RikaTillsammans-portföljen – ett sparande som alltid ska gå plus

En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back

Målet med RikaTillsammans-portföljen är att på årsbasis alltid gå plus och skydda dina pengar mot förlust. Något som den har lyckats väldigt bra med. Sedan 1978 har den bara gått back fem gånger. De senaste 20 åren, har den som mest gått back med 2,98 procent, trots en IT-bubbla och en finanskris med förluster på -40 % till – 80 %. Fokus är en bra avkastning till en låg risk, skydda och bevara dina pengar, ge dig sinnesro, lugn och en trygghet. Dina pengar kommer att må bra oavsett vad som händer på marknaden. Sedan 2014 har min variant gått +65 % till en lägre risk än en aktieportfölj.

RikaTillsammans-portföljen är faktiskt den portfölj som jag har haft mina pengar i längst. Jag började spara i RikaTillsammans-portföljen för många år sedan när jag blev rekommenderad boken ”Fail-Safe-investing” av Harry Browne. I boken, som är väldigt läsvärd än idag trots att den är 20 år gammal, argumenterar han för att alla borde ha ett sparande som gör dem finansiellt trygga oavsett vad framtiden för med sig. Föga förvånande tilltalade det mig som inte gillar risk. Särskilt eftersom den var en bra lösning på mitt problem att balansera risk och avkastning.

Ett misstag som jag har gjort, fortfarande gör till viss del och ser andra göra är att ligga fel i risk. Majoriteten av alla jag träffar har antingen alldeles för lite risk eller alldeles för mycket risk. Båda är lika fel. Om man har för lite risk (t.ex. pengar på bankkontot), riskerar man en situation där pengarna ta slut och inte räcka till. Det går inte att spara ihop alla de pengar som behövs för t.ex. en pension utan att investera dem, få avkastning på dem och utnyttja ränta-på-ränta-principen. Extra svårt blir det när man dessutom blir motarbetad av inflationen som urholkar värdet på pengarna (ca 30 % på 20 år).

Det andra misstaget som ofta förekommer hos dem som sparar i t.ex. aktier är att man har för hög risk. Risken man löper är att man förlorar de pengar man har tjänat och får samma resultat som den som inte sparat – pengarna tar slut och räcker inte till. Många jag pratar med säger att de har spridit riskerna eftersom de har olika aktier eller olika aktiefonder. Problemet är att hur olika aktier och aktiefonder än man väljer, så har man inte diversifierat på riktigt. Alla pengarna är ju fortfarande utsatta för ”aktierisken”.

En portfölj man inte behöver oroa sig över

Forskningen är tydlig med att det som ger mest pengar över tid är att spara i aktier. RikaTillsammans-portföljen är inget magiskt undantag, det är en portfölj som över tid kommer att gå sämre än en portfölj med en hög aktieandel. Problemet med vinstmaximering och en total exponering mot aktier är att lika mycket som de kan öka i värde, lika mycket kan de falla. Det är inte ovanligt att en aktieportfölj kan och bör tappa hälften av sitt värde minst två gånger under en 15 års period.

Mängder av studier och empiri har gång på gång visat att i dessa nedgångar freakar småspararna ut och säljer av sina tillgångar. De upplever aldrig den där vinstmaximeringen som de bestämde sig för i goda tider. Ett fantastiskt exempel är fonden Magellan som mellan 1977-1990 var en av världens bästa och största fonder under ledning av legenden Peter Lynch. Under 13 år ökade värdet från 1 000 kr till 27 000 kr – en ökning på 2 700 %. Ändå lyckades den genomsnittlige småspararen förlora pengar. Hur lyckas man förlora pengar i något som ökar med 27 gånger i värde på 13 år om det inte är för känslomässigt irrationellt beteende (läs: freaka ut)?

Harry Browne identifierade det här problemet redan för 50 år sedan. Hans lösning var en portfölj som skulle skydda mot de stora förlusterna samtidigt som den gav en bra avkastning. Han kallade sin portfölj för ”Permanent portföljen” för att det var just en portfölj man skulle kunna ha permanent. Det var en portfölj som man skulle sätta upp i ett engångsjobb och sedan kunna glömma bort. Den skulle prestera oavsett vad som händer på marknaden. Hans åsikt var att man inte skulle behöva oroa sig för sitt sparande och sin portfölj. Så här mer än 40 år senare så har den bestått tidens tand väldigt väl som artikeln kommer visa.

Ett komplement och inte en ersättning

Innan vi går in på detaljerna kring Permanent Portföljen och min variant av den i form av RikaTillsammans-portföljen, är det viktigt att påpeka att den är ett komplement. Jag ser den inte som en ersättning för nybörjarportföljen eller globala barnportföljen som jag skrev om i avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. Det bör fortfarande vara basen i ditt sparande eftersom det har mest solid vetenskaplig och historisk grund.

Det är dessutom ett betydligt enklare sparande att komma igång med än RikaTillsammans-portföljen. De portföljerna kan du bokstavligen starta på 15 minuter med ett par klick hos en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk). Att sätta ihop RikaTillsammans-portföljen är något mer komplicerat och kräver en större förståelse för vad och varför man gör något. Det är därför jag rekommenderar att se det här mer som en inspiration och en möjlighet att överväga, snarare än en uppmaning att ”göra så här” som i avsnitt #99.

En annan försvårande faktor är att det i Sverige inte riktigt är möjligt att sätta ihop en ren Permanent Portfölj hundra procent enligt teorin. Vi har nämligen inte tillgång till alla de fonder som krävs. Vissa finns helt enkelt inte och andra kommer vi inte åt på grund av lagstiftning eller de helt enkelt inte erbjuds. RikaTillsammans-portföljen är helt enkelt min personliga implementation och sätt att hamna så nära teorin som möjligt.

Särskilt när det gäller det här avsnittet är det viktigt att vara medveten om att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Bara för att portföljen har gått bra historiskt betyder inte att den kommer att göra det igen. Även om portföljen har skyddat extremt bra under mer än 40 år så kan du förlora pengar i den, i värsta fall alla pengarna, precis som i alla investeringar. Artikeln är inte finansiell rådgivning utan ska ses som allmän information, inspiration och jag rekommenderar att läsa böckerna i litteraturlistan i slutet av artikeln. Mer info finns i villkoren.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
Senast uppdaterad: 2021-04-02

Sammanfattning av RikaTillsammans-portföljen

RikaTillsammans-portföljen maximerar inte avkastningen. För att vara supertydlig, det här är inte en portfölj som ska maximera avkastningen. Tvärtom är det här en portfölj som ska minimera risken för förlust. Målet är att portföljen ska gå plus varje år. Det kan den göra på bekostnad av att avkastningen över tid inte blir lika hög som för en ren aktieportfölj. Å andra sidan bygger teorin om en ren aktieportfölj på det ibland felaktiga antagandet om att man har den psykiska styrkan att sitta genom en nedgång på upp till -50 procent. 

Diversifiering – när det inte fungerar. De vanligaste misstagen som småsparare gör när det gäller diversifiering (=sprida riskerna) är att man tror att man är diversifierad när man inte är det egentligen. Man har för mycket risk i samma tillgångsklass eller har tillgångarna i portföljen exponerade för samma typ av risk. Ett annat vanligt misstag är att man bygger sin diversifiering på felaktiga antaganden om korrelation då dessa ändras kontinuerligt. Slutligen är det väldigt vanligt att man inte har några reala tillgångar såsom guld, fastigheter eller råvaror i sin portfölj. Även kontanter och korta räntefonder saknas ofta.

Få professionella förvaltare av institutionellt kapital har mer än 50 % aktier. Min upplevelse är att de flesta småsparar har i princip bara aktier i sitt sparande. Det är en intressant kontrast mot professionella förvaltare för t.ex. Nobelstiftelsen, Harvard och andra som sällan har mer än 50 procent aktier i sina portföljer. En bra fråga att ställa sig är: hur kommer det sig?

Alla ekonomiska klimat kan beskrivas i form av tillväxt/recession och inflation/deflation. Precis som väder kan beskrivas i form av varmt/kallt och torrt/fuktigt kan man beskriva de flesta ekonomiska klimat i form av tillväxt/recession och inflation/deflation. Tillväxt är när ekonomin växer, recession är när ekonomin krymper, i inflation minskar pengar i värde och under deflation ökar de i värde. 

Fyra ekonomiska klimat + fyra tillgångsslag = briljant diversifiering. Kombinerar man dessa fyra kombinationer av ekonomiska klimat med de fyra tillgångsslagen – aktier, korta räntefonder, långa räntefonder och guld – får man en riktigt bra diversifiering. I tillväxt när företagens vinster ökar går aktier bäst, i recession går korta räntefonder minst sämst, i inflation mår guldet riktigt bra och i deflationsscenario går långa räntefonder väldigt bra. Genom att kombinera dessa fyra tillgångsslag, 25 % procent i varje del, får man en stabil, simpel och säker portfölj.  

De viktigaste egenskaperna. Portföljen ska med stor sannolikhet (1 år: ca 83 %, 5 år, 99 %, 10 år: 99,99 %) ge en positiv avkastning varje år. Sedan 1978 har den bara gått back 5 år. Den största nedgången de senaste 41 åren har varit -5 % (1981). Under IT-bubblan gick portföljen plus och under finanskrisen backade den bara med -2.0 % mot det breda börsindexets -37 %. Sedan hösten 2014 har min variant gått +43 procent enligt Shareville (annonslänk).

Förslag på upplägg 2021. Nedan följer vår variant för RikaTillsammans-portföljen för 2021. Du kan läsa mer om motiveringen i artikeln ”Ombalansering 2021” som sammanfattar den långa diskussionen i forumet.

RikaTillsammans-portföljen 2021. Fördelning: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Avgift: 0.17 %
RikaTillsammans-portföljen 2021. Fördelning: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld. Avgift: 0.17 %

Jag tycker att Harry Browne även sammanfattade det väl med sina egna ord:

”You don’t need a money manager. Investing is complicated and difficult only if you’re trying to speculate and beat the market. To keep what you have requires only a simple understanding of the basics of investing. You can set up a worry-proof portfolio for yourself in one day—and thereafter you need only one day a year to monitor it.”

Harry Browne

Det går helt i linje med mina egna tankar om att automatisera saker och göra jobbet en gång medan man får betalt många gånger.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Min spaning om höga aktieexponeringar

Ett faktum som har fascinerat mig de senaste fem åren är alla dessa rekommendationer kring höga exponeringar mot aktier och aktiefonder. Min upplevelse är att intresse för ekonomi och sparande är väldigt högt, vilket märks i trender kring sparande i utdelningsaktier, intresse för FIRE, fondrobotar, antal börsintroduktioner och så vidare. Jag tror att det hänger ihop med att vi har haft flera års konstant uppgång, till och med rekylen hösten 2018 eller Corona-kraschen 2020 är bortglömd eftersom allt är återhämtat.

Det fascinerar mig att i princip varje gång jag rekommenderar räntefonder kommer protester. Det enda ”rätta” är att man ska ha 100 procent aktier. Då pratar vi inte ens om breda globala indexfonder med tusentals kvalitativa bolag, utan om enskilda bolag på den svenska börsen. Motiveringarna är alltid samma, räntefonder ger ingen avkastning, räntan ska gå upp (något som är dåligt för räntefonder), det är dåligt i ett långsiktigt perspektiv och det är tråkigt. Att räntefonder överpresterade mot svenska börsen under 2018 är det få som tänker på.

Det stämmer att aktier är det tillgångsslag som presterar absolut bäst över tid. Ska man tjäna mest pengar då är det 100 procent aktier som gäller. Ingen tvekan. Men det förutsätter en psykisk styrka som de flesta inte har men tror att de besitter. Många har en övertro på sin egen förmåga och risktolerans. Det är precis samma sak som i den svenska studien som konstaterade mer än 80 % av alla bilförare anser sig köra bättre än genomsnittet. Uppenbarligen saknar minst var tredje bilförare självinsikt om sin egen förmåga.

Institutionella förvaltare har sällan mer än 50 % aktier

Särskilt intressant blir det här i jämförelse med professionella förvaltare av t.ex. institutionellt kapital. Då menar jag inte fondförvaltare som förvaltar en enskild aktiefond med 100 procent aktier. Jag tänker snarare på t.ex. förvaltare av pensionsfonder, stiftelser såsom Nobelstiftelsen eller norska oljefonden och förmögna familjer. Det vill säga de som tar helhetsansvar för en stor påse pengar. Det är nämligen den bästa jämförelsen med oss småsparare, för vi tar båda hand om en egen påse pengar.

Undersöker man dessa förvaltares fördelning av pengar mellan olika tillgångsslag, där aktier bara är ett av många, så är det få som har en större aktieexponering än 50 procent. Nedan följer en tabell som visar tillgångsallokeringen mellan de tre stora tillgångsklasserna aktier, räntor och reala tillgångar. Reala tillgångar i det här fallet avser t.ex. guld, fastigheter, mark, råvaror och andra fysiska tillgångar.

  Marc Faber Jared Dillian Mohamed
El-Erian
Rob Arnott Larry Swedroe Nobel stiftelsen David Swensen Norska
oljefonden
Ray Dalio
Aktier 25 % 30 % 51 % 30 % 30 % 50 % 50 % 62,5 % 30 %
Räntor 25 % 55 % 17 % 40 % 35 % 18 % 30 % 30,5 % 55 %
Realt 50 % 15 % 32 % 30 % 35 % 32 % 20 % 7 % 15 %

Det här är en väldig spännande kontrast mot oss småsparare som ofta ligger på 100 procent aktier. Jag tycker det kan vara värt och ställa sig frågan:

Kan det vara som så att dessa full-blodsproffs vet något som inte jag vet?

Viktigare att bevara än maximera kapitalet

Jag tror att skillnaden handlar om en kombination av faktorer. Den första är att deras uppdragsgivare – som t.ex. Nobelstiftelsen – sällan har som mål att vinstmaximera. Det är snarare som så att man vill ha en god avkastning samtidigt som man vill undvika stora rörelser och risker i kapitalet. Man vill absolut inte se sin portfölj explodera och bli värdelös. Det skulle nämligen ofta ha grava konsekvenser för verksamheten – t.ex. tänk att inte kunna finansiera Nobelpriset.

Jag tycker inte likheten med oss småsparare är långsökt. Det är bara att tänka pension – tänk att inte kunna gå i pension för att ditt sparande har förlorat 50+ % av sitt värde. Under IT-bubblan föll t.ex. teknikaktierna (NASDAQ) med -78 %. Mellan toppen 1929 och botten 1931 föll aktier med nästan -90 %. Under finanskrisen såg vi nedgångar på -40 % och så vidare. Då pratar jag dessutom om breda index med många bolag. Det finns många aktier som fallit med mer än så och till med gått i konkurs där aktierna blivit värdelösa.

Det bästa och viktigaste sättet att bevara sitt kapital på är att sprida riskerna och inte lägga alla äggen i samma korg. Det vill säga det som man kallar för diversifiering.

Diversifiering – sprida äggen i olika korgar på riktigt

Det stora problemet som jag ser med diversifiering är att det är svårt och att det finns många olika nivåer. Det flesta förstår att endast äga en enda aktier är dumt utifrån ett riskperspektiv. Vi lär oss snabbt att man ska ha flera aktier för att minska risken. Ändå har en, inte obetydlig andel av Avanzas sparare, bara 1-3 aktier. Så här skrev Avanza på sin blogg vid ett tillfälle:

[..] faktum är att vi i Sverige inte bemödar oss att sprida på risken. Det är lite grann som att enbart köpa en enda pralin i godispåsen med en fyllning man aldrig testat. De flesta har bättre risktänk vid lösviktsdisken på fredagskvällen än i sitt sparande. I snitt har vi 3,9 aktier i portföljen medan varannan blott nöjer sig med en enda aktie. Det är en mycket onödig risk som är enkel att minska… genom att sprida på risken.

Avanza Bloggen, 24 april 2019

Det är i min värld, ursäkta uttrycket, helt sjukt. Man brukar säga att bolagsrisken försvinner först vid 10-15 bolag och Aktiespararna rekommenderar minst 5-6 olika branscher. Att bara äga 1-3 aktier är som att sitta med dynamit där stubinen är tänd. Det är en olycka som bara väntar på att hända.

Jag tycker det är så dumt, eftersom det är ett problem som man helt undviker genom att välja en indexfond. Då eliminerar man alla företags-, lands- och branschrisker och har bara kvar marknadsrisken. Men även om man väljer en indexfond eller följer rekommendationerna så är man inte diversifierad på riktigt. För om det kommer en börskrasch då spelar det ingen roll, eftersom alla aktier faller. Man har helt enkelt för mycket risk i en enda tillgångsklass – i det här fallet aktier.

Vanliga misstag vid diversifiering

Tyvärr finns det fler misstag att göra än att bara ha för mycket risk i samma tillgångsklass och att tro att man är diversifierad när man inte är det. Det tredje misstaget är att alla tillgångarna i portföljen är exponerade för samma typ av risk. Ett dagsaktuellt exempel är risken i högräntefonder. Eftersom räntorna är låga ger de flesta räntefonder i princip ingen avkastning. För att få någon avkastning överhuvudtaget har många sparare därför sökt sig till högräntefonder (eng. high-yield).

Problemet med att välja dessa fonder är att de lider av samma risk-exponering som aktier. Räntefonder bygger nämligen på att man lånar ut pengar till andra parter. För att få en hög ränta som möjligt på sina utlånade pengar behöver man låna ut pengarna till de som inte får lån till en låg ränta. Precis samma princip som att den som kan få bolån sällan tar ett SMS-lån. Det betyder att högräntefonderna idag lånar ut till de företag med högst risk. I en allmän nedgång är det dessa bolag som med stor sannolikhet kommer att få svårast att betala tillbaka på sina lån.

Även om det finns säkerheter så är jag ganska säker på att när vi får se en nedgång i aktier så kommer vi även få en nedgång i högräntefonderna. Det betyder att en diversifiering mellan aktier och högräntefonder är minimal. Trots att det vid en initial anblick kan se ut som man är diversifierad med både räntor och aktier. En variant på det här misstaget är att man har en strategi som bygger på felaktiga antaganden om korrelation mellan tillgångar.

Korrelation kan man enklast tänka på som svaret på frågan hur två olika tillgångar hänger ihop. Det mäts i form av en siffra mellan -1 och 1, där 0 är ingen korrelation alls, -1 är fullständig motsatt korrelation och 1 är fullständig samvariation. Det betyder att hade man ägt två tillgångar och som har korrelationen -1 så hade man inte haft någon rörelse alls. De hade ”tagit ut” varandra. En korrelation på 0 betyder att det finns inget samband mellan rörelserna överhuvudtaget.

För att illustrera misstaget med ett exempel kan vi titta på korrelationen mellan aktier i amerikanska storbolag och aktier i storbolag utanför USA. I perioden 1995 till 2000 var korrelationen 0,69. Mellan IT-bubblan och finanskrisen (2001-2007) ökade korrelationen till 0,85. Mellan 2008 och 2015 ökade den ännu mer till 0.91. Det är väldigt tydligt att korrelationen har ökat och med det har vinsterna med diversifiering minskat. En parentes – korrelation mellan tillgångar är det som fondroboten Better Wealth bygger sin affärsidé på.

Det sista misstaget är att man saknar antingen kontanter (korta räntefonder) eller reala tillgångar i sitt sparande. Med reala tillgångar i det här fallet avses t.ex. guld, fastigheter eller råvaror.

Harry Browne – pappan till Permanent Portföljen

Harry Browne som levde mellan 1933 och 2006 var en finansiell rådgivare, författare och faktiskt även presidentkandidat för det libertianska partiet. Jag har läst flera av hans böcker och gillar dem eftersom han tänkte själv och resonerade mycket kring frågor om frihet och individen. Han adresserade framför frihet, sparande och diversifiering där han skrev bland annat:

For the money you need to take care of you for the rest of your life, set up a simple, balanced, diversified portfolio. I call this a “Permanent Portfolio” because once you set it up, you never need to rearrange the investment mix— even if your outlook for the future changes.

The portfolio should assure that your wealth will survive any event — including an event that would be devastating to any individual element within the portfolio… It isn’t difficult or complicated to have such a portfolio this safe. You can achieve a great deal of diversification with a surprisingly simple portfolio.

Harry Browne

Hans förslag på en diversifierad portfölj var förvånansvärt enkelt. Den skulle bestå till lika delar av aktier, korta räntefonder, långa räntefonder och guld.

Komponenterna i Permanent Portföljen: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld.
Komponenterna i Permanent Portföljen: 25 % aktier, 25 % korta räntor, 25 % långa räntor och 25 % guld.

Likt mig tyckte han att det var viktigt att ha en portfölj som inte krävde konstant tillsyn. Den skulle fungera även om framtidsutsikterna ändrades så att man inte skulle behöva förutspå framtiden. Det skulle helt enkelt vara en portfölj som var trygg:

It should protect you against every possible economic future. You should profit during times of normal prosperity, but you also should be safe (and perhaps even profit) during bad times—inflation, recession, or even depression.

Ett krav på portföljen var att den skulle fungera oavsett vad som hände i framtiden. Den skulle ha möjligheten att gå plus både i goda och dåliga tider.

Fyra ekonomiska klimat och den ekonomiska cykeln

De flesta av oss känner till att vädret kan bestå av en i princip oändlig mängd olika kombinationer. Bryter man dock ner vädret i olika komponenter så kan man säga att alla väder egentligen består av samma grundläggande komponenter. Alla väder är en kombination av att det antingen är varmt eller kallt samtidigt som det är torrt eller fuktigt.

På ett liknande sätt kan man bryta ner alla ekonomiska klimat i liknande grundläggande delar. Alla olika ekonomiska lägen är antingen en kombination av tillväxt eller recession samtidigt som det är inflation eller deflation. Dessa tenderar dessutom att röra sig i olika så kallade ekonomiska cykler. Nedan följer en förenklad bild av en sådan ekonomisk cykel bestående av tillväxt, recession, inflation och deflation.

En förenklad ekonomisk cykel med tillväxt, recession, inflation och deflation.
En förenklad ekonomisk cykel med tillväxt, recession, inflation och deflation.

Den ekonomiska cykeln börjar i ett neutral läge och vi har en tillväxt. Under tillväxten går företagen bra, efterfrågan på varor och tjänster är hög och det skapas ett positivt produktionsgap. Det innebär att efterfrågan på varor och tjänster är större än tillgången vilket leder till att folk är villiga att betala mer. Prishöjningarna gör att löntagarna kräver högre lön och så är inflationsspiralen igång.

Om priserna fortsätter öka kommer folk inte ha råd att konsumera lika mycket, företagen kommer inte få ihop sin ekonomi, lagren ökar och tillväxten saktar ner. Det i sin tur leder till en recession med en högre arbetslöshet eftersom företagen t.ex. kommer hellre sälja av lagervaror än producera nya. I dessa lägen uppstår dessutom ofta deflation som är motsatsen till inflation där t.ex. priset på varor sjunker. Efter ett tag kommer man ha sålt av sina lager och balanserat sig till den nya nivån av efterfrågan. Eftersom arbetslösheten är hög är folk villiga att acceptera lägre löner och företagen kan bli lönsamma igen. Det i sin tur leder till en ny tillväxtfas.

Ovan är naturligtvis väldigt förenklat, men förhoppningsvis inte långt från sanningen. Situationen som vi har nu i världen, som gör det mer komplext, är t.ex. att politiker och centralbanker försöker manipulera cykeln så att vi ska undvika recessionerna som är smärtsamma. Grundtanken är att man i tillväxtperioder ska höja räntan för att kyla av ekonomin genom att göra det svårare för företag och privatpersoner att låna pengar till konsumtion och investeringar såsom t.ex. nya maskiner och personal. På det sättet kapar man av toppen för att kunna sänka räntan vid recession för att stimulera investeringar och konsumtion när det är som mörkast.

Det som jag och många med mig upplever just nu är att vi har extremt låga räntor, trots att vi inte befinner oss i en recessionsfas. Det betyder att när väl recessionen kommer, då är all ammunition redan uppanvänd. Många hävdar att det är annorlunda nu, men det är något jag är högst skeptisk till.

Fyra klimat + fyra tillgångsslag = bra diversifiering

Harry Brownes tes var att man skulle ha en portfölj som bestod av ingredienser som mådde bra i alla dessa olika kombinationer av klimat.

Tillväxt – perioden då aktier och räntor går bra. Perioder av tillväxt karakteriseras ofta av en ökande produktivitet och därmed ökande vinster. Arbetslösheten är låg och många gånger dessutom minskande. Det är enkelt att få lån och räntorna är stabila. Humöret är på topp och optimismen är utbredd. Eftersom företagen går bra och visar höga och ökande vinster går följdaktligen även aktier bra i perioder av tillväxt. Även räntor går bra eftersom räntorna är stabila, företagen har gott om pengar att betala räntor på sina lån (till räntefonderna). 

Recession – perioden då korta räntefonder går minst sämst. I recession är det mesta ganska deppigt. Den ekonomiska aktiviteten är låg. Det är svårt att få lån eftersom de som lånar ut pengar är skeptiska till företagen och deras framtid. Lån till privatpersoner är inte heller attraktivt eftersom man inte vet om de kommer få behålla jobbet och därmed kunna betala sina räntor. Företagen varslar och säger upp folk och arbetslösheten är ökande. Det i sin tur leder till lägre konsumtion, lägre vinster och en allmän negativ stämning. I dessa perioder går i princip inga investeringar bra. Det som går minst sämst är pengar på bankkontot och korta räntefonder. 

Inflation – perioden då guld och reala tillgångar går bäst. Perioder av hög inflation kännetecknas av stigande priser och att det är för mycket pengar i cirkulation. Eftersom inflation gör pengar mindre värda försöker långivare kompensera med högre räntor. Värdet på besparingar urholkas. Inflationen leder också till att du idag inte kan köpa lika mycket för dina pengar som du gjorde igår. I extremfallen med hyperinflation (Venezuela idag eller Tyskland på 30-talet) kan pengarna bli helt och hållet värdelösa.  I dessa perioder går reala tillgångar såsom guld, fastigheter, mark och råvaror bäst. Det är nämligen bättre att äga en ”sak” än att äga papperspengar. Aktier kan ibland se ut att gå bra i tider av inflation eftersom de kan öka priset på sina varor (tänk Coca-Cola-burkar som blir dyrare) men det är sällan att de går bättre än att de håller jämn takt med inflationen.

Deflation – perioden då långa räntefonder ger mest avkastning. Perioder av deflation kännetecknas av fallande priser, hög arbetslöshet och minskande vinster. Eftersom deflation är motsatsen till inflation innebär det att värdet på pengar och besparingar ökar. Konsumtionen minskar ofta eftersom det är mer lönsamt att vänta med att konsumera eftersom du får mer för dina pengar imorgon än idag.  I dessa perioder går långa räntefonder absolut bäst eftersom det är lån till andra. Man tjänar inte bara pengar på räntan på lånet, utan man tjänar dessutom på att själva lånet blir mer värt. Även guld kan gå bra i dessa perioder. 

”The portfolio’s safety is assured by the contrasting qualities of the four investments — which ensure that any event that damages one investment should be good for one or more of the others. And no investment, even at its worst, can devastate the portfolio — no matter what surprises lurk around the corner — because no investment has more than 25% of your capital.” 

Harry Browne

Det vill säga att genom att ha fyra tillgångsslag som mår bra i olika perioder kommer vi få en portfölj som går betydligt mer jämnt än om den bara hade ett av dem. Dessutom riskerar vi som mest 25 % av vårt kapital i ett enda tillgångsslag.

Portföljen ska ha en stabil och jämn avkastning

Tittar man på korrelationerna mellan tillgångsslagen så såg den ut som följer på rullande 60 månaders basis mellan december 2004 och maj 2019 så ser de ut som följer. Jag har använt amerikansk data eftersom svensk motsvarande data inte finns tillgänglig.

Tabell 2. Korrelation mellan de olika tillgångsslagen mellan 2004 och 2019.
  Aktier Långa räntor Korta räntor Guld
Aktier -0,32 -0,05 0,03
Långa räntor -0,32 0 0,18
Korta räntor -0,05 0 0,09
Guld 0,03 0,18 0,09

De är väldigt låga vilket är precis det som vi vill uppnå. Ju närmare noll desto bättre diversifiering och stabilitet. Harry Browne skrev om kravet på en stabilitet på följande sätt:

Whatever economic climate arrives, the portfolio’s performance should be so steady that you won’t wonder whether the portfolio needs to be changed. Even in the worst possible circumstances, the portfolio’s value should drop no more than slightly—so that you won’t panic and abandon it. This stability also permits you to turn your attention away from your investments, confident that your portfolio will protect you in any circumstance.

Harry Browne

Det vill säga att även under de värsta tänkbara förhållande ska portföljen inte tappa mer än väldigt lite i värde. En av de sakerna som jag gillar mest med portföljen är att den inte är ny. Harry skrev om den redan på 80-talet vilket gör att den har fått många möjligheter att visa vad den går för. I nedanstående graf har jag ritat ut både portföljen och dess komponenter. Eftersom det inte finns någon svensk motsvarighet har gått på amerikansk data eftersom de siffrorna som jag har kunnat få tag på.

Utvecklingen av RikaTillsammans-portföljen och dess komponenter mellan 1978-2019.
Utvecklingen av RikaTillsammans-portföljen och dess komponenter mellan 1978-2019.

Grafen visar tydligt hur aktier helt klart har presterat bäst. Inget av de andra tillgångsslagen är ens nära. Kontanter har presterat sämst, tätt följt av guldet. Kombinationen av komponenterna, själva portföljen, har gått mitt i mellan. Det här understryker det jag skrev i början. RikaTillsammans-portföljen är INTE en portfölj för att försöka maximera vinsten. Vill du tjäna mest pengar, då ska du ha en ren aktieportfölj.

Portföljen har levererat en stabil avkastning

Syftet med den här portföljen är snarare att den inte ska gå back och om den mot förmodan gör det, då ska nedgången vara liten. Låt oss titta på hur det ser ut:

RikaTillsammans-portföljen 1978-2019 med IT-bubblan och finanskrisen detaljerad.
RikaTillsammans-portföljen 1978-2019 med IT-bubblan och finanskrisen detaljerad.

När det breda aktieindexet gick ner med över -40 procent under IT-bubblan mellan 2000 och 2002 gick Permanent portföljen upp med nästan +9 procent. Då ska man dessutom komma ihåg att de flesta ägde ju inte en indexfond (de fanns knappt då) och ”bara” upplevde en nedgång på -40 procent. De flesta ägde ju IT-aktier. Nasdag-indexet som mäter teknikbolagen föll under den perioden med -78 %. Det betyder att RikaTillsammans-portföljen i det sammanhanget överpresterade med nästan 86 procent(!). Under finanskrisen 2008, när den amerikanska börsen föll med -37 %, föll portföljen bara med -2 %. Enormt bra resultat enligt mig.

Tittar vi dessutom på en kortare, men ändå lång tidsserie, om 20 år, det vill säga från 1998 till maj 2019, så ser utvecklingen ut som följer.

RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 1998 och maj 2019.
RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 1998 och maj 2019.

Här syns det tydligt hur tillgångarna inte är särskilt korrelerade. Under perioden 2005 till 2011 steg guldet kraftigt, samtidigt som aktier gick sämre. Precis som tidigare gick kontanter sämst och aktier bäst (marginellt bättre än guld). Portföljen är återigen det ljusblå strecket i mitten som går som genomsnittet av de fyra tillgångarna. Den har få toppar eller bottnar och är väldigt jämnt. Något som ger en bra nattsömn.

Tittar vi slutligen på den senaste 10 års perioden, då ser det ut som följer:

RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.
RikaTillsammans-portföljen och dess komponenters utveckling mellan 2008 och maj 2019.

Precis samma mönster återkommer. I det här fallet har aktier gått bäst, tätt följt av långa räntor, guld och kontanter. Själva portföljen ligger återigen mitt mellan alla fyra tillgångsklasserna.

Faktisk utveckling sedan oktober 2014

Min variant av Permanent-portföljen har jag kört i många år. När Nordnet lanserade sin tjänst Shareville hösten 2014 satte jag upp den där. Tack vare Shareville kan du som läsare se och följa den faktiska utvecklingen med riktiga pengar. Du får mer än gärna göra som mer än 11 000 personer och följa portföljen genom min sponsrade länk för Shareville (annonslänk). Det är självklart kostnadsfritt, både att bli kund på Nordnet (annonslänk) som behövs och att följa portföljen.

Utvecklingen per 210402 var +65,5 procent, vilket motsvarar ca 8 procent i årsmedelavkastning. Notera gärna även hur jämn kurvan är jämfört med OMX30 (=Stockholmsbörsens 30 största bolag). Nu tycker jag att jämförelsen med OMX30 haltar och är orättvis eftersom vi jämför väldigt äpplen med päron. Det är en 100 procent aktier jämförelse samtidigt som min portfölj bara har 25 % aktier. Trots det har RikaTillsammans-portföljen slagit Stockholmsbörsen (och alla som har fonden Avanza Zero) med hästlängder OCH dessutom med en betydligt lägre risk (=mindre svängningar).

Portföljen har för närvarande även 3 stjärnor, vilket betyder att den tillhör de 10 bästa procenten av portföljer hos Nordnet. Det ska dock noteras antalet stjärnor varierar eftersom Nordnet har ett – enligt mig – märkligt sätt att bedöma portföljerna. De tittar nämligen bara på de tre senaste månaderna och belönar kortsiktiga vinster på bekostnad av långsiktig stabil utveckling. Men det är ett klagomål för ett annat avsnitt. Oavsett vilket – målet med portföljen är inte att ge bäst avkastning oavsett vilket. Men att den dessutom kan prestera visar på dess styrka (och tyvärr hur dålig portföljsammansättning de flesta småsparare har).

Simulering av RikaTillsammans-portföljen

Precis som med mina andra portföljer har jag lagt en hel del tid på portfölj-simuleringar. Jag har tagit så lång historik jag har kunnat och sedan har jag låtit datorn göra simuleringar av 10 000 tioårsperioder med 100 000 kr i startbelopp och 1000 kr i månadssparande. Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning ger det en indikation om vad vi statistiskt kan förvänta oss av portföljen. Nedanstående tre bilder visar utfallen av simuleringarna:

Jag ska vara helt ärlig. När jag gjorde simuleringarna första gången så trodde jag att jag hade gjort fel. Framförallt så upplever jag att den förväntade avkastningen ligger väldigt högt. En portfölj med bara 25 % aktier borde inte kunna prestera ungefär samma avkastning om en portfölj med 90 % aktier men till en risk som är betydligt mindre än hälften. Men resultaten blev ungefär samma även när jag gjort om dem. Tittar jag dessutom i verkligheten på Shareville (annonslänk) så har portföljen de senaste fem åren presterat ganska exakt 7 procent och det teoretiska värdet ska bli 7,9 procent. De ligger i samma härad och jag får helt enkelt konstatera att min spontana känsla är fel. Siffrorna ljuger uppenbarligen inte.

Den första tabellen visar också något som är väldigt intressant och logiskt. RikaTillsammans-portföljen överpresterar ordentligt mot globala barnportföljen i de sämsta 10 och 25-procenten av utfallen (=10 och 25-percentilen). I det genomsnittliga utfallet, den 50 percentilen, är de ungefär lika och i de bästa 25 och 10 procenten av utfallen överpresterar globala barnportföljen ordentligt. Det understryker återigen mekaniken att RikaTillsammans-portföljen ger en bra men inte den bästa avkastningen. Den skyddar dina pengar i de sämsta utfallen på bekostnad av en lägre vinst i de bästa utfallen.

Med risk att vara tjatig. Det förutsätter dock att man i en ren aktieportfölj sitter still i nedgångarna och inte freakar ut och gör en ”Lex Magellan”. Risken syns och tydligt i jämförelsen av den maximala förlusten (=max drawdown) som är betydligt lägre för RikaTillsammans-portföljen än för globala barnportföljen. Om vi tar det genomsnittliga utfallet i den 50 percentilen så är den maximala förväntade förlusten -10,1 procent för RikaTillsammans-portföljen jämfört med -25,6 procent för globala barnportföljen. För än 100 procentig aktieportfölj är den än högre.

Det som också är väldigt intressant är sannolikheterna för att portföljen ska gå plus. På ett års sikt är sannolikheten hela 83 %, på fem års sikt är den hela 99,7 procent och på 10 år är den 99,99 procent. Det kan jämföras med globala barnportföljens sannolikheter om 72,5 %, 85,9 % och 93,2 %. Vi ser även sannolikheterna plana ut runt 50 procents chans för 7 % årsmedelavkastning över längre tidsperioder.

Förslag på fonder för att praktiskt bygga portföljen

Även om Harry Browne skrev:

The portfolio should be so easy to maintain, and require so little of your time, that you’ll never be tempted to look for something that seems simpler, but is less safe.

Harry Browne

så upplever jag inte riktigt att portföljen är enkel att sätta ihop. Det beror främst på att många av de komponenter som behövs inte riktigt är tillgängliga i Sverige på grund av lagstiftningen MiFID II. Därför behövs några olika special lösningar, bland annat genom att man behöver köpa börshandlade fonder, s.k. ETF:er. Det är fonder som handlas som aktier och har både en valutaväxlingsavgift, en courtage-kostnad och en spread. Jämfört med att sätta upp en portfölj på ett par minuter hos Lysa (annonslänk) är det komplicerat. Jag håller dock med honom att när den väl är uppsatt, då är den enkel att både underhålla, ombalansera och låta vara i fred.

Mitt förslag på konkreta fonder till RikaTillsammans-portföljen är följande:

Tabell 6. RikaTillsammans-portföljen 2021
Andel Typ Fond Avgift
15 % Globala storbolag SPP Aktiefond Global 0.3 %
5 % Globala småbolag iShares MSCI World Small Cap UCITS ETF (USD) – IUSN 0.35 %
5 % Sverige alla bolag PLUS Allabolag Sverige 0.2 %
15 % Guld Xetra-Gold – 4GLD 0.3 %
10 % Guld WisdomTree Physical Swiss Gold – GZUR 0.3 %
25 % Räntor (kontanter) Bankkonto med insättningsgaranti 0.0 %
15 % Räntor (x-långa) iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) – IS04 0.07 %
5 % Räntor (x-långa) iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) – IBCL 0.2 %
5 % Räntor (x-långa) xTrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) – DBXG 0.05 %

Några viktiga kommentarer till listan ovan. Jag har skrivit kortnamnet för alla de utländska börshandlade fonderna inom parentes. För att hitta dem och köpa dem är det enklast att söka på dessa kortnamn, som t.ex. GZUR. Då kan du vara helt säker på att du får samma fond som i listan. Den andra kommentaren är att det behöver vara dessa fonderna för att hamna så nära ursprungstanken som möjligt.

Fonder för deflationsdelen är klurigast

T.ex. skrev Avanzas tidning Placera om ”Evighetsportföljen” i höstas men byggde den enligt mig inte helt optimalt. Framförallt är det deflations-delen som är klurig. Samtidigt som vi vill ha små svängningar i portföljen som helhet så vill vi ha stora svängningar inom respektive komponent. Den del som nämligen går bäst i ett ekonomiskt klimat måste nämligen kompensera för de andra tre delarna som underpresterar och dessutom ger ett positivt bidrag.

I ett deflationsscenario faller räntan vilket gör att värdet på räntefonder ökar. Det ökar dessutom i paritet med löptiden (=durationen) på räntefonderna. Om vi kort repeterar avsnitt #64 om räntefonder, så kommer värdet på en räntefond ändras med ränteförändringen multiplicerat med löptiden. En kort räntefond men en löptid om 2 år kommer alltså öka med 2 procent i värde om räntan minskar med 1 procent (=2 år löptid * 1 procent förändringen i ränta). Det är således en stor skillnad på att ha en räntefond med en duration på 2 år eller 20 år. Den första kommer ändras +2 procent och den andra +20 procent.

Problemet är att det finns inga svenska räntefonder med löptider över 10 år. Den längsta svenska räntefonden som jag har hittat är AMF Räntefond Lång. Men trots att den har en lång löptid om ca 7 år med svenska mått mätt, är det ingenting mot Permanent portföljens långa räntefonder med löptider om 20 till 30 år. Det är därför vi behöver dessa specialfonder såsom IBCL, ISO4, SYBN och DBXG. Jag anser att det inte går att ersätta dessa med AMF Räntefond Lång och ha en förväntning om att portföljen kommer att bete sig ”rätt” i ett väder där räntan faller. Risken är att man får 25 % aktier, 25 % guld och 50 % korta räntefonder.

Övriga kommentarer

Eftersom portföljen innehåller dessa börshandlade specialfonder kan man tyvärr inte månadsspara i dem. Överhuvudtaget är RikaTillsammans-portföljen klurig att månadsspara i. Å andra sidan behöver det inte göra så mycket eftersom teorin tillåter att en del rör sig +/- 10 procentenheter innan man behöver ombalansera. En komponent kan alltså sjunka ända ner till 15 procent av portföljens totala värde eller stiga till 35 procent av det totala värdet innan man behöver balansera om. Det gör att man utan problem kan månadsspara i t.ex. de vanliga aktiefonderna eller korta räntefonderna.

En annan sak att vara medveten om är att man har en valutarisk/valutamöjlighet i portföljen. Få har ju klagat de senaste månaderna när den svenska kronan har försvagats och man haft investeringar i andra valutor. Det kan dock gå åt andra hållet också. Jag har dock försökt välja fonder i både USD och EUR för att få en så bra spridning som möjligt. Tyvärr går det inte, mig veterligen, att eliminera den här risken/möjligheten.

En annan sak som slog mig med tanke på den senaste tidens diskussioner om FIRE (här, här och här), är att den här portföljen borde uppskattas av alla som vill leva på avkastningen på sin portfölj. Särskilt lämplig borde den vara för 4 % procents-regeln och andra uttagsstrategier. Det får förmodligen bli ett annat avsnitt där man tittar på vad ”safe withdrawal rate” blir för den här portföljen.

Överkurs #1: en lämplig kandidat för belåning

I avsnitt #102 diskuterade jag och Caroline frågan: ”Vad är bäst? Amortera, investera eller t.o.m. (be)låna?”. Där nämnde vi att man kan belåna sina fonder för att få en hävstång och öka avkastningen. RikaTillsammans-portföljen är faktiskt en av de portföljer som vi har valt att belåna. Jag tycker nämligen den är en perfekt kandidat eftersom den inte svänger så mycket. Det höjer risken naturligtvis risken, men den blir ändå inte i paritet med en ren aktieportfölj.

Det är också anledningen till att vi har relativt många fonder i portföljen. Riskspridningen i antal fonder är nämligen av faktorerna som Nordnet använder när de beräknar den räntan man betalar för lånet. Så här ser det ut just nu för oss i portföljen hos Nordnet (annonslänk).

RikaTillsammans är en lämplig kandidat för belåning tack vare riskspridningen och den låga volatiliteten.
RikaTillsammans är en lämplig kandidat för belåning tack vare riskspridningen och den låga volatiliteten.

Som bilden visar ovan har vi belånat den lite och vi har en hel del utrymme kvar. Det är dock viktigt att komma ihåg att belåning är överkurs. Det är lite som en pistol, rätt använt kan det vara din bästa vän och rädda livet på dig, men fel använt kan man göra sig riktigt illa. Något det tyvärr finns många exempel på.

Överkurs #2: en optimal (men avancerad) struktur

Även om jag är en förespråkare för att hålla saker enkelt är det viktigt att man får välja själv. En av mina teser är nämligen att det är bättre med en enkel struktur som man följer än en optimal struktur som man inte följer eller till och med hindrar en från att komma igång.

Jag kör faktiskt hela RikaTillsammans-portföljen i ett ISK-konto även om det inte är optimalt utifrån de korta räntefonderna. Brytgränsen för när ett ISK-konto är mer lönsamt än en vanlig aktie- och fonddepå går i år (2019) vid ca 1.5 procent. Det betyder att om man förväntar sig en avkastning över 1.5 % då är det skattemässigt mer förmånligt att välja ett ISK. En förväntad avkastning under 1.5 % ger en fördel på vanlig aktiedepå. På samma sätt är den bästa lösningen för gulddelen att äga guldet fysiskt istället för att ta på sig en motpartsrisk i form av en fond. Den optimala lösningen för guldet är enligt mig den engelska leverantören BullionVault. De är som ett Nordnet för ädelmetaller.

Man köper det fysiska guld man vill ha och så försäkrar och lagrar de guldet åt en. De till och med skickar hem det till en om man vill och äger jämna 100 grams-mängder. Problemet är att deras minimiavgift är ca 450 kr per år. Det betyder att om man köper guld för 1 000 kr så betalar man 45 % i avgift, vilket gör det omöjligt. Därför brukar jag rekommendera BullionVault (annonslänk) först vid summor över 45 000 kr. Då blir nämligen den årliga kostnaden om 450 kr bara 1 procent av det totala beloppet. Det är betydligt mer rimligt.

Så en optimal struktur om man vill nörda till det:

Det sparar en förmodligen någon tiondels procent i avgift. Inte jättemycket men inte heller försumbart. Jag är dock personligen en person som uppskattar smidighet och energi framför optimering, så jag kör allt i samma ISK på Nordnet. Särskilt eftersom det ger mig tillgång till Shareville (annonslänk) och en utveckling på samma konto istället för att räkna och hålla koll på allt manuellt i en excel-fil.

Vanliga frågor om RikaTillsammans-portföljen

Nedan har jag sammanfattat några av de vanliga frågorna som jag brukar få om portföljen. Jag kommer att fylla på den här listan efterhand.

Kan man spara i RikaTillsammans-portföljen i sin tjänstepension?

Nej, tyvärr det går inte eftersom många av fonderna inte finns tillgängliga där. En variant kan dock vara att se hela sin ekonomi som helhet. På det sättet skulle man kunna köra aktie- och korta räntefonder-delen i tjänstepensionsdelen och de andra delarna utanför.

Vilken hink passar RikaTillsammans-portföljen i?

Tittar man utifrån förväntad avkastning och risk så skulle jag säga att den är lämplig i mellanrisk-hinken.

Om du har en fråga kring portföljen, konstruktionen eller något annat – ställ den gärna i kommentarerna nedan.

Relaterade artiklar och externa källor

Om du gillade den här artikeln kommer du sannolikt även uppskatta följande artiklar:

Den här artikeln bygger även på följande böcker:

  • ”Permanent portfolio” av Craig Rowland
  • ”Fail-safe investing” av Harry Browne
  • ”Money: master the game” av Tony Robbins

Det finns även mängder av material på nätet. Det är bara att googla ”Permanent portfolio” för att hitta mängder av artiklar. Det finns till och med en kandidatuppsats från Lunds Universitet från 2012 om portföljen.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

271 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Vad har denna portfölj för sharpekvot sedan 2014? Stod att årsavkastningen har varit runt 8% men hur stor har standardavvikelsen varit?

    Gravatar för användaren
    Jonathan
  2. Så med rika tillsammans portföljen. Man månadssparar och fyller upp alla 4 delar lika mycket varje månad och ombalanserar allt en gång per år? Vilken tid på året?

    Gravatar för användaren
    Jocke
  3. Hur fungerar det med källskatt på de tyska instrumenten i portföljen?

    Gravatar för användaren
    EricJ
  4. Hej!
    Tack för en inspirerande blogg!
    Lite funderingar kring portföljen
    -vilken eller vilja är kriterierna för ombalansering? Man vill ju få lite ”ränta på ränta” när ena delen går bra, och inte sälja och balansera om för ofta, samt man vill ju undvika att ”tömma” den eller de delarna som funkar bra för att kompensera förlusten i den delen som går uselt. 1-2 gånger om året, eller vid en viss procentskillnad mot 25% ?
    – om man tittar på de senaste åren, kan man tolka det som att det är aktiedelen som har varit motorn, som har fyllt på andra 75%, som i sin tur har dämpat fallen när aktiedelen har fallit?
    Med andra ord, hur undviker man marknadstajming problematiken?

    Gravatar för användaren
    Julien
  5. Hej,

    Tack för en bra blogg!

    En fråga: Eftersom tanken bakom sammansättningen av rikatillsammansportföljen är att den ska vara baserat på olika tillgångsslag som är negativt korrelerade med varande, så att det alltid är något tillgångsslag som går bra oavsett ekonomisk klimat, så undrar jag vilka antaganden du gjorde kring kring tillgångsslagens kovarians/korrelation i simuleringen?

    Kovariansen mellan tillgångsslagen lär till viss del påverka total avkastning men främst portföljens standardavvikelse som kan antas vara känslig för vilka antaganden man gör, vilket är anledningen till att jag frågar.

    Med vänlig hälsning,
    Johannes

    Gravatar för användaren
    Johannes
  6. Hej!
    Bör jag använda isk- eller fondkonto ör räntefonder och guld? Jag har fattat det som att det är bäst med fondkonto då den förväntade avkastningen är låg men vill dubbelkolla innan jag flyttar över till fondkonto.
    Med vänlig hälsning
    jenny

    Gravatar för användaren
    Jenny
    1. Hej Jenny,

      Just nu anses det vara mer gynnsamt att ha räntefonder i en aktie- & fonddepå, detta då räntefonder inte avkastar tillräckligt mycket och där då schablonskatten äter upp avkastningen.
      Däremot har vi ingen aning om hur det kommer se ut i framtiden, risken finns att du får flytta det mellan olika konton beroende på hur alla förutsättningar ser ut, men som du säger så är depå mest gynnsamt just nu.

      Gravatar för användaren
      Robin Wikström
  7. Hej
    funderar på etf för aktiedelen istället för fonder ?

    Gravatar för användaren
    Jan
  8. Hej
    Jag undrar om det är någon ide att följa din portfölj på bara tio år horisont?

    Gravatar för användaren
    steffe
  9. Tack för mycket bra upplägg som presenterades på ett snyggt pedagogiskt sätt. Tänkte lägga över en stor del av tillgångarna till den här modellen.

    Har du förändrat någon av förslagen på fonder sedan du gjorde upp inköpslistan? Annars tänkte jag köpa enligt din förslag för att få ut maximalt av dina tankar samt att lägga alltihopa på Nordnet för att få en snabb värdekontroll och ha kvar DeGiro för fysiskt guld (är redan inköpt för några år sedan).

    Du nämner även råvaror – måste det vara på råvarubörsen och gälla kaffe, silver etc eller går det tillräckligt bra med råvaruföretag även om man får en företagsrisk på köpet?

    Gravatar för användaren
    MargaretaH
  10. Hej!

    Vill också gärna belåna RikaTillsammans-portföljen. Men tycker det är svårt med de nya reglerna hos Nordnet. För att erhålla 0,89% eller 1.99% ränta (vill inte låna till högre än så) krävs att en ETF/FOND/värdepapper har en belåningsgrad på minst 70%. Flera av etf:erna för GULD ligger på 60% och kan därmed inte räknas med…

    Hur har du gjort här? Kör du fortfarande belåning på denna portfölj?

    Tack!

    Gravatar för användaren
    Gustaf Karlsson
  11. Hej, jag behöver lite hjälp med att förstå de 4 olika ekonomiska klimaten.
    Jag kan läsa;

    Tillväxt – perioden då aktier och räntor går bra
    ”Eftersom företagen går bra och visar höga och ökande vinster går följdaktligen även aktier bra i perioder av tillväxt.”

    Inflation – perioden då guld och reala tillgångar går bäst
    ”Aktier kan ibland se ut att gå bra i tider av inflation eftersom de kan öka priset på sina varor, men det är sällan att de går bättre än att de håller jämn takt med inflationen.”

    Till mina funderingar på det…
    Har vi nu hoppat över inflationsperioden, dvs direkt från tillväxt till recession, utan att ha inflation eftersom aktier har gått så bra under så lång period.
    Min följdfråga blir då, när inträffar inflation om det inte gjorde det nu? Eller tänker jag fel?

    Tack till alla som bidrar till vårt gemensamma mål att bli rika tillsammans!

    Gravatar för användaren
    Melker
  12. Hej,
    Jag försöker diversifiera mina investering genom att skapa en ”mellanriskhink” med alternativ till aktier. Jag har två funderingar:

    Jag förstår inte riktigt poängen med att lägga 25% vikt på korta räntefonder som knappt ger bättre avkastning än ett räntekonto typ Avanza spar+ med fria uttag som jag har i bufferthinken? Jag är relativt ung, sparar långsiktigt och då borde jag väl kunna ta lite mer risk och sätta pengarna i P2P-lån, Tessin eller liknande om jag bara sprider ut det mellan olika aktörer, inte binder upp mig för länge och har fingret på säljknappen…?
    Blir det inte helt fel att bygga en portfölj idag med 25% i långa obligationsfonder nu när räntorna med all säkerhet lär vara stigande en lång tid framöver? Man kanske ska strunta i det för att ”bygga ett koncept” men jag tycker det känns helt fel?

    Gravatar för användaren
    Daniel Jonsson
    1. Hej,

      Jag skulle rekommendera att du ser hinkarna på olika sikt efter hur länge du garanterat kan avstå pengarna. RikaTilsammans portföljen är till för att spara i på 3 till 10 års sikt. Detta betyder att om du vet att du kan avstå pengarna så länge och inte röra dem är den ett bra alternativ. Om du ska spara längre än så bör du välja något med högre avkastning.

      När det gäller P2P-lån, Tessin och liknande är risken avsevärt högre. Personen du lånar ut till vid ett P2P lån kan till exempel gå i personlig konkurs och inte kunna betala tillbaka sitt lån. Även om du sprider det mellan flera personer kan en finanskris göra att flera av de som du lånat ut till gör det. Personer som lånar pengar har i regel mindre marginaler vilket gör att risken för personlig konkurs är större och vid en kris finns risk att inte bara en av de du lånat ut till går i personlig konkurs.

      När det gäller Tessin finns det alltid en risk att fastighetsmarknaden kollapsar i Sverige vilket mycket väl kan bli konsekvensen av att räntorna stiger som du tror. Personligen tror jag dock att räntorna kommer förbli låga ett antal år till eftersom ekonomin mattas av globalt och centralbankerna kommer att vilja försöka boosta den med bland annat låga räntor. Jag kan dock ha fel vilket vem som helst kan. Det är därför det är betydligt högre risk även om du sprider det mellan olika aktörer. Dessutom kommer det förmodligen vara både många personliga konkurser och stora problem på fastighetsmarknaden vid en fastighetskris vilket gör att risken mellan P2P-lån och Tessin är korrelerad. Med andra ord: Du riskerar att förlora mycket vid en sådan kris även med vad som kan tyckas vara en bra diversifiering.

      Även om det inte skulle finnas någon korrelation mellan dina investeringar är bör du tänka på att om du har säg 10 olika investeringar betyder det att om du förlorar en av dessa helt kommer du att förlora 10 % dina pengar. Dessutom kan du ju förlora flera och därmed 10-tals procent. Då behöver ju alla du inte har förlorat kunna kompensera genom att ge tillräckligt bra avkastning vilket blir svårt.

      Gällande att ha fingret på säljknappen är det svårt att veta exakt när man ska sälja och det finns ett talesätt som lyder ”Time in the market beats timing the market”. Det är inte säkert att du lyckas bättre med alternativa investeringar än med 90 till 100 % konstant aktieexponering på lång sikt. Studier visar att de allra flesta inte lyckas slå index.

      Om du inte redan läst artikeln om fyra hinkar kan jag rekommendera den. Jan Bolmeson själv lägger sådana högrisk investeringar som du nämner i en fjärde hink, Lekhinken.

      RikaTillsammansportföljen syftar till att ha innehålla tillgångar med mycket låg korrelation vilket gör att den är tänkt att ge en positiv avkastning som är högre än bara räntefonder eller bankkonto på några års sikt. Därför passar den bra i en mellanriskhink. Om det skulle komma en rejäl kris på grund av exempelvis Coronaviruset är det risk att nästan allting går ner. En Allvädersportfölj som RikaTillsammans portföljen då väldigt sannolikt att påverkas mycket lite.

      Jag är inte investerad i RikaTillsammansportföljen för närvarande men lutar väldigt starkt att investera i den som min mellanriskhink eftersom jag gillar att Jan Bolmeson förenklat den med färre fonder i sin senaste ombalansering. Dock tänker jag avvakta en uppdatering av denna artikel för att se simuleringar av de fonder han har valt som ingår.

      Gravatar för användaren
      Oscar F
  13. Hej,
    Jag har 350 000 som jag kan använda till ”spekulation”. Jag funderade på att köra nybörjarportfölj på Lysa (hälften) och RIkatillsammansportföljen (hälften). Med lite eftertanke så kom jag på att vissa fonder i Rikatillasammans portföljen bli väldigt små, Bara runt 4000. Det känns inte så givande. Eller hur ska man resonera? Kanske borde jag sätta allt istället i Lysa med 60/40…

    Gravatar för användaren
    Wiile
    1. Båda dessa portföljer har en rekommenderad sparhorisont på flera år. Om du är beredd att inte röra pengarna på minst 3 år skulle jag Rekommendera RikaTillsammansportföljen och ombalansera den varje år enligt artiklarna på denna blogg. Enligt den senaste Ombalanseringen ingår endast 7 fonder (jag avråder starkt från kontanter). Det gör att det blir betydligt mer i varje fond.

      Tycker du att detta är för krångligt skulle jag rekommendera 60/40 på Lysa och vara beredd på att inte röra pengarna på minst 4 år. Enligt min mening behöver man inte Nybörjarportföljen nu när Lysa finns.

      Om du vet att du kan komma att behöva dina pengar på kortare sikt än så är det mycket bättre att ha dem på banken eller i räntefonder. På upp till 1 års sikt är bankkonto det enda alternativet. På 1 till 3 eller 4 års sikt skulle jag rekommendera Jan Bolmessons räntetrippel. Det viktiga är att du står fast vid den strategi som du väljer och inte säljer oavsett vad du väljer. Du bör givetvis välja utifrån din egen privatekonomiska situation.

      Gravatar för användaren
      Oscar F
  14. Antagandet kring RikaTillsammans portföljen bygger ju på svängningar i ekonomin som du brilliant visualiserat med sinuskurvan ovan. Och de olika tillgångarna går bra i olika delar av cykeln.
    När recessionen avtar är räntorna höga och sänks och därmed ökar värdet på Räntefonder när aktier minskar.
    MEN nu befinner vi ju oss i en situation som ”gone mad” (citat: Ray Dalio) där tillväxt och sänkt ränta har gått hand i hand (istället för tvärtom).
    I din graf så har Lång räntefonder ökat med 200% sedan 2001 SAMTIDIGT som vi har en fenomenal tillväxt. Kanske att det förklara din förvåning över hur bra portföljen gått?

    FRÅGA; vad tror du att detta innebär för portföljens fortsatta utveckling? När räntorna inte går att sänka trots en recession? Blir utvecklingen då mindre än historiskt? I teorin, alltså.

    Gravatar för användaren
    Matti
  15. Spännande inlägg! Jag har håller på att bygga upp en modifierad variant av denna portfölj för mitt buffertsparande. Jag siktar på att ha ett riktigt stort buffertsparande på sikt, så sparkonto känns inte aktuellt. Jag tänker att denna portfölj känns som ett bra alternativ då. 75 000 kr i startkapital handlar det om.

    Rent konkret så har jag skapat 8 konton på Avanza som är indelade i kategorierna Kontanter, Obligationer, Aktier och Alternativa investeringar. Tanken är att fördela 25 % mellan kategorierna, men att sedan jobba mer taktiskt inom kategorierna och i fondvalen i respektive konto.

    Kontanter är uppdelade på 80 % sparkonto och 20 % penningmarknad på vanlig depå. Sparkonto kör jag Sparkonto+ Collector (0,65 % just nu). Penningmarknad kör jag 80 % SEB Korträntefond C USD – Lux och 20 % Swedbank Robur Räntefond Kort. Jag tänker att amerikanska T-bills kommer ge mer än vår nollränta. Och vid en eventuell börskrasch kan T-bills stiga i värde.

    Obligationer är uppdelade på 80 % företagsobligationer på vanlig depå och 20 % statsobligationer på vanlig depå. Företagsobligationer innehåller 40 % Spiltan Räntefond Sverige, 20 % Carnegie Corporate Bond, 20 % IKC Avkastningsfond och 20 % Spiltan Högräntefond. Statsobligationer innehåller 80 % Skagen Tellus och 20 % SPP Obligationsfond. Här kör jag en taktisk inriktning på svenska företagsobligationer då statsobligationer är knas med noll- eller minusräntor just nu.

    Aktier är uppdelade på 55 % globala aktiefonder på KF och 45 % svenska aktiefonder på ISK. I framtiden kanske det blir aktuellt med direktägande av aktier för att ta bort fondavgifter, därav KF. Globala aktiefonder består av 40 % SPP Aktiefond Stabil, 20 % DNB Health Care A, 20 % DNB Teknologi A och 20 % Öhman Etisk Emerging Markets A. Svenska aktiefonder består av 40 % Spiltan Aktiefond Stabil, 20 % PriorNilsson Realinvest, 20 % Spiltan Aktiefond Investmentbolag och 20 % Spiltan Aktiefond Småland. Tanken med båda är att ha stabila aktier i grunden och toppa med vinnarfonder. Om det visar sig att detta upplägg inte slår index över tid, så kommer jag växla över till indexfonder istället. Kanske borde jag ha större vikt i den globala delen.

    Sist har vi alternativa investeringar. Jag har valt att frångå Harry Brownes tänk lite, eftersom jag ville få in hedgefonder också. Här har jag 55 % ädelmetallsfonder i ISK och 45 % hedgefonder i ISK. Ädelmetall kör jag 80 % Pacific Precious och 20 % BGF World Gold A2 för att få lite mer drag i händelse av börsnedgång. Hedgefonder kör jag 60 % PriorNilsson Idea och 40 % Catella Hedgefond A. Det är ont om bra svenska hedgefonder med lägre insättningar, annars hade jag gärna kört på fler. Kanske borde jag ha större vikt i guldet.

    Jag planerar att göra ombalansering en gång i kvartalet samt vid extrema kursrörelser.

    Utöver att jag byggt upp en sjukt komplicerad struktur (jag tycker det är kul), ser du några brister i mitt upplägg? Borde jag tänka på något mer?

    Gravatar för användaren
    Herr Melin
  16. Hej,

    Skulle någon vara så bussig och skriva ner här vad som just nu ingår i riktilsammans portföljen. Eftersom jag inte bor i sverige så kan jag inte skapa ett konto på Shareville och följa portföljen.

    Gravatar för användaren
    Mattias Rejman
  17. Behöver förenklasparandet till mina barn. Har tidigare haft en Rika Tillsammans portfölj men vill förenkla med Lysas tjänst. Har svårt att komma fram till fördelningen mellan aktie och räntefonder. Huvudsyftet är att bevara kapitalet men ha en liten chans till tillväxt. Några tips på den ultimata fördelningen..?
    Tack på förhand!

    Gravatar för användaren
    Fredrik Levy
  18. Hej! Tack för ännu ett informativt avsnitt!
    Jag följer ’permanent portfolio’ strategin, men vill ha ”riktigt” guld vid BullionVault. Dessutom är portföljen spridd mellan Lysa, Avanza och ett par bankkonto. Varje månad noterar jag aktuellt värde i ett kalkylark.

    Men hur kan jag bäst löpande följa utvecklingen av hela portföljen!? Mina noteringar innehåller ju även insättningar/utsättningar och ombalansering.

    Tacksam för tips och råd!

    Gravatar för användaren
    Jon
  19. Hej

    Jag upplever det som att portföljen är väldigt valutakänslig när vi kommer till ETF:erna. (i alla fall idag) då kronan stärks kraftigt. Skulle kronan nu fortsätta att stärkas finns ju en chans att valutaeffekterna kan bli 10-15% av värdet i ETF:erna på ett års sikt. Hur resonerar man här, det är svajjigt men brukar ordna upp sig ?

    Gravatar för användaren
    Michael Börjesson
  20. Hej! Vissa av de rekommenderade börshandlade innehaven har väldigt dålig likviditet (vad jag kan se i alla fall). Hur resonerar ni kring riskerna med detta?

    Gravatar för användaren
    Micke
  21. Hej,

    Har börjat bygga min RikaTilsammans-portfölj (som hink 2).
    Har nu investerat ca 160 000kr (köpte allt samtidigt, låt oss hoppas att jag inte freakar ut :) ). Mitt mål i hink 2 är 300 000 kr.

    Har någon funderat på vad den minsta summan att investera över samtliga fonder/aktier skulle kunna vara utan att det blir för högt courtage? Någon annan som har en bra strategi?
    Det lägsta beloppet på en enskild ETF blir ju 5% av det som man tänkt investera om ni är med på hur jag tänker.

    Känns tråkigt att ha det på ett sparkonto tills jag har t.ex. 140 000kr till. Jag fuskar nämligen och fyller på hink 3 och 4 också samtidigt, så det kommer ta en stund…

    /S

    Gravatar för användaren
    S
    1. Jag började själv luska i det på Nordnets hemsida trots allt..

      Som jag förstår det (om man kör courtage-nivå Mini, 0,25% och minst 9kr), så betalar man inte onödigt mycket courtage så länge man uppnår att lägsta investeringen gånger 0,25% inte understiger 9kr.

      0,0025x=9
      Dvs
      x=3600

      Om 3600kr ska motsvara 5% av investeringsbeloppet

      0,05x=3600
      Dvs
      x=72000

      Så är alltså den minsta insättningen i portföljen 72000kr.

      Håller ni med? Något jag missar?
      Ja, man kommer inte kunna träffa procentsatserna exakt i och med kurserna, men det kanske man kan leva med…

      /S

      Gravatar för användaren
      S

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök