Ekonomipristagare sågar svenskarnas vanligaste fondsparande

Om finansporr, vikten av låga avgifter och indexfonder!

Jan Bolmeson

12 december, 2013

I det här videoklippet från SVT Rapport sågar Eugene Fama, nobelpristagare i ekonomi 2013, svenskarnas vanligaste fondsparande. Istället pratar han om passiva indexfonder och vikten av låga avgifter.

Dagens Industri, Affärsvärlden och alla artiklar ”Dessa fonderna skulle du ägt 2013” kallar han rent och slätt för – finansporr. För dig som läst på den här bloggen är det här inget nytt. Jag skrev om det här första gången redan 2011 i den här artikeln (”Fondavgifterna som urholkar värdet på dina investeringar”).

Jag har ju länge med en dåres envishet hävdat att vi i 99 fall av 100 blir lurade när vi går till banken eller andra för att få hjälp med att hitta ”vinnaraktierna” eller än värre fond-i-fond-lösningar som ska hitta ”vinnarfonderna”. Jag måste citera från videon – det här ju som porr för mig :) – den fantastiska replikväxlingen:

Eugene Fama: The evidence says that on average that money is wasted [att betala fondförvaltare]
SVT Rapport: De [fondförvaltarna] säger ju att de hittar vinnarna.
Eugene Fama: Yes, they do. But the evidence says that they don’t.

För mig är det ledsamt när de i inslaget säger att fortfarande 9 av 10 av svenska kronor som flödar in i fonder går till just sådana här aktivt förvaltade fonder. Särskilt med tanke på att ungefär 9 av 10 dessa aktivt förvaltade fonder inte slår index. Index är snittet på hur det går för Stockholmsbörsen under samma period. Dessutom visar Eugenes Famas forskning att den 10:e fonden som faktiskt slår fonden faktiskt bara har tur.

Eugene Fama: Våra studier visar att de bara haft tur.
SVT Rapport: Vad innebär det för vanliga privatpersoner?
Eugene Fama: Det är bättre att köpa passiva indexfonder med låga avgifter

Det är också ganska intressant att i själva inslaget titta och undersöka SEB och deras påstående om att de har både indexfonder och vanliga fonder. De ska ändå ha beröm för att vara den enda banken som ens vill vara med i inslaget. Nedan följer de indexfonder som jag hittade på SEB:s hemsida. De har en fövaltningsavgift på 0.4 %.

Berätta för mig t.ex. varför jag ska köpa en svensk indexfond för 0.40 % hos SEB när jag kan få samma indexfond som t.ex. Avanza Zero eller SBAB Fri som har 0 % i avgift. Eller som jag själv gillar – Vanguards fonder där i princip ingen fond har en förvaltningsavgift över 0.3 % och de flesta ligger under 0.2 %. Anledningen till att det i dagsläget bara är ca 1 av 10 personer som köper dessa indexfonder är följande.

Jämförelse av en SEB:s indexfond med 0.4 % i avgift och en indexfond med 0 %

I vårt fall med SEB:s indexfonder enligt ovan på 0.4 så innebär det att om du satsar 100.000 kr i 25 år så får du så här mycket. Jag jämför alltså med att ha pengarna i en SEB:s indexfond för Sverige och Avanza Zero eller SBAB Fri som båda är helt ekvivalenta fonder och det enda som skiljer är avgifterna. I den första kolumnen simulerar jag en genomsnittlig avkastning per år, det vill säga att börsen i genomsnitt går t.ex. 3 %, 5 %, 8 %, 10 % och 15 % upp per år, där genomsnittet över en så lång period bör ligga på 8 %.

Det betyder att den fjärde kolumnen, från vänster, visar hur mycket mindre du får om du köper SEB:s fond istället för den fonden med 0 % i avgifter. Det varierar alltså med mellan 19.963 och 313.863 SEK beroende på börsens utveckling. Ovanpå det har du också betalt avgifterna i den sista kolumnen. Multiplicera den sista kolumnen med ett antal hundratusen spararare och så har du svaret på varför banken, SEB i det här fallet, aldrig kommer att rekommendera det som är bra för dig. De tjänar kopiösa mängder pengar på dig.

Notera särskilt i det fallet att om marknaden inte rör sig – den hamnar på 0 % – så har du ÄNDÅ förlorat 10 % eftersom du har betalat banken 9 534 kr i avgift. Ännu värre blir det om marknaden går back…

Jämförelse av en fond med 1.65 % i avgift och en indexfond med 0 %

Ännu värre blir det om vi jämför med fonder som har den genomsnittliga avgiften på 1.65 % eller några av de dyraste fonderna som jag hittade på SEB:s sida med 2.50 % avgift. Låt oss göra samma jämförelse. Antagandena är som innan 25 år och en initial investering på 100.000 kr.

Jag tycker att det är helt sjukt stor skillnad i avkastning. Titta hur mycket mindre avkastning du får vid varje rad och titta hur mycket du betalar till banken i avgift. Det ännu mer sjuka är att avgiften betalar du OAVSETT hur det går – här har vi ändå räknat med en positiv värdetillväxt. Men tänk om fonden går back – då betalar du i alla fall!

Jämförelse av en fond med 2.50 % i avgift och en indexfond med 0 %

I det här sista exemplet tänkte jag ta de dyraste fonderna  jag hittade på SEB:s hemsida på 2.50 %. Antagandena är som innan 25 år och en initial investering på 100.000 kr.

Så här blir resultatet i samma tabell:

Jag vet inte vad du tycker – men för mig är det här helt sjukt. Eftersom det här ändå är en Rysslandsfond med den extra risk det innebär, säg att på 25 års sikt (läs: pensionssparande) så siktar vi på 10 % i genomsnittlig avkastning per år (8 % är ju inte lönt då kan jag lika gärna ta en svensk indexfond).

Det betyder att efter 25 år har mina pengar växt i SEB-fonden ”SEB Ryssland – Lux” till 575 351 kr. Det kanske man kan vara nöjd med vid första anblick. Men du har samtidigt betalat 136 327 SEK till banken i avgifter. Pengar som annars hade varit dina. Så det är som att säga att pengarna har växt till 711 678 SEK, men av dessa har du gett 136 327 till banken. Schysst. Ännu värre blir det om man tar hänsyn till att om du inte varje år hade betalat avgifter så hade du ju fått ränta-på-ränta på de pengarna också och vid 0 % avgift hade pengarna växt till till. 1 083 471 kr. En skillnad på alltså över 508 120 kr!

Nu kanske vän av ordning säger – ja, men det finns ingen indexfond för Ryssland med 0 % i avgift. Det kanske stämmer – men säg att vi tar en Vanguardfond för tillväxtmarknader ”Vanguard Emerging Markets” som investerar i Ryssland, Brasilien och andra tillväxtmarknader som har en avgift på 0.33. För att jämförelsen ska bli så lik så möjligt så jämför vi här så med SEBs fond ”SEB Strategi tillväxt – Lux” enligt bild ovan på 1.85 %. Då får vi en tabell som ser ut som följer:

Det är enormt mycket pengar som skiljer här också. Då har vi dessutom tagit skillnaden i avgift – det vill säga att vi betalar Vanguard deras 0.33 %. Den sista invändningen som man skulle kunna ha mot ovanstående är att den ena handlas i dollar (vanguard) medan SEB:s fond är i SEK. Min replik är att det i skillnaden i avgifter finns utrymme för att göra en hedge så att man låser värdet USD/SEK med t.ex. certifikat. Oavsett vilket är skillnaden enorm stor. (En parentes är att det dessutom att i SEBs faktablad står det om en avgift om 2.8 %, men det gör siffrorna än värre och jag orkar inte fördjupa mig i varför de har olika siffror på olika ställen)

Sammanfattning

Enligt mig finns det ingen anledning att betala för dyra fonder som underpresterar. Du har sett nobelpristagaren Eugene Fama säga i det i videoklippet och ovan har du sett mig visa det med siffror. Du förlorar pengar varje dag du har fonder med höga avgifter. Jag har skrivit mycket om det här på bloggen så jag rekommenderar dig att läsa mina andra artiklar i ämnet:

• ”Aktiespararna drar Swedbank inför rätta för att ha lurats med fonder och fondavgifter”
• ”Fondavgifterna urholkar värdet på dina investeringar” – en artikel som fördjupar sig nästan lika mycket i fondavgifter som den här.
• ”Indexfonder – fonder som inte slår index – men som slår 9 av 10 fonder” – en artikel som går genom allt du behöver veta om indexfonder och dessutom visar att det på 25 år är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå en passiv index fond.
• ”Om risker i indexfonder” – ett videoklipp där jag går genom hur jag resonerar kring risken i en svensk indexfond.
• ”Kalkylator för fondavgifter” – den här kalkylatorn (den enda av sitt slag som jag sett) har jag använt för att räkna ut siffrorna i ovanstående tabeller. Där kan du testa själv.