och börja löpträna. Efter ca en månad hade jag för första gången sprungit 2.5 km på över 10 år och jag började känna mig taggad.
Inspirerad av en kompis som skulle springa ett 5 km lopp i Malmö ett par dagar senare kände jag mig taggad som fan. Läste på nätet att man kunde efteranmäla sig, så jag vaknade tidigt på morgonen, käkade gröt, pasta till lunch, bytte om och full av inspiration och nytt självförtroende promenerade jag ner till tävlingssekretariatet och skulle anmäla mig. Här skulle det springas!
Döm av min förvåning när de i sekretariatet tittar på mig och säger – ”Jan, vi är hemskt ledsna men vårruset är bara till för kvinnor…” Ojojoj… vad det kändes i magen. Tillbaka till skolgården och den där knutna känslan av att man skäms i magen. När jag hämtat mig från den initiala pinsamheten så kändes det mest så himla snopet att det inte blev något och framförallt hur mycket nybörjare jag ändå var i den här nya löpvärlden.
Min bror rekommenderade att anmäla mig till midnattsloppet som går av stapeln på min födelsedag här i Malmö, som dock var dubbelt så långt på 10 km. Jag bytte program på Runkeeper till ”10k under 65 mins” och började följa programmet. Jag bestämde mig där och då också att jag skulle följa programmet till punkt och pricka, inte mecka med det, inte göra det på mitt sätt utan bara göra så som det sa. Jag har nämligen en egenskap – som gett mig många resultat – att jag ska göra på mitt sätt.
I över en månad har jag nu sprungit och gått mer än 4 gånger i veckan, jag har har nått mitt uppsatta mål för Nikes Fuelpoints i över 96 dagar i streck och jag har följt programmet till 100 %. Det har inte alltid varit roligt och jag har verkligen fått träna på självdisciplin och lätthet. Särskilt inför passen som blivit allt längre och längre. Däremot så har jag många gånger tänkt – jag har nått mitt mål 85 dagar i rad, jag tänker inte bomma idag för att börja om från dag 1 imorgon. Det är mycket enklare att upprätthålla en ”streak” än att skapa den. Jag brukar tänka på loket som ska komma igång, det är i princip omöjligt att putta igång det från stillastående, men när det är uppe i fart så kan det med enkelhet köra genom 2 m betong…
Igår kväll hade jag i alla fall avstämning med Michele och hans supervåg som mäter vikt, fettprocent, muskelprocent, metabolisk ålder, kaloriförbränning och massa andra nyckeltal. Jag var nervös som tusan eftersom när jag själv mätt mig på vår ”dumvåg” (?) så har den visat att jag inte minskat ens 100 g i vikt på över en månad. Däremot visste jag ändå att träningsprogrammet gjort skillnad eftersom jag i söndagskväll varit ute och för första gången på över 15 år sprungit 10 km utan att stanna och på en för mig lysande tid på 67 minuter. Nära mitt mål där jag ska vara om lite mer än en månad.
Det coola som Michele visade mig igår är att jag på drygt 7 veckor har omfördelat 8 kg i kroppen – 4 kg mindre fett och 4 kg mer muskler. Så nettovikten är samma, men det var en betydligt hälsosammare fördelning och min metaboliska ålder har nu sjunkit till 33! Seger! :-)
Processen är precis samma som för att bli framgångsrik i området pengar
Om jag ska sammanfatta den så tror jag att den ser ut som följer:
- Få en insikt utifrån (person, blogg, bok eller annat)
- Välj om du vill agera på den eller inte
- Ta hjälp av någon som har resultaten och erfarenheten
- Sätt upp ett mål
- Skapa en struktur för att nå målet (strategi, taktik, plan, mätpunkter)
- Mät och följ upp (ta feedback kontinuerligt)
- Gör lite hela tiden (lilla stegets kraft) oavsett hur det känns för stunden (självdisciplin, lätthet & ledarskap)
- Underkasta dig strukturen (bli ledd) och ha kontinuerliga avstämningar
- Gör om steg 6-9 gång på gång på
- Fira
Det som jag har funderat på som man skulle kunna lägga till är att göra det tillsammans med en partner. Det vill säga att man är flera som hjälps åt – det är alltid framgångsrikt och anledningen till att jag inte har gjort det är sannolikt att jag inte är så duktig på att be om hjälp.
Den här processen har ju uppenbarligen fungerat alldeles utmärkt för mig i både området pengar – t.ex. för Frejas pengamaskin och området träning. Den spännande frågan för mig är egentligen – varför använder jag inte mig av den här kunskapen i fler områden? Mycket märkligt.
Känner du igen receptet från ditt eget liv?