Flit och systematik vs hjältedåd och andra insikter från 2017

I det här avsnittet #31 reflekterar jag och Caroline över det gångna årets viktigaste insikter för oss. En av de stora insikterna för mig var vikten av flit och systematik och hur mycket bättre det är en hjältedåd, trots att dessa alltid uppskattas mycket mer i media och alla andra sammanhang.

Så här i början av ett nytt år brukar jag försöka reflektera över det gångna året. Vad gick bra? Vad gick inte bra? Vad har jag lärt mig? Vad kan jag göra bättre? Vad tar jag mig an för det kommande året. I det här avsnittet gör jag och Caroline det lite live och pratar om det som stack ut för oss för 2017. Vi pratar bland annat om uthållighet, flit och systematik, hur man inte blir mästare i mästerskapet utan i träningen när ingen ser på, hur jag fortfarande överraskas av kraften i ränta-på-ränta, undvika dumsnålhet genom att köpa ordentligt från början och Caroline pratar om sin reflektion kring sparsamhet och slösaktighet.

Flit och systematik

Claes-Erik, min förste mentor, hade ett uttryck som han jämte använde och det var:

Flit och systematik slår allting över tid.

Så här 10 år senare inser jag hur djupt det måste ha satt sig hos mig, då jag själv återkommer till det hela tiden. Särskilt när jag på senare tid har börjat sätta det i relation till de hjältedåd som jag upplever att vi glorifierar i vårt samhälle. Jag har under det senaste året tänkt ganska mycket på det, både hur det framställs och hur det sedan uppfattas. Min upplevelse är nämligen att ingen framgång har kommit utan hårt jobb och uppoffringar under långa tidsperioder. Jag såg det i form av ett citat någonstans på nätet eller i en föreläsning där det sades i form av:

Champions are not made in tournaments. Champions are made in training.

För mig blev det här väldigt tydligt i en av dokumentärerna om våra svenska idrottskvinnor. Jag tror det var om Caroline Klüft som berättade om sin resa, hur hon tränade på morgonen när de flesta andra låg och sov och ingen tittade på. Men det är generellt inte så vi uppfattar framgång. Det blir inte bättre av att många framgångsrika människor inte berättar hela historien heller. Det gör ju att myten förstärks. Jag har själv tänkt på det, de gånger som jag har blivit intervjuad. Det är lätt att bara prata om allt det som har gått bra, men man pratar inte om misstagen eller uppoffringarna.

Jag minns första gången jag hörde det här, det var när jag typ 15 år gammal och MIF (numera Malmö Redhawks) köpte in ishockeyspelare Robert Svehla från Slovakien. Han var i mitten av 90-talet en av världens bästa backar. Eftersom min mamma arbetade som tolk åt honom och hans familj, hörde jag honom berätta om hur många gånger han hade gått och tränat när hans kompisar hade gått till puben, hur han hade tränat skridskoåkning när andra slutat träna och så vidare.

Det är därför jag försöker vara noggrann med att berätta både och. I mitt och Carolines fall började vår resa 2005. Vi har jobbat på med vårt mål i över 10 år, vi har misslyckats med många investeringar, jag har förlorat större delen av mitt kapital både en och två gånger, vi har blivit lurade på pengar flera gånger och jag har jobbat 40 – 60 timmar i veckan i många år, de flesta åren helt gratis. Jag kan verkligen säga att det inte har varit enkelt, lätt eller ens roligt. Mer än en gång har jag funderat på att kasta in handduken. Men det är ju sällan det kommer fram, utan vägen till framgång brukar låta spikrak.

Flit och systematik vs hjältedåd

Jag har tänkt mycket på det här just med hjältedåd i förhållande till flit och systematik i området sparande på sistone. Särskilt sedan jag skrev artikeln om Bitcoin för några veckor sedan. Bitcoin-utvecklingen under förra året är för mig ett typiskt exempel på just investera hjältedåd. Det är ingen som kan säga något annat än att Bitcoin var 2017 års bästa investering. Jag har inte kollat slutkurserna så noga, men det är ingen överdrift att säga att det gav uppemot 15 gånger pengarna (läs: +1 500 %) från januari till december.

Andra sådana här hjältedåd är i ekonomi är utvecklingen i bostadsmarknaden, där finns många som har gjort miljoner på sina bostäder – också hjältedåd. Det är klart att om man då sparar långsiktigt med flit och systematik då tänker att man är losern i sammanhanget. Är man då dessutom mindre säker och nybörjare, så är det lätt att tro att man är fel ut och vill börja ändra sin strategi. Jag tror inte att det är rätt väg att gå. Jag personligen tror – kanske felaktigt – att flit och systematik alltid kommer att slå hjältedåd i längden.

Det betyder inte att hjältedåd inte fungerar, men de bygger på tur. Det kommer alltid finnas människor som t.ex. vinner ett par miljoner på Triss. Jag vet inte längre om de har utlottningarna på TV som de hade förr när jag var liten, men det är lätt att tro att det fungerar – det fungerar ju för dem på tv. Men jag tror det var Kavastu som skrev på Twitter vid något tillfälle att:

För att vinna mer än 10 000 kr på Triss behöver du i genomsnitt köpa lotter för mer än en miljon kronor.

Då får man ju själv avgöra om man vill satsa på ett hjältedåd, eller tar mer den systematiska vägen som tar längre tid, mer jobb men å andra sidan mer eller mindre garanterar dig resultatet. En annan metafor om vikten av att stå kvar, som jag gillar att använda i sammanhanget, är den om att inte byta kö. Förmodligen känner du också igen dig i situationen att man står i en kö i affären och man tycker att den egna kön går långsamt. Hade man stått i den andra kön så hade man redan varit framme i kassan. Till slut byter man kö och plötsligt så hamnar man bakom någon långsam propp och hade man stått kvar i sin egna kö, hade det varit ens tur nu. Min tro är att hade man haft oändligt med kassor och man skulle bytt hela tiden, då hade man aldrig kommit fram till kassan…

Min stora insikt från året är att resultaten verkligen ter sig komma om man bara står kvar tillräckligt länge. Jag har haft mina portföljer länge, jag följer min strategi oavsett om börsen, räntan eller marknaden är högt eller lågt och gör samma sak, om och om och om igen. Jag vet att det är många läsare som gör samma sak och jag vill verkligen uppmuntra det som ni gör. Även om det inte alltid känns som rätt sak, så kommer det att ge resultat, var så säker. Det gäller bara att ha tålamod, stå kvar och göra samma sak om och om igen över tid. Det här är således också en uppmuntran och hyllning till dig som jobbar på flitigt och systematiskt.

Transkribering av avsnittet

Introduktion och karpfjällen som ger tur i ekonomi

CB: Men du, innan vi kör igång, kan vi inte bara säga någonting om traditionen vi har varje år?

JB: Ja, men berätta du.

CB: Ja men vi gör en traditionell linsgryta som vi alltid äter den första januari, och vi fick vår fiskfjäll som vi alltid får.

JB: Det här har ju hängt med sedan jag var liten, mina föräldrar kommer från Tjeckoslovakien, ett katolskt land innan kommunismen. Äter man karp på julafton och traditionen är att man tar av fjäll från den här karpen och har i en liten papperspaket.

CB: Ja, som man kan ha i sin plånbok.

JB: Det ska bringa lycka.

CB: Lycka och ekonomisk framgång.

JB: Det finns många andra sådana här också… Som på julafton, om man inte äter innan det blir mörkt, kommer man se den gyllene grisen springa över himmeln, vilket också ger ekonomisk lycka. Jag vet inte riktigt om det är den typen av insikter…

CB: Vi har våra fjäll i våra plånböcker, inte så att vi struntar i och tänker att nej, det här är vidskepelse.

JB: Det är roligt för jag är vidskeplig av mig och vågar knappt att inte ha det.

CB: Nej, för det har ju varit så bra för oss.

JB: Men börjar du Carro?

CB: Insikterna för 2017?

Carolines insikt om kapselgarderober

JB: Ja, vad är din bästa ekonomiska insikt?

CB: Jag har tänkt mycket, jag gillar att sätta igång projekt. Jag hade ett projekt där jag skulle skapa en kapselgarderob, den ska bestå av 37 plagg eller något, men alla ska fungera med varandra och man ska inte ha problem när man står framför sin garderob, utan man kan ta ut en tröja och ett par byxor och de kommer alltid att fungera ihop färg- och stilmässigt. Gud vad skönt att få det problemet löst en gång för alla, tänkte jag. Då gäller det att ha mycket basic, och bra kvalitet grejer i sin garderob, för man använder de om och om igen.

JB: Och du kände att du behövde köpa 37 nya plagg?

CB: Ja, typ. Jag tänkte att jag har ju inte det som man ska ha. Men sedan när jag började slänga ut kläder märkte jag att jag gott och väl hade allt som man ska ha i sin kapselgarderob, och inget som fattades. Ändå hade jag gått in i projektet med tanke att jag behöver shoppa.

JB: Återkommer detta i andra projekt i livet förutom kapselgarderoben?

CB: Så fort jag sätter igång med någonting ens tankemässigt, blir det: Vad behöver jag? Det kan vara som i detta året med odling, jag behöver frön, jord, krukor. Men om jag går ut i garaget kommer jag att hitta en hel del. Frön finns ju i det man äter, man kan börja med det. Jag är väldigt noggrann nu efter den här insikten med kapselgarderoben att planera och kolla  vad jag har innan jag åker till Bauhaus liksom.

JB: Spännande, det där garderob har jag löst på ett lite annat sätt. När jag hittat någonting jag gillar, köper jag typ åtta piketröjor, tre skjortor samma eller två par byxor samma. Nackdelen har jag upptäckt är att folk tror jag bara har ett par byxor och en typ av skjorta.

CB: Det är den här 80/20 regeln, du har 80 %…

JB: Jag har samma skjorta typ i fyra exemplar.

CB: Ja, jag fattar vad du menar. Sedan har du också ett par byxor som du älskar som du alltid har. Du har ett manligt sätt att handla kläder på.

Flit och systematik

JB: Om jag ska ta min favorit insikt för året, då skulle jag nog… Jag har funderat mycket det här med hjältedåd versus flit och systematik. Jag upplever att mycket av vårt samhälle idag är att man ska göra så stora grejer.

CB: I sitt liv menar du? Eller i sin ekonomi?

JB: Om jag ska ta en metafor. Om man ska bygga en bro, om jag hade byggt en bro över natt hade Aftonbladet och Expressen varit här, han byggde en bro över natt. Men om jag istället bygger en bro genom att lägga en tegelsten om dagen i tio tusen dagar, kommer det att bli en bro till slut, men det kommer inte att vara någon hjältedåd utan det kommer vara flit och systematik. Det är ingeting jag upplever uppskattas, det kommer aldrig bli en löp. Nu har vi hållit på med månads sparandet varje månad i flera år, gjort sparsamma grejer varje dag i flera år. Som om en bil kör 100 km/h och en annan 105 km/h, i början ser man ingen skillnad men efter ett tag blir skillnaden väldigt stor. Jag tänker, vad har fått uppmärksamhet under 2017? Det är ju Bitcoin, ett hjältedåd, 17 gånger pengarna från januari till december, historier om de som har lyckats och såhär. Medans vi som sparar 10-20 procent av vår lön, som egentligen ger systematiskt resultat över tid, det får man inga hjältepoäng för. Samtidigt ser jag att det är inga områden i livet där hjältedåd fungerar särskilt väl.  Jag har en ökad trygghet i att jag behöver inte bry mig om vad andra gör, utan jag håller mig till flit och systematik.

CB: Jag kan samtidigt tänka mig att det som du gör med bloggen, vissa kan se det som “Wow!” Att det är liksom en stor grej. Men det har du också byggt över tid.

JB: Jag tror att det gäller i alla områden i livet. Det är bättre att äta ett äpple om dagen än sju äpplen på söndag.

CB: Tänkt på OS skridskoåkare eller skidåkare, de har ägnat 15 år av sitt liv och 12 år elitsatsning, men det ser ut som ett hjältedåd när de kommer i mål, men det har tagit otroligt mycket tid att komma dit.

JB: Jag såg ett dokumentär om Carolina Klyft som sprang sex på morgonen när ingen såg på, och hon sade: “Champions are not made in tournaments, champions are made in training.” Du blir mästare när du tränar när ingen ser på. Detta är också till dig som gör saker i det dolda, sparar varje månad.

CB: Vart kommer det här beteendet hos dig ifrån?

JB: Jag vet inte, men jag är extremt uthållig och hatar att ge upp.  Och sedan hatar jag risk. Jag hatar Bitcoin grejen, för den är oförutsägbar och jag är en räddhare som vi konstaterade under 2017. Jag tar hellre någonting som jag kan förutse med småsteg.

CB: Har du alltid varit så?

JB: Jag vet inte.

CB: Jag tänker om det är något man kan utveckla, det tror jag faktiskt. Om man är medveten om vad är framgångsrikt beteende, kan man nog utveckla det…

JB: Jag tror att det handlar om att våga vila i det. Det var min andra insikt. Att inte tänka så mycket om börsen är hög eller låg, en av de vanligaste frågorna på bloggen: ska jag börja spara nu, börsen har gått upp. Det som går upp måste komma ner som en pannkaka. Man kan inte förutsäga framtiden, och jag jagar inte den här avkastningen. Jag har valt ett strategi som fungerar, och följer den oavsett vad som händer på marknaden. Långsiktigt ingår det inte i min strategi att försöka optimera månad för månad, utan jag vill hellre ha flit och systematik och göra samma sak om och om igen.

CB: Du måste ha märkt att det är framgångsrikt, även om du inte får omedelbar feedback.

Uppskjuten belöning

JB: Jag tror att det handlar om uppskjuten belöning, att jag vet att resultatet kommer komma där framme och jag är beredd att vänta på det. Den andra stora insikten är att vila i insikten av att portföljen är bra, jag har gjort hemläxan en gång och nu är det bara att upprätthålla det. Jag kommer att lägga upp hur det gick nu i dagarna. Där kan man också se att det går exakt enligt plan. Det är inga överraskningar, på gott och ont.

CB: Jag har en insikt om att vänta på belöningen. Vi har ett par kompisar som har berättat om sin väg till sin första miljon.

JB: Jag har faktiskt publicerat Toms inlägg på facebook på bloggen.

CB: Ja, han delar med sig jättefint om hur det gick till och vad de har gjort under vägens gång. Och det de sade var att det tog ett tag att komma till en miljon, men att vägen till två miljon går lite snabbare. Om man orkar ta sig till en miljon, får man någon slags extra belöning att det går snabbare sedan. Det hade jag kunnat stå kvar för, annars är jag sådan som vill ha resultat nu.

JB: Jag tror att det hänger ihop med flit och systematik, de har verkligen kämpat så länge vi har känt de.

CB: De har kämpat men också kunnat gifta sig och haft ett trevligt bröllop, inte bara kämpat och lidit.

JB: Bara att man är systematisk betyder inte att man behöver uppoffra. De har haft ett tydligt mål, och de har det i massa andra områden också. Kajsa har sitt mål att hon vill bli läkare, och pluggar varje dag att komma in till läkarlinjen. Jag tror det handlar väldigt mycket om beteende. Vårt ekonomiska situation är ett direkt resultat av vårt beteende. Vill man förändra sitt ekonomiska situation, bör man titta på sitt beteende. Det var vi också inne på i förra avsnittet, där vi pratade om boken The millionaire next door, som handlar om sparsamhet och sätta ekonomiska mål, men också om att sätta tid på det.

Jag tänker på två saker, ränta-på-ränta, jag har precis uppdaterat ränta-på-ränta räknad på bloggen. Innan fyllde man i ett formulär och klickade på knappen och det räknades fram, men det var väldigt svårt att testa 7,8,9 procent eller öka sparandet. Så nu gjorde jag så att man kan dra med muspekaren, det gör att det visar hur mycket det blir. Jag tror det var detta året, jag såg att det blir fem gånger pengarna på 20 år med en vanlig index-fond; det blir en sparad månadsutgift, 150 gånger pengarna; en sparad veckoutgift, 750 gånger pengarna. Det blir väldigt, väldigt mycket. Något som bara slog mig var att två miljoner till åtta procents ränta på 30 år, som ett månadssparande på ett par tusen per månad, blev typ 40 miljoner kronor. Helt ofantliga summor. Jag tycker jag har fattat ränta-på-ränta så många gånger, men jag blir alltid överraskad hur mycket det blir. Det hänger nog ihop med flit och systematik, för att jag kan se resultatet 10-25 år framåt i tiden, då går jag igång.

CB: Väldigt tydligt, du behöver inte vänta.

JB: Ska du ta nästa, jag har en till sedan.

Caroline gillar inte kreditkort

CB: Jag har en insikt här som jag vet inte var den leder, men låt oss se var jag hamnar. Okej, jag gillar inte att ha kreditkort.

JB: Det var roligt, det började med att i september skrev jag den här årliga, bästa kreditkortet. Då var det de här Preem, Shell och Statoil som gav en procent cash back, så varje gång man handlar fick man en procent tillbaka. Vilket förövrigt nu efter årsskiftet är 0,5 procent. Men det bästa kortet för mig, är Nowo kortet, som är egentligen ett sparande… De har en app där man kan ställa in ett sparande mellan en och tio procent. Handlar jag för en tusenlapp med Nowo-kortet, hamnar ett hundra som sparande på en fond. Jag gillar det jättemycket, om du använder koden rikatillsammans när du registrerar får du hundra kronor, och jag får också hundra kronor. Det är reklam jag gör, men det är egentligen inte därför vi pratar om det, utan för att jag gillar det. Så mycket att jag skaffade det till dig.

CB: Jag skaffade det själv efter inrådan. Jag tycker det är bra, bara att jag har ett annat kort också som är kopplat till mitt konto. Det handlar nog om kontrollbehov för min del, använder jag Nowo-kortet och får en faktura blir jag så himla nojig att det är inte kopplat på ett konto med pengar på, det kan handlas för 20 tusen på det här kortet. Det känns obehagligt att det inte tar slut förens vid 20 tusen.

JB: Var inte det lite den här insikten, som vi pratade om också förra veckan, att den genomsnittliga amerikanska miljonärens partner var mer sparsam än de själva. Och du är den sparsamma av oss två, för det mesta. Du verkar ha en grej där kring utgifter.

CB: Ja absolut, jag kan skämmas lite över mina utgifter. Jag har åsikter om mina utgifter när de redan är gjorda.

JB: Handlar det om skam?

CB: Jag kan skämmas över vissa utgifter, ja.

JB: Just pengar är väldigt förknippade med skam, det var en av mina stora rubriker förra året att när man handlar någonting ska man tänka: “Behöver jag det här eller vill jag ha det här?” Och många gånger konstaterar jag att jag behöver inte det, utan det är kanske något jag vill. Då är det mycket enklare att tacka nej eller tacka ja. Jag vill unna dig Carro att slappna av med utgifterna, du slösar ju inte.

CB: Vi kanske kan prata om det vid ett annat tillfälle, men vad är slösaktigt beteende egentligen? Jag känner mig slösaktig ibland.

JB: Du är lite allt eller inget. Du är by default sparsam, och sedan slår över och slösar lite.

CB: Jag tror inte jag är den ende i detta landet som är på det viset. Nu har jag varit så sparsam, så nu kan jag slå till.

JB: När du tänker att du ska slå till, så blir det en bok på 250 kronor. När jag ska slå till börjar jag googla Tesla för 1,2 miljoner. Det är någonting vi kan prata mer on en annan gång. Jag tänker också att jag gillar ju affären, det här kapet. Jag köpte en skidjacka på outlet, blixtlåset var sönder men den var ändå dyr. Det störde mig så in i bomben och jag kunde inte byta för vi var på resa. Så jag kontaktade North Face i europa och skickade iväg den, och fick tillbaka en jacka som var dubbelt så dyr. När jag fick den, och tyckte den var snygg och dubbelt så dyr, kände jag att jag gjorde väldens bästa affär. Det handlar mycket om den emotionella sidan av pengar som vi pratade mycket om under 2017.

En stor insikt, pengarna är inte lösningen, bara en förstärkare. Om man är olycklig innan man har pengar, kommer man vara olycklig även efter man har pengar. Den vanligaste frågan med människor som får mycket pengar är varför är jag inte glad, tacksam, lyckligare, varför är inte allting bättre? Men nu tror jag att jag har med de flesta av mina insikter. Sedan har jag några smågrejer, till exempel när en aktie eller fond slår sitt rekord har jag inte velat köpa den, för jag tänker den kommer gå ner. Men i genomsnitt följs ett rekord av 42 nya rekord.

En sista grej, köp ordentligt från början, inte snåla. Jag har köpt tre mickar till studion, en för 500 spänn som var skitdålig, och så bytte jag till en bättre för 2000 spänn men den var fortfarande inte bra. När jag köpte den för 2000 sneglade jag på de professionella mickarna som kostar 8500 styck och tänkte det är jättedyrt. Och var slutade det? Nu har vi köpt de i alla fall, och det innebär att jag har inte lagt 8500 utan jag har lagt 11 000. Jag hade sparat 5000 spänn om jag hade köpt ordentligt från början.

CB: Men vad handlar det om? Du brukar inte vara dumsnål.

JB: Tack. Jag tyckte inte det var värt det.

CB: Också att man kanske inte vet.

JB: Men köp ordentligt. Jag har råkat ut för det flera gånger. Det är alltid mycket enklare att se det hos någon annan, att de är dumsnåla. Har du någon sista?

Bilden av miljonärer i media och verkligheten skiljer sig åt

CB: Jag har en från den där boken du läste, förra avsnittet, The millionaire next door. Att miljonärer har inte dyra boende och bilar. Jag har hört det här innan från en kompis Niklas, som jobbar med rika människor. Man kan inte se det på de att de har mycket pengar. Att man behöver inte posera med sina pengar om man har.

JB: En läsare kommenterade på bloggen, att det skiljer sig enormt från bilden som målas i media. Jag gillade också formeln att räkna ut om man ligger före eller efter förhållande till var man borde vara. Åldern gånger alla inkomsterna innan skatt delat på tio. Det var en diskussion på bloggen om det fungerar även på yngre människor. Jag skulle säga det är ingen naturlag, men man borde kunna räkna det med även yngre människor, studenter.

Om vi ska titta framåt 2018, har du några mål?

CB: Jag skulle vilja bli bättre på att titta på mina utgifter varje många och inte skygga för de i skam. Jag skulle behöva din hjälp.

JB: Jag ska såklart hjälpa. Jag är nördig, jag har sparat alla våra utgifter sedan…

CB: Jag tycker det är så tråkigt. Men vi hjälps åt.

JB: Tricket är att hitta på ett sätt att göra det roligt. Kombinera det med något. Ljus och vin, göra en ceremoni av det. Jag tror mitt mål är att ta hand om kroppen och hälsa, och avsätta pengar för det där.

CB: Tid och pengar.

JB: Det känns trist att ha ett hälsomål för 2018, som alla har. Jag ville knappt säga det för då är man som alla andra.

CB: Du är så himla uthållig, så i mars när alla andra lägger av, då är du kvar ensam.

JB: Tack för det förtroendet för mig. Vi rundar av, arbetet för mig nu är det här med bästa fonderna, portfölj uppföljningarna. Jag hoppas att kunna återkomma på bloggen, det är svart att prata om en graf så det kan hända att de kommer som inlägg på bloggen. Jag kan hinta att det ser väldigt bra ut, globala barnportföljen har kickat ass. Tack för att du har lyssnat, ser fram emot att höras nästa vecka!

Jan och Caroline Bolmeson

7 januari, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 7 januari 2018 klockan 21:15 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Personligt med Jan och Caroline, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.