Elva läsarfrågor
Sök:

Elva läsarfrågor

Allt från solceller, REITs, PPM till innehållet i vår aktiva hink

Dagens artikel tar upp elva läsarfrågor av de läsarfrågor vi fick in till avsnitt #100 som vi inte fick möjlighet att besvara. Det är allt från hur vi ställer oss till peer-to-peer-utlåning typ Savelend/Lendify, till solpaneler på taket, hur man kan tänka som låginkomsttagare, resonemang kring fyra hinkarna och annat smått och gott.

Tack än en gång för alla glada tillrop, gratulationer och all uppskattning. Jag och Caroline är verkligen medvetna om vilket privilegium det är att varje vecka få publicera nya artiklar. Utan dig som läser, följer, tittar och inte minst rekommenderar bloggen till andra skulle det inte vara möjligt. Tack!

Den här veckan har vi valt att resonera kring några av de frågor som vi fick in till förra avsnittet, men som vi inte fick möjligheten att prata om. En jätteviktig fråga berör den vanliga missuppfattningen att man ska ha en olika strategi beroende på mängden pengar man har. Det bör man inte. Jag vidhåller med en dåres envishet att den enda gången man ska ändra sin strategi är när ens mål har ändrats (självklart givet att strategin är sund och evidensbaserad). Att ändra strategi som t.ex. ta ut pengar från börsen och därmed omallokera bara för att marknaden har fallit/ökat, man har hört något tips eller något annat är inte giltiga anledningar.

En fråga som vi berör lite, men som aktualiserades efter de två workshoparna jag hade i helgen, är den sneda synen många av oss har på var vi själva befinner oss på inkomstskalan. Så bara en liten realitycheck:

  • Om du tjänar 20 000 kr innan skatt så tjänar du mer än hälften av Sveriges befolkning
  • Om du tjänar 38 000 kr innan skatt så tjänar du mer än 90 % av Sveriges befolkning

Tittar vi ett globalt perspektiv:

  • Om du tjänar 20 000 kr innan skatt så tjänar du mer än 97 % av jordens befolkning
  • Om du tjänar 38 000 kr innan skatt, så tjänar du mer 99 % av jordens befolkning

Vilket får mig att tänka på:

När man pratar om den rikaste 1 procenten i världen så brukar jag alltid tänka på att det är någon annan…

Insikt häromdagen…

Samtidigt för att vända på det. Halva Sveriges befolkning har inte 50 000 kr i finansiella tillgångar, var femte person (19,2 %) klarar inte en oförutsedd utgift på 10 000 kr och de flesta som sparar har inte flera miljoner – något man lätt kan få uppfattningen av när man lyssnar eller tittar på andra. Avanza släppte den här bilden för många år sedan (har inte sett någon uppdaterad version):

Medianförmögenhet fördelad per ålder hos Avanza
Avanzakundernas medianförmögenhet per ålder. Tänk på att långt ifrån alla är kunder på Avanza dessutom…

Så det handlar verkligen om att inte underskatta de ”små” pengarna. Som vi säger i veckans avsnitt: ”många bäckar små blir till slut till en stor å…”. Det viktigaste är att komma igång med sitt sparande oavsett storleken på belopp.

I övrigt har det varit två extremt intensiva veckor med mycket föreläsningar, workshopar, fikatillsammans och utbildningstillfällen. Det är jättekul men det har också varit på bekostnad av närvaro på bloggen. Nu har jag inget planerat förrän jag ska iväg till Afrika senare i sommar vilket jag hoppas kommer att omsättas i lite fördjupande artiklar på bloggen. Redan nästa vecka blir det en fördjupning i frågorna ”Amortera eller investera?” och ”Låna och investera?”.

Samtidigt gör vi ett nytt avsnitt med de två fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton som var med i avsnitt #36 ”En intervju med två fem-stjärniga fondförvaltare”. Det är ju lite som att bjuda hem djävulen på middag eftersom de har en totalt annorlunda strategi (=aktiv förvaltning) och tänk än vi, men jag har förberett en hel del intressant frågor som jag hoppas att du kommer att gilla. Du får mer än gärna kommentera med frågor som du skulle vilja att vi ställer till dem.

Tack för den här veckan och så ses vi nästa söndag!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnitt #101

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:04:02 – Ska man ha en annan strategi i början av sparandet?
  • 00:07:12 – Det du inte vet om Warren Buffets strategi
  • 00:10:58 – Företagsaktiespararprogram, bra eller dåligt?
  • 00:15:10 – PPM och sjunde AP-fonden
  • 00:16:38 – Komplettera med annat sparande för din pension
  • 00:19:55 – Bäst pensionssparande för låginkomsttagare
  • 00:22:29 – Snabbt och enkelt att komma igång idag
  • 00:26:37 – Fråga angående peer-to-peer lending
  • 00:30:08 – Allt i den aktiva hinken kan bli värt noll
  • 00:32:07 – Låna ut pengar till företag med factoring
  • 00:34:44 – Är det bra att investera i solceller?
  • 00:39:21 – Kaos med boendet i fyra-hinkar-principen
  • 00:41:24 – Andra kreativa hink-lösningar för boendet
  • 00:44:10 – Ombalansering i portföljen inför pensionen
  • 00:46:43 – Vad skulle hända om alla investerade enligt index?
  • 00:49:07 – Det finns fler index än det finns aktier
  • 00:51:22 – Hur kommer börsen att förändras av fondrobotarna?
  • 00:53:35 – Hur ställer ni er till REITs (Real Estate Investment Trust)?
  • 00:57:05 – Hur ser Bolmesons aktiva hink ut?
  • 01:02:45 – Information om kommande avsnitt

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med podden på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer hela avsnittet transkriberat för dig som hellre läser än lyssnar eller tittar:

— START TRANSKRIBERING —

JB: Idag är det dags för avsnitt 101 och det blir läsarfrågor. Förra veckans jubileumavsnitt var roligt och vi fick in 70 frågor till avsnittet, men vi tog en enda. Det var Ola som valde ut en enda fråga i sin tombola. Det var jättekul. Jag tänkte att i dagens avsnitt kommer det handla om allt från strategi när man inte har pengar versus en investeringsstrategi när man har pengar. Det kommer handla om aktiesparprogram hos företag, vad de frågar. En fråga var, ”Har man missat tåget om man bara sparar en hundralapp i månaden eller är låginkomsttagare?” Jag tänkte att vi skulle prata om det här med peer-to-peer-utlåning, som det kom en fråga om.

En annan undrar vad vi tycker om solceller på taket. Sedan blir det kaos i hinkarna på grund av boendet. Och när ska man växla ner till räntefonder på grund av ålder? Vad händer om alla kör indexfonder och sedan en följdfråga, hur förändras börsen nu när det är så mycket robotar? De sista två frågorna gällde hur vi ställer oss till REITs (Real Estate Investment Trust), som är fastighetsfonder. Sedan ska vi berätta vad som finns i vår aktiva hink.

Detta är dagens innehåll. Det är 11 frågor och vi har typ 60 frågor kvar, så jag tänker att vi sprider ut de nu under de kommande veckorna, för många av frågorna är riktigt, riktigt bra. Sedan vill vi också tacka för alla glada tillrop, alla glada uppskattningar. Vi har hållit en del föreläsningar. Du har ju varit hemma med barnen, men jag har varit runt och hållit föreläsningar både på FikaTillsammans och en hemkunskapslärarkonferens och Volvo och andra företag. Och det är så himla roligt att höra att folk har kommit igång med sparande och gjort förändringar. Det är så himla coolt och vi är tacksamma för alla de fina orden och allt det stöd vi får.

Innan vi kör igång, eftersom detta är lite som en frågespalt, så är det viktigt att då komma ihåg att detta är inte personlig rådgivning, att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, att man bör bolla med en finansiell rådgivare eller något sådant, innan man fattar ekonomiska beslut, så klart. Vill man då läsa hela villkoren så kan man göra det på RikaTillsammans.se/villkor.

Ska man ha en annan strategi i början av sparandet?

Tittarfråga från Emil: ”Kan det inte vara värt att ta upp att till exempel Warren Buffets strategi, är en bra strategi, för att han redan har det stora kapitalet? 100 miljoner gånger 2%, det är ändå två miljoner, till exempel. Inte svårt att tjäna stora pengar då. Till exempel småspararna har kanske någon som ett år lyckas med att få 300% avkastning, men kommer ändå bara upp i 60,000. Det måste finnas tips på hur till exempel unga studenter, ensamhetsföräldrar och sådana kan ha en bättre strategi. Aktie- & fondmarknaden är en marknad som gör rika rikare.”

JB: Jag tycker att detta är en jätteintressant fråga, så det var väl därför jag också tog den först från Emil. Den kastar ljus på ett av de vanligaste misstagen som man gör. Jag har också gjort detta misstaget i många år, och det är att tro att man ska ha en annan strategi i början av sitt sparande, än vad man ska ha i slutet. Alltså, att strategin ska ändras med beloppet. De flesta framgångsrika strategierna funkar på samma sätt, avsett om du har 10,000, 100,000 eller en miljon.

Om vi tar Lysa som exempel, fondroboten som vi gillar, där har du exakt samma fördelning, exakt samma investeringar om du investerar 100 kronor, en miljon eller om det är 100 miljoner. Så investeringsstrategin är den densamma. Det är detta som jag tror är ett vanligt misstag, för att man tycker i början att i att absoluta tal så blir avkastningen så liten.

Om man investerar 1000 kronor, för det är det man kan investera, som till exempel låginkomsttagare. När vi var studenter så var allt vi kunde investera någon hundralapp i månaden eller här och där. Det blir 10%, vilket är en jättebra avkastning på årsbasis, men 10% på 1000 kronor blir 100 kronor. Man tycker inte att det spelar någon roll. Det är då man vill ha 100%, 200%, 300% avkastning, så att det ska bli någonting. Men när ”det ska bli någonting”, då är det mer eller mindre som att köpa lottsedlar.

Bara här om veckan på hotellet såg jag ett omslag på Dagens Industri, att PowerCell hade gått upp 83% dagen innan. Småspararna älskade aktien för att det var en stor rörelse. Det är intressant att småsparare älskar den typen av aktie. Det var därför många älskade Fingerprint och de där som stiger mycket. Professionella investerare avskyr sådana aktier, för att de är helt oförutsägbara och förr eller senare blir man av med pengarna i dem. Att leta efter de där 300% avkastningarna, det är en säker strategi att bli av med sina pengar.

Det du inte vet om Warren Buffets strategi

JB: Det är därför jag alltid tjatar om långsiktighet. Att det är på lång sikt man vill ha en strategi som fungerar. Jag håller helt med. Det är skittråkigt att få 300 kronor i avkastning på ett helt år, men om man bara sparar tillräckligt länge, så kommer de där 10% bli 10% på en miljon, och då har du plötsligt 100,000. Då är det inte snutet ur näsan längre, för 100,000 är många månadslöner.

Tittar man på Warren Buffet, så är min upplevelse att han har hållit samma strategi i alla år. Han gör fortfarande samma sak som han gjorde. Sedan kan jag tycka att Warren Buffet är en liten orättvis jämförelse, eftersom han inte gör det de flesta tror att han gör. Warren Buffet köper hela bolag, och då kan du få helt annan avkastning. Han har inte 2%, utan det är många procents avkastning, plus att du kan styra hela bolagen. Den tredje hemliga faktorn, som de flesta inte vet om Warren Buffet, det är att han lånar pengar gratis. Det är inte så himla svårt att köpa stora bolag och få en bra avkastning om man lånar gratis. Men jag tror inte att det var det som var poängen i frågan heller.

Men om jag ska sammanfatta så tror jag jättemycket på, och all forskning stödjer det, ha samma strategi oavsett mängden pengar och oavsett vad som händer på marknaden. Den enda gången man egentligen ska ändra en strategi är om målet ändras. Vill man då tjäna mycket pengar, det har också kommit frågor om det som vi kan ta i ett annat avsnitt, hur har vi gjort? Vi har haft den här indexavkastningen de senaste åren. Vi har aldrig förkastat de små beloppen. Då är det bättre att man skiljer på hur man kan tjäna mer pengar i sitt vanliga liv, så att man kan spara mer pengar. Det är en betydligt viktigare fråga.

Jag tänker många gånger att löneförhandla, byta jobb, hitta ett extrajobb, sälja saker på Blocket, att ägna sig åt det man tycker är roligt, ens hobby, och sedan försöka lista ut hur man kan ta betalt för det… Det är mycket, mycket bättre, än att försöka jaga de här 300% eller aktierna som går upp 83% eller något annat. I längden är det som lottsedlar och du kan inte repetera det. Var medveten att det är tråkigt att spara pengar och det tar tid, men vi ska alla bli äldre. Alla blir tio år äldre, så då kan man lika gärna spara pengar under tiden.

Så det är ett klassikt misstag, att jaga hög avkastning i början av sitt sparande. Ha samma strategi. Ju tråkigare strategi, ju mer långsiktig den är, ju mer passiv och oengagerad du är, desto mer pengar kommer du tjäna. För den som lyssnar på detta kan jag säga att i avsnitt 99 har vi gått igenom hur det går till, hur man kommer igång med sitt sparande och all forskning som ligger bakom det.

Företagsaktiespararprogram, bra eller dåligt?

Tittarfråga från Christoffer: ”Någonting jag inte har hört er resonera kring är olika företagsaktiespararprogram. Exempelvis om du är anställd på ett företag som Skanska, så för var fjärde aktie du köper så får du en aktie gratis. Nackdelen är att du låser in din investering under en period.”

JB: På vissa större företag är det ganska vanligt. Det är ett sätt för företagen att skapa gemensam bonus, att om alla lyckas, så lyckas företaget, och om företaget lyckas, så lyckas de anställda. Det är ju ett incitamentsprogram och de är oftast subventionerade. Det är jättebra, men å andra sidan så kommer det ofta med villkor, som att du inte får sälja på två år, eller fem år, eller vad det nu kan vara.

Det generella rådet är att det är bra. Men det som är risken är ju att man har alla äggen i en korg, så jag tror att det är extra viktigt i en sådan här situation, att man har något annat vid sidan av. Det är rätt vanligt att man glömmer bort det. Ta Ericsson för femton år sedan, i slutet av IT-bubblan, då fick man också de här optionsprogrammen. Folk hade hela sin pension och lånade pengar på huset och köpte i de här optionsprogrammen. Även om det kanske ses som illojalt, så hade jag växlat in det mot en indexfond så fort jag hade kunnat, faktiskt. Så att man sprider det.

Om jag får en aktie varje månad och måste hålla dem i 24 månader innan jag kan sälja av dem, då hade jag köpt varje månad och sålt varje månad, efter de 24 månaderna. För att kunna sprida det till en indexfond. Det beror på hur de är utformade, men poängen är att inte ha för mycket pengar i det, i förhållande till sin ekonomi. Och att ställa sig frågan om man hade velat äga den aktien även om man inte jobbade kvar på företaget. Om svaret är nej, då ska du inte äga den. Men då man kan utnyttja den här fördelen med att man får en gratis. Är det någon läsare som har en annan åsikt, så får ni gärna kommentera.

PPM och sjunde AP-fonden

Tittarfråga från Harry: ”Gärna lite om PPM. Sjunde AP-fonden ändrar ju skepnad vid 55 år och gör över till mer räntor fram tills 80 år. Att i 25 år stegvis minska avkastningen borde ju ge en magrare ålderdom, dessutom lockar man med att lägga allt i traditionellt sparande, som ger ännu sämre med tillväxt.”

JB: För det första så brukar jag säga att den bästa fonden man kan ha i PPM det är den sjunde AP-fonden, alltså Såfa-alternativet. Det alternativet som man får av staten om man inte har gjort något val. Det har liksom utklassat majoriteten av de andra. Jag tror att jag såg någon siffra att 2018 eller 2017 så var avkastningen i Såfa 9,1%, medans de vanliga spararna hade typ 6,6%, så det är en jättestor skillnad. Särskilt ränta-på-ränta över lång tid.

Om det är ett råd jag nästan alltid kan ge utan att känna osäkerhet, så är det statens ickevalsalternativ. Det är precis som Harry säger, att fram till man är 55, så är det aktier fullt ut. Det är med belåning och det går i linje med forskning som säger att man ska ha hög risk när man är ung, sedan ska man ha längre risk när man är äldre. Så det är inget fel, it’s not a bug, it’s a feature. Det är så det ska vara.

Komplettera med annat sparande för din pension

JB: Är man rädd för magrare ålderdom, då tror jag att man behöver komplettera med ett annat sparande. Det som händer, varför man skiftar mer till räntor, det är det här med gas och broms på bilen som vi alltid pratar om. När du blir äldre behöver du pengar med kortare sikt. Ett sparande till vår dotter Freja då till exempel, som är åtta, hon kan ha 90% aktier utan problem. För henne är skillnaden väldigt liten om hon får pengarna när hon är 18 eller när hon är 22. Medans det är stor skillnad för min mamma som är 67 och ska gå i pension, om hon få pengar när hon är 67 eller när hon är 71.

Det är mycket större relativ skillnad, för att jobba fyra år extra när man har tänkt att gå i pension, det är ju en evighet jämfört med att vara 18 och att 22. Därför måste risken vara betydligt längre i ett sparande för min mamma i förhållande till vår dotter som är åtta. Jag brukar ibland nämna en tumregel att ha lika mycket stor andel i räntefonder som man är år gammal. Är jag 37 år gammal så ska jag ha 37% räntefonder och resten i aktier.

Det är en klassisk tumregel som vi har kört ända fram till avsnittet med Paolo Sodini, professorn från Handelshögskolan, som rockade min värld lite när han sa att det är en jättebra tumregel först efter 50. Han och flera andra menar att det är för låg risk och att du ska ha en högre risk fram tills du fyller 50. Istället för att man linjärt ska minska risken över tid, så säger han full gas fram tills du är 50, sedan gör en ganska drastisk inbromsning, precis som Sjunde AP-fonden gör. Så jag tycker inte att detta är fel. Jag tycker att det tvärtom är rätt. Jag tycker att man behöver kompensera. Inte genom att leta högre avkastning, utan genom att göra någonting annat.

Forskningen är ganska tydlig på det där. Om man räknar till hur många år är det till du behöver använda pengarna. Sedan är det ju så att om han har annat sparande och känner att han inte behöver sina PPM-pengar förrän om 15 år, då kan man byta bort från Sjunde AP-fonden Såfa till att bara ha Sjunde AP-fonden, så man bara har aktieandelen. Då kan du dra den till 100%. Man kan alltså ”bypassa” deras inställning. Det är bara när du har Såfa-inställningen, som den minskar till räntefonder. Men sedan kan du ställa in det hur du vill. Hoppas du gillar svaret Harry, du får gärna höra av dig.

Bäst pensionssparande för låginkomsttagare

Tittarfråga från Berg: ”Jag har precis börjat intressera mig för min ekonomi. Jag är 45 år, låginkomsttagare med hus, barn, familj. Har sparat några hundralappar i månaden i alla år. Tycker det handlar mycket om alla miljoner som alla ska investera på olika sätt. Då förstår jag att det är spännande att investera. Men nu har jag missat bästa tåget och det gäller att komma med på nästa. Hur ska vi som inte har så mycket tänka? Går det att hinna bygga en ok pension på dessa år? Hur och vad är i så fall viktigt?”

JB: Jag älskar denna frågan och jag är ledsen om det har framstått som om alla har miljoner, för så är det inte. Tittar vi på siffror från Statistiska Centralbyrån så är det så att var femte person har inte råd med en oförutsedd avgift på 10,000 kronor utan att ta lån. Går man på en fest med 20 personer, så är det fyra personer som inte har 10,000 kronor. Halva Sveriges befolkning, jag tror det är mellan 44-50%, har inte 50,000 i finansiella tillgångar.

Vi har högre skuldsättning i Sverige i de privata hushållen än vad vi någonsin har haft. Jag var nyss på Swedbank-möte om just det där, så nej, alla har inte en massa miljoner. Det är bara att det kan låta så, men så är inte fallet. Med det sagt, kan man hitta spara ihop en pension om man är 45 år gammal? Absolut. Tumregeln, som jag brukar tänka på med ränta-på-ränta, det är att om vi utgår från 8% avkastning, som är då det genomsnittet som börsen ger per år.

Till exempel om man har en Lysa-robot eller Sjunde AP-fonden, eller något med hög aktieandel, så på tio år dubblas pengarna, på tjugo år femdubblas dem. Den här personen kan jag tänka mig har 30 år, alltså till 75, för medellivslängden är över 80. På 30 år så tiodubblas det. Så allt sparande som Berg gör nu kommer med stor sannolikhet att tiodubblas till 70-årsdagen. Det är aldrig för sent att börja.

Snabbt och enkelt att komma igång idag

JB: Det andra som jag också skulle säga är att det är en myt att ”tågen går”. Det är aldrig för sent att börja. Ju tidigare man kan börja desto bättre. Det står alltid ett tåg vid stationen. När man lyssnar på många andra som säger att åh, man skulle ha köpt till exempel PowerCell förra veckan, då har man fel inställning. En indexfond kan du köpa idag. Du kan bli kund på en fondrobot idag. Du kan börja ändra i din PPM idag. Du kan lägga undan hundralappar eller prata med din arbetsgivare om tjänstepension idag.

Det coolaste av allt är att det är ett engångsjobb. Det var därför jag skrev det i rubriken för avsnitt 99, så här kom igång på en timme. Det tar inte mindre än en timme att komma igång med det här sparandet. Sedan är det att ha tålamod. Att tjäna pengar är som att se målarfärg torka. Det ska vara tråkigt. En hundralapp gör stor skillnad också. Jag pratade med en kille som var typ tjugo och han sa, ”För mig startade det när jag insåg att jag med en hundralapp i månaden kunde bli miljonär.”

Visst, det kommer ta typ till jag går i pension, det kommer ta typ 50 år att spara en hundralapp till en miljon, men det går. Och kan man spara mer än en hundralapp då går det fortare och fortare. Återigen där, löneförhandla, försök spara en tiondel av dina inkomster, sälj grejer på Blocket, försök hitta andra sätt för att öka dina inkomster. Vi kommer prata om det, för att jag känner att vi har återkommit till det många gånger nu, utan att komma med så många förslag på vad man kan göra.

CB: Ja, det jag tänker är att alla har inte en massa miljoner, men så finns det en del som faktiskt är väldigt duktiga på det där med löneförhandling, lägga undan och tänka på framtiden och så. De är väldigt inspirerande de personerna tycker jag. Som vi har sagt, man ska inte förakta de små rännilarna av pengar, som man kan lägga undan. Många bäckar små.

JB: Ja, jag vet inte ens om jag har sagt det till dig, men vi har ju bokat in Jimmy, ”Astillion” på YouTube, som brukar kommentera. Det var ju han som skrev den här repliken på FIRE-avsnittet som blev jätteuppskattat. Han är ju extremt duktig på att spara och få pengar att räcka. Det blir nu någon gång i juni tror jag att det kommer. Han berättar om hans resa och att han skriver fantasy-böcker, för att han tycker att det är det roligaste som finns, sedan tar han något jobb och det är verkligen inte välbetalt. Han lyckas boka resor som kostar hälften så mycket av vad det skulle kosta om det var jag som bokade. Han hade något trick för hur man bokar billig SJ-resa från Stockholm. Har du som lyssnare frågor till Jimmy, läs gärna repliken han skrev på vårt FIRE-avsnitt och skicka in din fråga, så kommer vi ta de frågorna när Jimmy kommer. Jag tror det blir jättekul.

Fråga angående peer-to-peer lending

Tittarfråga från Hans G: ”Jag skulle vilja att ni ger era tankar angående peer-to-peer lending, typ Lendify, etc. Vad anser ni om det? I vilken hink hör det hemma? Ni har ju själva negativ erfarenhet om detta. Betyder det att ni har lagt ner denna sparform helt? Min fru och jag har satsat en del pengar i detta och därav frågorna.”

JB: Jag tänker så här, han har ju helt rätt att vi blev brända av det här. Vi hade TrustBuddy för många år sedan, jag vet inte om du kommer ihåg det. Det var lurendrejeri och kriminellt, så pengarna försvann. Vi förlorade typ 150,000 kronor i det där. Sedan fick man tillbaka kanske 10%, men det var jobbigt. Sedan ska man inte dra alla över en kam. Jag känner ju, jag har träffat Ludwig Pettersson, som är grundare och VD till Savelend. Jag har jättestort förtroende för honom och hur han har byggt sitt företag, med transparens och årsredovisningar och svarar på alla frågor på Flashback. Han är jätteduktig kring det där. Jag vet inte om han gör det fortfarande, men i början när han startade upp så svarade han på allt på Flashback. Jag tycker det är ganska coolt.

Peer-to-peer är att istället för att man lånar pengar från en bank, så lånar man pengar från en person. Det dessa plattformarna gör är att de tar folk med pengar och matchar dem med låntagare. Lånar jag ut 1000 kronor då lånar jag ut de 1000 kronor till kanske 100 personer, 10 kronor åt gången. Sedan får jag en avkastning på mellan 8-10%.

Det positiva är att avkastningen är ganska hög och ganska trygg. Positivt är också att avkastningen är okorrelerad med börsen, den kan gå upp och ned, så man får sin ränta ändå. Det negativa, som jag kan uppleva, är att det är en alternativ investering. Så även om jag vet att Ludwig kommer protestera när jag säger det här, men du kan teoretiskt förlora allt. Plattformen står inte för någon säkerhet, de bara förmedlar. De är låneförmedlare. Om den som har lånat inte betalar tillbaka, då får du inte pengarna. Det är därför man pratar om kreditförluster. Sedan är de här bolagen duktiga på att hålla kreditförlusterna nere, så det kanske är 2, 3, 4, 5%, men det kan ändå hända. Det hände på TrustBuddy.

Allt i den aktiva hinken kan bli värt noll

JB: Det är det som är unikt för alternativa investeringar, allt för den aktiva hinken. Allt i den aktiva hinken kan bli värt noll. Det är inte en obefintlig sannolikhet. Det är det som är problemet med Trine, det hände med ett av deras projekt, det är risk i Better Globe också, att du förlorar allt. Med en enskild aktie, om företaget går omkull, då förlorar du allt. På det sättet är det en investering där den totala risken är att du förlorar allt. Sedan kan man teoretiskt hävda det med en indexfond också, till exempel Lysa som en fondrobot, men då ska tusentals företag gå i konkurs samtidigt.

Det är väl liksom det första som jag säger. Det andra som skaver lite för mig, vi har lagt ett antal tusen i Savelend, så jag ska inte frisvära mig här från det, men det är att man lånar ut pengar till människor som inte får lån någon annanstans. Om de hade fått lån någon annanstans så hade de hellre tagit det. Det många av de här plattformarna säger är att de är ett bättre alternativ än SMS-lån, och det är de ju. Jag vill inte kalla det för SMS-lån, men det är konsumentkrediter, korta krediter, höga räntor… Annars hade vi inte fått 10%, det säger sig självt. Man kan tänka efter själv om man vill att det är det ens pengar ska bidra till. På Trine är det till exempel en väldigt stor fördel att de har mottot People, Profit, Planet. Här blir det ungefär lite motsatsen.

Låna ut pengar till företag med factoring

JB: Men då ska jag också säga om Savelend, jag kan inte så mycket om Lendify, så jag pratar om Savelend, och vi har tidigare haft ett samarbete med Savelend, men jag tror inte ens att vår sponsrade länk fungerar längre, men i alla fall, så vad Savelend har gjort nu är att de gör factoring, att de lånar ut pengar till företag.

När du fakturerar till exempel vissa stora svenska företag, så får du inte pengar förrän om 60-90 dagar, på utfört arbete, men du behöver betala lön i slutet av månaden. Man har ändå sina utgifter och man vet att man kommer få in pengar. Då säljer man fakturorna, så får man in pengarna tidigare. Då är det rätt vanligt att man säljer för 1% till exempel. Säljer du en 30-dagarsfaktura för 1%, säg att fakturan är på 100,000, då säger Savelend du kan få 99,000 idag. Då behöver man inte vänta i 30-dagar. 1% är ju rätt rimligt för företaget, men 1% per månad är 12% på årsbasis.

Så factoring har jag inga problem att låna ut pengar till via de här plattformarna. Nu vet jag inte om Lendify har det, men jag vet att Savelend har det. Det tycker jag är schysst. Sedan vet jag inte om man kan styra att man bara finansierar factoring eller om man bara finansierar konsumentkredit. Så det är så jag tänker.

Sammanfattningsvis är jag neutral till investeringen, men jag är jättenoga med att det är en alternativ investering. Det är inte en investering för bufferthinken, mellanrisk eller passiva hinken. Det är en alternativ investering för den aktiva lekhinken och ska behandlas därefter, det vill säga, man ska inte ha för mycket pengar i den. Det var mitt lilla brandtal om peer-to-peer. Känns det förståeligt?

CB: Ja, jag kan säga att jag är inte sugen på peer-to-peer. Jag förstår att andra är det, men jag känner generellt så att det är för stor risk för att jag ska tycka att det är spännande.

JB: Sedan finns det andra som vi haft samarbete med, som Tessin, där man finansierar fastighetsprojekt också, där räntorna är också något högre, men det är när bankerna inte lånar ut. Då går det till exempel till byggfinansiering eller fastighetsprojekt. Återigen, det kan höra hemma i en riskspridd portfölj, för att det inte är börskorrelation. Det är ett sätt att få avkastning även under dåliga perioder på börsen. Men det är hög risk. Går ett projekt åt skogen, då kan man förlora mycket pengar i det. Ja, aktiva hinken.

Är det bra att investera i solceller?

Tittarfråga från Lousie: ”Jag skulle vilja veta lite mer om hur ni ser på att investera i solceller för villans tak. Avkastning i form av lägre kostnad för köpt el, samt intäkter för att sälja el ger en bra avkastning verkar det som. När investeringen är avbetalad finns det många år med vinst. Är detta en bra investering? I vilken hink skulle denna investering ingå?”

JB: Jag gillar solceller, det går i linje med det vi säger om klimat. Det är ofta en direktavkastning på kanske 8%. Besparingen motsvarar som att jag sparar 8000 på 100,000. Det är som att investera till 8% avkastning. Vi kan ta ett exempel. Vi tog en offert på vårt hus. Det skulle kosta typ 100,000 kronor att sätta av, och så sa han så här, ni kommer producera el i det förhållandet att ni kommer få 8000 kronor mindre elräkning. Så det betyder att avkastningen på de 100,000 kronorna är 8%. Efter 12 år är det hemräknat och efter 12 år så är allt till 25 år, som är livslängden, är vinst.

Så på det sättet, ekonomiskt bra affär. Jag skulle säga svårt att placera i någon hink, för man kan inte omvalda det till någonting. Men mellanriskhinken possibly, skulle jag väl säga. Fyra-hinkar-principen, avsnitt 47, det är inte svaret på allt. Det är en metafor och en modell att tänka efter. Allt passar inte riktigt in. Sedan skulle jag dock säga att vi inte har solsida på vårt hus, för det visade sig att grannen har ett stort träd som skymmer 30% av vårt tak. Då var plötsligt effekten mindre.

Sedan pratade vi med en kompis, som har lagt mycket solceller på kommersiella fastigheter och sådant, han sa att det är bra ur klimatperspektiv, men ekonomiskt måste man ta hänsyn till att det säljs alltid in som att det är underhållsfritt, men inget är underhållsfritt i 25 år. Behöver man skicka upp någon som ska laga eller byta en enhet så kan det lätt äta upp ett par års vinst. Om man inte har ett fantastiskt söderläge och ett stort tak.

Vi tittade på en kommersiell fastighet när jag satt i styrelsen på ett fastighetsbolag… Alltså, där var det super lönsamt. Taket var stort och hade söderläge. Det var perfekt. Men på ens eget tak behöver man räkna. Så jag har inte så mycket mer att säga om det, men det är en bra grej. Jag följer inte nyheter, det slutade jag med i avsnitt 94, när jag var i ”bara vara”, men ibland så tränger sig nyheterna på. Senast hörde jag att Per Bolund, som är språkrör för miljöpartiet, att alla nya hus som byggs måste ha solceller på taket. Att det ska bli lag på det. Sedan kan man ha åsikt om det.

I Malmö har vi brist på kapacitetsbegränsning i linan in till Malmö. Så till exempel, man vill bygga två spår till mellan Malmö och Lund, men det går inte, för vi kommer inte kunna föra över så mycket el. I Malmö har vi inte brist på el, men vi har överföringsbrist.

Kaos med boendet i fyra-hinkar-principen

Tittarfråga från ”Hink-kaos”: Jag har svårt att förstå hur man ska tänka med hinkarna och lägenheten. Jag har en lägenhet värd cirka 2,2 miljoner och ett lån på den på cirka 1,1 miljon. Min bufferthink är cirka 100,000 kronor och då blir värdet på mellanriskhinken 500–700,000 kronor. Ska jag räkna in hela lägenhetens värde minus lånet till den hinken?

Jag kommer alltså inte ha något mer i den hinken än de pengar som är bundna till lägenheten. Hur ska jag tänka mig de 400–600,000 som inte får plats i den hinken. Vart hamnar de? De pengarna är också bundna i lägenheten och går inte att investera i fonder. När jag förstod att boendet skulle räknas med i hinkarna blev det plötsligt svårt med hinkarna, från att ha varit enkelt.”

JB: Så här tänker jag, återigen det kanske är någon läsare som har en bättre idé, och återigen det är en modell, alla modeller har begränsningar. Detta är en av begränsningarna. Så ett sätt jag vet vissa läsare gör, det är att de skippar boendet. Då är det löst. Andra läsare, som till exempel i detta fallet, det är svårt att säga vad som är rätt, så jag bara resonerar.

I detta fallet, om bostaden är värd 2,2 och man har lån på 1,1, det betyder att övervärdet är 1,1. Det betyder att mellanriskhinken är 1,1 miljoner, men den ska egentligen bara vara 700,000. Vilket är ett problem. Det problemet skulle man kunna lösa genom att belåna lägenheten, särskilt om man är ung och har bra jobb och ekonomi, då skulle man kunna belåna lägenheten och investera de pengarna. Det är inte alla som köper en lägenhet för 2,2 miljoner och 50% belåning. Tvärtom har de flesta 80% belåning. Så det är ett sätt att lösa det.

Andra kreativa hink-lösningar för boendet

JB: Ett annat sätt att lösa det är att säga att mellanriskhinken är vårt boende, sedan gör man allt sparande i den passiva hinken. Så man har inget sparande i kontanter i mellanriskhinken. Men då kan man fråga hur man fyller på bufferthinken och då skulle man kunna fylla på bufferthinken genom att låna upp 100,000 på lägenheten. Då kan man fylla bufferthinken om man har behövt ta ut de där 100,000. Så det är lite olika sätt. Mellanriskhinken ska alltså vara 5–7 gånger bufferthinken.

Nu har vi alltid en preferens för lågrisk/safe, men är man en ung person, och ung i detta fallet är faktiskt under 50, då är vi tillbaka på det där med full karriär fram till du är 50, sedan en drastisk risksänkning. Då kan man också argumentera att är man under 50 ska man inte ha någon mellanriskhink. Har man jobb och man klarar sig och man har sin bufferthink och man kan fylla på bufferthinken från sin lön, etc, då ska man ha så hög risk och så hög avkastning som möjligt. Då ska man köra passiva hinken. Det är ett sätt.

Å andra sidan, sover man då dåligt på natten för att man tappar 50% i den passiva hinken, som kan hända på 12 månader, då bör man ha med mellanriskhinken. Så det är personligt. Men grundregeln är att om man är ung då kan man ta högre risk. Och sedan att inte vara så fixerad vid att pengarna är låsta i huset. Utan man kan faktiskt använda huset som en, jag hatar att säga det, men som en bankomat.

Tyvärr är det många som har använt den som en bankomat i konsumtion, alltså bankomat för att köpa bil, för att resa, och så vidare. Men att låna 100,000 och ha ett bolån på kanske 1,5% och sedan investera och så vet man att långsiktigt så ger börsen då kanske 8%. Då är det värt den risken så att man kan tjäna mellanskillnaden. Återigen, man behöver veta vad man gör och inte överskatta sin risktolerans. Det värsta man kan göra är att investera, det faller, och så tar man ut dem. Alltså, att man freakar ut och man ska inte överskatta sin egen risktolerans.

Ombalansering i portföljen inför pensionen

Tittarfråga från Christoffer & LBG: ”Jag har 11 år kvar till pension, vi säger 65 år, har 85% global aktieindexfond, 10% kort räntefonder, 5% guld. När tycker du att man ska växla ner till mera räntefonder? Förmodligen lever man några år efter 65, så växla ner till 65 känns lite tidigt. Vad har du för åsikt?”

JB: Då vill jag återigen nämna den tumregeln. Antingen 10% i aktier per år man kan låta pengarna vara. Är det så till exempel att Christoffer tänker att de här pengarna behöver jag inte förrän jag är 75. Då kan man köra full karriär ända fram till att man är 65. Sedan kanske när han är 67, det vill säga det är åtta år kvar tills man ska använda pengarna, då börjar man sänka aktieandelen och öka räntan.

Sedan har vi också gjort ett helt avsnitt som heter ”Uttagsstrategier”, för det finns en massa tankar kring hur man kan plocka ut pengar. Hur mycket pengar kan man plocka ut från sitt kapital och fortfarande vara säker på att pengarna räcker? Detta måste man kolla så att man inte tar mig på face value, att om man har en 90/10-portfölj, som detta nästan är, då ska man kunna plocka ut typ 4% om året och fortfarande vara säker på att pengarna räcker i 30 år. Så det är också en variant. Allt beror på de andra omständigheterna. Hade det bara varit det här, då hade jag sagt 10% aktier per år du kan låta pengarna vara kvar.

CB: Tänk om man bara hade vetat så, nu har jag tio år kvar i livet. Och så har jag si och så mycket pengar. Härligt. Men vi vet ju inte det, så vi lämnar säkert någonting efter oss, förhoppningsvis i alla fall.

JB: Ja, det är ju också en återkommande grej som jag fortfarande jobbar på vid sidan av, att man gör en livsplan kring det där.

Vad skulle hända om alla investerade enligt index?

Tittarfråga från Holger: ”Jag har funderat lite på vad som skulle kunna hända om allt fler började investera i indexfonder. Om jag idag köper en indexfond så får jag ett genomsnitt av alla investerare som för det mesta är aktiva. Men vad skulle hända om alla investerade enligt index? Själv tänker jag att marknaden borde vara självreglerande. När andelen passiva investerare ökar så borde marknaden bli mindre effektiv och då blir det lättare för aktiva investerare att hitta bolag som är felvärderade, vilket får pendeln att vända tillbaka till aktiva investerares fördel. Vad har ni för tankar om det här, ni som investerar det mesta i indexfonder?”

JB: Jag tror att det bara är teoretiskt. Det skulle kunna ske, men det är helt osannolikt. Man började med indexfonder på 70-talet och vi har hållit på med indexfonder i 45 år och jag tror att vi är uppe i mellan 15-20% totalt. Sedan ska man dock säga att det har ökat med typ fyra gånger de senaste tio åren, alltså andelen människor som sparar i indexfonder.

Men grejen är att för så många aktörer i finansmarknaden finns det inget incitament att sälja indexfonder. Det kommer liksom aldrig hända. Rent teoretiskt då, om det skulle hände, då kommer precis det han säger ske. Då kommer pendeln slå över. Ett index är då till exempel en global indexfond är världens 2000 största bolag. Sedan har jag för mig att det finns typ 20,000 eller 30,000 bolag, så det betyder att det finns 28,000 andra bolag. Skulle alla pengar samlas till de här 2000 det betyder att då blir det mycket mer möjligheter i andra bolag vid sidan av. För att de får inga pengar.

Om alla bara ska köpa indexfonderna så kommer det vara andra bolag som blir förbisedda, och då kommer det finnas människor som hittar de här bolagen som är förbisedda och investera sina pengar i dem och få en bättre utkastning än de som investerar i indexfonderna. Eftersom de får bättre avkastning så kommer pengar flyttas från indexfonderna till de aktiva fonderna. Sedan kommer det hittas något jämbördigt läge.

Det finns fler index än det finns aktier

JB: De här aktiva och indexfonderna behöver varandra. Indexfonderna behöver ju aktiva förvaltare, som kan skapa den här jämnvikten på marknaden. När vi kommer se nästa börsnedgång så tror jag att många kommer lämna indexfonder av panik eller att man har trott att indexfonder är den heliga graalen, men indexfonder har också en massa problem inbyggt i sig. Jag tror att hedgefonder, marknadsneutrala fonder, de som har överlevt den här tuffa perioden, för de kommer få chansen att överprestera.

Jag tänker också att vi kommer ha en ny intervju med Henrik och Andreas från Coeli Global Selektiv, som är aktiva förvaltare. Jag tycker att detta är en superbra fråga att ta med dem. De av några är ju negativa till indexfonder, så det blir kul att höra deras resonemang. Så jag tror att det är ett teoretiskt exempel, men om det skulle hända så tror jag att man kommer hitta ett jämnviktigt läge där pendeln kommer att slå över. Vi är fortfarande långt ifrån att det är för mycket pengar i indexfonder. Sedan tror jag att det finns 40,000 index. Det finns fler index än det finns aktier.

Vi hade ju FikaTillsammans igår med Patrik som är VD på Lysa och jag tror han gick igenom att Lysa har typ två miljarder under förvaltning. Det låter sjukt mycket, två miljarder, men det syns inte ens på en sammanställning över kapitalet som de största fonderna i Sverige har. Amerikanska fonder kan ha 40 miljarder US-dollar. Alltså 400 miljarder under sin förvaltning, och det är en enskild fond, så nej, det dröjer länge till.

Hur kommer börsen att förändras av fondrobotarna?

Daniella: Hur kommer börsen att förändras av att robotarna tar över affärerna inom en nära framtid? Det går efter algoritmer och då spelar det ingen roll hur företaget går eller framtidspotential, det är bara marknadsrörelser som följs. Eller?

JB: Detta är ju det som man har pratat rätt länge om, med high frequency trading och sådant, och det var att robotarna tar över, etc. Men jag tror att det är samma som med den förra fråga, att det uppstår en balans. Först har de en edge, men sedan lär sig marknaden hur robotarna fungerar och då försvinner deras fördel. Institutionella investerare lär sig. Till exempel, varför jag tror jättemycket på indexfonder, det ska jag ta upp i ett annat avsnitt faktiskt, jag har funderat jättemycket på det här, är att för, när till exempel Warren Buffet eller Benjamin Graham, som är urfadern för investeringar. Han skrev så här investerar du framgångsrikt, du hittar bolag som har ett högre värde än aktiekursen.

För 60–70 år sedan så gick det att hitta sådana undervärderade bolag, men det går inte idag. För 20 år sedan så såg man att aktiva fonder var mycket bättre än vad de är idag, men idag är det så hög konkurrens, så det går inte att vara bättre. Det där har ju till exempel gjort att vi har dragit oss mot indexfonder, för vi säger att idag är indexfonder det bästa du kan göra som småsparare.

För 20 år sedan var inte indexfonder det bästa, för du kunde hitta investeringar som du inte kan hitta idag. Det går super fort. Sedan kommer det komma något nytt som skapar förändring, och så hittas ett nytt jämnviktsläge. Så jag är inte rädd för detta utan det är naturlig evolution.

Hur ställer ni er till REITs (Real Estate Investment Trust)?

Tittarfråga från Alexander: ”Hur ställer ni er till att investera i REITs (Real Estate Investment Trust)? Hur hade ni kombinerat ett sparande i REITs, med exempelvis Nybörjarportföljen eller Globalportföljen? Sist, om ni har någon favvo-REIT, förutom Vanguards, som ni en gång rekommenderade på bloggen, då den är säljstoppad hos både Avanza och Nordnet. Tack på förhand och grattis till avsnitt 100.”

JB: Jag är väl ganska positiv till REITs. Problemet är att jag kan inte så mycket och det jag kunde kan jag inte använda. Det är alltså fonder som investerar i fastigheter. Det är en fond som istället för att köpa aktier eller guld, så köper den fastigheter. Kommersiella fastigheter, vårdfastigheter, skolfastigheter, you name it. Det finns alltså fastighetsfonder som bara investerar i ålderdomshem i Kanada. Nu vet jag inte vad den heter, men jag har läst på ganska många forum att den är jättebra. Jag vet inte mer än så, jag vet inte ens vad den heter, vi äger inte den.

Jag är positiv till REITs för att det ger tillgång till ett nytt tillgångsslag. Vi pratar ju nästan alltid bara om aktier, räntor och ibland guld. Eller alternativa investeringar. Detta är att du får tillgång till en ny tillgångsklass, alltså det är en annan typ av investering. De här fonderna tjänar till exempel pengar på värdeökningen, på fastigheter, men också på hyrorna. Så det är lite annat djur. Det rör sig inte riktigt på samma sätt som en aktie, till exempel.

Problemet är som sagt att jag kan inte så mycket idag om dem och jag vet inte om någon bra spridning. Tittar du på vissa fondrobotar, som Better Wealth, de har ju med REITs i sin fondrobot. Lysa har valt att tacka nej till den. Jag tror att det var någon annan fondrobot som också hade dem. Så jag är positiv till tillgångsslaget, jag kan mycket väl tänka mig att man kanske på 5% har det, precis som guldet, eller kanske till och med 10% har det i er portfölj.

Jag känner inte att jag kan det tillräckligt bra för att våga rekommendera någon annan än den här Vanguard-fonden, som var riktigt bra, men den får man inte lov att köpa längre på grund av MiFID-reglerna. Om man redan hade köpt den så kan man fortfarande sälja den. Det är köpstopp, inte säljstopp.

Det kan mycket väl hända att det kommer tillbaka, när vi kan hitta någon som kan prata om det här. I Sverige så har vi Svenska Bostadsfonden, återigen alternativ investering, du kan förlora allt, är typ en REIT. Så positiv, absolut.

Hur ser Bolmesons aktiva hink ut?

Tittarfråga från Jakob: ”Hur ser er aktiva hink ut? Innehåller den vanliga aktier eller är det där ni har Better Globe och annat?”

JB: Ja till både och. Där har vi Better Globe, Trine, Savelend, Tessin, guld, fysiskt guld via BullionValut, Carros två Tesla-aktier, onoterade bolag, våra egna bolag, private equity, den skulle man egentligen kunna sätta i någon annan hink, men där har vi den. Private equity-avsnittet hade vi med Infrea, att man äger ett bolag vars affärsidé är att köpa upp andra bolag. Och så köper de bolagen för en värdering på fem gånger pengarna till exempel, så packar de ihop dem till ett fint paket, sätter det paketet på börsen, och samma bolag som var värt fem gånger pengarna blir värt tio gånger pengarna. Då har de dubblat värdet. Det var detta den metaforen när Infrea, när vi hade Tony här som är VD på Infrea, då han berättade att en hundralapp i hans plånbok var värt mer än en hundralapp i din plånbok.

Det heter private equity för att det är utanför börsen och det är privat kapital. Det är så höga trösklar. Vi kom ju med på kontakter och liksom goda vänner. Ja, det är väl det. Sedan har vi en del restgrejer också i den aktiva hinken. Vi försökte investera i en kycklingfarm i Uganda. Vi hade köpt kameler och getter och så vidare. Det är mycket roligt i den där, men periodvis har det varit för mycket. Det är det klassiska, att antingen har man för mycket pengar i bufferthinken, eller så är det den aktiva hinken. Vi har verkligen jobbat aktivt de senaste åren med att flytta pengarna till mellanriskhinken och den passiva hinken. Under 2018 och 2019 så tror jag mest vi har sålt i den aktiva hinken. Jag tror inte att vi har köpt någonting där, förutom Trine och Better Globe, som vi månadssparar i.

Stort tack till er alla

Tack för alla de här frågorna. Fick du inte med din fråga, så kommer det fler avsnitt med sådana här frågor. Vi har ett helt avsnitt som kommer vara dedikerat åt frågor vi har fått som inte handlar om ekonomi. Det kan också vara lite spännande. Vill man hänga med oss i framtiden, tryck på prenumerera i din podd-spelare, eller på YouTube här, tryck på prenumerera på kanalen.

Gå in på RikaTillsammans.se så kan du anmäla dig till nyhetsbrevet högst upp. Det kommer typ en gång i månaden. Sedan på Facebook skriver jag då och då. Många av de här frågorna kommer faktiskt från Facebook, så det är jättekul. Återigen, tack till våra Patroner eller de som stödjer oss via Patreon. Det är ett sätt för er som tycker att vi gör ett bra jobb att sponsra oss, genom till exempel en summa motsvarande en fika eller kopp kaffe. Det gör det möjligt för oss att skippa reklam och göra kostnadsfria avsnitt.

Som det här avsnittet, rent ekonomiskt, om man bara ska isolera detta så är det ren förlust. Vi har produktionskostnad, vi har transkriberingskostnad. Det var tydligen en fråga på FikaTillsammans, ”Hur gör de med transkriberingen? Är det en dator eller gör de det själva?” Det är Elin, så tack Elin, som transkriberar alla våra avsnitt. Sitter och lyssnar och skriver ner ord för ord, sätter rubriker och redigerar. Detta gör hon varje vecka för oss, så hon är grym.

CB: På Patreon, kan jag tillägga, det finns roliga grejer man kan stödja där. Inte bara oss, utan där finns det också konstnärer och andra bloggar och så där. Det är ett etablerat sätt. Man kan kolla på Patreon.com/RikaTillsammans.

Information om kommande avsnitt

JB: Det är också många läsare som har bett oss att berätta i förväg om kommande avsnitt. Så nu kan vi avslöja, vi har en före detta VD från en stor svensk mäklarfirma, som då kommer vara med i podden. Vi kommer prata om boende, bostadsrätter, banklån, mäklarbranschen…

CB: Det kommer vara jättespännande också för att det har varit mycket i media kring det här med bostadsrätter och ekonomin i det. Det är alltid rolig med någon som kan ärligt titta tillbaka på något vis.

JB: Sedan har vi redan varit inne på att Jimmy ”Astillion” kommer prata om FIRE och hans sätt och hur han tänker. Han kommenterar på varje YouTube-avsnitt, så tack Jimmy, shout out där. Sedan bokade jag in Henrik och Andreas från Coeli också på ett läsartips, någon som bad oss att bjuda tillbaka dem. De förvaltar den där Coeli Global Selektiv. Så är det att du har frågor, skriv dem i kommentarsfältet eller skicka med e-post, så kommer vi ta upp det, helt enkelt.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då gillar du nog även:


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

23 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej. Tack för lite omnämnande av P2P! Jag tycker fortfarande det finns en del frågor. Jag menar att det verkar så attraktivt idag att ha 5-7% säker avkastning som alternativ till börsen. Skatten är högre det förstår jag är en sak som talar emot. JB du skriver att ett problem är företagsrisken och att man kan förlora ALLA pengar. Jag förstår inte hur det skulle gå till. Jag förstår hur det gick till i fallet Trustbuddy, men idag? Hur ser ett sådant scenario ut? Borde man inte isf kunna spä ut bolagsrisken genom att ge lite pengar till alla stora P2P aktörer. Tjänsten bolagen erbjuder är ju väldigt likartad. En ”P2Pfond” m typ m 4-5 konton hos lika många bolag. Det måste ju minska bolagsrisken avsevärt. Skulle det kunna vara så att i framtiden med lite statistik på detta kommer P2P att betraktas som en mycket säkrare investering. Idag gör vi inte det för vi har Trustbuddy i närminnet och saknar längre historik. Tacksam för mer synpunkter på detta!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Göran
    1. Vit pil

      Efter ha läst boken ”The Big Short” har jag svårt att inte dra vissa paralleller. Där paketerade man en massa lån i en obligation vilket skulle göra det hela riskfritt eftersom inte många kunde sluta betala samtidigt. Nu tror jag att dessa upplägg kanske var betydligt mer förrädiska men risken ligger alltså i att vi får en ekonomisk kris i Sverige. Då kommer inte bara enstaka utan troligen många att inte längre kunna betala sina lån. Det medför alltså att man går från att ha en säker och stabil avkastning till snabbt ökande förluster. I den mån det finns en andrahandsmarknad kommer den också troligen att bli ganska illikvid i så fall.

      Detta är alltså inget troligt scenario på kort sikt men ändå den anledning att man nog ska vara försiktig att lägga för stor andel av det totala sparandet i detta.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  2. Vit pil

    Varför sålde du Frejas aktier? Var det inte hon som hade koll och var ”in charge”?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Vi skiljer på sparandet till barnen och barnens sparande. Barnens sparande – i det här fallet månadens aktie – har hon kvar (och överpresterat mot börsen :-). Eller så missuppfattade jag din fråga. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej!

    Jag försöker likt ”hinkkaos” få struktur på mina hinkar men det är inte helt enkelt. Jag är 30 år gammal och bor i hyresrätt och har inte speciellt stora utgifter, faktiskt så att jag hamnade på ”minusbudget” eftersom min inkomst på a-kassa skulle vara större än mina garanterade utgifter. Jag bestämde mig ändå för att ha en budget på 20 000 för att vara på den säkra sidan men då blev det ju relativt låga siffror på ”mellanriskhinken” som jag redan har ihopsparat. Förstod på avsnittet nu som att det för mig kanske är bäst att skippa mellanriskhinken helt och istället fokusera på passiv hink?

    Det jag har svårt för är dock hur jag ska tänka angående pengar som jag kan behöva på en lite kortare tidshorisont. Jag har nu satt upp vad jag kallar 5-årsportfölj och 10-årsportfölj eftersom jag t.ex. om cirka 5 år (2024) tänker att jag skulle vilja ha pengar till bröllop och bröllopsresa på ca 200 000 kr. Även 10-årshinken tänker jag ska uppgå till 200 000 kr även om jag inte har något konkret sparmål för den ännu. 5-årsportföljen är en nybörjarportfölj med 70/30 fördelning och 10-årsportföljen har jag i Lysa med 76/24 fördelning. Utöver dessa portföljer (som jag tänkt är min mellanriskhink) har jag en pensionsportfölj med 90/10 fördelning som jag tänker är min passiva hink. Där jag försöker spara allra mest, just nu lägger jag 550 kr till 5-årsportfölj, 1700 till 10-årsportfölj och 2750 till pensionsportföljen per månad. Månadssparandet för 5 och 10 årsportföljerna är uträknade för att de ska innehålla 200 000 kr om 5 respektive 10 år (har redan en del sparat i dem). När jag lyssnar på svaret på Kristoffers fråga tolkar jag det dock som att jag borde ändra aktie/ränta-fördelningen på min 5-årshink till 50/50 eftersom jag tänker att jag ska plocka ut pengarna om 5 år? Och sen fortsätta minska aktiedelen 10 % för varje år jag närmar mig 2024? Eller vore det smartare för mig att skippa mellanriskhink helt och istället ha alla pengar i pensionsportföljen och plocka ut 200 000 kr från den år 2024 och på samma vis 2029?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Amanda
  4. Vit pil

    Vem är inkluderad i ”Sveriges befolkning” när du nämner var man ligger vid olika inkomster?
    Om det är var och en, så typ småbarn. Eller är det de som har en beskattningsbar inkomst?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Brian
    1. Vit pil

      Befolkningen i åldern 18-64 år. Återkommer med en graf snart.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Angående solkraft, gillar verkligen det men ert exempel är fel.
    8% avkastning är bra, MEN ni måste räkna IRR på investeringen, då restvärde på installationen rimligtvis inte är samma som investeringen.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Krall
  6. Vit pil

    inom MR branschen räknar vi på reell köpkraft när jämför individers ekonomi/ inkomst globalt.
    Eftersom man i Sverige har totalt 94% system skatteuttag…dvs att utslaget på 1 år kommer 94% av din inkomst gå i skatt på något sätt ( om du är arbetare….som företagare är skatten högre) så är det de 6% på bruttolönen du skall jämföra med andra på global nivå. De mest lågbetalda arbetarna i Indien har en reell köpkraft på ca 1000 kr i månaden och en svensk arbetare ca 3350 kr månaden (ca 21 kr timmen). Samordnade inköp som tex. systembolaget är en faktor som också påverkar mycket varför man brukar säga att en svensk arbetare har en reell köpkraft som är ca 4-5 ggr högre än världens fattigaste….mer än så är det inte.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    thomas leion
    1. Vit pil

      Du får gärna förklara hur du kommer fram till dessa siffror. De pengar jag får in varje månad som inte går till sparande utan går till konsumtion betalar jag 25 % moms på (dvs 20 % av beloppet är skatt). Skatten på drivmedel är betydligt högre men det är en relativt liten del av de totala utgifterna.
      Jag har svårt att komma fram till något annat än att min reella köpkraften skulle hamna på betydligt över 10000 kr utan att gå inpå några detaljer om månadslön och kommunalskatt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  7. Vit pil

    Tack för bra klargörande kring REITs, har de som en relativt stor del i min portfölj (https://10arsplanen.blogspot.com/p/portfoljen.html) så uppskattar det. Har självklart läst på mycket själv men tog ändå till mig ännu mer som gör mig än mer trygg i mina investeringar.

    Allt gott!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    10årsplanen
    1. Vit pil

      @10årsplanen.

      Hittar inga REITs i listan för din portfölj?

      En REIT är inget va lift fastighetsbolag, inte heller en fastighetsfond som det lite missvisande benämns som i podden. Det finns ett robust regelverk kring REITs, vilket delvis omskrivs i en kommentar längre ner.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Rasmus
      1. Vit pil

        Hej Rasmus, jodå. Kika in Northwest Healthcare exempelvis så hittar du ett exempel.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        10årsplanen
  8. Vit pil

    Angående att ha samma investeringsstrategi oavsett belopp så är min tanke att man alltid ska se till % och inte till kr. Så länge som man går lika eller bättre än index i % så kan man vara nöjd oavsett om börsen går upp eller ner. Det säger något om prestationen, det gör inte antalet kr…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Petter
    1. Vit pil

      Personligen tycker jag inte om att bedöma ”prestationen”. Att spara/investera är inte en tävling där den som får högst avkastning vinner. För mig är det viktigare att få en god avkastning utan att ta alltför stor risk. Nyttan av att potentiellt optimera avkastningen överväger inte oron om risknivån är för hög.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  9. Vit pil

    Angående frågan om alla hade investerat enbart i index fonder.

    Förvisso väldigt hypotetiskt och kommer aldrig hända men om det hade hänt så hade alla andra aktier kraschat totalt och landat på 0kr i värde. Man hade inte hittat en jämviktsbalans, och det hade inte gått att hitta aktier bland de som inte låg i något index som var ”felvärderade”. Inget är felvärderat om det inte finns någon annan som vill köpa det, marknaden styr.

    I ett sådant scenario, där alla enbart hade velat ha indexfonder hade allt som låg utanför inte haft någon efterfrågan, därmed hade man kunnat leta sig sönder och samman och hitta bra företag men så länge ingen vill köpa aktierna så spelar det ingen roll. Hade någon lämnat index så hade det varit annorlunda, men det verkar inte vara hans fråga.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Markus
    1. Vit pil

      Sant! Det tänkte jag uppenbarligen inte på.

      Jag såg faktiskt siffror efter att jag spelat in att i USA ligger andelen indexfonder, trots en fördubbling, på ca 35 procent av kapitalet i fonder.

      Det är dock fortfarande bara en mindre andel av alla värdepapper. Källa: The fund industry in charts

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Eftersom vissa aktier har aktieutdelning så kommer det alltid finnas personer som är intresserade av dessa aktier även om de ligger utanför alla index. För varje krona aktiens värde sjunker stiger direktavkastningen. Till slut når man en så attraktiv nivå att många blir intresserade. Vem köper inte en aktie med 50% direktavkastningen. Därför kommer aldrig aktier med aktieutdelning bli värdelösa.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Anders
    2. Vit pil

      Om vissa aktier ignoreras kommer de att bli mer köpvärda. Det faktum att småbolag generellt har haft en bättre utveckling än de stora indexen kan ha att göra med detta förutom att dessa också har en högre risk.
      Ser man på t.ex. Lysa följer de inte bara ett index utan flera och får därför en bredare exponering. Skulle indexfonder bli ännu mer populärt skulle det finnas ännu mer anledning att bredda exponeringen och det är ju lättare att göra det (utan att öka risken) genom att köpa olika indexfonder än att köpa ett mycket stort antal enskilda aktier utanför indexen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  10. Vit pil

    Angående frågan och Jans kommentar om ”alla investerar in index” att det skulle dyka upp aktier som då inte ingår i index och då kan stiga som en raket. Rent teoretiskt, ja, men så skulle det ju inte bli. Om alla investerade i index fonder skulle det innebära att samtliga hade 100% index och ingen ville äga något utanför det. Även om man då hittar något som är teoretiskt sätt felprisat eller har bättre potential spelar det ju ingen roll för det förutsätter att någon annan vill köpa det och om då alla andra har indexfonder 100% vill ju ingen köpa något annat.

    Om nu alla vill köpa 100% indexfonder skulle alla aktier som ej låg inom index störtdyka och krascha på noll. Finns ingen efterfråga då längre ju.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    markuslindell
    1. Vit pil

      När de gäller ”alla investerar i index” så har vi fortfarande delen med utdelning. Säg att ett bolag presterar betydligt mycket bättre än ”index” då skulle ju deras utdelning sett till aktiekurs kunna skjuta iväg och bli flera 100% av aktiepriset. Så om de mot all sannolikhet vore så att ingen ville betala mer än aktiepriset så betyder ju de att du kan göra otroliga aktieaffärer genom att bara titta på utdelning.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jimmy
  11. Vit pil

    Jan, ingenjör som du är, ”femdubbla” verkligen?? ;)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  12. Vit pil

    En REIT är en aktie. Vad som är speciellt med en (amerikansk) REIT är att den måste dela ut minst 90 procent, vilket ofta brukar betyda att det blir en massa nyemissioner hela tiden. Det behöver inte vara fastigheter, men är oftast det.

    Jämförelsen med Svenska Bostadsfonden haltar lite, tycker jag. Dessa delar inte ut så mycket, utan en stor del av av avkastningen där realiseras när fonden löper ut. Men apropå Svenska Bostadsfonden så är jag jäkligt sugen på dem, så det vore intressant att höra mer om dem. Kanske en intervju?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Joel

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.