En bubblas uppgång, olika faser och krasch
De olika faserna i en marknadsbubblas liv
En bubblas främsta kännetecken under själva bubbelfasen är eufori och att allt tvivel är som bortblåst. Insikten om att det faktiska värdet inte motsvarar det nuvarande priset, saknas. Det är dessutom först i efterhand man kan enas om att det faktiskt var en bubbla.
Via bloggen och mina föreläsningar får jag en hel del frågor kring om vi har en bubbla på bostadsmarknaden och på börsen. Jag är personligen av åsikten att vi har en bubbla på båda ställena. Jag har däremot haft fel om den svenska bostadsmarknaden i snart 10 år, vilket Sydsvenskan också uppmärksammade i en stor artikel eftersom jag har valt att bo i en hyresrätt.
Jag håller på med en kommande artikel om potentiell börsbubbla också, men i väntan på den vill jag använda den här artikeln till att definiera en bubbla och dess egenskaper. Den här artikeln bygger på forskning som Dr Jean-Paul Rodrique har gjort. Han blev känd framförallt 2008 för den ovanstående bilden som visar finansiell bubblas olika faser. Översättningen till svenska är min egen.
Allmänt om en marknadsbubbla
”Pris är vad du betalar, värde är vad du får.”Warren Buffet
Ordet ”bubbla” i ett finansiellt sammanhang hänvisar ofta till en situation där priset du betalar för en tillgång är väldigt högt i förhållande till det faktiska och fundamentala värdet. Ett av de mest absurda exemplen i historien är där priset dramatiskt har ökat – utan någon som helst koppling till verkligheten – var under 1630-talet i Holland under den så kallade ”Tulpanbubblan”. Det sägs att en tulpanlök då kunde vara värd – två vagnlaster vete, fyra vagnlaster råg, fyra feta oxar, åtta feta grisar, tolv får, två säckar vin, fyra tunnor öl, två ton smör, 453 kg ost, en säng, en kostym och en silverkopp.
Vi behöver själva inte titta 400 år bakåt för att hitta en bubbla, utan vi har själva haft två riktigt stora på 2000-talet – IT-kraschen 2001, finanskrisen 2008 och en hel del mindre, nu i våras 2014 Bitcoin-bubblan. Bubblor kommer och går och är inte en följd av det kapitalistiska systemet, utan snarare en konsekvens av oss människor och vårt känslomässiga agerande. I grunden hur vi styrs av våra känslor kring girighet, rädsla och viljan att tillhöra.
Det alla bubblor har gemensamt är att de brukar resultera i spektakulära krascher. Det sker precis på samma sätt idag som det gjorde 1637 när tulpanerna tappade över 90 % av sitt värde på bara några månader. Problemet är förnekelsen under hela tiden som bubblan byggs upp och det är många gånger först i efterhand som den stora majoriteten ens kan enas om att det faktiskt var en krasch.
Fas 1. ”Smygfasen”
En bubbla inleds alltid av den första fasen och så kallade ”Smygfasen” (eng. ”stealth phase”) där någon slags förskjutning äger rum. Det kan vara människor som ser en påbörjad men ännu oprövad trend t.ex. demografisk, teknologisk eller annan innovation. Exempel är automatiseringen som nya IT-system och Internet medförde i slutet av 90-talet, räntesänkningarna runt 2003 (grunden för bostadsbubblan) eller den kommande trenden inom hälsovård (då vi blir allt äldre) där t.ex. Investor positionerar sig stort samt eventuellt guld och silver.
Unden smygfasen är det mest de s.k. ”smarta pengarna” som investerar. Det brukar vara människor som generellt anses vara mycket erfarna, välinformerade och ”i loopen”. Under smygfasen görs dessa investeringar i stor försiktighet och ofta under radarn för media och allmänhet. Efterhand som man förstår det fundamentala principerna och värdena, tenderar följdinvesteringarna bli större och större vilket ökar värdet. Även om värdet ökar tenderar priset vara i paritet med det underliggande och fundamentala värdet.
Fas 2. ”Uppvaknandefasen”
När investeringarna blir större och större blir det svårare att hålla dem under radarn (även om media inte vaknar än på ett tag). Nya investerare som tar rygg på de ”smarta pengarna” börjar också investera och de institutionella placerarna (t.ex. pensionsfonder, riskkapitalbolag etc) hänger på. Det gör att priserna ökar, för första gången mer än det fundamentala värdet.
I den här fasen brukar ofta de första investerarna gör vinsthemtagningar, för att täcka åtminstone den initiala investeringen. Här kan då också den första ”björnfällan” äga rum. Björnfällan är en temporär nedgång som fångar de som är mest negativa till tillgången (och som gjort vinsthemtagningar för tidigt). När de väl insett att de gjort fel, skyndar de sig att ta position igen samtidigt som vissa av de första investerarna tar nya positioner eftersom risken har minskat.
Det brukar ofta leda till att ”nischmedia” såsom t.ex. bloggar eller vissa specialiserade nyhetssajter får nys om tillgångssorten och att den har börjat skapa nya förmögenheter.
Fas 3. ”Bubbelfasen”
I den tredje bubbel- eller den så kallade ”maniska” fasen börjar alla märka att priset går upp. Allmänheten hoppar på vad som börjar kallas ”en-gång-i-livet-möjlighet”. Det är nu som investeringar i fastigheter går från att vara något som Hans Wallenstam, Erik Selin, bröderna Pålsson eller Roger Akelius gör, till att vem som helst ska göra samma sak. Aftonbladet hakar på trenden och plötsligt så myntas begrepp som att ”göra bostadskarriär”.
Att äga tillgången blir nu plötsligt en ”no-brainer” och den linjära mentaliteten går igång. Framtida priser är direkt följd eller en linjär extrapolation av historiska priser – vilket naturligtvis inte är logiskt eller ens sant. Men drivkraften i den här fasen är inte logik utan snarare bara känsla. Framförallt girighet och tillhöra-känslan – man vill inte vara den som står utanför. Det är dessutom svårt att stå utanför eftersom alla andra har ju hoppat på tåget och man blir idiotförklarad när man inte gör som alla andra.
Den ologiska följden blir att ju mer pengar som kommer in, desto högre blir prisnivåerna. Ju högre priset blir, desto mer pengar kommer in. Gång på gång. I det här läget har de flesta institutionella investerare och smarta pengar dragit sig ur. Det blir svårare och svårare i det här skedet att hitta objektiva röster om tillgången eftersom många är ”commitade” (åtagna) till investeringarna och har ett egenintresse i att värdet upprätthålls.
Vanliga privatpersoner tjänar pengar, anekdoter berättas och folk blir förmögna på pappret. Girigheten ökar i intensitet. Nya spelare, som inte har egen erfarenhet av marknaden kommer in. Tillgången värderas inte längre fundamentalt utan efter tillgängligt kapital. Särskilt de nya spelarna använder alla tillgängliga verktyg – framförallt hävstång och skuldsättning. Entusiasmen flödar.
Om bubblan är kombinerad med lättillgängliga lån och krediter, leder det till att bubblan kan fortsätta längre än vad många tror eller tycker är rimligt – och det slår hål på de sista objektiva rösternas argument om att situationen är ohållbar. Vid något tillfälle nås toppen och argument som ”Det är annorlunda nu!”, ”Det är den nya ekonomin!” eller ”Det är ett nytt paradigm med nya spelregler som gäller nu!”.
Det är ofta här bubblans topp nås – euforin, girigheten och självförnekelsen är på topp.
Fas 4. ”Kraschfasen”
Vid ett ögonblick av eftertankens kranka blekhet inser alla (ungefär samtidigt) att situationen är annorlunda och att något inte stämmer. Eftersom en bubbla är, vad vi fysiker kallar för, ett komplext system går det inte att förutsäga vad den utlösande faktorn är. Det är ungefär som med en lavin, den utlöses av en enda snöflinga men det är helt omöjligt att förutsäga vilken snöflinga det kommer att vara eller vilken det var.
Förtroendet och förväntningarna får sig en rejäl törn – men inte utan att många hävdar (förnekar) att det bara är något temporärt. Några tror på det under en kortare tid, men de flesta försöker göra sig av med sina tillgångar. Det kan till och med ge upphov till en så kallad tjurfälla om en rekyl äger rum. Problemet är att där inte är någon som vill köpa, eftersom de flesta med pengar förväntar sig att priserna ska falla.
Rädslan tar nu överhanden och det blir full panik och kapitulation. Korthuset kollapsar under sin egen vikt och de sista in på marknaden (ofta allmänheten och de yngre) står där med svarte petter i hand, med en tillgång som snabbt minskar i värde. Hastigheten som priserna faller är många gånger betydligt högre än hastigheten då tillgången ökade i värde.
Eventuellt belånade investerare kan inte längre betala sina räntor och skulder, vilket leder till en ny massiv säljvåg. Det är inte ovanligt att pendeln slår över helt och hållet till andra sidan och plötsligt blir tillgången ”värsta-möjliga-investeringen-man-kan-ha”. Det leder till en överreaktion åt andra hållet där tillgången plötsligt får ett pris under sitt faktiska värde. De smarta pengarna som har suttit på sidlinjen sedan toppen ser det här ofta som en möjlighet och hela processen börjar om från fas 1 igen.
Slutord
Samtidigt vill jag också påpeka att en krasch sker sällan över en natt. En bubbla som kraschar tar ofta flera månader, även om det i efterhand ofta upplevs som kortare tid. Det är t.ex. inte ovanligt att i fas 4 så kan det stora dramatiska tappet ske på några månader och sedan fortsätter priserna sjunka i ytterligare ett par år beroende på tillgångslag. Reinhert & Rogoff skriver i sin bok ”Annorlunda nu”:
On a peak-to-trough basis, real housing price declines average 35 percent stretched out over six years, while equity price collapses average 55 percent over a downturn of about three and a half years.
Det är alltså inte att man åker iväg en vecka och kommer hem och bubblan är kraschad. Om man är förberedd så kan dessutom en krasch vara ett fantastiskt köptillfälle – om man inte hoppar in för tidigt (se tjurfällan i diagrammen). Förmodligen är det att vänta ytterligare ett år när man blir sugen efter en krasch.
Jag kommer framgent att skriva lite mer om de olika bubblor som jag tror pågår just nu och var min tro är att vi befinner oss. I korthet tror jag att vi definitivt är i Fas 3 när det gäller den svenska bostadsmarknaden. Det är bara att gå på en visning och höra snacket samtidigt som politikerna försöker göra allt i sin makt som inte innebär politiskt självmord för att stävja den. Exempel på det är amorteringskrav, begränsningar i hur stor andel av lån får vara rörliga, lagstiftning om att banker inte får ta över lån bara för att säkerheter minskar i värde så länge räntan betalas etc.
Relaterade artiklar och källor:
- Intervjuad i Sydsvenskan kring mitt val att bo i en hyresrätt
- Recension på boken ”Det är annorlunda nu”
Externa källor:
- Wikipedia – ”Tulip Mania”
- Investopedia – ”The stages of a bubble”
- Hofstra University – ”Stages in a bubble”
- Cornucopia – ”En bubblas anatomi”
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
