Ny EU-lagstiftning gör fondavgifter tydligare (men lite högre)

Ett samtal om fondavgifter med Patrik Adamson, VD och medgrundare till fondroboten LYSA | Reklam

Jan och Caroline Bolmeson

3 juni, 2023

Förra året kom en ny lagstiftning från EU som ställer krav på fondbolag att redovisa alla sina kostnader. Det ger oss som småsparare en klarare bild av avgifterna vi betalar, vilket är bra eftersom jag ser avgiften som en väldigt viktig faktor vid val av fond och vid ens långsiktiga sparande. Det såg vi i förra veckans avsnitt.

Nyligen kontaktade Patrik Adamson från LYSA mig och meddelade att avgiften för deras fondrobot kommer att stiga. Men trots höjningen skulle vi inte betala mer. Initialt var jag förvirrad. Den blir högre, men jag kommer inte betala mer. Dessutom ska den höjas när hela LYSAs grej är att sänka avgifterna. Döm min förvåning. Då berättade Patrik om den nya EU-lagstiftningen som började gälla förra året.

Allt som handlar om avgifter är ju kul så jag bjöd in Patrik till ett bonusavsnitt för att göra oss andra klokare. Nu ska det sägas att vi nästan kidnappade Caroline (och nu dig) för att höra oss nörda om fondavgifter. Jag inser att kanske inte alla tycker det är lika kul som vi. Därför är detta ett bonusavsnitt som vi ändå försöker hålla på en förståelig nivå. Hoppas jag i alla fall. 😁

Men för att det från början:

• Ju lägre avgift, desto mer pengar till dig (det var temat i förra veckans avsnitt)
• Ju billigare, desto bättre produkt (oftast i alla fall).

EU-lagen som hjälper oss att se avgifterna tydligare är enligt mig ett bra initiativ av EU. Men det innebär också att många fondbolag just nu har lite av hela-havet-stormar då de måste redovisa kostnader som aldrig tidigare redovisats eller kanske ens mätts, till exempel spread-kostnader. Samma fond kan till synes också ha två HELT OLIKA avgifter på t.ex. Avanza som har uppdaterat enligt de nya reglerna och Nordnet som inte har gjort det.

Fler än jag har t.ex. noterat att samma fond kan ha två helt olika avgifter hos olika plattformar, beroende på hur snabbt de anpassat sig till de nya reglerna. Till exempel är avgiften för Länsförsäkringar Global Index 0.20% hos Nordnet men 0.23% hos Avanza. Spiltan Räntefond Sverige ligger på 0.59% hos Avanza och 0.10% hos Nordnet och på Spiltans egen hemsida.

Vår stående rekommendation, LYSA självt, har nu justerat sin avgift till 0.374% från tidigare 0.3327% för en 100% aktier-portfölj. Det viktiga att notera är dock:

Det SER ut som en höjning, men i praktiken så betalar vi idag INTE mer än vad vi gjorde igår.

När allt har stabiliserat sig kan det vara läge att se över sina fonder. Nu när vi har mer insyn kan vi se vilka fondbolag som verkligen strävar efter att hålla sina avgifter låga. Generellt kommer indexfonder att se den minsta förändringen (ungefär +0.03%), medan en genomsnittlig aktiefond kommer att ligga runt +0.17% och en genomsnittlig räntefond runt +0.20%. Vissa fonder kan dock se en ökning på upp till +0.50%. Det ryktas att vissa hedgefonder kan öka med så mycket som +2.00%, vilket är ganska extremt. 🤯

Min poäng är: om du loggar in och plötsligt ser att LYSA eller någon av fonderna vi brukar rekommendera plötsligt har blivit dyrare, så är det sannolikt en redovisningsteknisk effekt och ett nytt normal läge. Inte att fonden har höjt avgiften egentligen. En bonus är att du nu dessutom känner till något som inte andra vet och kan framstå som lite mer nördig. För det är väl allas vårt mål i livet? 😁

Vi pratar mer om detta i vårt bonusavsnitt med Patrik Adamson från LYSA, som var den som uppmärksammade oss på detta ämne. Vi återkommer snart med ett ordinarie avsnitt där vi har Pensionsmyndigheten som gäst.

Många hälsningar,
Jan, Caroline och Patrik

Transkribering av hela intervjun med Patrik Adamson, Lysa

Jan: Välkommen till avsnitt 306 som är reklam för Lysa, där vi intervjuar Patrik Adamson från fondroboten Lysa. Detta avsnitt är ett bonusavsnitt och en uppföljning till avsnitt 305, där vi pratade om avgifter. Patrik uppmärksammade oss på den nya EU-lagstiftningen, som Lysa har haft mycket att göra med.

Han ringde häromdagen och ville ge en headsup om att det kunde se ut som att avgiften ökade, men att den inte gjorde det i verkligheten. På grund av den nya EU-lagstiftningen kring redovisning av avgifter, kommer man redovisa en avgift på 0,374% istället för det tidigare 0,374%. Vi hade ett långt samtal kring lagstiftningens påverkan.

Caroline: Det är roligt. Jag önskar att jag var där när du pratade med honom. För ni är lite nördiga tillsammans.

Jan: Ja, vi gillar ju båda låga avgifter. Patrik blev genuint glad när han häromåret lyckades sänka avgiften med en baspunkt, alltså 0,01%. Det kan verka obetydligt, men när man förvaltar över 20 miljarder spelar det roll. Det var också han som inspirerade till förra avsnittet om avgifter. Detta avsnitt kan bli lite nördigt, men vi försöker göra det allmänbildande så att alla kan hänga med.

Den nya EU-lagstiftningen (här, här och här) kommer påverka alla fonder och många fonder kommer redovisa drastiska höjningar. Räntefonder kommer öka med i snitt 0,2%, och vissa fonder i Sverige har ökat med 0,4%. Detta är intressant och positivt.

Caroline: Jag är förvirrad över att avgifterna verkar högre, men egentligen inte är det.

Jan: Tidigare har vissa kostnader i fonderna inte redovisats, vilket har påverkat vår avkastning. Nu görs dessa kostnader tydligare. Det är alltså inget som tillkommer, utan det är saker vi redan har betalat historiskt genom lägre avkastning. Nu blir det tydligare så att vi sparare lättare kan jämföra fonder och se hur duktiga de är. Det behöver inte vara mer komplicerat än så.

Avgifterna spelar roll

Varmt välkommen Patrik Adamsson tillbaka. Du är VD och grundare av Lysa och har en lång bakgrund inom finansbranschen. Du har tidigare jobbat på Merrill Lynch i London och Nordstjernan i Stockholm. Du har besökt oss flest gånger, så välkommen tillbaka!

Patrik: Tack så mycket, det är verkligen kul att vara här igen.

Jan: Har du något att tillägga?

Patrik: Nej, jag tror inte det. Det känns som att många av dessa saker är långt tillbaka i tiden nu. Vi har varit med Lysa i sex år.

Jan: Ja, det var 2017, om jag minns rätt. Det var då jag hade min existentiella kris eftersom ni gjorde det enklare, snabbare och billigare än mina fondportföljer. Men det verkar som att vi båda har mycket att göra och att det är kul.

Du ringde mig häromveckan och var entusiastisk och sa ”Jan, jag har en idé, ska vi nörda lite om avgifter?” Självklart var jag på. Du nämnde den nya lagstiftningen som skulle börja gälla i juli 2022, men som sedan blev uppskjuten till 1 januari 2023.

Men om vi börjar ett steg bak, varför tycker du det är viktigt med avgifter? För du är den jag känner som är mest nördig när det gäller avgifter.

Patrik: Det är väl ett specialintresse som man verkligen kan nörda ner sig rejält i. När man tycker att det är fantastiskt roligt med sparande investeringar som jag gör, då kommer man rätt snabbt fram till att det viktigaste man kan tänka på är vilka avgifter man betalar. Så att det ligger väldigt varmt om hjärtat.

Jan: Om du skulle förklara mer för den som lyssnar, varför ska man lyssna på ett avsnitt om avgifter? Vad har det för påverkan på den vanliga spararens liv?

Patrik: Avgifter är viktiga av två anledningar:

För det första innebär det att du får mindre pengar att spendera på dig själv. Ju högre avgifter du betalar, desto mindre pengar har du tillgängliga för andra utgifter. För det andra påverkar det incitamenten inom finansbranschen.

Precis som i vilken annan bransch som helst, så påverkar det hur man presenterar sin produkt eller tjänst. Så det är väldigt viktigt att vara medveten om avgifter som kund.

Caroline: Varför ringde du Jan angående avgifter?

Jan: Eftersom jag också är nördig. 😂

Patrik: Många av oss på Lysa är nördiga och pratade om avgifter. Då insåg jag att Jan skulle vara intresserad eftersom han är lika nördig som oss. Han hamnade överst på listan över nördar. 😁

Incitament är ett stort problem i finansbranschen

Jan: Du nämnde incitament, och det är verkligen ett stort problem i finansbranschen. Om en rådgivare kan tjäna olika belopp beroende på klientens val, blir det svårt att ge oberoende eller objektiv rådgivning. Till exempel om en bankrådgivare säljer en fond som kostar 1,4% jämfört med en som kostar 0,2%. Det är en skillnad på sju gånger. Rådgivaren kan tappa sex kunder och fortfarande tjäna mer pengar på den sjunde kunden.

Caroline: Jan, på Instagram hade vi en quiz där vi frågade hur mycket pengar man förlorar i avgifter om man har en fondavgift på 1%. Många svarade fel eftersom det är svårt att förstå att det kan vara så mycket. Var det 30% av vinsten?

Jan: Jag gav ett exempel där man sparar 100 000 kr i 25 år och lägger till 1 000 kr varje månad. Vi jämförde två fonder, en som kostar 1,3% och en som kostar 0,3%. De flesta gissade att skillnaden skulle vara 10% mindre vinst, men det är faktiskt 30%.

Patrik: Det här är ganska komplicerat eftersom det handlar om att betala för en finanstjänst som säljs på ett annorlunda sätt jämfört med att köpa andra varor. Det kan delas upp i flera delar. En del av detta handlar om att avgifterna tas ut från banken eller fonden där dina pengar finns. Du kan se vad du har betalat, men det är inte som att betala med ett kreditkort och se avgiften direkt. Det är lätt att missa avgifterna eftersom de inte syns tydligt.

Jan: Det är därför det är lätt att ta ut dem.

Patrik: Det är svårt för kunder att hålla koll på avgifterna. Avgifterna är också väldigt låga idag, till exempel om du betalar 1% i avgift. Avgiften delas upp på 365 dagar, så det är mindre än 0,01% som du betalar varje dag.

Avgifterna är som ränta-på-ränta i fel riktning

Avgifterna kan jämföras med ränta på ränta-effekten, där en liten procentuell ökning kan leda till mycket pengar över tid. Till exempel, om jag investerar 100 000 och får 10% avkastning det första året, har jag 110 000. Om jag får ytterligare 10% avkastning nästa år, har jag 121 000 eftersom jag också tjänar på den första tusenlappen jag tjänade. Avgifter fungerar på samma sätt, men negativt, så det blir alltid lite värre.

Jan: Avgifterna har en alternativkostnad som många inte tänker på. De 100 000 kr vi betalade i avgift under 25 år kunde ha tjänat nya pengar åt oss.

Patrik: Det är svårt att tänka på när avgifterna når upp till 30%, men en bra tumregel är att multiplicera avgiften med antalet år.

Till exempel, om du betalar 1% i avgift och det går tio år, har du betalat 10% av det totala beloppet. Det är inte exakt på grund av ränta på ränta-effekten, men det ger en bra uppskattning.

Det är särskilt viktigt att tänka på avgifterna när det gäller pensionen, där avgifterna kan ligga på 2% under 30 år. Då blir det 60%, vilket är en stor summa pengar.

Jan: Många tänker inte på att de betalar 60% av slutsumman i avgift. 🤯

Caroline: Jag visste inte att avgifterna kunde vara så höga på vissa pensionsfonder.

Jan: Vi använder en leverantör för att spara till våra barns bostäder. De har en fond som kostar 2,68%. Det är absurt högt.

Patrik: Det finns många bra fonder i Sverige att välja mellan, men avgifterna kan vara upp till 2% om man räknar med alla fonder. Så det gäller att hålla koll så att man inte trillar i diket.

Fondavgifter i Sverige och Europa

Jan: Enligt min statistik är genomsnittliga fondavgifter i Sverige 1,4%, vilket är näst bäst i Europa. Sedan 2011 har avgifterna sjunkit.

Patrik: Internationellt sett är fondavgifterna i Sverige konkurrenskraftiga, och finansbranschen har sett utmanare som nätmäklare och digitaliserade fondtorg. Även om jag anser att avgifterna är höga, är de ändå bättre än i många andra länder.

Jan: Sverige har en kapitalviktad snittfondavgift på 1,01% per år för 2020. Istället för att helt enkelt ta antalet fonder i Sverige och beräkna medelvärdet av fondavgifterna, tittade man på vilka fonder som människor faktiskt har investerat i och vad som är den genomsnittliga kostnaden för dessa fonder. Kan ni gissa vilket land som har högst fondavgifter i Europa?

Caroline: Schweiz?

Jan: Nej, det är inte Schweiz.

Patrik: Jag tror att om du hade sagt ”lägst” istället för högst, skulle jag ha sagt Irland eller Nederländerna.

Jan: Nederländerna har faktiskt de lägsta avgifterna och Sverige hamnar på andra plats.

Patrik: När det gäller vilket land som har högst, är det lite svårt att säga, men det kan vara ett land i Östeuropa. Jag tror att Italien också har ganska höga avgifter.

Jan: Det låter bra, vi kan sluta där.

Caroline: Det är fusk att frågan gick till Patrik eftersom han redan kunde svaret. Hur höga är fondavgifterna i Italien?

Jan: I genomsnitt är de 2,02%.

Patrik: Det är inte bara fondavgifterna som är avgörande. Andra kostnader, som till exempel rådgivning, förvaltningsavgifter och försäkringsbaserade avgifter, kan också läggas till. Det gör det hela mycket komplext än bara att titta på fondavgifterna. Det är därför man kan nörda så mycket i detta ämne. Man kanske undrar varför någon skulle vara så intresserad av detta ämne, men det finns så många variabler inblandade och det fungerar olika i olika länder.

Högre avgift motsvarar inte en bättre kvalitet inom finans

Jan: Vi kommer att gå igenom alla komponenter, men först ska vi bli lite upprörda. En bok med titeln ”Hedge Fund Mirage” av Simon Lack publicerades 2012. Den undersökte amerikanska hedgefonder mellan 1998 och 2010. Under den perioden tjänade hedgefonderna en 379 miljarder dollar(!) i avgifter.

Vill du veta hur mycket vinst delades med aktieägarna under samma period? Det var bara 70 miljarder dollar. Totalt skapades värde på 450 miljarder dollar, men hela 380 miljarder gick till fondförvaltarna. de tog 84% av vinsten medan investerare fick 16%. Trots att investerarna stod för hela beloppet och tog hela risken. Det är helst sjukt. 🤯

Vanligtvis kan man inte investera direkt i hedgefonder. Istället är man tvungen att använda så kallade feeder-fonder. Det vill säga en fond som sedan kan investera i den andra fonden. Följaktligen, om man inkluderar avgifterna för dessa feeder-fonder, tog förvaltarna för hedgefonder 98% av all vinst medan investerare bara fick 2%. Det är så att man inte tror att det är sant.

Jack Bogle, grundaren av Vanguard och känd som indexfondernas ”fader”, uttryckte vid ett tillfälle:

”Tycker du att det är rimligt som investerare att du investerar med 100% av kapitalet och tar 100% av risken, men bara får en bråkdel av vinsten, om ens det?”

Caroline: Det är så chockerande. Man kan inte tro att det är sant.

Jan: Vad tycker du Patrik?

Patrik: Det där är verkligen ett extremfall. Det handlar om en stor fond med höga avgifter och det är verkligen en enorm summa pengar. För det mesta, om man tittar på fondavgifterna i Sverige på lite över 1% och i Italien på 2%, är det fortfarande alldeles för höga avgifter för pensionssparande.

Det är viktigt att tänka på att det är annorlunda i finansbranschen jämfört med andra delar av ekonomin där man normalt sett betalar mer för högre kvalitet. En bil som är 50 000 eller 100 000 kronor dyrare anses bättre än en billigare bil, och en jacka som är dyrare är oftast bättre än en billigare. Men detta gäller inte alltid för fonder och produkter i finansbranschen. I finansbranschen är det oftast tvärtom där en billigare produkt oftast är bättre för kunden, och det kan vara svårt att förstå.

Billigast är dock inte alltid bäst

Men man bör inte heller gå till andra extremiteter och anta att det billigaste alltid är bäst. Detta kan leda till två problem. Det ena problemet är otillräcklig diversifiering. Om man skapar en fond med endast tio innehav är det enklare än att skapa en fond med flera tusen innehav, men det kan göra avgiften högre, vilket gör att man måste ha någon form av diversifiering.

Den andra problemet är att, ibland kan syntetiska kontrakt vara ett billigare alternativ till fysiska aktier. Istället för att köpa en aktie och behålla den i fonden kan man köpa ett kontrakt på ett index som replikerar utvecklingen till en lägre kostnad. I de flesta fall vill man äga de riktiga aktierna. Det är viktigt att hitta en balans i portföljen som fungerar för ens egna intressen.

Jan: Jag håller med Jack Bogle, han sa:

Inom finansbranschen får du vad du inte betalar för. Avgifter spelar roll.

Caroline: Jag måste tänka, menar han att du får vad du inte betalar för? 😳

Jan: Samma sak som Patrik sa. Du får vad du inte betalar för enligt Jack Bogle. Han hade många citat som var tvärtom. På ett sätt låter det som att du får vad du betalar för men samtidigt kan du också få mer värde för pengarna om du betalar mindre.

Caroline: Jag är förvirrad, vad betyder det? Om jag investerar i en fond med låga avgifter, vad får jag då i jämförelse med en fond med höga avgifter? 🤔

Jan: Låga avgifter är bra eftersom du inte vill betala för onödiga saker. Du får högre kvalitet till ett lägre pris.

Caroline: Så kort sagt, det är viktigt med låga avgifter.

Patrik: Hahaha, Jan, du kanske borde titta på vad Warren Buffett säger istället. Hans erfarenhet är att hans rikaste vänner som är vana vid att betala mer, ofta investerar sämre. De är vana vid att betala mer för att få högre livskvalitet, som till exempel att betala för dyrare skolor i USA. Men det kan vara ett alternativ att undersöka vid sidan av huvudfrågan om avgifter.

En indexfond kommer aldrig vara bäst

Jan: Fondbolagens förening gjorde en undersökning där de tittade på, om människor vet om fondavgifter och vad de tittar på när de väljer fonder. Vet ni hur många som kollar på fondavgiften?

Caroline: Jag tror inte det är så många.

Jan: 30% kollar inte ens på fondavgiften, så den är inte ens med i beslutsprocessen. 47% tyckte att den var viktig, men de kollar inte alltid i den.

Caroline: Jag tror det är lite som när man ska köpa bil. Jag tittar på färgen, om det är fin kaross och sådana saker. Jag kollar inte så mycket vad den kostar att underhålla.

Jan: Patrik, vad tror du att de flesta bedömde som den viktigaste faktorn?

Patrik: Historisk avkastning. Vi vill ju gärna tro att det kommer fortsätta framgent så som det varit historiskt. Men vi säger alla i finansbranschen att historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Men det är väldigt mänskligt att tro att historisk avkastning är viktig. Vilket den kan vara, men om man bara tittar på väldigt långa tidsperioder.

Om man väljer att investera som jag tycker man ska göra, alltså väldigt brett i fonder med väldigt låga avgifter, så kommer man aldrig vara den som är bäst. Det kommer alltid finnas några typer av fonder som gått bättre det senaste året, tre år än fem år sedan under väldigt lång tid.

Statistiken som finns i forskningen säger att det kommer gå bättre om man investerar i fonder med låga avgifter för att det är osannolikt att de som gått väldigt bra under kort tid kommer fortsätta gå bättre. Den är väldigt viktig att förstå att det är mycket pengar som kan gå förlorade just om man tittar på vad som gått på senaste tre åren. Historisk avkastning säger väldigt lite om framtiden.

Jan: Ofta är det så att den som har högst avgift har ofta tagit mer risk och när det vänder så är det jättesvårt att behålla det. Och det är det som jag kan tycka är lite orättvist när man blir jämförd. Jag rekommenderar alltid att man köper Lysa och köper en indexfond. Sedan blir man jämförd med teknikfonder, fastighetsfonder, krypto eller det som är populärt just då.

Detta är en förutsägelse som kommer garanterat gå fel, men om tre år så kommer alla jämföra indexfonder med AI-fonder eller något liknande. 🙄

Avgiften är den mest prediktiva faktorn

I avsnitt #123 ”Misstaget att välja fonder baserat på Morningstar-stjärnor” citerar vi Russel Kinnel, forskningschef på Morningstar, som sa:

The expense ratio is the most proven predictor of future fund returns, we find that it is a dependable predictor when we run the data. This is also what academic fund companies and of course Jack Bogle finds when they run their data. We have done this over many years and many fund types and expense ratio consistently show predictive power.”

Russel Kinnel, Morningstar

Morningstar har undersökt många olika fonder under många år och funnit att fondavgiften är den bästa indikatorn på framtida avkastning. Ju lägre avgift, desto bättre avkastning. Vad tycker du om detta Patrik?

Patrik: Jag håller med om att fondavgiften är en av de bästa indikatorerna på framtida avkastning. Detta stämmer överens med den data jag har tittat på och är också logiskt.

Om du betalar 1% mer i avgift än någon annan fond, måste du först slå den procenten innan du kan börja slå den andra fonden. Det är som att fuska lite om du har en låg kostnadsfond, eftersom du börjar loppet 50-100 meter framför de andra om det vore ett 400 meters lopp.

Jan: Jag hörde en ekonomireporter på SVT som resonerade kring att

om en förvaltare verkligen kunde hitta ett sätt att slå index, varför skulle de då ge den överavkastningen till spararna istället för att ta ut högre avgifter för att behålla överskottet själva?

Detta är något som jag inte hade tänkt på tidigare. 🙄

Riktlinjen om 0.4% är fortfarande rimlig

Jan: Jag rekommenderar att man tittar på fondavgiften framför den historiska avkastningen när man ska välja en fond. Jag har också länge sagt att 0,4% är den högsta avgiften man bör betala, även innan ni på Lysa startade med den avgiften. Vissa tror att jag säger 0.4% för att ni ligger där. Är det dags att ändra sig nu när redovisningen gör att avgiften blir högre?

Patrik: Det är en rimlig tumregel att hålla sig inom det avgiftsspannet. Om man tänker på tio års sikt kan det bli mycket pengar som går till plattformar eller det finansiella systemet för att förvalta pengarna om avgiften är högre än 0.5%. Men samtidigt krävs det en viss avgift för att driva plattformar, så det är inte rimligt att ha för höga avgifter. Det har skett en omklassificering av olika typer av kostnader, så man måste tänka annorlunda på avgifter och kostnader än tidigare.

Jan: Jag undrar om vi behöver ändra regeln på grund av den nya lagstiftningen? Ska det höjas från 0,4% till 0,5% eller kan det fortsätta med 0,4%?

Patrik: Jag tycker att en bra tumregel är att hålla sig under 0,4% för avgifter till fondbolaget eller plattformen man använder. Det som är nytt nu är att om man vill köpa aktier eller obligationer i småbolag eller i utvecklingsländer som Indien, måste man lägga på en indirekt kostnad som kallas en spread. Denna kostnad kan bli något högre för marknader som är mindre.

Förvaltnings- och distributionsavgifter

Jan: Ja, låt oss prata om det lite senare. Kan du säga något om förvaltningsavgifter?

Patrik: Förvaltningsavgift är den avgift som tas ut av fonden och går till fondbolaget för att förvalta fonden. Det är en säker intäkt för fondbolaget och om avgiften är 1%, får fondbolaget 1% av fondens tillgångar varje år, oavsett hur fonden presterar. Avgiften täcker fondens löner, regelefterlevnad, revision, system och allt annat som behövs för att driva fonden. Överskottet blir en vinst för fondbolaget.

Jan: Man kan lätt bli vilseledd när man tittar på fondavgifter på nätmäklare. De brukar ange en förvaltningsavgift på 0,4%, men det kan vara en halvsanning eftersom nätmäklaren kan ta en del av avgiften och kalla det också för förvaltningsavgift.

Till exempel kan en fond som kostar 1% på Avanza innebära att Avanza tar hälften av avgiften som sin ersättning.

Jag har sett många i forumet som tänker att om de betalar 1.5% i avgift så går hela det beloppet till fondbolaget och det stämmer inte.

Patrik: De kommer att prata mer om PRIIP-förordningen eftersom den förtydligar kostnaderna. Historiskt sett har det funnits olika sätt att förklara kostnaderna, men den kostnad som kanske avses här är den årliga avgiften. Om man har en fond i fonder där det investeras i andra fonder, tillkommer en extra kostnad som läggs till förvaltningsavgiften för att få den årliga avgiften.

Jan: Kallas det plattformsavgift eller distributionsavgift? Eller någon annan kanske kallar det något annat?

Patrik: Det kan se olika ut på olika ställen, men om man är en distributör av fonder behöver man ha ett sätt att få sin verksamhet att fungera. Det vanligaste sättet att ta betalt är genom en distributionsavgift på plattformen.

Då tar man från fondbolaget och betalar en provision tillbaka. Jag tycker att det har blivit mycket tydligare och bättre över åren när det gäller transparensen kring avgifter. På nätmäklare brukar det vara tydligt vad som är deras del.

Växlingsavgifter, courtage och spread

Jan: Man ska inte glömma bort växlingsavgifter, som kan påverka en del. På nätmäklare är det vanligt med en avgift på 0,25% vid köp och sälj av värdepapper i en annan valuta än svenska kronor, till exempel amerikanska värdepapper.

Patrik: Det är viktigt att hålla koll på växlingsavgifter, särskilt om man investerar internationellt. Om man vill minimera sina avgifter är det bäst att köpa i Sverige eftersom man då slipper växlingsavgifter helt. De försöker optimera växlingsavgifterna.

Växlingsavgifterna varierar och vi betalar några baspunkter (en baspunkt = 0.01%). Vi försöker förhandla ner avgifterna så mycket som möjligt, och det är enklare för oss som växlar stora volymer. En annan viktig avgift att hålla koll på är den så spreaden.

Om man köper en aktie betalar man ett courtage och kan se exakt vad avgiften är i kronor. Men när det gäller valutahandel kan avgiften variera och man pratar om spread. Det kan vara en fast summa eller en skillnad mellan köp- och säljkursen. Till exempel kan någon säga ”jag säljer den här valutan till dig för 10 kr, men om jag köper den av dig köper jag den för 9,90 kr”.

Jan: Ett exempel är ju om man är utomlands och man går förbi ett växlingskontor så har de alltid olika kurser om du ska sälja eller köpa svenska pengar. Det är så de tjänar pengar.

Patrik: När man köper eller säljer något, tar man betalt för skillnaden mellan köp- och säljkursen. Detta kallas ”bid-ask spread” på engelska.

Jan: Till exempel om jag köper en amerikansk ETF för 10 000 kr på Avanza eller Nordnet. Jag betalar 25 kr i växlingsavgift, vilket är 0,25% av köpesumman. Om man gör flera köp och säljtransaktioner inom ett år kan avgifterna bli högre än man tror och påverka avkastningen negativt. Särskilt när vi pratar om att snittavkastningen på börsen historiskt ligger på 7-8%.

Patrik: Som LYSA-kund behöver man inte tänka på det eftersom vi sköter allt. En fond är som ett gemensamt konto där man äger en andel. Det spelar ingen roll vad som händer med pengarna innan de kommer in i fonden. På Lysa sätter svenska kunder in pengar i svenska fonder, som sedan köper värdepapper över hela världen. Genom att samla alla transaktioner i stora belopp kan man minska transaktionsavgifterna och påverka avgifterna på ett positivt sätt. Det är viktigt att ha låga avgifter för att få bästa möjliga avkastning.

Jan: Det blir snabbt komplext när man handlar med fonder eftersom man behöver hålla koll på sin egen sida, motpartens sida och växlingsavgifter. Många glömmer också bort att det finns växlingsavgifter, courtage och spread att ta hänsyn till när man handlar med fonder.

EU-lagen tvingar fondbolagen att uppdatera fondfaktabladen

Patrik: Det finns många olika dokument att ta hänsyn till när man köper en fond, men det viktigaste dokumentet i Sverige kallas för fondfaktablad eller KIID om man är utomlands. Tidigare har fondfaktablad varit utformade på ett visst sätt och har specificerat kostnader på ett visst sätt.

Nu har det införts en ny förordning som heter PRIIP, vilket står för Package Retail Investment and Insurance Products. Det finns också andra förkortningar som MiFID, UCITS och AFMD som används inom finansmarknaden. Även om det kan verka tråkigt att använda förkortningar, så bidrar de till en mer harmoniserad och transparent finansmarknad.

PRIIP-förordningen är bra, men det kan bli komplicerat när man ska sätta upp kostnader. Det finns olika delar i förordningen, men det som jag tycker är mest intressant och spännande är den nya kostnadssidan som nu sätts upp på ett nytt sätt jämfört med tidigare.

Jan: Vad ska du säga är de stora skillnaderna?

Patrik: Nu redovisar man transaktionskostnader på ett annat sätt än tidigare. Tidigare har man uppskattat dessa interna kostnader och diskuterat dem med fonderna. Men nu finns det ett enhetligt sätt att redovisa transaktionskostnader och även inkludera de så kallade spread-kostnader. Detta har lett till att den totala kostnaden för alla fonder som redovisas har ökat i Sverige.

Jan: Även om vi inte kommer att betala mer idag än vad vi betalade igår, så kommer kostnaderna att se högre ut på grund av den ökade transparensen. Tidigare har kostnaderna bara påverkat avkastningen och inte varit lika tydliga. Är det korrekt?

Patrik: Ja, de nya transaktionskostnaderna inte är nya kostnader i sig, utan det är att de inte har specificerats på samma sätt tidigare. Det är positivt att de nu blir mer transparenta, men det kan vara svårt att förstå vad de innebär eftersom det finns två olika typer av kostnader.

Den första typen är direkta kostnader, som till exempel courtage. Fondbolaget kan summera upp dessa kostnader i en årsredovisning. Den andra typen är indirekta kostnader, som spread-kostnader. Dessa kostnader är den största delen av de nya transaktionskostnaderna och kan uppgå till upp till 80-90% av de totala transaktionskostnaderna.

Spread-kostnader beror på hur effektivt man köper och säljer aktier, obligationer, valutor och ETF:er inom ramen för fonden. När man köper en aktie eller valuta finns det en köp- och sälj-spread. Om man till exempel vill köpa en aktie för 100 kr och sälja den för 98 kr, så blir ankomstspriset 99 kr. Om man måste betala mer än 99 kr för att köpa aktien, så blir det en extra kostnad.

Direkta och indirekta kostnader

Spread-kostnader är en annan typ av kostnad jämfört med direkta courtage-kostnader. Spread-kostnader beror på effektiviteten i handeln och kan påverkas av många aktörer i finansbranschen som får betalt genom bid-ask spreaden, till exempel market makers. Även om det kan vara en nördig detalj är det bra att ha transparens och kunna se dessa kostnader.

De nya reglerna innebär flera fördelar. För det första kommer inte avgifterna att öka jämfört med tidigare. För det andra blir det en tydligare redovisning av avgifterna. Och för det tredje skiljer man på direkta och indirekta kostnader och tittar på vad man betalar för att genomföra en affär.

När man genomför en affär måste man också titta på vilken nivå man gör det på. Till exempel om man vill köpa 1 miljon aktier till ett bra pris, men det bara finns 500 000 aktier tillgängliga, så måste man betala mer för de resterande 500 000 aktierna. Detta har inte behövt redovisas tidigare.

Caroline: Varför vill man nu göra det då?

Jan: De nya reglerna kommer att göra det möjligt att se vilka som är duktiga och vilka som slarvar. En fond som är dåligt implementerad kommer att betala mer, vilket innebär att man förlorar pengar utan att få något värde för dem. Så jag skulle säga att syftet med PRIIP-förordningen är att göra det mer rättvist att jämföra olika produkter.

Patrik: De nya reglerna innebär att man nu kan se transaktionskostnaderna tydligare och därmed se hur effektiv en fond är när man handlar. Det blir som en extra fond-blåslampa.

Jan: Nu kommer man att märka vilka som har varit ineffektiva och inte haft koll på sina transaktionskostnader. Ett exempel är från 2021 när det var problem med att ta ut pengar från vissa fonder, som t.ex. Spiltans räntefond.

Räntefonder kommer få höja avgiften mest

Ni blev också påverkade av problemen med att ta ut pengar från fonder. Jag lärde mig mycket om handeln med räntor i Sverige och insåg att det inte är en automatisk marknadsplats utan att det är människor som ringer till varandra och sätter priserna själva. Jag tror att räntefonderna borde se dyrare ut eftersom de jobbar på en mer ineffektiv marknad.

Patrik: Transaktionskostnaderna kan variera beroende på vilken typ av räntor man handlar med. Om man handlar med globala statsobligationer är spreaden vanligtvis mindre, medan företagskrediter kan vara dyrare, särskilt de som kallas high-yield eller speculative. Spreaden kan vara högre på grund av lägre likviditet och tillgänglighet. Enligt deras data är genomsnittsspreaden på en fond som distribueras i Sverige och handlar med räntor ungefär 20 punkter.

Jan: Så min gissning är, räntefonder borde då öka med typ 0,2%.

Patrik: Om man tittar på den totala kostnaden som summerar upp alltihop i fondfaktabladet, så ungefär det i snitt.

Jan: Hur ser det ut för andra fonder, aktiefonder, indexfonder?

Patrik: För aktiefonder är den genomsnittliga transaktionskostnader vanligtvis runt 0,17, medan för indexfonder är det betydligt lägre, vanligtvis runt 0,05 beroende på hur brett indexet är. Om indexfonden bara investerar i Sverige är kostnaderna vanligtvis lägre, medan de är högre om den investerar globalt.

Tidigare har det inte funnits tillgänglig data på samma sätt, och det har varit svårt att hitta fondfaktabladen. Dessutom finns det en omfattande metodik för att räkna ut indirekta transaktionskostnader och spreadkostnader. Genom att använda denna metodik får man en bättre överblick över kostnaderna och kan använda det som ett annat mått på fondernas effektivitet vid urval. Detta ger en tydlig helhetsbild av alla kostnader och avgifter i fonder.

Caroline: Görs detta i hela EU eller görs detta på samma sätt någon annanstans i världen?

Patrik: Jag tror inte att detta görs på samma sätt i USA. Jag har dock inte så bra koll på det eftersom säljer man produkterna till europeiska investerare då vill man att de ska vara UCITS-produkter. Jag är inte säker på vad som görs i andra delar av världen, men tror inte att någon annan gör det på samma sätt.

Hur mycket högre kommer LYSA behöva redovisa?

Jan: Jag brukar rekommendera att ha 0.4% som riktlinje för en portfölj, anser du att fortfarande är relevant?

Patrik: De nya transaktionskostnaderna som påverkar våra aktiefonder kommer att läggas till och det kan påverka siffrorna över tid eftersom det är estimat. Jag tror dock inte att det kommer att skilja sig så mycket. Transaktionskostnaderna varierar mellan 0,02 och 0,06 beroende på om det är hållbart eller brett, och om det är Sverige eller inte. Detta inkluderar både direkta och indirekta kostnader genom vår fond och underliggande fonder.

Jan: Så worst case är att ni kommer öka på pappret med 0,06%?

Patrik: På aktiesidan, medan på räntesidan är lite högre för hållbara fonder, mellan 0,09 och 0,16 när man räknar in den totala avgiften. Detta är lägre än genomsnittet i Sverige och internationellt, men det blir en högre siffra totalt på grund av högre kostnader för räntor.

Jan: Vad kommer det vara max man betalar hos er?

Patrik: På aktiesidan, om man investerar 100% i aktier, kommer man att ha en total avgift på mindre än 0,4. På räntesidan är det väldigt få kunder som investerar 100% i räntor i den hållbara portföljen, men i så fall skulle den totala avgiften vara ungefär 0,55. Om man vill veta exakt hur det påverkar ens eget sparande finns det information tillgänglig i inloggat läge på Lysa.

Att förstå transaktionsavgifterna är ganska komplext och kräver nästan att man sitter i branschen för att förstå det helt. Men som sparare är det bra att ha en uppfattning om vad transaktionsavgifterna är för något, eftersom man kan sänka dem genom att tänka på valutakursen, courtage och förvänta sig att de som förvaltar ens pengar arbetar aktivt för att göra det så bra som möjligt. Om man sparar i fonder är det viktigt att ha koll på dessa saker, eftersom det kan påverka ens avkastning. Många tänker inte på spreadkostnaden när de handlar själva.

Bra för spararna med lite stökigt för fondbolagen

Jan: Hur kommer man vara kreativ med detta i finansbranschen?

Patrik: Det kan vara ett problem att förstå dessa komplicerade förordningar och den stora mängden data som är involverad. Det finns bedömningar som måste göras och olika fondbolag kan göra olika bedömningar av sina indirekta kostnader. Det finns också en bedömningskomponent som är kopplad till indirekta kostnader, vilket kan göra det svårt att uppskatta dem på samma sätt. Det kan finnas en period där fondbolag gör olika bedömningar av kostnaderna, men det återstår att se hur det kommer att utvecklas.

Patrik: Om du har en fond med 300 innehav och handlar den fonden 200 dagar om året, blir det totalt 60 000 transaktioner som måste specificeras. Du måste ange exakt tidpunkt och bid-ask spread för varje transaktion och jämföra ankomstpriset med slutpriset för att få en total spreadkostnad.

Fondbolag, pensionssystem och försäkringsbolag måste hålla koll på sina transaktionsavgifter för att se hur mycket som försvinner. Detta är ett stort arbete och datan är inte alltid lättillgänglig, särskilt på utvecklingsmarknader där man också måste ta hänsyn till orderdjupet.

Det är bra att man gör detta arbete, men det hade varit trevligt att se direkta avgifter, indirekta avgifter och totala transaktionsavgifter separat istället för att ta ihop allt till en enda siffra. Detta skulle göra det lättare att analysera olika fonder.

Caroline: Vad vill man i EU? Vill man att det ska bli mer transparent?

Patrik: Det övergripande målet med EU är att skapa en kapitalmarknadsunion där företag kan få finansiering från olika europeiska länder och finansiella bolag kan sälja sina tjänster över landsgränserna. Detta är positivt eftersom det kan hjälpa till att undvika problemet med små inhemska marknader där företag måste bygga upp sin verksamhet från grunden i varje land.

Istället kan de få tillgång till finansiering och kunder från hela Europa. På så sätt kan europeiska företag konkurrera med amerikanska storföretag som har en stor hemmamarknad och sedan expanderar till Europa.

Samma fond kan ha olika avgift på olika plattformar

Det är en bra idé att utnyttja det faktum att vi befolkningsmässigt är större än USA för att bygga upp europeiska bolag och ha en exportindustri. Detta är viktigt för att kunna bygga stora svenska bolag inom finans. Det är också positivt att det finns krav på att öka transparensen kring avgifterna för fonder i Europa. Detta gör det möjligt att jämföra alla fonder på samma basis och undvika att olika fonder redovisar avgifter på olika sätt.

Det är dock viktigt att tänka på att det kan vara svårt att jämföra fonder på olika plattformar, även om fondfaktabladen ser likadana ut. Det hade varit bra att försöka få en enhetlig standard över länderna eller åtminstone inom Sverige.

Jan: Det har varit problematiskt att jämföra avgifterna på olika plattformar, som Avanza och Nordnet, eftersom de redovisar avgifterna på olika sätt. Detta har lett till många frågor på forumet. Efter att ha pratat i över en timme om avgifter, finns det några frågor som vi har missat eller något annat som vi borde ha tagit upp?

Patrik: Avgifter är ett mycket viktigt ämne när det gäller sparande. Det är viktigt att hålla koll på vilka avgifter man betalar och hur de påverkar ens sparande på lång sikt. Det är också viktigt att tänka på hur avgifterna påverkar incitamenten för den som man betalar avgifter till. Vi har också diskuterat den nya lagstiftningen som är spännande och det är viktigt att veta att det finns spreadavgifter att ta hänsyn till.

Jan: Det kan se ut som att alla fonder har höjt sina priser på grund av den nya tydligare redovisningen av avgifterna. Men i själva verket kommer man inte att betala mer än vad man gjorde förra året. Man kan ändra sin tumregel från 0,4 till 0,45 för att ta hänsyn till transaktionskostnader.

Kommer LYSA börja erbjuda en aktie- och fonddepå?

Patrik: Det kan vara lite svårt att fastställa en generell tumregel för transaktionskostnader eftersom det beror på vilken fond det är. Men det är fortfarande bra att ha en tumregel att utgå ifrån. Det är viktigt att titta på vad man betalar till fondbolaget i termer av avgifter och förvaltningsavgifter. Transaktionskostnaderna kan dock se lite annorlunda ut och kan vara något högre.

Jan: Vi har haft en lång diskussion med lite humoristisk ton om huruvida Lysa bör erbjuda en aktiefondsdepå. Många tänker att när räntan är högre så blir skatten högre på investeringar i en investeringssparkonto (ISK) och då vill man hellre investera i aktiefonder. Jag lutar åt lägret som förespråkar ISK, även om statslåneräntan går upp, eftersom det fortfarande kan vara lönsamt. Vad tänker du om detta?

Patrik: Det beror på vad man kan förvänta sig för avkastning på sina obligationer. Just nu är förväntad avkastning på obligationer högre än tidigare, vilket har lett till att schablonskatten på ISK har ökat. Men trots detta är det fortfarande lönsamt att investera i ISK.

Om man vill investera i aktier och obligationer med förväntade avkastningar, så är ISK fortfarande bättre än en aktiefond. Patrik har sett en diskussion på ett företag som tillhandahåller en depå eller kapitalförsäkring. Men där är det lite annorlunda eftersom ett företag kan göra förlustavdrag. Då kan det vara fördelaktigt att ha pengarna på en depå för att använda mot förlustavdrag och undvika schablonbeskattning från ett skatteperspektiv.

Jan: Som avslutning, vilket är det sämsta rådet i finansbranschen enligt dig?

Patrik: Det sämsta rådet i finansbranschen är att ändra om i sin portfölj baserat på artiklar som säger vad man bör göra nu, eftersom det ofta är för sent när man väl läser dem. Det är viktigt att vara uthållig i sin strategi och sitta still i båten, särskilt nu när det är högre inflation och en recession förutspås de närmsta tre åren. Även om styrräntan är hög på 3,5%, är det inte ovanligt ur ett historiskt perspektiv.

Jan: För att citera Jack Bogle, ”bara sitt där, gör ingenting.”

Patrik, ett fantastiskt stort tack som vanligt och tack för jobbet du och dina kollegor gör med Lysa. Vi är fans, som du vet.

Patrik: Tack så mycket!