Eric Strand svarar på era tittarfrågor om guld, silver och portföljfördelning

Bonus #10 - Läsarfrågor med Eric Strand | Reklam

Reklam för AuAg Fonder AB. Den här artikeln är ett samarbete eller innehåller uppmärkta sponsrade annonslänkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Dagens avsnitt är ett samarbete med Eric Strand och hans fondbolag AuAg Fonder AB. Det är ett komplement till de två föregående avsnitten med skillnaden att vi ställer era lyssnarfrågor om framförallt guld och silver i allmänhet och portföljfördelning i synnerhet.

Vi pratar om huruvida det fortfarande är värt att investera i guld och silver, vad är det som driver guld- och silverpriset, om silvrets unika egenskaper, om hur Erics egen portfölj ser ut, om det värsta skulle inträffa och mycket mer.

Vi hoppas att du har uppskattat de senaste avsnitten med Eric och vi ser fram emot att få komma tillbaka till normalt program nästa helg. ?

Tack för att du följer vår kanal!
Jan och Caroline

PS. Om du mot förmodan fortfarande inte har fått nog av Eric så finns det ytterligare en inspelad FikaTillsammans i RikaTillsammans-communityn på Patreon där Eric deltar/deltog den 8 oktober. DS.

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande videon via Youtube.

RikaTillsammans | En podd om privatekonomi · Bonus #10 – Eric Strand svarar på era frågor om guld, silver och portföljfördelning

Innehållsförteckning

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Eric Strand. Du är fondförvaltare till fonderna AuAg Silver Bullet och AuAg Precious Green. Du har varit med här på bloggen flera gånger och pratat om guld, silver, framtiden, makroekonomi, med mera. Men det roliga är att du också har varit landslagsfäktare, du brinner för yoga och, som jag alltid brukar säga, man känner sig alltid lite klokare när man har träffat dig.

Eric Strand svarar på frågor

Jan: Vi hoppar rakt in, för vi har en massa frågor från läsare! Erik Axelsson skrev: ”Eric är fantastisk. Han har alltid intressanta feel bad-fakta.” Det var så roligt. Som i avsnitt #173 när du sa att månadssparande var det sämsta finansrådet man kunde ge.

Sedan hade du så klart en bra motivering på det, så vi rekommenderar verkligen att du lyssnar på de andra avsnitten. Erik skrev också att det hade varit intressant att höra Erics syn om guldets utveckling i dessa tider. Det har gått upp mycket, vad kommer hända nu?

Eric: Absolut har priserna kommit upp, men jag brukar faktiskt ha en ganska enkel schablon som är kopplad till skulderna och kreditskapandet. Min enklaste ekvation på det, för att hitta ett fair price, är att ta USA:s skulder och Fed:s balansräkning, och om USA:s skulder är 23 trillion dollars, det har väl ökat lite till nu, och Fed:s balansräkning är sju trillion så blir det 30 och så tar jag det gånger 100 så priset blir 3 000.

Om man lägger ihop de här och skapar en graf… Jag har funderat fram den där ganska bra och tittat lite historiskt. Det är ju skuldsättning så man måste hitta en koppling till ett fair price så vi vet vad vi kan förvänta oss. Därför har jag sagt vid något tillfälle att jag ser alla priser under 3 000 idag som billigt.

Nu har vi precis gått till 2 000 så det finns ganska mycket luft uppåt. Jag hör att en del tycker att nu har guld gått upp mycket, men efter sin all-time-high 2011 har det gått ner och nu har det gått upp och passerat den här. Men det har precis passerat, så om man jämför det med börsen så att säga, från sin botten, och sedan upp och långt förbi, så det känns som att guld fortfarande har en resa att göra.

Det är inte så att det ska gå upp till all-time-high för att stanna eller gå ner där, utan cykliskt ligger vi ganska bra till. Det är klart att det har gått upp. Det var billigare att köpa kanske för ett år sedan, men det är fortfarande ganska långt kvar.

Hur långsiktig ska man vara med silvret?

Jan: Men i förra avsnittet med frågor, som vi har i anslutning här, så pratar du om att i din fond AuAg Silver Bullet då sa du att jag kommer känna att vi har gjort en bra resa när vi har gått från nav 150, alltså genomsnittligt pris på fondandelar, upp till 1 000. Så du räknar nästan med en uppgång på 7x på din fond. Du sa också då att tåget har gått från den första stationen, men stannat vid den andra, och man kan fortfarande hoppa på silver- och guldtåget. Att det inte är kört.

Eric: Precis, det går lite i stationer. Det kommer ryck och de är ganska kraftiga. Det går upp 30, 40, 50 och sedan står det stilla eller går ner lite, och jag känner att ok, nu har det stått stilla lite, en del blev lite otåliga och vad händer nu, men det kommer liksom inte gå spikrakt uppåt. Så går det inte, utan det kommer svänga och stanna på stationer.

En del ser nedgångarna, korrektionerna, även i uppgångsfaserna som en möjlighet att köpa på sig lite mer, eftersom man kanske inte vågade gå all in från början. Sedan ger pauserna en liten möjlighet för nya investerare att komma in. Så man får ha lite nerver och inte ha för bråttom.

Caroline: Hur långsiktig ska man vara med silvret?

Eric: Det beror lite på hur fort allting går med skapandet av krediter. Jag tror att hela 20-talet kommer vara positivt, men det är möjligt att vi toppar även 2027 eller 2028.

Jan: Det är intressant att ha en ungefärlig känsla. Just nu så är det Tesla som är mest övervärderat för mig, så därför återkommer jag alltid till det som exempel och där skulle jag verkligen säga att tåget är vid slutstationen. Om det går till en station till då har man flyt. Det kan fortsatt gå två stationer till, medans här, om vi pratar om guld och silver, då skulle jag säga att det fortfarande är i början av resan och det är många stationer kvar. Kan man säga så?

Eric: Om vi tar Tesla som exempel så är det så att när saker går upp så kan det fortsätta upp väldigt, väldigt länge. Sedan är Tesla och silver intressant. Tesla gör elbilar och elbilar behöver mer silver.

Jan: Om vi pratar om assymmetri så är det mycket mer uppsida att hämta på silver och guld. Det är inte kört att gå in i silver eller guld.

Eric: Silver är bara på halva all-time-high. Det är nästan 100% till gamla all-time-high. Om man tittar cykliskt så är andra långt över sina all-time-high, så det finns mycket utrymme ur den synvinkeln. Absolut.

Fråga om hur man kan förstå guldmarknaden

Fråga från Damone:

”Jag har försökt göra research i min egen guldstrategi, men jag har otroligt svårt att hitta trovärdig information. Oftast hittar jag biased information med antingen utopiska förutsägelser om framtidens guldpriser eller att man är en idiot om man äger guld. Förstnämnda är ofta baserad på en stark tro om att dollarn kollapsar i närtid och sistnämnda baseras på någon form av status quo. Jag ser också att många förutspråkar för ett högt guldpris och pratat om dollarns kollaps i snart 10 år. Min fråga till Eric är vilka indikatorer bör man titta på för att få en bättre förståelse för vart marknaden är på väg?”

Eric: Jag bygger inte vad jag tror på utifrån en dollarkollaps. Du måste nästan vara amerikan för att tänka i det perspektivet. Hur mycket USA än missköter sig så är dollarn fortfarande världsvaluta och den är nästan den bästa av alla dåliga i klassen. Vad ska den kollapsa mot?

Det är inte kronor och euro. Det är inte där det kommer ske en kollaps, utan snarare är det som sagt att man kommer via skulderna och krediterna skapa så många dollar, men det kommer man göra med euro och kronor också. Så det är inte att dollarn kollapsar.

Tvärtom så är det troligen hur dålig dollarn än är så är den starkast av alla pappersvalutor. Det skapar helt enkelt mer pengar och då minskar värdet. Som sagt, skulle länderna börja sköta sig riktigt bra ekonomiskt då är det inget case i guld, men det är vi inte i närheten av.

Det handlar egentligen inte om att tycka att guld är bra eller dåligt. Silver kan jag tycka om för att det används i industrin med väldigt mycket spännande saker, just att vi har en elektrifiering. Guld har många bra användningsområden men det finns väldigt stora guldreserver så det kommer inte användas i industrin i den mängden. Men det finns unika egenskaper i guld som vi inte kan vara utan i både teknik och sjukvård, men det är ändå inte stort som i silver.

Jan: Men om vi kommer tillbaka till frågan så säger du indirekt att om centralbankerna fortsätter pumpa ut pengar så är det en indikation för guld. Fortsätter politiker låna upp pengar, alltså öka statsskulderna, så är det ett case för guld. Vi får monetär inflation och kanske också prisinflation, som vi också pratade om i ett tidigare avsnitt.

Eric: Ja, det är de stora sakerna. Det är inte på oro över handelskrig eller pandemi och sådana grejer, för det går över. Det man ska se upp för i sina guldinvesteringar är när räntorna börjar höjas kraftigt och höjas mer än det vi kallar för inflation.

Jan: Säg någonting om det. Varför ska man oroa sig för höga räntor om man har guld?

Eric: Den ska inte bara vara hög, utan högre än det vi kallar för inflation, om det nu är pris eller monetär inflation.

Då ska man oroa sig för guldet

Jan: Säg att vi har inflation på 2% och räntan kommer till 4%, ska jag oroa mig för guldet då?

Eric: Ja, särskilt om trenden går åt det hållet. Det är den sämsta miljön för guld. En positiv realränta, de flesta vill inte äga guld i det läget och då säljs det guld. Ibland går guldpriset ner av den anledningen och ibland går det ner för att det har gått upp för mycket.

I alla marknader har man det som heter over shoot på engelska, alltså att priset skulle gå upp men så går det upp för mycket. Men sedan har du också det här fundamentet att har du starka höga räntor, eller som när de knäckte inflationen när USA höjde räntan från 10% till 20%, det är ingen bra guldmiljö.

Det är inte fel att äga guld, men investerare kommer lämna i det läget och då går priserna ner. Det gör inte guld sämre, men det blir en dålig avkastning. Då ska vi till de räntelägena och kan man se de räntehöjningarna framför sig då ska man avvika och inte ha guld, men jag tror att det är svårt att se dem.

Caroline: När ska man som småsparare bry sig om det? För vi ska väl alltid äga lite guld?

Eric: Det är alltid bra att ha guld i en portfölj. Om man pratar portföljteori så ska man ha guld i sin portfölj.

Jan: Det väl egentligen det som vi har tagit upp i tidigare avsnitt på bloggen med Eric. Jag brukar säga att mellan 5-10% guld i en portfölj är aldrig fel, men som Eric säger, då tjänar du inte pengar på caset. Om vi har 30% räntor i det där då har man inte tagit hänsyn till hur framtiden kanske kommer se ut enligt det scenariot som Eric beskriver. Då vill man ha en överallokering för att tjäna hem pengarna på det.

Fråga från Ullrik Höglund:

”Jag skulle gärna lyssna på Erics förklaringar angående guld-silver ration samt lite mer om brytningen av metallerna. Var hittar man mest guld idag, till exempel?”

Eric: Sydafrika var den stora guldproducerande nationen och det är det inte längre, utan nu är det Kina och Ryssland, men mycket guld finns fortfarande i Afrika. Här skiljer sig silver ganska mycket för i silver utvinns 60% i Nord- och Sydamerika. Det passade i vår fond just att silver är fokuserat ganska mycket till Nord- och Sydamerika, så vi gillar säkra jurisdiktioner.

Vi gillar inte riktigt bolag i svåra länder i Afrika och vi är inte heller så förtjusta i utvinning som sker i Kina eller Ryssland. Det är lite svåra länder så vi gillar att det sker i Kanada eller USA eller Mexiko. Om du har en diktatur så får du en automatisk binär risk. Vi hade ett sådant fall i Afrika där staten sa att nu förstatligar vi alla bolag.

Den kända familjen Lundin är väldigt duktiga på svåra länder och om man är väldigt duktig på det så kan man få väldigt mycket betalt för det. Men man tar en stor risk att värdet inte bara går upp eller ner, utan det kan plötsligt bli noll om staten förstatligar det i en diktatur. Jag vill undvika sådana risker. Det passar inte i en fond.

Utvinning av guld och silver och fair value på silver

Eric: Sedan var det frågan om ration mellan guld och silver och hur mycket det utvinns. Vad som är intressant är jordens skorpa där man kan utvinna guld och silver idag så finns det 16 gånger mer silver än guld. Tittar man på utvinningen idag så är det svårt dels att få fram guld men ännu svårare att få fram tillräckligt med silver.

Man får bara upp åtta gånger så mycket silver, så det skulle kunna tala för att ration borde tas ner. Det var över 100 och nu har vi kommit ner mot 80 och 70, för silver har gått bättre än guld. Men innan en sådan här bra ädelmetallsperiod vänder neråt så brukar den i alla fall gå ner till 30 eller 40.

Investeringsmässigt är det en fördel för silver när ration går ned från 100, som det har gjort nu, och när det kommer ner till 30 eller 40 kan man börja titta på om det är dags att börja köpa guld istället för silver.

Men den här gången tror jag att det kan gå längre ner just för att man har svårt att få fram silver och att silver kommer behövas så mycket i framtidens industrier.

Jan: Du sa innan att fair value på guld kunde vara ungefär kanske 3 000 dollar. Vad tror du är ett fair value på silver?

Eric: Ungefär samma koppling så ser jag att vi borde vara och komma ganska snabbt ner till en guld-silver ratio på 30 och 3 000 och 30 blir 100. Sedan om jag tror på ett fair pris på 100 så kan det sticka till 130-140, men då skulle även jag tycka att då är det för dyrt. Med enheten USD per Troy Ounce, som är cirka 31,1 gram.

Förr i tiden var det väldigt viktigt hur man vägde saker och det finns en intressant historia bakom Troy Ounce, som man kan läsa mer om om man vill. Vikter var extremt värdefulla förr i tiden.

Jan: Hampus Hedberg har en spännande fråga som vi berör just nu: ”Vilka fortsätter köpa silver när priset ligger kring 50 dollar per uns? Då har du egentligen svarat på det nu, att det är ganska många eftersom det fortfarande är billigt.

Eric: Ja, och sedan ska man veta att eftersom vi tittar på Comex så är det väldigt tight med den fysiska mängden. Det finns inga reserver. Tänker vi då på att i varje bil, dator, mobiltelefon och solceller så behöver du silver och så fort de här tillverkarna märker att det inte får tag i det då kommer de inte bara köpa till ett högre pris men de kommer också vilja ha ett lager.

Då får du en fysisk brist på en råvara och då får du en priskurva som du sällan ser. Då går det fort. Det som är intressant där är att silverpriset är inte elastiskt. Olja är elastiskt. Blir det väldigt dyrt då börjar vi sluta använda, eller vi konsumerar mindre, och då går priset ner. Men eftersom det är ganska liten andel silver i varje mobiltelefon, dator och bil i relation till slutpriset på produkten, så kommer Apple, Microsoft och Volkswagen köpa det även om priset tre-, fyr-, eller femdubblas.

Mer om silvrets unika egenskaper

Jan: Om jag ska ta som exempel, om en iPhone kostar 10 000 kronor och silvret kostar 20, 40 eller 60 eller till och med 120, det spelar inte så stor roll. De kan lätt höja priset 100 kronor.

Eric: Men det är svårt att hitta silver och ytterligare en sak som är en styrka eller en möjlighet i den ekvationen är att det är ganska få som har silver som sin huvudbrytning. Det är många kopparproducenter som får upp silver som en biprodukt.

Det gör att även om priserna på silver skulle få brist och sticka, så kan en kopparproducent ändå inte bara bryta silver, utan de måste bryta mer av allt för att få mer silver och det kanske inte är lönsamt för dem att göra. Då är det egentligen bara fokuserade silver miners som kanske då kan försöka öka produktionen lite, men det kommer inte räcka för att täcka efterfrågan och därför blir det väldigt intressant att vara just i de bolagen.

Jan: Wolfgang har sjukt många bra frågor, men vi kan börja med hans första:

”Varför går inte stormakterna in och hamstrar silver som en strategisk metall?”

Eric: Det som är intressant här är att dels så är det mer en fråga för industrin än för länderna, även det används, men centralbankerna hade silverreserver. De har man sålt slut på för vi har haft ett underskott i mängden silver och det är också en faktor för en kommande uppgång i silverpris.

För 20-30 år sedan fanns det reserver, alltså att även centralbanker hade silver, men det har de inte längre så det finns inga reserver kvar alls. De har egentligen gått åt andra hållet. Men som en strategisk metall så kommer industribolagen ta den positionen och köpa på sig. Frågan är om vi kanske har börjat se det nu. Det kan man inte se förrän efteråt.

Jan: Du sa i en bisats: ”…en prisexplosion som man inte ser så ofta”. Jag har aldrig tänkt på det så, kan du säga något mer? Hur ser det ut? Har det skett tidigare?

Eric: Ja, vi hade ju fysisk brist 2011. Då gick priset upp till 50 hur snabbt som helst. Jag har inte något bra exempel just nu i andra råvaror, men det finns råvaror där du har det och när det kommer så går det snabbt, särskilt om det inte är huvudämnet i någonting. Silver leder värme och el bättre än någonting annat och det är de ämnena vi har på jorden. Det är därför guld och silver är vad de är, det är egenskaperna i ämnena.

Det är inte bara ett ämne man har hittat på, att guld är en sten. Guld och silver har sina egenskaper och silver är unikt. Det är därför vi kommer tillbaka till det periodiska systemet med grundämnena. Guld och silver är grundämnen. Om vi tar vatten, luft, olja. Det är inte grundämnen. Här är vi inne på jordens rena grundämnen och deras egenskaper.

Fråga om vad som driver silverpriset

Jan: Fråga från Jan Olof Andersson:

”Man kan väl säga att guld i princip endast fungerar som safe haven? Eller alternativt tillgångsslag eller skydd mot inflation etc. Men hur är det med silver? Hur mycket drivs priset av dess industriella behov och hur mycket drivs det av att det liksom guld är en ädelmetall? Är det något i det som kan komma att förändras framåt i tiden?”

Eric: Det är en jättebra fråga. Man kan säga att silver är 50/50 idag, som investering och industrin. Just den här egenskapen att det är det enda ämnet eller råvaran som har båda, som kan jaga priset och vill äga. Guld har egentligen bara investeringssidan och koppar har bara industrisidan, medan silver har båda.

Det är också en cocktail så att säga för ganska kraftiga prisuppgångar. Industrisidan ökar kraftigt i silver nu. Det som är intressant när man tar fram silver är att när silver används i vår elektrifiering av världen så kan man alltid återanvända silver; återvinna och återvända.

Silver är inte som olja, någonting fossilt. Vi tar det från marken men det försvinner inte. Silver stannar kvar och silver är silver hela tiden. Förr i tiden tappade vi bort en del silver för att vi inte återvann i vår värld och det silvret är svårt att återvinna för det är så små mängder.

Det kan vara svårt att hitta. Priset måste upp till 200 för att man ska börja gå i så små mängder för att återvinna det. Men idag gör man en elbil med tre gånger så mycket silver och det silvret försvinner inte. När den bilen är slut så kommer det silvret gå in i nästa bil.

Det är egentligen resan när det går från 3% elbilar till 60-70%, när vi ska hela vägen, då kommer det gå åt mer silver. Men när vi har nått en mättad marknad och inte kommer ha mer elbilar, då kommer det inte vara ett utökat behov, för då kommer det silvret bara rulla runt i den marknaden. Det är också bra med silver och guld, att det inte är något som försvinner. Det kommer ta 20-30 år innan vi har alla elbilar vi kommer ha. Och solenergi behöver också silver.

Så ser Erics portfölj ut

Fråga från Jan Olof Andersson:

”Har Eric fortfarande inställningen att 50/50 aktier och ädelmetaller är en bra mix, eller har han ändrat sig på något sätt? Vad skulle krävas för att ändra inställning? Jag tänker att din fond Precious Green har 60% aktier och 40% guld. Har du ändrat dig, Eric?”

Eric: Ja, en fond som produkt så att säga är en sak och sedan är det mixen. Man har inte bara en fond utan det är en pusselbit i en helhet.

Jan: Hur ser din portfölj ut nu? Hur ser en mix ut mellan AuAg Precious Green och AuAg Silver Bullet?

Eric: Jag har mycket mer Silver Bullet än jag har Precious Green. Jag är så aggressiv att jag har 80% i Silver Bullet och 20% i Precious Green. Sedan har jag aktier via fonder i tjänstepensioner jag inte kan välja och alldeles för mycket på bankkontona.

Jan: Taleb pratar om en barbell-strategi. Att man ska ha extremt mycket risk och extremt försvar. Han säger att om du har ett riktigt bra försvar, som du nu säger att du har mycket på bankkontona, så säger han att man kan vara superaggressiv i den här andra delen. Där är du mycket mer i extremerna medan jag är mer i mitten, som kanske blir varken hackat eller malet.

Eric: Ibland är det lurigt när saker är mellanmjölk. Till slut vet man inte riktigt vad man har.

Jan: Det här bygger på det som vi har pratat om innan att du är övertygad om monetära inflationsscenariot att staterna missköter sig. Vad händer om du har fel? Alltså, vad är nedsidan? Uppsidan har vi pratat om. Vi pratar sju eller åtta gånger pengarna.

Nedsidan är alltid bara 100%, men jag upplever att du har en mycket mer asymmetrisk fördelning i det här att ok, vi har en liten nedsida men vi kan ha en potentiellt stor uppsida. När jag pratar om mina indexfonder så har du en nedsida på 100% men uppsidan är kanske bara 4-5%.

Eric: Som människa önskar jag inget annat än sunda finanser, så jag skulle känna att jag vann så mycket på att vi som människor skapade en sund värld. Då vinner jag där. Det är egentligen så jag ser på guld och silver. Det är second best. Det bästa är om allting hade skötts som det borde göra, men i och med att det inte gör det så behöver jag äga guld och silver.

Om det värsta skulle inträffa

Jan: Ok, säg att du har rätt i din monetära inflation, att det kommer bli det. Men säg att guld och silver inte är det som kommer reagera. Så det har skitit sig där om 10 år. Vi sitter här 2027 och du har inte haft rätt i din förutsägelse. Vad är det som har skitit sig då? Det är en klassisk utvärderande fråga som man lär sig på styrelseutvärderingar.

Eric: Vi pratade i något avsnitt tidigare om vikten av sannolikheter. Även om jag ska lägga in en osäkerhetsfaktor på den här tärningen, att blir det en etta så blir det inte som jag trodde, så handlar det för mig om att sannolikheten var på min sida och jag känner en ganska hög conviction på att det är så tills jag ser någonting annat.

Om jag ser staterna eller centralbankerna agera annorlunda och jag ser inte de tendenserna nu. Om sju eller fem år kanske vi har ett annat scenario där det inte är lika tydligt.

Man måste också våga ha fel för att kunna ha rätt. Det tror jag är det viktiga. Om man bara ska säga saker som alltid blir rätt då skulle man aldrig säga någonting. Jag tror att konsten är att våga stå för någonting eller våga tro på någonting för att man har ett case i den frågan. När jag bildar min uppfattning så har jag det bakom mig.

Jan: Jag tänker så här att det finns t.ex. en klassisk historia om ett casino som inte skulle förlora pengar så de hade sjukt bra koll på alla som spelade och de som fuskade och man hade matematiker som beräknade oddsen så man hade en liten edge. Sedan var det en på redovisningsavdelningen som hade glömt att skicka in skattedeklarationer. De fick sjukt mycket böter och höll på att gå i konkurs för att någon inte hade skickat in skattedeklarationer. Det var något helt annat.

Eric: En sådan risk som jag skulle kunna se, men den vill vi egentligen kanske inte prata om, för då mår även jag dåligt eftersom jag är en människa som förespråkar frihet, men det är på den väg vi är så hur långt kommer förstatligandet att gå? Det är lite obehagligt ska jag säga.

Nu har staten börjat skicka ut checkar, staten fixar allt, staten trycker pengar I Japan och Schweiz trycker man pengar och köper börsen och alla hejar på. Till och med marknadsekonomer tycker det är skönt att börsen går upp i Japan, men egentligen är det förstatligande som inte hör hemma i marknadsekonomi.

Det är samma sak som att riksbanken börjar köpa företagsobligationer. Man låter inte marknaden vara marknaden. Om du jobbar, tjänar pengar och köper aktier och sedan går staten bredvid, trycker pengar och tävlar om samma aktier med tryckta pengar.

Då är det ett förstatligande. Och i slutändan, om vi får större politiska spänningar i världen på grund av orättvisor som att de rikare blir rikare och de fattiga har ingenting eller vad det nu än är, så kan det komma i en världen där länder förstatligar det mesta.

Då kan de förstatliga bolag och där finns det en risk också. Det skulle vara en sådan risk då och då är det svårt att se någonting positivt. Men det är en trend som är obehaglig att se. Man har mer och mer kontroll och man begränsar så att säga hela tiden och samtidigt så äger man marknaden och skickar ut pengar och checkar och är trevlig och snäll också. Det är väl ett spår som man får hålla ögonen på.

Några tankar om portföljfördelning

Jan: Har du någon plan, som att då sticker du?

Eric: Jag har alltid önskat att vi var ett land hela världen och att man var världsmedborgare. Det har varit min vision men jag vet inte vart man ska sticka om det är så. Jag gillar inte att sticka. Ibland kan man avundas när människorna verkligen fick kämpa för frihet, alltså när de gjorde revolutioner mot förtryck.

För frihet, liksom kärlek, är värt att leva för och dö för samtidigt. När du verkligen kämpar för frihet och inte väljer att ta trygghet för att få dina checkar. Vi kan hamna i en sådan värld där frihet blir en viktig fråga. De som verkligen kämpade för frihet det var en era i sig.

Jan: Det slår an hos mig. Braveheart var en favoritfilm i många år.

Eric: Jag gör inga rekommendationer för det är ingen rådgivning på något sätt, men jag står fortfarande bakom det jag sa med 50/50, apropå frågan. Självklart har jag inte 50% i guld utan jag har mycket mer i Silver Bullet, som är aktier och silver, så det är en mix. Det är en hybrid på det.

Jan: Precis och det har vi också pratat om i tidigare avsnitt. Man kan läsa mer om din hemsida om det här och vi har också pratat om förut. Nu när vi ändå är lite inne på portföljfördelning tar vi nästa fråga.

Fråga från Cecilia Gustavsson:

”Vad tycker Eric är den bästa fördelningen i en långsiktig portfölj med fokus på tillväxt versus en marknadsneutral portfölj?”

Jan: Det pratade vi om lite i förra avsnittet att du tror att Precious Green kan vara en marknadsneutral portfölj. Jag omtolkar frågan och tar ansvar för detta. Om man vill tjäna så mycket pengar som möjligt versus att man inte vill gå back?

Eric: Om man nu pratar portföljteori och matematik runt portföljer så finns det inget som är bättre än en jämn avkastning. Ju jämnare den är desto bättre, för det är nedgångar som kostar. Det är bättre att ha 10% per år än att ha 0%, 20%, 0%, 20%. Då är en jämn avkastning bättre, så tillväxt är mer att man känner om man nu vågar ha marknadstro.

Det är bättre om man vågar ha en tro på moderna infrastrukturbolag som jobbar med 5G eller molnlösningar och så vidare. Där går jag in med tillväxtinvesteringar och jag tror kanske inte på gammal infrastruktur som olja, utan mer på solenergi. Där kan man tänka mer tillväxt och kanske ta ett bet och låta det svänga lite. Jag tror det är en kombination.

Erics tankar kring tail risk-försäkring

Jan: Vi har två frågor från Fredrik Niva och Patrik Setterberg. Jag vet inte hur insatt du är i det här med tail risk. Nu under våren har vi pratat om Taleb och Spitznagel och att göra hedge i portföljer som en slags försäkring. Har du någon åsikt om det här?

Eric: Absolut. Det som jag först vill säga att jag inte tycker om riktigt är att man i marknaden väldigt lätt gör grafer på sannolikheter att det här kommer inträffa i 95% eller 99% av alla fall, för då plockar man bort de extrema händelserna och det tror jag är väldigt farligt. Jag har sett många institut lägga fram sådana beräkningar. Jag tror på att de inträffar och tror på att skydda sig.

Jan: Hur tänker du när du tänker skydd? För ibland pratar man om guld som lite tail risk och sedan upplever jag att Taleb och Spitznagel, som vi pratade om i avsnitt #166 och #167, har tagit det till sin extrem, där man egentligen köper säljoptioner och kan få enorma avkastningar vid de här svarta svanarna.

Eric: Vi pratade lite om att ha långa volatilitetsindex och sedan kan det vara så att du hela tiden betalar en liten premie, alltså det behöver bara vara 1% av portföljen, men inträffar det inte så är 100% borta och då får du ta från de andra pengarna igen för att köpa en ny försäkring.

Det är svårt att skapa sådana saker för gemene man. Många stora hedgefondförvaltare gör så att de tar hellre en liten summa som de sätter på väldigt, väldigt hög risk. Förlorar det den så få de köpa ny. Har de rätt så tjänar de pengar och så blir det ett snitt på det där.

Fördelen för dem är att nu sätter de 3% och antingen vinner de eller förlorar. Då är det ganska känt. Då blir det antingen eller. Har man en bred portfölj så är det lite svårare att veta när man har förlorat pengar eller inte för det kanske går ner 20% eller 30% i hela portföljen och då blir det ganska stora rörelser.

Det där är lite av en smaksak. Jag tror det kan vara svårt för gemene man att jobba med sådana extrema positioner, men de som gillar att prata risk gillar att den är känd. Vad är det maximala jag kan förlora.

Många liknande sådana strategier, alltså har det varit lång volatilitet som brukar kallas för widow maker på engelska, att du kör den strategin men är den hela tiden fel så skiljer du dig till slut, för att din man eller fru lämnar dig. Det krävs ganska mycket att hela tiden gå tillbaka. Man måste vara väldigt systematisk tror jag.

Jan: Utan att repetera, för vi har flera läsarfrågor som är mer relevanta, men han pratar ju om att 97% aktier och 3% tail risk hedge ger en bättre avkastning till en lägre risk än en 60/40-portfölj. Då har man den kända risken, men vi behöver inte fördjupa oss i det, utan du känner till konceptet och du säger att det är positivt men väldigt svårt för den vanliga småspararen att göra själv. Det är väl egentligen samma slutsats som vi har kommit fram till.

Frågor om räntor, ombalansering och dollarns fall

Fråga från Markus Bruselius:

”Eric får gärna utveckla här kring Precious Green, att fonden strävar efter att överträffa sitt jämförelseindex som är 60% NASDAQ Global Index och 40% Bloomberg Barclays Global Index. Så att du ska överträffa 60% aktier och 40% ränteindex. Är räntor döda framöver? Dags att byta bort till Nybörjarportföljen?”

Eric: Tack, jag tycker att det är en bra fråga. Det är väl det vi vill visa och det är därför det kallas för en ny modern 60/40 som ligger i tiden de kommande 10-20 åren.

Fråga från Carl Johnsén: ”Hur ofta ska man balansera en portfölj med 50% guld och 50% silver?

Eric: Om man nu jobbar mellan guld och silver så är ration vi pratade om tidigare ganska bra. Det vill säga, när det kommer ner under 40 då kanske man ska börja köpa mer guld. När det är upp i 90 eller 100 ska man köpa mer silver. Sedan om man nu jobbar på det sättet, det gör jag inte jag, men då kan man ha 75/25 i vardera ytterläge och successivt ombalansera så. Men det var ingen rekommendation.

Jan: Det var lite roligt för man kan lyssna på de gamla avsnitten med dig. Det var faktiskt ett av mina insikter efter avsnittet som vi gjorde i januari, att jag bytte från guld till silver. Det har visat sig ge väldigt positiva privatekonomiska konsekvenser, som en kompis till oss uttryckte det.

Fråga från Patrik Berntsson:

”Om dollarn faller för mycket och blir kraftigt volatil, kommer fortfarande guld och silver handlas i dollar? Hur har det gått till vid tidigare Fiat-krascher?

Eric: Det som är lite rätt är att alla papperspengar har gått under och försvunnit någongång. Pundet var världsvalutan och nu är det dollarn och det har varit andra världsvalutor innan och de har kommit och gått med jämna och ojämna mellanrum. Den amerikanska dollarn är ju den tredje, som nu har funnits ganska länge i 107 år. Om den försvinner, jag har svårt att se någon annan valuta som direkt tar över av befintliga valutor.

Jag tror att man kommer prata om, det pratas redan om nya valutor eller nya sätt eller ny mix. Men jag tror inte att dollarn kommer svänga mer än de andra valutorna. Dollarn är fortfarande världsvaluta.

COMEX tre olika faser

Jan: Och jag tänker egentligen att eftersom man har pengarna i guld så spelar det inte så stor roll. Vi har tre avslutande frågor här från Wolfgang. Han pratar om COMEX, som är börsen för råvaror. Han skriver:

”Är COMEX en fractional reserve? Ligger det någon sanning i att ett uns silver kan ha upp till 500 ägare hos COMEX?”

Eric: COMEX är ett pappersspel, men det finns lika många korta som långa. Så det är egentligen ett nollsummespel. Du har alltid vinnare och förlorare. Där spelar det ingen roll. Däremot så har COMEX blivit felaktigt utnyttjat. COMEX kommer inte gå omkull eller försvinna, men dess roll kommer förändras. Det har funnits tre roller där roll nummer två håller på att ta slut och nu kommer den tredje rollen där det inte spelar så stor roll.

Men den första rollen var för producenter precis som det var för bönder och de som hade ett bolag att hedga sig, skydda sig, så att de fick ett känt pris. För de hade sina kända kostnader och då ville de hellre ha en trygg vinst än en osäker kanske större vinst. Alltså, de ville ha sin trygghet genom att hedga sig och det var det hela råvarubörsen COMEX var till för. Men det finns inga miners, alltså guld- eller silverbolag, som hedgar sin produktion. Så de är inte där.

Fas två blev att storbanker tog den här rollen där de blev commercials och de andra var speculators och retail-kunder. De har haft det här som sitt eget lilla casino där man har kunnat skapa enorma volymer. Man kan liksom sälja årsproduktioner på en timme. Helt galna volymer. I USA säger man att när det inte är hunden som svänger på svansen utan svansen som svänger på hunden.

Det blir helt ur proportion. Tyvärr är det så att banker har varit inne på valutor, räntor, elektricitet och även ädelmetaller. De har blivit dömda för vad de har gjort genom dessa, mer eller mindre, manipulationer. Det här är på väg att ta slut och frågan är om det var det som är en uppgörelse bakom stängda dörrar som hände nu i somras och vi upplever en ganska historisk tid och att vi får en helt fri marknad där COMEX slutar påverka.

Jan: För det är den sista frågan vi tar här också:

”Hur stor är risken nu med COMEX ETF:er när det sker massiva uttag av fysisk metall?”

Eric: COMEX kommer inte gå omkull och ETF:erna är inte kopplade till COMEX överhuvudtaget. ETF:erna har sitt guld allokerat. COMEX är alltid en kort och en lång position, men det är just att de har kunnat handla sådana enorma volymer, drivit priserna och ofta har de suttit med korta positioner i COMEX och haft långa positioner fysiskt.

Warren Buffet var en sådan som ägde väldigt mycket fysiskt silver och sedan ville han vara lite smart och använda COMEX för att göra korta positioner. Men han gick bort sig där och blev av med sitt fysiska silver i slutändan och storbankerna har problem där nu. Men har vi riktig tur och håller tummarna så är det slut på att svansen svänger hunden via COMEX. Alltså att storbankerna slutar.

Jan: Spännande. Jag tänker att vi ska runda av här. Vi har haft två timmar läsarfrågor i två avsnitt. Jag vet att du har tackat ja till att vara med på en FikaTillsammans som vi har i vårt Patreon-community. Där kommer man kunna ställa frågor och vi kommer också spela in om man känner att man vill ha mer av Eric Strand.

Ett fantastiskt stort tack, Eric, för att du har tagit dig till Malmö och, som vanligt, bidrag med feel bad-fakta, gjort oss lite klokare, lite mer nyfikna och framför allt visat på uppsidan också med guld och silver och inte bara i dina fonder. Man kan också läsa mer på Erics hemsida och köpa fonderna på Avanza, Nordnet och SAVR. Tack så mycket.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök