Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen

Globala barnportföljen är den portfölj som har högst risk och högst möjlighet till avkastning om ca 7-8 procent över långa tidsperioder. Den lämpar sig väl för sparande på 10 års sikt eller mer. Den är således perfekt för den passiva hinken, sparande till barn och sparande till pension.

Bakgrunden till namnet ”Globala barnportföljen” är att jag beskrev den första gången i boken ”Gör ditt barn rikt” som släpptes 2017. Även om boken riktar sig till föräldrar som vill spara pengar till sina barn eller barnbarn är den på intet sätt begränsad till barnsparande. Tvärtom. Den fungerar minst lika bra:

• att spara pengar till pensionen i
• som ett passivt fondsparande
• att spara företagets pengar och överlikviditet i
• som en bas i en långsiktig pengamaskin för ekonomisk frihet
• som bas i den passiva hinken

Det viktigaste är själva långsiktigheten. För att den här fondportföljen ska fungera som bäst, då behöver man låta pengarna vara i fred i minst 10 år, helst uppemot 15 eller 20 år. Grundregeln när det gäller att investera pengar brukar nämligen vara:

Investera 10 procent av dina tillgångar på börsen för varje år du kan låta pengarna arbeta i fred.

Om du bara har en tidshorisont på 5 år, då bör du bara investera 50 procent av kapitalet (då lämpar sig nybörjarportföljen) och så vidare. I den globala barnportföljen investerar vi hela 90 procent av kapitalet i aktierelaterade tillgångar. Vid tidshorisonter mindre än tre till fem år rekommenderar jag sparkonto med den bästa sparräntan eller nybörjarportföljen.

En parentes – när jag pratar om att man bör kunna investera och spara pengarna på 10 års sikt, så är det från varje givet tillfälle i fondportföljen. Säg att man investerar dem i dag med 10 års sikt med målet 2027, då är det inte så lämpligt att ha den här fördelningen 2022, utan man bör då dra ner risken. Så tidshorisonten är från varje givet tillfälle.

Jag har själv sparat i varianter av globala barnportföljen i mer än 10 år, de senaste två åren väldigt publikt via Shareville (annonslänk) där du kan följa portföljen. Precis som vanligt är det viktigt för att leva som jag lär. Det som är nytt för 2019 är att det finns fondrobotar som gör sparandet enklare och bättre till en relativ låg avgift. Den här artikeln är uppdaterad per 10 mars 2019 och är dessutom skriven på ett sådant sätt att det egentligen inte spelar någon roll om du gör det själv via våra fondförslag eller en fondrobot.

Kommentera gärna på den här artikeln med tankar och funderingar. Om du har specifika frågor om din egen Globala barnportfölj, ställ den hellre i ”Frågor och svar” där får du ofta bättre och snabbare svar. Vi rekommenderar även att läsa artikeln om Nybörjarportföljen som är en variant av den här portföljen med lägre risk och därmed även lägre möjlighet till avkastning.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

PS. Stort tack till LYSA som bidragit med egen data, analys och simuleringar. DS.

Sammanfattning och viktiga punkter

Nedan följer de viktigaste punkterna i den här artikeln.

Att investera innebär en risk och du kan förlora dina pengar

Eftersom artikeln riktar sig delvis till nybörjare är det viktigt att det här är tydligt. Även om den Globala barnportföljen är bra, så kommer den under perioder gå mycket back vilket innebär att man förlorar pengar. Eftersom den här portföljen innehåller en så stor andel aktier innebär det att du under en 15-års period kommer att förlora mer än halva beloppet två gånger. 

I värsta fall, även om det är extremt osannolikt, så kan man förlora alla sina pengar. Alla simuleringar och data i den här artikeln bygger på att framtiden kommer till viss del se ut som det har sett ut historiskt. Därför är det också viktigt att påpeka att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. 

Globala barnportföljen bygger på de antaganden som forskningen rekommenderar

Forskningen är ganska entydig i att det som ger bäst odds för att lyckas med sitt sparande är att inte försöka förutsäga framtiden och välja vilka bolag som ska gå bra i imorgon. Istället ska man köpa alla företag, inte bara i Sverige, utan i hela världen. En så kallad global (aktie)indexfond. Nästa viktiga faktor är att den ska ha en så låg avgift som möjligt och att man ska låta pengarna få arbeta i fred i över tid. 

Beslutet kring hur stor andel aktier och räntor du ska ha påverkar avkastningen och risken mest

Det som kommer att påverka din avkastning och därmed även risk absolut mest är hur stor andel av dina investerade pengar du väljer att ha i (aktie)indexfonder respektive räntefonder. Indexfonderna har en hög risk och hög avkastning som kan jämföras med gasen i en bil. Räntefonder motsvarar i ett sådant exempel bromsen. Man vill inte ha en bil som bara har gas eller broms. Man vill ha både och. Beroende på hur hårt man trampar på de olika pedalerna kommer portföljen bete sig olika. 

I Globala barnportföljen har vi valt att välja 85 procent aktier och 10 procent räntor och 5 procent guld. Det är enligt mig den bästa sammansättningen för tidsperioder om 10 år eller längre. För kortare tidshorisonter rekommenderar vi Nybörjarportföljen som har en fördelning om 60 procent aktier, 35 procent räntor och 5 procent guld.

Vi har valt en 90/10 fördelning istället för 100/0 på grund av balansen

Warren Buffett, världens bästa investerare berättade 2013 att han i sitt testamente gett instruktioner om att hans förmögenhet skulle förvaltas enligt 90/10-principen. Två år senare gjordes en studie på samma fördelning som kom fram till att 90/10 är en väl avvägd balans mellan risk och avkastning. 

Vår egen motivering till fördelningen är att det skapar ett utrymme om man behöver ta ut pengar (som då görs från räntedelen) och att den i perioder av nedgång kommer överprestera mot index. Det ger förhoppningsvis ett skydd mot beteendemässiga misstag. Vår tes är att det är lättare att hänga kvar om man ”går bättre än index”. 

Motargumentet till resonemanget är dock att man över långa tidsperioder borde ta en så hög risk som möjligt för att gå en så god avkastning som möjligt. Det är alltså inte fel att öka risken även bortom 90/10 till en 100/0. 

Vilken enskild fond du väljer har en ganska liten betydelse

En fortsättning på föregående punkt är att 80 procent av risken och avkastningen kommer från ditt beslut om tillgångsfördelning (alltså valet av andel aktier/räntor). Nästa 15 procent av avkastningen ges av vilken fondtyp du väljer – t.ex. globala indexfond, svensk indexfond, tillväxtmarknadsfond eller motsvarande. Endast de sista 5 procenten av din avkastning bestäms av den enskilda fonden. Trots att alla rådgivningsmöten ofta handlar mest om den enskilda fonden så har det beslutet den minsta betydelsen – givet att alla fondernas avgifter är låga.

Exempel. En aktieindexfond ger i genomsnitt 8 procent avkastning per år. Det betyder att 80 %, det vill säga 6,4 procent ges av att det just är en aktiefond. Nästkommande 1.2 % av 8 % ges av att om det är en global eller svensk indexfond. Endast de sista 0.4 % av 8 % ges av huruvida du väljer Länsförsäkringars, Swedbanks eller någon annans globalfond.

Tidshorisonten är den viktigaste faktorn

Den enskilt viktigaste faktorn som bestämmer din avkastning och risk är tiden. Ju längre tid du kan låta pengarna jobba i fred, desto större är sannolikheten för att du kommer att gå plus. Vid en 10-årig tidshorisont är sannolikheten för en avkastning större än 0 hela 94 procent. Sannolikheten för en årsmedelavkastning över 5 procent per år är 73 %. Sannolikheten för en årsmedelavkastning över 7,5 % över en 10 års period är ca 57 %.

Globala barnportföljen har en förväntad avkastning om ca 8 %

Utifrån de simuleringar och statistiska modeller som jag har gjort är det rimligt med en förväntad årsmedelavkastning om ca 7-8 procent. Jag kan personligen tycka att det är lite i högsta laget och brukar räkna 6-7 procent själv, men siffrorna pekar på 8 %.

När man pratar om avkastning behöver man också prata om risk. Ett vanligt sätt att mäta är risken i form av maximal förlust. Det vill säga vad riskerar jag att förlora i ett normalfall. Enligt mina och andra beräkningar är ligger medianförlusten (50 percentilen) på ca -25 procent ett enskilt år. 

Fondrobotarna är idag så pass bra att vi har våra egna pengar i dem

Sedan början av 2019, särskilt efter avsnitt #86 om bästa fondrobotarna är det svårt att motivera att lägga ner tid på att göra globala barnportföljen själv. I de flesta fall är det bättre att välja en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) som vi använder och ställa in den på fördelningen 90/10. Mot en avgift på 0.3 procent (total avgift ca 0.45) ordnar de allt och man kan med gott samvete glömma bort det. 

Är man dock som jag med kontrollbehov, vilja att göra det själv och intresset, då brukar min rekommendation vara att göra både och. Dela upp dina pengar i två högar och gör två sparanden. Sätt din egna portfölj hos Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk) OCH sätt den andra högen hos LYSA (annonslänk). Läs mer i avsnitt #86 om du vill ha förslag på andra fondrobotar.

En varningens ord 2019 – kritik mot en hög aktieexponering

Det är också viktigt att påpeka att alla inte håller med om att allt är som vanligt och att man bör investera sina pengar i en hög aktieexponering. Hussman är ett amerikanskt fondbolag som varje månad ger ut en marknadsoutlook och i den senaste (mars 2019). Så skriver de att med tanke på de höga aktievärderingarna så räknar de med att över den kommande 10 års perioden kommer aktier ge en nettoavkastning på ungefär 0 %. 

Studier visar att det absolut finns perioder då börsen har avkastat 0 procent över flera år, men att det också är extremt svårt att förutsäga dessa perioderna i förväg. Att försöka tajma marknaden brukar i genomsnitt kosta ca 2 procent per år. Jag personligen har valt att bortse från Hussman och fortsätta spara som vanligt på månadsbasis. Däremot är det viktigt att även ta i beaktande vad de som inte håller med en själv tänker och säger.

Lyssna på poddavsnitt #91 om Globala barnportföljen

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Bakgrunden till globala portföljen

När jag och Charlie Söderberg skrev boken ”Gör ditt barn rikt” under 2016/17 ville vi ge ett konkret exempel på fondsparande man kunde sätta upp till sina barn. Eftersom ett sparande till barn naturligt har en lång tidshorisont bestämde vi oss för ett sparande med hög risk och hög möjlighet till avkastning – det vill säga en hög andel aktier.

Eftersom forskningen dessutom är entydig kring att man bör spara globalt blev det således en global barnportfölj. På senare tid har jag dock märkt problem med just namnet ”barnportfölj” eftersom det är lätt att avfärda det just som ett sparande till barn vilket innebär att man behöver något annat till sig själv eller sin pension. Något som inte är fallet. Den här portföljen passar utmärkt även till pensionssparande, företagssparande och alla andra sorters sparande därtill.

Det viktigaste beslutet handlar om andelen aktier

I otaliga artiklar har jag tjatat om att det viktigaste beslutet som vi investerare någonsin kommer att ta är hur mycket vi placerar i de olika tillgångsslagen (t.ex. aktier, räntor, kontanter, guld etc) som vi har till vårt förfogande. Valet av tillgångsslag kommer att ge mer än 80 % av avkastningen och risken. Jag brukar illustrera det med följande bild:

Den visar tydligt hur valet av den enskilda fonden är i princip irrelevant. Något som är intressant då det ofta är det man lägger mest tid på under ett rådgivningssamtal. Man kan tänka lite på det som gas (aktier) och broms (räntor, kontanter) i en bil. Läs gärna mer i avsnitt #64 om räntefonder.

Ett annat sätt att illustrera det är följande stapel. Den visar att om vi utgår från det historiska snittet om 8 procent för aktier, var kommer avkastningen från?

Bilden visar att majoriteten, 6,4 % av 8 % ,kommer från valet ”aktier”. Nästkommande 1,2 % kommer från att ha valt fondtypen t.ex. globala aktier och slutligen 0,4 % av 8 % ges av vilken globalfond man väljer. Utgår man från att fonderna ska följa sitt index och ha låga avgifter spelar det således minimal roll om man väljer Swedbanks, Länsförsäkringars eller någon annan banks globalfond.

Vårt beslut landade i en 90/10-fördelning

Istället för att välja den naturliga fördelningen om 100 procent aktier som de flesta gör, beslutade vi oss för att ta en marginellt mer defensiv fördelning om 90 procent aktier och 10 procent räntor. En av anledningarna var att världens bästa investerare, Warren Buffett 2013 skriv följande i sitt brev till aktieägarna:

What I advise here is essentially identical to certain instructions I’ve laid out in my will. One bequest provides that cash will be delivered to a trustee for my wife’s benefit …

My advice to the trustee could not be more simple: Put 10% of the cash in short‐term government bonds and 90% in a very low‐cost S&P 500 index fund. (I suggest Vanguard’s.)

I believe the trust’s long‐term results from this policy will be superior to those attained by most investors – whether pension funds, institutions or individuals – who employ high‐fee managers

Warren Buffett, 2013 års brev till aktieägarna, sid 20

I sitt testamente rådde han alltså att hans pengar skulle förvaltas enligt en 90/10-princip. 90 procent av pengarna skulle placeras i en amerikansk indexfond med låga avgifter och resterande 10 procent skulle placeras i en kort räntefond. Han är också ganska tydlig med stor sannolikhet kommer vara en bättre lösning för de flesta – oavsett om det är pensionsfonder, institutioner eller individer – som använder aktiva förvaltare med höga avgifter. Något som han också slagit vad om och vunnit.

Studie på Warren Buffetts förslag på fördelning

Två år efter publiceringen av hans aktieägarbrev enligt ovan gjorde en spansk forskare, Javier Estrada en studie på Buffetts fördelning. I studien som han döpte till ”Buffett’s Asset Allocation Advice: Take it … With a Twist” kom han fram till följande:

When compared to other static allocations, the 90/10 split suggested by Buffett performs well in terms of the failure rate, upside potential, and downside protection. In fact, it provides an interesting middle ground between the upside potential of more aggressive static allocations and the downside protection of more conservative static allocations. Put differently, Buffett’s advice proves to be (unsurprisingly) not only simple but also sound

Javier Estrada, ”Buffett’s Asset Allocation Advice”, 2015

Han skrev faktiskt även vidare:

In short, then, as far as static strategies is concerned, Buffett’s suggested allocation has a very low (although not the lowest) failure rate; a very high (although not the highest) upside potential; and provides very good (but not the best) downside protection when tail risks strike. Put differently, Buffett’s suggested allocation seems to provide a middle ground between the best-performing strategy (100/0) in terms of upside potential and the best‐performing strategies (60/40 and 70/30) in terms of downside protection.

Javier Estrada, ”Buffett’s Asset Allocation Advice”, 2015

Nu ska det sägas att hans studie hade en lite annan angreppsvinkel än att maximera avkastningen. Han utgick mer från frågan: ”Är fördelningen lämplig utifrån ett pensionsperspektiv där man vill få pengarna att räcka över en längre tidsperiod?”. Utifrån den frågeställningen konstaterade han att fördelningen ger en bra balans mellan risk, avkastning och uthållighet. Vi har skrivit mycket mer om den studien i avsnitt #45:

• Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj? - RikaTillsammans #45 - Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du investerar alla dina pengar i aktier...

Sammanvägd bedömning blev 85/10/5

Under de två första åren som vi körde portföljen hade vi en vanligt 90 procent aktier och 10 procent räntor fördelning. I år (2019) valde vi att gör en lite förändring genom att introducera 5 procent guld. Vår rekommenderade tillgångsfördelning för den globala barnportföljen ser således ut som följer:

• 85 procent aktier
• 10 procent räntor
• 5 procent guld

Anledningen till att vi lade till guldet var framförallt för guld tenderar att stiga i värde i 98 % av fallen då aktier faller. Dessutom blev det möjligt då vi i Sverige fick tillgång till en billig guldfond, något som inte varit lättillgängligt tidigare. Läs gärna mer om guld i avsnitt #51 ”Guldets vara eller inte vara i portföljen” och avsnitt #68 ”Guld – tips till dig som vill investera i guld”.

Ytterligare en motivering till den här fördelning handlar om det beteendemässiga perspektivet. Vi har i avsnitt #53 och #54 pratat om de vanliga misstag vi sparare gör. Ett av de vanligaste är att vi får panik i nedgångar och säljer billigt för att sedan köpa dyrt. De flesta sparare underpresterar på det här sättet mot index, genomsnittet för marknaden, över tid.

Min tes är att genom att välja en mindre andel aktier så kommer man få en lite sämre avkastning i en uppåtgående marknad. Vinsten blir däremot att man får en bättre avkastning i en sämre marknad. En portfölj kommer inte alls att falla lika mycket i en nedgång vilket gör att man ”går bättre än index”. Något som förhoppningsvis kan bidra till att man gör färre misstag som i sin tur ökar avkastningen drastiskt.

Låt en fondrobot göra jobbet

Eftersom tricket med den globala portföljen inte är de enskilda fonderna, utan tillgångsfördelningen kan man låta en fondrobot göra jobbet. En fondrobot är i stora drag ett företag som tillsammans med en dator väljer en tillgångsfördelning (du kan sätta en manuellt), sedan väljer den ut de bästa och billigaste fonderna och sedan hjälper dig att månadsspara och ombalansera.

Den bästa och senaste artikeln på ämnet är:

• Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt! - RikaTillsammans #86 - Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...

Vi själva har fastnat för fondroboten Lysa (annonslänk) eftersom den ligger närmast vår egen investeringsfilosofi och är dessutom billigast. En kort parentes. När vi gjorde jämförelsen mellan vår Nybörjarportfölj och Lysas Nybörjarportfölj (läs: 60/40-fördelning) så var siffrorna i princip identiska. Som du kommer se i den här artikeln skiljer de sig åt lite mer i en 90/10-fördelning. Dock inte tillräckligt för att det, enligt mig, ska vara motiverat att hävda att den ena är bättre än den andra.

Dessutom skulle jag även säga att en fondrobot passar både nybörjare och expert. En nybörjare får vinsterna med att få en bättre portfölj än vad man skulle fått i normala fall. För en expert är det en möjlighet att jämföra sin egen portfölj mot eller ta inspiration från.

Det bästa är dock att man inte behöver välja – man kan ha både och. Något som vi själva gör, där vi har hälften av pengarna hos fondroboten och den andra hälften förvaltar vi själva. Om du har bestämt dig för att använda en fondrobot, testa gärna Lysa som vi rekommenderar (annonslänk), och hoppa till kapitlet ”Vad kan du förvänta dig från globala barnportföljen?”

Andelsklasserna i den rekommenderade globalportföljen

Om vi tittar på den rekommenderade varianten av globala barnportföljen så är den fördelad enligt följande andelsklasser (mindre delar av tillgångsslaget).

Basen i portföljen (55 %) bygger på de globala aktierna. Därefter tillkommer en 20 procentig exponering mot Sverige och svenska aktier och 10 procent mot asien och tillväxtmarknaderna. Räntefonderna har 10 procent och guldet har 5 procent.

Den här fördelningen kan man argumentera mot. Särskilt i avsnitt #87 tar vi upp CAPM-studien som säger att all diversifiering från globala indexet introducerar en risk man inte får betalt för. Dock kan man argumentera för att man ska ha en exponering mot landet där man bor och avser att spendera sina pengar. Asien och tillväxtmarknaderna motiverar jag med att mer och mer av den ekonomiska tyngdpunkten i världen förflyttar sig österut.

Ett problem med världsindex är nämligen trögheten. Indexet speglar mer var den ekonomiska utvecklingen har varit snarare än var den kommer att vara i framtiden. Vill du gå mer i linje med forskningen och gör portföljen själv så kan man dra ner på de svenska aktierna och asien-fonderna och lägga mer i den globala andelsklassen – något som också de flesta fondrobotar gör automatiskt.

Fonder som passar globalportföljen

Om du väljer att bygga din globala portfölj själv så blir nästa steg att välja fonder. Caroline sa vid ett tillfälle att fonder är som bra basplagg i en garderob. De går matcha, mixa och passar alltid ihop. De bästa fonderna för 2019 hittar du i följande artikel:

• Bästa fonderna 2019 | Tips på bra fonder, indexfonder och ETF:er - RikaTillsammans #82 - Topplista med förslag på de bästa fonderna för ditt sparande

Från den listan kan vi alltså välja ut olika kombinationer av fonder för matcha vårt behov. Notera att jag här alltså utgår från fonderna i det sista steget. Dessutom kan man anpassa antalet fonder (och andelsklasser) beroende på hur mycket pengar man har och/eller har möjlighet att månadsspara.

Tabell 1. De tre olika varianterna som finns för Nybörjarportföljen.

Variant	Antal fonder	Passar månadssparande	Passar totalt värde
Förenklad	ca 3 st	0 – 1 000 kr	0 – 50 000 kr
Rekommenderad	ca 10 st	1 000 – 2 000 kr	50 – 100 000 kr
Avancerad	ca 20 st	mer än 2 000 kr	mer än 100 000 kr

Observera att trots att jag ger tre exempel, så är fler fonder inte nödvändigtvis bättre. Det finns inte entydigt stöd för det i forskningen. Notera även att om du väljer att använda en fondrobot, då kan du helt och hållet skippa det här steget. Det är dessutom en av fördelarna med fondrobotarna, då du för t.ex. 1 000 kr kan få en fördelning i flera av andelsklasserna – något som är helt omöjligt att göra själv.

Förenklade globala barnportföljen – 3 fonder

Det går naturligtvis göra portföljen hur avancerad som helst, men i sin enklaste form går den att bygga av följande tre fonder:

Tabell 2. Enklaste varianten av nybörjarportföljen med tre fonder

	Tillgångsslag	Andelsklass	Fondnamn	Andel
1.	Aktier	Global indexfond	Länsförsäkringar Global Indexnära	85 %
2.	Räntor	Korta svenska	Spiltan Räntefond Sverige	10 %
3.	Guld	—	Pacific Precious	5 %

Ovanstående portfölj går att spara i från 2 000 kr. Stryker man guldfonden går det att börja redan på 1 000 kr. Man kan även månadsspara i följande fördelning om man sätter allt i Länsförsäkringar-fonden. Om man är kund på Avanza kan man byta ut Länsförsäkringar-fonden mot Avanza Global som har en lägre avgift.

En annan tolkning av ovan är att om du har 10 000 kr att investera, då köper du Länsförsäkringar Global Indexnära för 8 500 kr, Spiltan Räntefond Sverige för 1 000 kr och Pacific Precious för 500 kr. Om du inte får ihop månadssparandet på grund av minsta köpbelopp, så är tumregeln att spara i de fonderna med högst andel i portföljen.

Överkurs: resonemang om typ av räntefond

Ett sista överkurs-resonemang gäller räntedelen. Jag har valt att ta den näst säkraste räntetypen i form av korta svenska räntefonder – i form av Spiltan Räntefond Sverige. Vissa av er läsare har resonerat att eftersom tidshorisonten är så lång så borde man ta mer risk även i räntedelen. Jag kan delvis hålla med om det utifrån ett vinstmaximeringsperspektiv, ett alternativ skulle t.ex. kunna vara Spiltan Högräntefond eller AMF Räntefond Mix.

Men då skulle man lika gärna kunna lägga på 10 procent aktier om man vill maximera vinsten. Huvudsyftet för mig i beslutet att lägga till räntefonderna var primärt att ha en krockkudde eller broms i portföljen. Att då öka risken i räntedelen motverkar det syftet och då har jag hellre den korta räntefonden – något som Warren Buffett och skrev. Ett kanske till och med mer säkert och bättre alternativ vore XACT Obligation. Men den har sina problem i att den är börshandlad och inte går att månadsspara i.

Kommentera gärna om du inte håller med eller har en annan åsikt.

Rekommenderade globalportföljen med 10 fonder

Tittar vi på den rekommenderade varianten av globala barnportföljen så är mitt förslag som följer:

Tabell 3. Den rekommenderade varianten av Globalportföljen 2019 med 10 fonder. OBS! (*) heter Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1.

Fondnamn	Typ av indexfond	Målfördelning
Aktieindexfonder (målfördelning: 85 %)
1. Länsförsäkringar Global Indexnära	Global aktiefond	30 %
2. SEF Independent Investmentbolag	Global/svensk aktiefond	10 %
3. Handelsbanken Global Småbolag Index (*)	Global aktiefond (småbolag)	15 %
4. PLUS Småbolag Sverige Index	Svensk aktiefond (småbolag)	10 %
5. SEB Sverige Index	Svensk aktiefond	10 %
6. Swedbank Robur Access Asien	Asiatisk aktiefond	5 %
7. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära	Tillväxtmarknads aktiefond	5 %
Delsumma		85 %
Räntefonder (målfördelning: 10 %)
8. Spiltan Räntefond Sverige	Kort svensk räntefond	5 %
9. Handelsbanken Realräntefond	Real svensk räntefond	5 %
Delsumma		10 %
Guldfonder (målfördelning: 5 %)
10. Pacific Precious	Guldfond	5 %
Delsumma		5 %

Precis som i den förenklade varianten kan man ersätta Länsförsäkringar Global Indexnära med Avanza Global om man är kund hos Avanza. I övrigt är skillnaden mot den förenklade varianten att vi har lagt till svenska små- och storbolag. Vi har även lagt till asiatiska storbolag samt diversifierat räntedelen till två fonder istället för en. Gulddelen är oförändrad.

För ett tag sedan fick jag en väldigt rimlig invändning från er läsare. Den handlar om fonden SEF Independent Investmentbolag. Den har halva sitt innehav globalt och halva i Sverige och svenska investmentbolag. Det medför faktiskt att vi får en exponering mot Sverige på 25 % istället för 20 % som var avsikten initialt.

Jag har valt att inte göra någon förändring i portföljen just nu då jag inte upplever felet så allvarligt att gå ut med en rättelse just nu. Men sannolikheten är väldigt hög att jag i nästa ombalansering drar ner Plus Småbolag Sverige Index och SEB Sverige index till 7.5 procent var och lägger på de extra 5 procenten på Länsförsäkringarfonden. Om du precis ska skapa din egen manuella portfölj så kan det vara värt att göra redan nu. Om du använder en fondrobot så behöver du inte bry dig.

Globala barnportföljen på Shareville

Det är även den här portföljen som jag har lagt upp publikt i Nordnets tjänst Shareville där du kan följa min portfölj gratis. Du kan se utvecklingen, men även transaktionshistoriken och få mejl när det sker en förändring (en gång om året i januari). För att följa portföljen på Shareville:

1. Bli kund hos Nordnet, det är kostnadsfritt (annonslänk)
2. Följ sedan portföljen via Shareville (annonslänk)

Det första jag skulle säga om ovanstående graf är att tiden som jag har haft Globala barnportföljen är väldigt kort. Jag startade portföljen i samband med boken släpptes för att ha mest rättvis bild. Jag ville även kunna svara på frågan ”Hur har det gått?” i framtiden. Det andra som jag vill kasta ljus på är att jämförelsen med den svenska börsen i form av indexet OMXS30. Portföljen är ju per definition global med minst 60 procent av pengarna utomlands. Dessutom har vi ju 10 procent i räntefonder. Det gör ju att en jämförelse med 100 procent svenska börsen blir knepigt. Det blir som att jämföra äpplen med päron.

En betydligt bättre jämförelse är med indexet MSCI World, eller mer korrekt 90 procent MSCI World och 10 procent svenska statslåneräntan. Det är det indexet som den här portföljen har som mål att slå. Anledningen till att jag har valt MSCI World att jämföra med är att om vi bara skulle investera i en enda fond, då är det ju Länsförsäkringar Global Indexnära som följer MSCI World-indexet.

Min misstanke och förhoppning är att med den här portföljen över tid borde gå bättre än MSCI World-indexet.

Variant av globala barnportföljen med 20 fonder

När jag hade haft ovanstående rekommenderade portfölj ett tag upplevde jag en önskan att även kunna inkludera t.ex. vissa hållbara globala fonder – mest som en markering att jag stödjer det. Jag hade även en önskan om en lite bättre andelsfördelning och det gjorde att jag 2019 lade till en avancerad variant. Den ser ut som följer:

Tabell 4. Den avancerade varianten av Globalportföljen 2019 med ca 20 fonder. OBS! (*) heter Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1.

Fondnamn	Typ av indexfond	Målfördelning
Aktieindexfonder (målfördelning: 85 %)
1. Länsförsäkringar Global Indexnära	Global aktiefond	20 %
2. SEF Independent Investmentbolag	Global/svensk aktiefond	10 %
3. Handelsbanken Global Småbolag Index (*)	Global aktiefond (småbolag)	15 %
4. SPP Global Solutions	Global aktiefond (etisk)	5 %
5. Öhman Global Hållbar	Global aktiefond (etisk, aktiv)	5 %
6. PLUS Småbolag Sverige Index	Svensk aktiefond (småbolag)	2.5 %
7. PLUS Mikrobolag Sverige Index	Svensk aktiefond (småbolag)	2.5 %
8. Spiltan Aktiefond Stabil	Svensk aktiefond (aktiv)	5 %
9. Spiltan Aktiefond Investmentbolag	Svensk aktiefond	5 %
10. SEB Sverige Index	Svensk aktiefond	5 %
11. Swedbank Robur Access Asien	Asiatisk aktiefond	5 %
12. Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära	Tillväxtmarknads aktiefond	5 %
Delsumma		85 %
Räntefonder (målfördelning: 10 %)
13. Spiltan Räntefond Sverige	Kort svensk räntefond	2 %
14. Handelsbanken Realräntefond	Real svensk räntefond	2 %
15. SPP Grön Obligationsfond	Kort/Grön svensk räntefond	2 %
16. AMF Räntefond Lång	Lång svensk räntefond	2 %
17. AMF Räntefond Mix	Global räntefond	2 %
Delsumma		10 %
Guldfonder (målfördelning: 5 %)
18. Pacific Precious	Guldfond	2.5 %
19. ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)	Guldfond ETF	2.5 %
Delsumma		5 %

Precis samma resonemang kring den totala fördelningen i Sverige gäller här som för den rekommenderade varianten. En viktig kommentar att lägga till här är att uppdelningen av den globala delen inte nödvändigtvis ger portföljen bättre utifrån ett risk/avkastningsperspektiv. Jag har dock valt att lägga till två hållbara fonder eftersom jag tycker det är ett viktigt signalvärde. Min gissningar är att det verkligen kommer att slå på marginalen i den här portföljen jämfört med den rekommenderade varianten.

Genomlysning och analys av portföljen

När vi nu har satt ihop portföljerna kommer det roliga – själva analysen. Det generella sättet som fungerar för alla läsare är att använda Morningstars Portföljhanterare. Det är gratis och det är en tjänst där man kan knappa in alla sina fonder, välja andel och sedan kan man använda deras X-ray-funktion för att få fram bland annat följande grafer. Dessa är tagna från den rekommenderade portföljen med 10 fonder:

• 

• 

• 

Regionfördelningen visar att vi får exponering som till stor del följer världsindexet, bortsett från slagsidan mot Sverige (som eventuellt är lite för stor enligt tidigare resonemang) och asien. När det gäller bolagsstorleken så är majoriteten stora bolag men vår globala småbolagsfond introducerar en slagsida mot små bolag i förhållande till världsindex. Jag tänker att det är positivt då t.ex. småbolag tenderar över tid överprestera mot stora bolag med 73 % sannolikhet över en 10 års period.

Det som jag däremot inte riktigt gillar lika mycket är den höga andelen tillväxtbolag i förhållande till värdebolag. Eftersom samma studier tenderar visa att värdebolag överpresterar mot tillväxtbolag med 78 % sannolikhet över en 10 års period. Dock har jag inte riktigt listat ut hur vi skulle kunna modifierar portföljen för att ta hänsyn till det. I sammanhanget behöver man också komma ihåg att vi pratar om detaljer i förhållande till avkastningen då majoriteten av avkastningen ges av tillgångsslaget.

Avanzas nya portföljanalys-verktyg

Under 2019 lanserade Avanza (annonslänk) även ett nytt verktyg där man kan analysera sin fondportfölj. Helt subjektivt tycker jag att den är snyggare än Morningsstars. Så här ser den avancerade portföljen ut när den analyseras av Avanza.

• 

• 

• 

Skillnaden mot Morningstars siffror är marginella av förklarliga skäl. Däremot kan man se att hela portföljen värderas på risknivå 5 av 7. Det vill säga bara ett steg högre än nybörjarportföljen och ett steg lägre än en svensk aktieindexfond. Det tycker jag är positivt. Vi har en portfölj med hög risk, men även i det fallet så är det ingen extrem eller dumdristig risk.

Det andra som sticker ut i analysen är den relativt höga avgiften på 0,61 %. Det är högre än vad jag brukar rekommendera på max 0.4 % och det är högre än om du väljer Lysas fondrobot. Jag motiverar det med att det är okej eftersom jag har valt in ett antal dyra men hållbara och etiska fonder. Jag tycker personligen att det är ett viktigt perspektiv och är beredd att betala för det. Särskilt då 100 000 kr investerade i en global indexfond i genomsnitt ger upphov till 3 ton koldioxid. Läs gärna mer i artikeln:

• Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande - RikaTillsammans #76 - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning

Delar man inte min uppfattning så går det att göra portföljen billigare t.ex. genom att bara välja de billigaste fonderna. En bra bas då är t.ex. Avanza Global och Spiltan Räntefond Sverige där du kommer undan med en avgift på under 0.2 % – något som inte är en obetydlig skillnad över en 10 års period.

Vad kan man förvänta sig av den globala barnportföljen?

Även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, kan man med hjälp av historisk avkastning ändå säga något om vad man kan förvänta sig. Särskilt om man använder rimliga statistiska simulationer för beräkningen. Eftersom det tyvärr är i princip omöjligt, eller åtminstone väldigt dyrt, att köpa historiska dataserier för de ovanstående fonderna har jag valt att göra en approximation. Istället för portföljerna med de svenska fonderna ovan har jag valt att utgå från följande portfölj i simuleringarna:

• 

• 

I tabellform ser det ut som följer:

Tabell 5. Nybörjarportfölj som används för att göra simuleringen

	Tillgångsslag	Andelsklass	Fondnamn	Andel
1.	Aktier	Nordamerika	Vanguard Total Stock Market Index Fund (VTSMX)	40 %
2.	Aktier	Världen exkl. nordamerika	Vanguard Total International Stock Index Fund (VGTSX)	20 %
3.	Aktier	Sverige	Affärsvärldens generalindex (AFGX)	25 %
4.	Räntor	Korta svenska	3 månader statsskuldväxlar	5 %
5.	Räntor	Långa svenska	10 åriga obligationer	5 %
6.	Guld	Guld	SPDR Gold Shares (GLD)	5 %

Det är som sagt inte en perfekt kopia av portföljen men nära nog. Jag har även gjort följande antaganden i beräkningen:

• Tidsperiod: 10 år
• Startkapital: 100 000 kr
• Inflation: 2 procent
• Månadssparande: 1 000 kr per månad
• Ombalansering i slutet av varje år
• Ingen hänsyn till avgifter eller skatt

Med hjälp av ovanstående data kan man göra statistiska beräkningar som kan ge oss en hint om framtiden. Det bästa verktyget jag känner till är en så kallad Monte Carlo-simulering där man låter en dator simulera ovanstående portfölj över 10 000 olika 10 års perioder. Det ger ett statistiskt utfall som man kan räkna sannolikheter och odds på.

OBS! Den här portföljen kan användas som en rimlig uppskattning även av fondrobotarnas 60/40-portföljer. Längre ned gör jag nämligen en jämförelse av mina beräkningar med Lysas.

Förväntat värde efter 10 år med globala barnportföljen

Nedanstående graf visar slutsummans utveckling för 8 000 av 10 000 st tioårsperioder i form av olika percentiler. Det vill säga att vi visar 80 procent av alla utfall genom att vi plockar bort de 10 bästa och 10 sämsta procenten med utfall.

Grafen visar ett intervall där de yttersta strecken i mörkblått symboliserar den 10 och 90 percentilen. De två ljusblå strecken innanför symboliserar den 25 och 75 percentilen och den mittersta streckade linjen visar medianen eller den 50 percentilen. Percentilerna kan tolkas som att 25 percentilen innehåller de 25 procent sämsta utfallen (25 procent är mindre än 25 percentilen och 75 procent är bättre). Den 50 percentilen är värdet i mitten av alla utfall – runt den 50 percentilen finns det lika många bra som dåliga utfall.

Medianavkastningen i den 50 percentilen för dessa 10-års perioder var 8,5 procent. Det innebär att 100 000 kr i startkapital med 1 000 kr i månadssparande har vuxit över 10 år till i genomsnitt 430 000 kr. Min egen reflektion till det resultatet är att det är lite högt och inte något man kan räkna med även i fortsättningen. Men det går i linje med andras resultat för 90/10-portföljen så det är inte orealistiskt.

Nedan följer en jämförelse med Nybörjarportföljen:

Den visar tydligt hur avkastningen är högre i globala barnportföljen vilket inte är så konstigt på grund av den högre exponeringen mot aktier.

Utfall från Monte Carlo-simulationen

Nedanstående tabell visar det övergripande resultatet från simulationen. Första raden visar avkastningen i de olika percentilerna och sedan följer slutvärdet för 10 års perioderna. De sista två raderna visar ett riskmått i form av den maximala förlusten som portföljen kommer att råka ut för med 95 % sannolikhet.

Tabell 6. Utfall av Monte Carlo-simulationen

	10 percentilen	25 percentilen	50 percentilen	75 percentilen	90 percentilen
Avkastning	1,1 %	4,6 %	8,5 %	12,0 %	14,9 %
Slutvärde (ej inflation)	250 000 kr	325 000 kr	430 000 kr	556 000 kr	695 000 kr
Slutvärde (2 % inflation)	206 000 kr	265 000 kr	350 000 kr	460 000 kr	575 000 kr
Max. förlust (med månadsspar)	-34,0 %	-29,7 %	-20,7 %	-16,6 %	-14,5 %
Max. förlust (utan månadsspar)	-45,6 %	-35,4 %	-25,6 %	-21,5 %	-16,1 %

Jag tycker att medianvärdena i den 50 percentilen är de mest intressanta att titta på. Framförallt att medianavkastningen för alla perioderna ligger på 8.5 % till en förväntad maxförlust på -20,7 procent vid ett månadssparande och -25,6 procent utan ett månadssparande (i 95 % av alla fall). Tittar vi specifikt på avkastningen över tid så ser avkastningen ut som följer:

Tabell 7. Förväntad årlig avkastning

	1 år	5 år	10 år
10 percentilen	-14,3 %	-1,7 %	1,1 %
25 percentilen	-1,3 %	3,3 %	4,6 %
50 percentilen	13,7 %	8,9 %	8,5 %
75 percentilen	19,1 %	13,9 %	12,0 %
90 percentilen	28,2 %	17,8 %	15,1 %

En av insikterna man kan dra från ovanstående tabell är att resultatet ”jämnar ut” sig ju fler år vi låter pengarna jobba. Det vill säga att osäkerheten kring resultatet minskar. Det kan man se t.ex. genom att spannet mellan den 10 percentilen och 90 percentilen minskar för varje år tidsperiod. Ett enskilt år är det nästan 30 procent för att minska till mindre än 10 procent över en tioårsperiod.

Tabell 8. Sannolikheten för en årlig specifik avkastning

	1 år	5 år	10 år
Större eller lika med 0.0 %	72,5 %	85,9 %	93,2 %
Större eller lika med 2.5 %	69,2 %	77,9 %	84,8 %
Större eller lika med 5.0 %	65,4 %	67,8 %	72,9 %
Större eller lika med 7.5 %	65,4 %	56,7 %	56,3 %
Större eller lika med 10.0 %	61,9 %	43,8 %	38,3 %
Större eller lika med 12.50 %	61,9 %	30,7 %	22,2 %

Ovanstående är en av de tabeller som jag tycker är mest intressant. Återigen kan man tydligt se hur avkastningen stabiliserar sig kring ungefär 7-8 procent (sannolikheterna under 7,5 procent ökar och sannolikheterna över 7,5 procent minskar).

Simuleringen visar också att sannolikheten för att man kommer sluta på plus med globalportföljen över en 10 års period är över 93,2 %. Det vill säga, på frågan som de flesta av oss är oroliga för – ”Kommer jag få tillbaka mina pengar?” – kan man svara ett betryggande ja. Även om man skulle hamna på de sista 7 procenten då man går back så kan man i värsta fall vänta ett par år till och då kryper sannolikheten ännu högre upp.

Fördelning av de simulerade portföljernas slutvärde

Nedanstående histogram visar slutbeloppet för 9 500 av de 10 000 investerade 10 års perioderna. Det vill säga vad slutade portföljerna på för ett värde efter var och en av de simulerade 10 års perioderna. På y-axeln ser du antalet portföljer som hamnade i ett visst intervall på x-axeln. T.ex. kan du dra slutsatsen att ca 200 (av 9 500) portföljer slutade i de lägsta intervallen 180 000 – 225 000 kr vilket är lägre än det man har satt in.

Histogrammet visar att majoriteten, nästan 350 portföljer per stapel, hamnar i intervallet 270 000 till 600 000 kr. Det är således där sannolikheten är störst att man slutar med en portfölj om 100 000 kr i startkapital och 1 000 kr i månadssparande över en 10-års period.

Fördelning av de simulerade portföljernas maxförluster

Nedanstående histogram visar maxförlusten under de olika 10 års perioderna. Histogrammet tolkas precis som det ovan. Du kan se frekvensen, det vill säga antalet utfall, på y-axeln och de olika max-förlust-intervallen på x-axeln. Vi börjar med grafen som innehåller det månatliga sparandet på 1 000 kr.

Här ser vi tydligt att det är inte osannolikt med maximala förluster i storleksordningen -40 procent, även om majoriteten ser ut att hamna runt -27 och mindre. Jämför vi med samma simulering utan månadssparande ser det ut som följer:

Här ser vi en tydlig förskjutning åt vänster där förlusterna blir större. Det hänger ihop med att ett månadssparande gör att man kan få en extra skjuts uppåt i tider av återhämtning. Det är en av de viktigaste anledningarna till att jag tjatar om att månadssparande är bland det bästa man kan göra.

Jag tycker även det är tydligt med mitt återkommande påstående om att:

Under en 15 års period kommer du minst se två nedgångar om -50 procent eller mer.

Det visar simuleringen tydligt. Särskilt då den till och med bara innehåller 95 procent av alla utfall.
 Naturligtvis hänger det här också ihop med hur stor månadssparandet är i förhållande till kapitalet. 1 000 kr i månaden på en portfölj på 100 000 kr motsvarar 1 procent. Samma månadssparande på 1 000 kr på en portfölj på 10 000 000 kr, hade självklart haft en mindre effekt. 

Globala barnportföljen 2017-2018

Om vi tittar på utfallet hur det faktiskt har gått för Globala barnportföljen, så ser det ut som följer:

Det har onekligen gått väldigt bra även om tidsperioden är väldigt kort. Att den har slagit index handlar dock mer om tur än om skicklighet. Det som jag egentligen tycker är mest intressant är hur portföljen håller sig inom sitt ”sannolikhetsstaket” – som dessutom bara är ett 68 % sannolikhetsstaket. Ovanstående graf är en jämförelse per den siste december 2018. Om du vill se utvecklingen just nu, rekommenderar jag Nordnets tjänst Shareville (annonslänk):

Du kan prenumerera på portföljen via Shareville utan kostnad.

Förvänta dig en extrem avkastning

Även om jag i artikeln pratar om att sannolikheten är hög för en årsmedelavkastning om 7-8 procent, är det viktigt att komma ihåg den inte är jämn. Snarare tvärtom. Nedanstående bild är en illustration, inspirerad från Nordnet, som visar den svenska börsens (SIXRX) avkastning alla år mellan 1980 och 2018.

Bilden visar tydligt att avkastningen inte är jämn på 8 % varje år. Den är snarare ganska extrem där majoriteten av år hamnar i spannet ”Mer än +30 procent”. På samma sätt finns det tre år där resultatet blev mindre än -30 procent. Däremot kommer den genomsnittliga årsmedelavkastningen vara runt 7-8 procent.

Jämförelse med värden från fondroboten Lysa

I samband med att jag uppdaterade artikeln om Nybörjarportföljen delade fondroboten Lysa med sig av sin data. Det medförde att jag kunde göra jämförande simuleringar mellan deras portfölj och min egen. Den springande frågan för mig var nämligen – ”Vad tjänar eller förlorar jag på att använda en fondrobot jämfört med att göra det själv?”

Därmed vill jag först och främst säga tack till Lysa för datan. Sedan vill jag vara tydlig med att alla simuleringar och beräkningar är mina egna och inget som Lysa därmed kan hållas till svars för. Så här såg i alla fall utfallet ut när jag hade kört Monte Carlo-simuleringen:

Tabell 9. Jämförelse av min simulering med en simulering med Lysas siffror

	Lysa simulering	Min simulering
Avkastning (50 percentilen)	6,7 %	8,4 %
Slutvärde	379 000 kr	430 000 kr
Max förlust med månadsspar	-26,3 %	-21,3 %
Max förlust utan månadsspar	-30,9 %	-26,2 %

Min personliga reflektion är att jag blev förvånad över att skillnaden blev så stor i det här fallet. När vi gjorde samma simulering i avsnitt #89 kring Nybörjarportföljen blev siffrorna i princip identiska. Jag har ännu inte riktigt listat ut vad det beror på, men sannolikheten är stor att det beror på överexponeringen jag har mot Sverige och svenska investmentbolag som historiskt har gått fantastiskt bra.

Handen på hjärtat tror jag inte att min portfölj är så väsentligt mycket bättre som ovanstående siffror visar. Det är därför som jag också hellre säger att den förväntade avkastningen för en 90/10-portfölj ligger mellan 7 och 8 procent i årsmedelavkastning. Snittet av Lysa och min egen portfölj landar ju perfekt på 7,55 procent…

Faktiska utfall över en 20 års period med 90/10 hos Lysa

Lysa har även varit snälla nog att tillhandahålla historisk data där man kan se hur en Globalportfölj, det vill säga en 90/10-fördelning skulle betett sig hos dem de senaste 20 åren (Lysa har inte 20 års historik, så en del är baktest och en del är faktisk data). Denna kan ses i grafen nedan:

Ovan säger inte så mycket, utan det som jag tycker är mer intressant är de beräkningar man kan göra utifrån ovanstående kring:

Tabell 10. Analys av ovanstående historiska data

Medelavkastning per år	7,3 %
Medelavkastning per månad	0,61 %
Total avkastning 20 år	268 %
Maxförlust	-44,5 %
Standardavvikelse (månad)	3,7 %
Standardavvikelse (år)	12,7 %
Sharpe-kvot	0,49
Value-at-risk (månad, 95 %)	-5,8 %
Value-at-risk (månad, 99 %)	-8,3 %
Genomsnittet av value-at-risk utanför 99 % (CVaR99%)	-9,4 %

Även här landar vi på en siffra på 7,3 % på förväntad årsmedelavkastning så jag tror inte det är orimligt att räkna 7-8 procent. Maxförlusten ligger på -44,5 % vilket också går i linje med bådas simuleringar då inget månadsspar är inräknat. Sharpe-kvoten ligger lite över förväntning på 0.5. Enligt min avsnitt #61 om Sharpe-kvot så borde den ligga på ca 0.4.null

Hur mycket riskerar du av din portfölj på månadsbasis? (Value-at-risk)

De sista tre raderna är intressanta då de behandlar risken. Man använder beräkningsmodellen för ”value-at-risk” som betyder att hur mycket av min portfölj riskerar jag i genomsnitt. Tolkningen av den första value-at-risk-raden är att en enskild månad kommer en förlust i genomsnitt att vara -5,8 procent i 95 % av fallen (-3,5 för Nybörjarportföljen). Utökar vi spannet att inkludera 99 % av alla fall så ökar genomsnittet av en förlust till -8,3 procent (Nybörjarportföljen 5,3 %). Den sista raden visar vad genomsnittsförlusten är av alla fall utanför 99 % spannet.

Det vill säga att vi tittar på den där sista procenten med extremfallen och tar genomsnittet på den. Vi buntar ihop alla extremfall, som bara händer 1 gång på 100, och tar genomsnittet på dem. Då får vi att en ”genomsnittlig extremförlustmånad” hamnar på -9,4 % (5,9 %). Det är bra eftersom det ligger nära -8,3 %. Man vill nämligen inte ha en situation där det i 99 % av fallen är -9,4 % men extremfallen är -100 %.

Så man kan säga att i 95 % av fallen så riskerar du i en Global banrportfölj -5,8 % per månad av ditt investerade kapital. Sedan får man själv bedöma om det är rimligt eller inte. Tycker man att det är för mycket, då ökar man andelen räntor till mer än 10 procent men då minskar också den förväntade avkastningen. Tycker man att det är för lite, då minskar man andelen räntor. Gas och broms, precis så som vi pratade om tidigare.

Maximal förlust på en Nybörjarportfölj hos Lysa 1998-2018

Lysa tillhandahöll även följande förlustgraf för utvecklingen av en global barnportfölj hos dem. Det är en graf där man har plockat bort alla uppgångar och endast har ritat in nedgångarna.

Jag tycker den här intressant av två anledningar. För det första så visar den tydligt hela IT-bubblan (2000-2003) och finanskrisen (2007-2008) och hur portföljen betedde sig då. Här ser vi hur maxförlusten bottnade på runt -45 procent. Det är en ganska stor nedgång som för många var väldigt jobbig. Än värre var den om du inte hade de 10 procent räntefonder som är inräknade i ovan.

För skojs skull gjorde jag en jämförelse med med max-förlusten med Nybörjarportföljen med sin 60/40-fördelning:

Här syns tydligt hur räntefonderna agerar broms och krockkudde. Nedgången under IT-bubblan blev begränsad till -30 procent vilket var långt bättre än index som sjönk under -45 procent.

Jämförelse i siffror mellan olika fördelningar

Jag roade mig även med att jämföra olika fördelningar så att man kan få en känsla för hur det skiljer de olika portföljerna mellan:

Tabell 11. Analys av ovanstående historiska data

Fördelning aktier/räntor	20/80	60/40	90/10	100/0
Medelavkastning per år	4,4 %	6.05 %	7,3 %	7,7 %
Medelavkastning per månad	0,37 %	0.50 %	0,61 %	0,64 %
Total avkastning 20 år	139 %	214 %	268 %	284 %
Maxförlust	-4,3 %	-27.0 %	-44,5 %	-49,5 %
Standardavvikelse (månad)	0,88 %	2.39 %	3,7 %	4,1 %
Standardavvikelse (år)	3,0 %	8,28 %	12,7 %	14,2 %
Sharpe-kvot	1,1	0.61	0,49	0,47
Value-at-risk (månad, 95 %)	-1,3 %	-3,5 %	-5,8 %	-6,6 %
Value-at-risk (år, 95 %)	-5,1 %	-13,7 %	-20,9 %	-23,3 %
Value-at-risk (månad, 99 %)	-1,7 %	-6,1 %	-8,3 %	-9,3 %
Value-at-risk (år, 99 %)	-7,1 %	-19,3 %	-29,5 %	-32,9 %
Genomsnittet av value-at-risk utanför 99 % (CVaR99%, månad)	-1,5 %	-5,9 %	-9,4 %	-10,5 %

Jag tänker ovanstående tabell är intressant just utifrån hur den förväntade avkastningen varierar i förhållande till de olika riskmåtten. Jag kanske har otur när jag tänker just nu, men jag upplever det inte motiverat att gå från 90/10 till 100/0.

Jag vill återigen påpeka att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Alla ovanstående siffror bygger på historia. Värdet är inte så mycket att se det som ett facit som att se dem för att få en känsla för vad som är rimligt att förvänta sig. Det är ungefär som de tragglade med oss på tekniska högskolan – man måste alltid kunna göra ett rimligt överslag och landa inom rätt tiopotens.

Slutord, kommentar och invändning

Jag hoppas att du med den här artikeln fått lite mer kött på benen och insikt kring hur man kan tänka kring en portfölj med hög risk och hög avkastning. Mitt guldkorn från researchen är att se att antagandena håller och att det är rimligt att över tid räkna med 7-8 procent i årsmedelavkastning till rimliga riskmått.

Samtidigt vill jag även i slutdiskussionen kasta ljus på att alla inte håller med om ovanstående resonemang. Jag följer t.ex. ett nyhetsbrev från det amerikanska fondbolaget Hussman Funds. I deras nyhetsbrev från mars 2019 skriver de:

“Despite a fairly neutral near-term view, my full-cycle outlook remains very pointed. This is an obscenely overvalued market. Looking over the completion of this market cycle (perhaps 18-30 months), I continue to expect a loss in the S&P 500 approaching roughly -60%, with a negative total return for the S&P 500 over the coming 12-year horizon.”

Hussman Research, “Ground rules of existence“, Mars 2019

Det som de påstår är att även om de i skrivande stund (mars, 2019) har en neutral syn på marknaden så kan man inte räkna med en årsmedelavkastning på 7-8 procent de kommande 10 åren. Motiveringen är att värdet på den amerikanska börsen (60 % av världsindexet) är inte bara övervärderat, utan obscent övervärderat. De räknar med en korrigering på uppemot -60 % (inom ramen för våra simuleringar) och det i sin tur blir ett sänke på den kommande avkastningen.

Jag personligen tycker det är väldigt svårt att förhålla sig till sådant här. Särskilt eftersom forskningen är tydlig med att man inte kan förutsäga framtiden, något vi pratar om i avsnitt #62. Tvärtom säger studier att man i genomsnitt förlorar 2.1 procent i årsmedelavkastning på att försöka förutsäga marknadens rörelser. Särskilt eftersom man behöver ha rätt två gånger; en gång när man går in och en gång när man går ut ur marknaden.

En faktor som förbättrar oddsen är månadssparande som vi var inne på innan. En annan faktor kan vara att inte investera allt på samma gång – något som nästa veckas artikel (avsnitt #92) kommer att handla om – eller att överväga Nybörjarportföljen. Slutligen är det även här som det är så viktigt med fyra-hinkar-principen som hjälper till med den övergripande strukturen.

Slutligen vill jag säga tack för att du har läst hela den här (långa) artikeln och jag hoppas att du även i framtiden vill hänga med oss på RikaTillsammans. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet nedan. Om du har frågor, ställ gärna de relaterade till artikeln i kommentarerna och för specifika personliga frågor rekommenderar jag ”Frågor och svar”.

Missa inte uppdateringar – prenumerera på nyhetsbrevet

Om du gillar den här artikeln, då rekommenderar jag mitt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis och innehåller de bästa artiklarna samt tips för dig och din privatekonomi. Du kan läsa mer om nyhetsbrevet här.

RikaTillsammans-workshopen

För dig som vill komma igång med ditt sparande, lära dig mer men framförallt få ett lugn, en trygghet, säkerhet och ett självförtroende i ditt sparande. Då rekommenderar jag RikaTillsammans-workshopen. Det är en heldagsutbildning där vi går genom ”Best-of-RikaTillsammans” inklusive den här artikeln. Läs mer och boka dina plats:

• RikaTillsammans-workshopen | Skapa din egen investeringsplan – Känn dig lugn, trygg och säker i att du kommer dina ekonomiska mål tack vare din egen livsplan

Relaterade artiklar

Här hittar du kompletterande information:

• Mina portföljer – En sammanställning av de olika portföljer som jag själv använder
• Följ portföljen på Shareville (annonslänk) – Följ portföljen med mina fonder enligt ovan
• Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt! - RikaTillsammans #86 - Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...
• Så gick portföljerna 2018 | Goda råd för oroliga tider - RikaTillsammans #81 - Uppföljning på året och fabeln om syrsan och myran
• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - RikaTillsammans #89 - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
• Alla artiklar om den globala barnportföljen  – Alla artiklar på bloggen där barnportföljen nämns. 

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Jag uppskattar alltid era kommentarer, många gånger lär jag mig minst lika mycket som ni. Så kommentera mer än gärna:

• Håller du med eller håller du inte med?
• Har jag missat något?
• Hur tänker du själv?

Tack än en gång för att du gör det här möjligt!
Jan och Caroline

---

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.