Det som SBAB inte redovisar i sin pressrelease om att svenskarna hellre sparar än slösar

Det som SBAB inte redovisar i sin pressrelease om att svenskarna hellre sparar än slösar

Det som SBAB inte redovisar i sin pressrelease om att svenskarna hellre sparar än slösar

SBAB släppte i förrgår en undersökning om svenskarnas sparvanor med titeln: ”Lyxfällan en myt – svenskarna är ett sparande folk”. Den följdes direkt upp i flera tidningar såsom DI, Folkbladet, Privata Affärer och Norran. Deras pressrelease inleds enligt följande:

Att svenskarna skulle vara slösaktiga med pengar och sorglöst leva utan marginaler är – tvärt emot det intryck man får från mediernas rapportering – en myt.

SBAB Banks undersökning visar att den absoluta majoriteten av svenskarna har en seriös attityd till sparande, att var femte sparar mer än 20 000 kronor per år och att svenskarnas buffertsparande är förvånansvärt högt: I genomsnitt har svenska hushåll en buffert på 60 000 kronor.

Huvudpunkter i deras undersökning är alltså:

  • Det genomsnittliga svenska hushållet har en buffert på 60.000 SEK
  • 20 % av befolkningen sparar mer än 20.000 SEK per år
  • I genomsnitt sparar svensken 9 300 SEK per år
  • 40 % har ett buffersparande på överstigande 100.000 SEK
  • 60 % av ensamstående hushåll har en buffert på 46.000 SEK
  • 25 % av svenskarna har inga pengar kvar i slutet av månaden
  • 45 % av ensamstående med barn har inga pengar kvar i slutet av månaden
  • 90 % av parförhållanden utan hemmavarande barn har buffert
  • 10 % av svenskarna anser sig inte ha råd med buffert
  • 40 % av befolkningen har dåligt samvete för att de inte sparar mer.

Enligt SBAB utgörs underlaget till svaren av en Internetenkät med 3.000 personer i åldrarna 15 – 75 år och underlaget utgör representativt urval ur befolkningen i avseende på kön, ålder och geografi.

Mina kommentarer till och min analys av siffrorna

Det första som finns och säga om ovan är att det är bra att det görs en sådan undersökning. Det andra är att statistik är som en lyktstolpe – den duger utmärkt att luta sig på men den lyser bara upp ett väldigt litet område.

Jag gjorde nämligen min egen lilla uppföljning av den svenska privatekonomiska statistiken bara för några dagar sedan i min artikel här. Jag anser att SBAB målar upp bilden bättre än vad den egentligen är och jag baserar det på följande argument.

1. Det är skillnad på genomsnitt och median

Det första man lär sig om statistik är att skilja på siffror och siffror – framförallt i statistik är det stor skillnad på presentera siffror som median eller som ett genomsnitt. Jämför följande exempel.

Vi har 5 st personer där:

  • Person 1 – tjänar 25.000 SEK i månaden
  • Person 2 – tjänar 28.000 SEK i månaden
  • Person 3 – tjänar 20.000 SEK i månaden
  • Person 4 – tjänar 23.000 SEK i månaden
  • Person 5 – tjänar 100.000 SEK i månaden

Räknar vi genomsnittslönen på ovanstående så blir den 39.200 SEK (=(25 + 28 + 20 + 23 + 100 ) / 5), medan motsvarande medianlön blir mer rättvisande 25.000 SEK. En differens på 14.200 SEK per månad. Beroende på hur jag väljer att presentera mina siffror så kan jag alltså vinkla det och säga att medellönen är 39.200 SEK per månad vilket är hästlängder bättre än 25.000 SEK.

Hur är detta relevant för ovanstående? Jo, Sverige är ett av de länder där förmögenheten är som mest ojämnt fördelad. Det medför att vi i Sverige har några få extremt rika personer och sedan en stor klump långt efter, men i statistik så drar denna lilla procent av extremt rika människor upp genomsnittet men inte medianen. Jämför med nedanstående exempel:

  • Medellönen är i Sverige 27.900 SEK jämfört med medianlönen 24.900 SEK
  • Medelförmögenheten i aktier är 341.000 SEK jämfört med medianportföljen som bara är 20.000 SEK
  • 5 % av den svenska befolkningen äger 79 % av den totala svenska aktieförmögenheten

Det blir också extra intressant här eftersom vi pratar om personer som har 0 i buffert (25 % av alla och 45 % av de ensamstående hushållen har inte råd att spara till buffert). Jämför ett räkneexempel där vi återigen har 5 personer, där 4 har 0 SEK i buffert och 1 person har 100.000 SEK. Genomsnittet blir 20.000 SEK per person som är helt missvisande! (medianen blir då: 0 SEK).

Skillnaden är alltså extremt stor beroende på om man redovisar ett genomsnitt eller en median. Tyvärr kunde jag inte ur SBABs siffror utläsa någon median. Men tittar man på deras rapport så konstaterar de ändå att:

  • 40 % har en buffert som överstiger 100.000 SEK
  • 20 % har inte en buffert

Sätt det i relation med SCB:s siffra som konstaterar att 4.4 miljoner svenskar inte har 25.000 SEK i finansiella tillgångar så har du där en indikation på att den här bufferten på 60.000 SEK som SBAB hänvisar till är extremt snedfördelad.

2. Hur definieras ”buffert”?

Det andra argumentet som jag ställer mig skeptisk till är deras definition av buffert. När jag läser rapporten får jag en känsla av att de som har svarat på undersökningen snarare har svarat på ett sätt där ”buffert” är liktydigt med ”förmögenhet”, ”sparkapital” eller snarare ”tillgängligt fritt eget kapital”.

Frågorna som skulle vara intressanta att ställa sig när det gäller undersökningen är:

  • Hur är ”buffert” definierad?
  • Är förmögenhet – t.ex. aktie- och fondportfölj inräknat?

T.ex. när jag relaterar till buffert så är det enligt definitionen ”likvida medel” eller rörelsekapital – det är inte mina sparade pengar. Tvärtom försöker jag snarare hela tiden ha mitt kapital i arbete enligt artikeln som jag har skrivit ”Är dina pengar arbetslösa, t.ex. på ett buffertkonto?” eftersom det ur ett ekonomiskt perspektiv är idioti att ha mycket pengar – över 30.000 SEK – stående på ett buffertkonto.

3. Svenskarna har tyvärr ingen koll på sin ekonomi

Det tredje argumentet som jag ställer mig frågande till är, att jag via mitt arbete i bl.a. Balansekonomi, tyvärr har sett att de flesta har uppemot 20-25 % fel i uppskattningar om sin ekonomi.

Det klassiska exemplet är – jag träffar en person och följande konversation äger rum (mycket mer vanlig än du kan gissa):

  • Jag: ”Hur ser din ekonomi ut?”
  • Svar: ”Bra!”
  • Jag: ”Hur mycket pengar har du över i slutet av månaden?”
  • Svar: ”ca 4.000 SEK per månad”
  • Jag: ”Det låter jättebra, hur länge har du haft det?”
  • Svar: ”Sedan vi gifte oss för 10 år sedan och vi arbetar fortfarande på samma ställe.”
  • Jag: ”Ah, det betyder att du har ett konto med ca 500.000 SEK på, det låter fantastiskt för då har vi mycket kapital att jobba med!”
  • Svar: ”huh!? – vad menar du?”
  • Jag: ”Jo, om du har 4.000 SEK över per månad, på ett år blir det ju 48.000 SEK och multiplicerar vi det med 10 år och lite ränta så blir det 500.000 SEK”
  • Svar: ”Men, det har jag ju inte…”

Vad som händer i realiteten är att dessa pengar bara periodiseras, det vill säga att de sparas – ofta upp till en summa runt 50.000 SEK – därefter går de till en semester, en ny bil, insatsen till ett nytt boende, ett fritidshus eller någon annan tärande tillgång.

Vi kan nämligen nästan alltid säga och redovisa de stora beloppen i vår ekonomi – vår lön, vår hyra eller avgift, räntan till banken – men hur ligger det till med totala summan för försäkringar? mat och förbrukning? reparation? bilen? avgifter och medlemsavgifter? el? m.m.

Det kan alltså från tid till annan – beroende när på året man tittar – se ut som att man har ett buffertkonto men det töms ofta innan sommaren och innan julen.

Min analys av vad undersökningen säger egentligen…

Jag håller med grannbloggaren Flute att det som egentligen visas är hur dåligt det är ställt. Jag tror dessutom att 20 % är i underkant, just med argumenten kring median vs genomsnitt samt om man korskör det med SCB:s statistik.

Lägg därtill siffrorna att 25 % av svenskarna inte har pengar över i slutet av månaden, hur stor är sannolikheten att de då har en buffert? Redan där har du ytterligare 5 %…

Jämför sedan mitt räknexempel med fyra personer som har 0 i buffert och en person som har 100.000 SEK och du får ett genomsnitt på 20.000 SEK i buffert på allihop…

Uppdatering 110502: Artikel i Dagens Industri: ”SBAB vilseleder om svenskarnas sparande!

Relaterade etiketter och ämnen

Balansekonomi, buffert, ekonomisk intelligens, räkneexempel, SCB, statistik, tips, Visste du att?

Kommentera

2 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Oskar,

    Tack för din kommentar!

    Jag tänkte inte ens på det med att det var en partsinlaga… tack för det, det gör ju det ännu mer skrämmande… :-|

    Apropå det som du skriver i nr 2, jag instämmer helt och hållet. :)

    Jag kan säga att jag faktiskt mejlade SBAB och frågade om median-siffror men fick till svar att det var tyvärr inget som de kunde lämna ut… :(

    //jan

    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Bra skrivet tack för en bra analys det är två saker som förvånar mig,

    1. Att så kallade seriösa tidningar vidare befordrar detta material som uppenbarligen är en partsinlaga från SBAB som vill låna ut mer pengar. Detta dessutom helt utan egen analys…du visar ju ovan att den analysen inte är jättesvår att göra…

    2. Dessutom är en buffert mycket en fråga om risk, jag tror att de som har en stor buffert (tyvärr) också är de som i övrigt har en låg risk, relativt säkra anställningar, låg belåning etc.

    Återigen tack för ett bra inlägg, fortsätt analysera och ifrågasätta jag önskar att jag hade mer tid att göra det men tillsvidare fotsätter jag att läsa din och andra bloggar (tyvärr verkar det som om tidningarna har slutat göra sitt jobb).

    / Oskar

    Gravatar ikon för användaren
    Oskar