Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj

Nybörjarportföljen är en klassisk och balanserad portfölj med 60 procent aktiefonder och 40 procent räntefonder. En lagom portfölj, utmärkt för nybörjaren – men som även används av proffsen. Risken är medelhög och den förväntade avkastningen är ca 5-6 procent om året. Den passar dig som har en målhorisont om ca 5 år och den är enkel att månadsspara i. En portfölj passar in som handen i handsken i fyra-hinkar-principen.

Nybörjarportföljen bygger på den klassiska 60/40-portföljen som har mer än 70 års historik bakom sig. Den nämns i princip i vartenda studie och bok med självaktning. Det är en portfölj som balanserar avkastning och risk på ett ganska lagom sätt. Risken är inte för hög och den är inte för låg. Avkastningen är inte för hög och inte för låg. Den passar helt enkelt de flesta ganska okej, även om den inte är optimal för någon. För dig som är i min ålder och spelade Nintendo kan tänka på 60/40-portföljen som Mario – ok på allt men inte bäst på något.

Jag själv har sparat i varianter av Nybörjarportföljen i snart mer än 10 år. De senaste 4 åren väldigt strukturerat via Nordnets tjänst Shareville (annonslänk) där vem som helst kan följa den publikt. Syftet med den här artikeln är att:

  • Introducera Nybörjarportföljen
  • Ge en solid grund varför den fungerar och vad man kan förvänta sig
  • Visa rent konkret hur du kan göra en egen Nybörjarportfölj
  • Diskutera dess för- och nackdelar

Ett mål sedan 2019 är dessutom att artikeln så vara så pass neutral i sin genomgång av Nybörjarportföljen att det INTE ska spela någon roll om du bygger den själv med mitt förslag på fonder, eller om du använder en fondrobot. Båda alternativen ska ligga så pass nära forskningen och varandra att det inte ska spela någon roll om du gör det själv eller inte. Ungefär som att man vill få en VOLVO oavsett vilken bilhandlare man köper den hos oss.

Jag vill som vanligt – och kanske till och med extra viktigt idag – påpeka att den här artikeln ska ses om en allmän information och inte personlig rådgivning. Dessutom bygger den här artikeln och beräkningarna till viss del på historisk avkastning. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Läs mer i villkoren. Artikeln är inte sponsrad av någon, men innehåller uppmärkta sponsrade länkar som inte påverkat innehållet. Läs mer i min annonspolicy.

Den 20 januari 2020 uppdaterade vi den här portföljen. Vi har ännu inte hunnit uppdatera den här sidan med de nya fonderna och simuleringarna. Vi rekommenderar därför att du läser följande sida ”Ombalansering 2020” tills vidare. Det kan även vara intressant för dig att läsa följande artikel: ”Hur gick portföljerna 2019?”. Beklagar olägenheten.

Den här artikeln är uppdaterad per den 21 februari 2019. Den är därmed aktuell för hela 2019. Det som framförallt skiljer från tidigare är:

  • Rekommendationen att använda en fondrobot för Nybörjarportföljen
  • Portföljfördelningen där jag sedan 2019 inkluderat 5 procent guld
  • Simuleringarna bygger på ny och aktuell data per 2018-12-31.

Kommentera gärna på den här artikeln med tankar och funderingar. Om du har specifika frågor om din egen Nybörjarportfölj, ställ den hellre i ”Frågor och svar” där får du ofta bättre och snabbare svar.

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline

PS. Stort tack till LYSA som bidragit med egen data, analys och simulationer. DS.

Sammanfattning och viktiga punkter

Nedan följer de viktigaste punkterna i den här artikeln.

Att investera innebär en risk och du kan förlora dina pengar
Eftersom artikeln riktar sig delvis till nybörjare är det viktigt att det här är tydligt. Även om Nybörjarportföljen är bra, så kommer den under perioder gå back vilket innebär att man förlorar pengar. I värsta fall, även om det är extremt osannolikt, så kan man förlora alla sina pengar. Historisk avkastning är heller ingen garanti för framtida avkastning.
Nybörjarportföljen bygger på de antaganden som forskningen rekommenderar
Forskningen är ganska entydig i att det som ger bäst odds för att lyckas med sitt sparande är att inte försöka förutsäga framtiden och välja vilka bolag som ska gå bra i imorgon. Istället ska man köpa alla företag, inte bara i Sverige, utan i hela världen. En så kallad global (aktie)indexfond. Nästa viktiga faktor är att den ska ha en så låg avgift som möjligt och att man ska låta pengarna få arbeta i fred i över tid. 
Beslutet kring hur stor andel aktier och räntor du ska ha påverkar avkastningen och risken mest
Det som kommer att påverka din avkastning och därmed även risk absolut mest är hur stor andel av dina investerade pengar du väljer att ha i (aktie)indexfonder respektive räntefonder. Indexfonderna har en hög risk och hög avkastning som kan jämföras med gasen i en bil. Räntefonder motsvarar i ett sådant exempel bromsen. Man vill inte ha en bil som bara har gas eller broms. Man vill ha både och. Beroende på hur hårt man trampar på de olika pedalerna kommer portföljen bete sig olika. 
I Nybörjarportföljen har man valt att välja 60 procent aktier och 35 procent räntor och 5 procent guld. Det är en god balans som ger mycket bra förutsättningar för en tidshorisont om ca 5 år. För längre tidsperioder kan det vara lämpligt med mer gas i form av Globala barnportföljen som har 85 procent aktier, 10 procent räntor och 5 procent guld. 
Vilken enskild fond du väljer har en ganska liten betydelse
En fortsättning på föregående punkt är att 80 procent av risken och avkastningen kommer från ditt beslut om tillgångsfördelning (alltså valet av andel aktier/räntor). Nästa 15 procent av avkastningen ges av vilken fondtyp du väljer – t.ex. globala indexfond, svensk indexfond, tillväxtmarknadsfond eller motsvarande. Endast de sista 5 procenten av din avkastning bestäms av den enskilda fonden. Trots att alla rådgivningsmöten ofta handlar mest om den enskilda fonden så har det beslutet den minsta betydelsen – givet att alla fondernas avgifter är låga.
Exempel. En aktieindexfond ger i genomsnitt 8 procent avkastning per år. Det betyder att 80 %, det vill säga 6,4 procent ges av att det just är en aktiefond. Nästkommande 1.2 % av 8 % ges av att om det är en global eller svensk indexfond. Endast de sista 0.4 % av 8 % ges av huruvida du väljer Länsförsäkringars, Swedbanks eller någon annans globalfond.
Tidshorisonten är den viktigaste faktorn
Den enskilt viktigaste faktorn som bestämmer din avkastning och risk är tiden. Ju längre tid du kan låta pengarna jobba i fred, desto större är sannolikheten för att du kommer att gå plus. Vid en 10 årig tidshorisont har du en sannolikhet på långt över 90 % för ett positivt utfall. 
Nybörjarportföljen har en förväntad avkastning om ca 6 % 
Utifrån de simulationer och statistiska modeller, som jag och andra har gjort, är en förväntning om ca 6 procent per år rimlig. Jag kan personligen tycka att det är lite i högsta laget och brukar räkna 4-5 procent själv, men siffrorna pekar på 6 %. 
När man pratar om avkastning behöver man också prata om risk. Jag själv brukar framförallt mäta risken i form av maximal förlust. Det vill säga vad riskerar jag att förlora i ett normalfall. Enligt mina och andra beräkningar är ligger medianförlusten (50 percentilen) på ca -18 procent. Tittar vi på de 10 procent sämsta utfallen så brukar det bottna på -30 procent – något det också har gjort historiskt, t.ex. under finanskrisen 2008. Det kan låta mycket, men är långt under den risk vad de flesta tar. 
Fondrobotarna är idag så pass bra att vi har våra egna pengar i dem
Jag ska vara helt ärlig. Sedan början av 2019, särskilt efter avsnitt #86 om bästa fondrobotarna är det svårt att motivera att lägga ner tid på att göra en nybörjarportfölj själv. I de flesta fall är det bättre att välja en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) som vi använder och ställa in den på fördelningen 60/40. Mot en avgift på 0.3 procent ordnar de allt och man kan med gott samvete glömma bort det. 
Är man dock som jag med kontrollbehov, vilja att göra det själv och intresset, då brukar min rekommendation vara att göra både och. Dela upp dina pengar i två högar och gör två sparanden. Sätt din egna portfölj hos Avanza (annonslänk) eller Nordnet (annonslänk) OCH sätt den andra högen hos LYSA (annonslänk). Läs mer i avsnitt #86 om du vill ha förslag på andra fondrobotar.

Lyssna på poddavsnitt #89 om Nybörjarportföljen

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • [kommer under vecka 9 feb]

Tiderna matchar bättre med videon än med poddavsnittet då de klipps tuffare än videon.

Nybörjarportföljens historia och den moderna portföljteorin

Det var klurigt att hitta något om 60/40-portföljens historia. Det källor som jag har hittat säger att portföljen förmodligen först sattes ihop av någon på ren intuition. Till stor del handlar det egentligen om sunt förnuft med att försöka ha en balans mellan olika tillgångar. Redan den judiska heliga skriften Talmud gav 200 f.Kr. råd om tillgångsfördelning i form av:

Låt varje man dela upp sina pengar i tre delar. En tredjedel ska investeras i mark och land, en tredjedel i företag och en tredjedel ska has i reserv.

Talmud, 200 f.Kr.

I början av femtiotalet publicerade nobelpristagaren i ekonomi, Harry Markowitz, den moderna portföljteorin. Han formaliserade då, det sedan länge kända, antagandet att diversifiering ökar den riskjusterade avkastningen. Det vill säga att om man inte lägger alla äggen i samma korg (=diversifiering) så får man en bättre avkastning i förhållande till den risk som man tar (=riskjusterad avkastning).

Ett kort sidospår om riskjusterad avkastning. Ibland brukar jag fråga folk om de vill ha 3 600 % avkastning. Alla blir nyfikna ända tills jag berättar att vi ska gå till närmaste casino och sätta alla pengar på en enda siffra i roulette-hjulet. Det är inte lika roligt eftersom risken att förlora är över 97 %. Man vill alltså ha en så bra avkastning som möjligt i förhållande till den risken som man tar. Avkastning är alltså inte allt.

En förenklad förklaring av den moderna portföljteorin är att man ska ta alla investeringsalternativ man har och räkna ut den förväntade avkastningen, risken och korrelationen mellan alternativen. Korrelation handlar om hur de olika alternativen hänger ihop. T.ex. brukar man säga att om USA nyser så får Sverige förkylning. Korrelationen mellan den svenska och den amerikanska börsen är jättehög. Går USA upp så går Sverige i nästan alla fall också upp och vice versa. Tittar man däremot på guld och aktier så är korrelationen negativ. Om aktier går ner då går guld i de flesta fall upp och tvärtom.

På 50-talet var Nybörjarportföljen optimal

Har man avkastning, risk och korrelation så säger då moderna portföljteorin att man kan räkna ut en optimal mix. Det vill säga en mix där man kommer få bäst avkastning till lägst risk. Om allt sedan går enligt plan (osannolikt!) så är det bara att investera i den mixen. Vill man sedan ha en lägre risk då lägger man mer i räntefonder eller kontanter. Vill man ha en högre risk så belånar man portföljen.

Med tanke på att det på 1950-talet i princip bara fanns inhemska aktier och inhemska räntor så visade det sig att Nybörjarportföljen låg ganska nära den optimala portföljen. Det gjorde att intresset för den ökade hos fonder som började använda den att jämföra sig själva med. Det i sin tur ledde till att forskare som gjorde studier på aktiemarknaden och fonder också började använda den i sina studier och böcker. I dag finns det i princip inte någon bok eller studie om portföljallokering som inte hänvisar till den klassiska Nybörjarportföljen.

Men! Bara för att den var optimal på 50-talet betyder det inte att den är optimal idag för alla alltid. Tvärtom kan den för yngre människor vara alldeles för defensiv eller beroende på en kort tidshorisont alldeles för aggressiv. Det är något som vi pratar om i avsnitt #87 med professorn från Handelshögskolan. Tar man hänsyn till sin ålder och det värdet man har i bl.a. framtida löneinkomster i en situation utan stora lån, då kan det vara dumt med en så pass försiktig portfölj.

Tillgångsfördelningen i en Nybörjarportfölj

Många studier visar att fördelningen av avkastningen i en portfölj kan delas upp enligt följande:

  • ca 80 % av avkastningen ges av tillgångsslaget (strategisk tillgångsallokering)
  • ca 15 % av avkastningen ges av typ av fonder inom tillgångsslaget (taktisk tillgångsallokering)
  • ca 5 % avkastningen ges av enskilda fondval

Jag har försökt illustrera det i nedanstående bild:

Faktorer som påverkar avkastningen i en fondportfölj över långa tidsperioder (10+ år), något förenklat.
Bild 1. Var kommer avkastningen från?

Det betyder att den absoluta majoriteten kommer att ges av vilket typ av tillgång man väljer. I Nybörjarportföljen har jag valt tre typer av tillgångar:

  • Aktier – gasen i portföljen i form av aktier, dvs andelar i olika företag
  • Räntor – bromsen eller krockkudden i form av ränte- och obligationsfonder som lånar ut pengar till andra
  • Guld – försäkringen i portföljen som tenderar öka när aktier minskar i värde

Dessa tre tillgångsslag kompletterar varande bra genom att aktierna (”indexfonderna”) står för den stora tillväxten och därmed även den absolut största risken i portföljen. Risken balanseras av ränte- och obligationsfonderna som är lån till andra (länder och företag) som inte svänger lika mycket i värde. Där ges värdet av den överenskomna räntan mellan utlånaren (du via fonden) och låntagaren som i det här fallet är staten eller stora företag. Läs gärna mer om räntefonder i avsnitt #64.

Tittar vi på tillgångsfördelningen i Nybörjarportföljen kan den således illustreras enligt nedan:

Nybörjarportföljens tillgångsfördelning. 60 % aktier, 35 % räntor och 5 % guld.
Bild 2. Nybörjarportföljens tillgångsfördelning. 60 % aktier, 35 % räntor och 5 % guld.

Guldet är med eftersom det tenderar att jämna ut aktiernas svängningar i portföljen. Tittar man på guld över en 5-års period så har det stigit i värde 98 % av alla de tillfällen då aktier har gått ner. Eftersom guld är en så liten marknad så tenderar rörelserna också bli kraftiga vilket gör att en minimal andel om 5 procent räcker. Läs gärna mer om guld i avsnitt #51 ”Guldets vara eller inte vara i portföljen” och avsnitt #68 ”Guld – tips till dig som vill investera i guld”.

Låt en fondrobot göra jobbet

Innan vi fortsätter och dyker ner i detaljerna kring nybörjarportföljen vill jag slå ett slag för fondrobotarna. Det finns en hel artikel på ämnet nedan:

Anledningen till att jag återkommer till fondrobotarna är att de numer är tillräckligt bra för att ersätta hela det manuella jobbet. Det finns egentligen ingen bra anledning till att göra jobbet själv då de ofta gör det både bättre och billigare.

Fondrobotarna passar både nybörjare och experter av två olika anledningar. För nybörjaren är den stora fördelen att man slipper välja andelsklasser, fonder, ombalansering och det är mer eller mindre helt automatiskt. För experten är värdet att ha något att jämföra med eller ta inspiration från.

Andelsklasserna i Nybörjarportföljen

I nästa steg handlar det om att bryta ner de olika delarna i olika andelsklasser. Det som vi i dagligt tal brukar kalla för fondtyper. Man kan egentligen bryta ner dessa hur långt som helst. Jag har dock valt att hålla oss till de största och vanligaste för att det ska vara rimligt att även bygga ihop portföljen rent praktiskt. Dessutom säger forskningen att de flesta försök att göra det smartare (läs: val bort från världsindex) ofta kostar mer än de ger.

Mitt förslag på fördelning är följande:

Nybörjarportföljen - uppdelning i andelsklasser
Bild 3. Nybörjarportföljen – uppdelning i andelsklasser

Det vill säga att vi delar upp den rena aktiedelen i:

  • 40 % globala aktier
  • 10 % svenska aktier
  • 10 % tillväxtmarknads och asiatiska aktier

Här diversifierar jag bort från det globala indexet genom att välja 10 procent i Sverige och 10 procent Asien/Tillväxtmarknader. Jag gör det av två anledningar; den första eftersom man bör ha en viss exponering mot det land man bor i och den valuta man handlar i. Således är det rimligt med en andel svenska aktier.

Även i andelen Asien och Tillväxtmarknader frångår jag världsindex eftersom jag anser att världsindex är lite felviktat. Det fokuserar väldigt mycket var bollen är just nu och inte vart den är på väg. De flesta bedömare är överens om att det ekonomiska centrumet i världen förflyttar sig österut mot Asien och Kina. Således är det ett litet försök att vara på rätt position när bollen väl kommer dit. Som sagt så stödjer forskningen inte det här resonemanget, så vill du vara safe, bortse från den här slagsidan och lägg de 10 procent i de globala fonderna.

Räntedelen delar vi upp i fyra lika stora delar:

  • 8.75 % korta räntor
  • 8.75 % långa räntor
  • 8.75 % reala och inflationsskyddade räntor
  • 8.75 % aktivt förvaltade räntor

Räntefonderna har jag framförallt valt i form av exponering mot Sverige av två anledningar. För det första spelar valutarisken på kort sikt in på räntefonderna. Man vill inte ha köpa en räntefond som ska ge 2 procent om året, men sedan varierar den med 5 procent på grund av valutakurssvängningar. Jag har valt de största andelsklasserna i form av korta, långa och reala räntor. Den sista andelen aktivt förvaltade räntor är egentligen ingen andelsklass utan mest en förberedelse för att välja en bra aktivt förvaltad räntefond. Den sista andelen i guld låter vi vara som den är.

Fonder som passar Nybörjarportföljen (om du inte använder en fondrobot)

I det sista steget väljer vi de byggstenar i form av fonder som passar ovanstående tillgångs- och andelsklassfördelning. Jag tänker mycket kring fonder som LEGO-bitar. Det är olika byggstenar man har som man kan matcha och passa ihop efter behov. De bästa fonderna för 2019 hittar du i följande artikel:

Från den listan kan vi alltså välja ut olika kombinationer av fonder för matcha vårt behov. Notera att jag här alltså utgår från fonderna i det sista steget. Dessutom kan man anpassa antalet fonder (och andelsklasser) beroende på hur mycket pengar man har och/eller har möjlighet att månadsspara.

Tabell 1. De tre olika varianterna som finns för Nybörjarportföljen.
Variant Antal fonder Passar månadssparande Passar totalt värde
Förenklad ca 3 st 0 – 1 000 kr 0 – 50 000 kr
Rekommenderad ca 10 st 1 000 – 2 000 kr 50 – 100 000 kr
Avancerad ca 20 st mer än 2 000 kr mer än 100 000 kr

Notera att trots att jag ger tre exempel på varianter, så är fler fonder inte nödvändigtvis bättre (läs: finns inte entydigt stöd för det i forskningen). Notera även att om du väljer att använda en fondrobot, då kan du helt och hållet skippa det här steget. Det är dessutom en av fördelarna med fondrobotarna, då du för t.ex. 1 000 kr kan få en fördelning i flera av andelsklasserna – något som är helt omöjligt att göra själv.

Förenklade nybörjarportföljen – 3 fonder

Det går att göra nybörjarportföljen hur avancerad som helst, men i sin enklaste form går den att bygga av tre delar:

Tabell 2. Enklaste varianten av nybörjarportföljen med tre fonder
  Tillgångsslag Andelsklass Fondnamn Andel
1. Aktier Global indexfond Länsförsäkringar Global Indexnära 60 %
2. Räntor Korta svenska Spiltan Räntefond Sverige 35 %
3. Guld Pacific Precious 5 %

Ovanstående portfölj går att köpa från 2 000 kr. Stryker man guldfonden så går det från 1 000 kr. Det fungerar även att månadsspara från 100 kr i ovanstående portfölj – även om det innebär att man sparar allt i den globala aktiefonden. Om du är kund på Avanza (annonslänk) så kan du byta ut Länsförsäkringar-fonden mot Avanza Global.

Ovan betyder alltså att om en sparare som har 10 000 kr att investera. Då köper hen 6 000 kr av Länsförsäkringar Global Indexnära, 3 500 kr i Spiltan Räntefond Sverige och 500 kr i Pacific Precious. Kan samma person månadsspara 1 000 kr, då skulle fördelningen av månadssparandet skett med 600 kr i Länsförsäkringar-fonden och 400 kr i Spiltan-fonden. I det läget skippar man månadssparandet i guldfonden eftersom minsta månadsbelopp ofta är 100 kr i en fond. Att det blir lite fel i fördelningen kan man ta hand om vid ombalansering.

Tumregeln vid uppsättning av månadssparande är att månadsspara i de fonderna som har högst andel i portföljen.

Rekommenderade nybörjarportföljen – 10 fonder

Den rekommenderade nybörjarportföljen består av 10 fonder som matchar de 10 andelsslagen i bild 3. Nedan följer ett förslag på hur den kan se ut för 2019:

Tabell 3. Den rekommenderade varianten med 10 fonder
  Tillgångsslag Andelsklass Fondnamn Andel
1. Aktier Global indexfond Länsförsäkringar Global Indexnära 40 %
2. Aktier Svenska storbolag Spiltan Aktiefond Investmentbolag 5 %
3. Aktier Svenska småbolag PLUS Småbolag Sverige 5 %
4. Aktier Asiatiska storbolag Swedbank Robur Access Asien 5 %
5. Aktier Tillväxtmarknader stobolag Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära 5 %
6. Räntor Korta svenska Spiltan Räntefond Sverige 8.75 %
7. Räntor Långa svenska AMF Räntefond Lång 8.75 %
8. Räntor Medellånga reala Handelsbanken Realräntefond 8.75 %
9. Räntor Meddellånga aktiva IKC Avkastningsfond 8.75 %
10. Guld Guld Pacific Precious 5 %

Precis som i den förenklade varianten kan man ersätta Länsförsäkringar Global Indexnära med Avanza Global om man använder dem. I övrigt är skillnaden mot den förenklade varianten att vi har lagt till svenska små- och storbolag. Vi har även lagt till asiatiska storbolag samt diversifierat till fler olika typer av räntefonder. Gulddelen är oförändrad.

Det är även den här portföljen som jag kör via Nordnets tjänst Shareville (annonslänk), där du kan följa min portfölj gratis. Du kan se utvecklingen men även transaktionshistoriken och alla aktuella innehav.

Avancerade varianten av nybörjarportföljen med ca 20 fonder

När jag hade haft ovanstående rekommenderade portfölj upplevde jag en önskan att även kunna inkludera t.ex. vissa hållbara globala fonder – mest som en markering att jag stödjer det. Jag hade även en önskan om en lite bättre andelsfördelning i räntedelen och det gjorde att jag 2019 lade till en avancerad variant. Den ser ut som följer:

Tabell 4. Den rekommenderade varianten med ca 20 fonder
  Tillgångsslag Andelsklass Fondnamn Andel
1. Aktier Globala storbolag Länsförsäkringar Global Indexnära 15.0 %
2. Aktier Globala småbolag Handelsbanken Global Småbolag (*) 10.0 %
3. Aktier Globala investmentbolag SEF Independent Investmentbolag 5.0 %
4. Aktier Globala hållbara ftg SPP Global Solutions 5.0 %
5. Aktier Globala hållbara ftg Öhman Global Hållbar 5.0 %
6. Aktier Sverige medel/stora SEB Sverige Indexfond 5.0 %
7. Aktier Sverige småbolag PLUS Småbolag Sverige Index 2.5 %
8. Aktier Sverige småbolag PLUS Mikrobolag Sverige Index 2.5 %
9. Aktier Asiatiska storbolag Swedbank Robur Access Asien 5.0 %
10. Aktier Tillväxtmarknader stobolag Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära 5.0 %
11. Räntor Långa svenska AMF Räntefond Lång 5.0 %
12. Räntor Korta hållbara SPP Grön Obligationsfond 5.0 %
13. Räntor Korta svenska Spiltan Räntefond Sverige 5.0 %
14. Räntor Medellånga reala Handelsbanken Realräntefond 5.0 %
15. Räntor Medellånga globala AMF Räntefond Mix 5.0 %
16. Räntor Korta statliga XACT Obligation 5.0 %
17. Räntor Korta företag Spiltan Högräntefond 5.0 %
18. Guld Guld Pacific Precious 5 %

En viktig kommentar att lägga till här är att uppdelningen av den globala delen inte nödvändigtvis ger portföljen bättre utifrån ett risk/avkastningsperspektiv. Jag har dock valt att lägga till två hållbara fonder eftersom jag tycker det är ett viktigt signalvärde. Min gissningar är att det verkligen kommer att slå på marginalen i den här portföljen jämfört med den rekommenderade varianten.

Notera även att den globala småbolagsfonden heter ”Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1” om man söker på den hos Avanza eller Nordnet. Den kan vara lite klurig att hitta annars.

Genomlysning och analys av portföljen

Nu när vi har satt ihop en portfölj kommer det roliga. Själva analysen. Det generella sättet som fungerar för alla läsare är att använda Morningstars Portföljhanterare. Det är gratis och det är en tjänst där man kan knappa in alla sina fonder, välja andel och sedan kan man använda deras X-ray-funktion för att få fram bland annat följande grafer. Dessa är tagna från den rekommenderade portföljen med 10 fonder:

Det följer ganska väl världsindexet som prioriterar stora bolag. Ungefär halva portföljen är investerad i stora bolag fördelad på de tre olika typerna värde, tillväxt och mix. Därefter följer en andel mellanstora bolag och sist en liten andel mindre bolag. Även branschfördelningen är god som täcker in alla branscher och även regionfördelningen.

Det är inget konstigt att det finns slagsidor t.ex. i regionfördelningen. Det är nämligen precis så som det ser ut. Forskningen pratar om att man ska följa den kapitalviktade världsmarknaden, där man alltså tar hänsyn till hur mycket kapital det finns i olika geografiska områden. Då står t.ex. USA för nästan 60 % av det totala börsvärdet i världen.

Det som vi gör är att vi lägger till oproportionerligt mycket i Sverige i förhållande till världsindex. Sverige står för ca 0.8 % av de totala börsvärdet i världen. Motiveringen är som tidigare nämnt att man ska ha en exponering mot det landet där man bor och den valutan man handlar i.

Avanzas nya analysverktyg för fonder

I början av 2019 (eller slutet av 2018) lanserade Avanza sitt eget verktyg för analys av fonder som fungerar ungefär som Morningstars. Det är dock både bättre och snyggare enlgit mig. Så här ser den avancerade portföljen med 20 fonder ut när man kör den genom Avanzas verktyg.

Av förklarliga skäl ser det liknande ut som för Morningstar. Det som jag själv noterade var att på den sjugradiga KIID-skalen så hamnar portföljen precis där den ska – på en medelrisk med 4 av 7. Jag noterade även att den genomsnittliga avgiften på 0.53 % är lite högre än jag brukar tycka är okej (0.4 %). Det beror dock på de hållbara fonderna som är aktivt förvaltade som drar upp snittet. Utan dem hade jag hamnat närmare 0.4 procent.

Sedan tycker jag att ansatsen med koldioxidmåtten är bra, men min upplevelse (kanske felaktig) är att den bara bygger på data från de fonder den känner till. Det vill säga att i mitt fall tar den inte hänsyn till de 16 andra fonderna som inte rapporterar sin klimatpåverkan.

I artikeln ”Tips för ett mer klimatsmart sparande” skrev jag att 100 000 kr investerat i en globalfond ger i genomsnitt upphov till 3 ton koldioxid. Jag brukar använda det som en tumregel för att räkna på den påverkan mitt sparande har. Något som man i nästa steg kan klimatkompensera för på olika sätt.

Överkurs: avancerad analys av portföljen

Återigen för att vara supertydlig – historisk avkastning är inte en garanti för framtida. Med det sagt så kan man ändå göra några rimliga statistiska beräkningar för att få en känsla för hur portföljen kommer att bete sig. Ett sätt hur man kan räkna på det är att göra en så kallad Monte Carlo-simulation.

Det man gör då är att man simulerar 10 000 utfall och tittar på hur resultatet fördelar sig. I det här fallet har jag valt att räkna på 10 000 st 10 års perioder. Eftersom det är svårt / dyrt att få tag på de olika fondernas historik i den rekommenderade nybörjarportföljen har jag valt att approximera den. Då kan man nämligen använda data från gratis datakällor.

Portföljen som jag har valt att räkna på med tillhörande fonder och räntor ser ut som följer.

I tabellform ser det ut som följer enligt samma uppdelning som vi använt tidigare.

Tabell 5. Nybörjarportfölj som används för att göra simuleringen
  Tillgångsslag Andelsklass Fondnamn Andel
1. Aktier Nordamerika Vanguard Total Stock Market Index Fund (VTSMX) 30 %
2. Aktier Världen exkl. nordamerika Vanguard Total International Stock Index Fund (VGTSX) 20 %
3. Aktier Sverige Affärsvärldens generalindex (AFGX) 10 %
 
4. Räntor Korta svenska 3 månader statsskuldväxlar 18 %
5. Räntor Långa svenska 10 åriga obligationer 18 %
 
6. Guld Guld SPDR Gold Shares (GLD) 5 %

Det är som sagt inte en perfekt kopia av nybörjarportföljen men nära nog. Jag har även gjort följande antaganden i beräkningen:

  • Tidsperiod: 10 år
  • Startkapital: 100 000 kr
  • Inflation: 2 procent
  • Månadssparande: 1 000 kr per månad
  • Ombalansering i slutet av varje år
  • Ingen hänsyn till avgifter eller skatt

Det är de antaganden som bäst motsvarar en läsare här på bloggen skulle jag gissa och de är enkla att relatera till. Skatten fick jag tyvärr inte rätt på i beräkningarna så den fick lämnas därhän. OBS! Den här portföljen kan användas som en rimlig uppskattning även av fondrobotarnas 60/40-portföljer. Längre ned gör jag nämligen en jämförelse av mina beräkningar med Lysas.

Förväntat slutvärde efter 10 år

Nedanstående graf visar slutsummans utveckling för 8 000 av 10 000 st tioårsperioder i form av olika percentiler. Det vill säga att vi visar 80 procent av alla utfall genom att vi plockar bort de 10 bästa och 10 sämsta procenten med utfall.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Grafen visar ett intervall där de yttersta strecken i mörkblått symboliserar den 10 och 90 percentilen. De två ljusblå strecken visar den 25 och 75 percentilen. Slutligen visar den streckade linjen den 50 percentilen. Percentilerna kan tolkas som att 25 percentilen innehåller de 25 procent sämsta utfallen (25 procent är mindre än 25 percentilen och 75 procent är bättre). Den 50 percentilen är värdet i mitten av alla utfall – runt den 50 percentilen finns det lika många bra som dåliga utfall.

Medianavkastningen i den 50 percentilen för dessa 10-års perioder var 6,3 procent. Det innebär att 100 000 kr i startkapital med 1 000 kr i månadssparande har vuxit över 10 år till i genomsnitt 366 000 kr. Min egen reflektion till det resultatet är att det är lite högt och inte något man kan räkna med även i fortsättningen. Men det går i linje med andras resultat för 60/40-portföljen så det är inte orealistiskt.

Utfall från Monte Carlo-simulationen

Nedanstående tabell visar det övergripande resultatet från simulationen. Första raden visar avkastningen i de olika percentilerna och sedan följer slutvärdet för 10 års perioderna. De sista två raderna visar ett riskmått i form av den maximala förlusten som portföljen kommer att råka ut för med 95 % sannolikhet.

Tabell 6. Utfall av Monte Carlo-simulationen
  10 percentilen 25 percentilen 50 percentilen 75 percentilen 90 percentilen
Avkastning 1,4 % 3,7 % 6,3 % 8,7 % 10,6 %
Slutvärde (ej inflation) 256 000 kr 303 000 kr 366 000 kr 435 000 kr 504 000 kr
Slutvärde (2 % inflation) 209 000 kr 250 000 kr 300 000 kr 358 000 kr 415 000 kr
Max. förlust (med månadsspar) -21.9 % -19.2 % -14.0 % -10.4 % -9.3 %
Max. förlust (utan månadsspar) -32.3 % -25.1 % -17.6 % -14.9 % -11.9 %

Jag tycker att medianvärdena i den 50 percentilen är de mest intressanta att titta på. Framförallt att medianavkastningen för alla perioderna ligger på 6.3 % till en förväntad maxförlust på -14.0 procent vid ett månadssparande och -17.6 procent utan ett månadssparande (i 95 % av alla fall). Tittar vi specifikt på avkastningen över tid så ser avkastningen ut som följer:

Tabell 7. Förväntad årlig avkastning
  1 år 5 år 10 år
10 percentilen -9,7 % -0,6 % 1,4 %
25 percentilen -0,8 % 2,9 % 3,7 %
50 percentilen 10,3 % 6,5 % 6,3 %
75 percentilen 13,2 % 9,8 % 8,7 %
90 percentilen 19,9 % 14,2 % 10,6 %

En av insikterna man kan dra från ovanstående tabell är att resultatet ”jämnar ut” sig ju fler år vi låter pengarna jobba. Det kan man se t.ex. genom att spannet mellan den 10 percentilen och 90 percentilen minskar för varje år tidsperiod. Ett enskilt år är det nästan 30 procent för att minska till mindre än 10 procent över en tioårsperiod.

Ett annat sätt att titta på det är att räkna sannolikheterna för att vi ska få en viss specifik avkastning över en viss period.

Tabell 8. Sannolikheten för en årlig specifik avkastning
  1 år 5 år 10 år
Större eller lika med 0.0 % 72 % 88 % 95 %
Större eller lika med 2.5 % 68 % 78 % 84 %
Större eller lika med 5.0 % 65 % 61 % 63 %
Större eller lika med 7.5 % 62 % 42 % 37 %
Större eller lika med 10.0 % 55 % 23 % 14 %
Större eller lika med 12.50 % 31 % 10 % 3 %

Ovanstående är en av de tabeller som jag tycker är mest intressant. Återigen kan man tydligt se hur avkastningen stabiliserar sig kring ungefär 5 procent (sannolikheterna under 5 procent ökar och sannolikheterna över 5 procent minskar). Simulationen visar också att sannolikheten för att man kommer sluta på plus med nybörjarportföljen över en 10 års period är över 95 %. Det vill säga, på frågansom de flesta av oss är oroliga för – ”Kommer jag få tillbaka mina pengar?” – kan man svara ett betryggande ja. Även om man skulle hamna på de sista 5 procenten då man går back så kan man i värsta fall vänta ett par år till och då kryper sannolikheten ännu högre upp.

Fördelning av de simulerade portföljernas slutvärde

Nedanstående histogram visar slutbeloppet för 9 500 av de 10 000 investerade 10 års perioderna. Det vill säga vad slutade portföljerna på för ett värde efter var och en av de simulerade 10 års perioderna. På y-axeln ser du antalet portföljer som hamnade i ett visst intervall på x-axeln. T.ex. kan du dra slutsatsen att ca 60 (av 9 500) portföljer slutade i det första lägsta intervallet på 210 000 – 232 500 kr.

Histogram över slutvärde (95 % utfall)
Histogram över slutvärde (95 % utfall)

Här ser vi ganska tydligt att majoriteten av alla utfall (nästan 300 per stapel) hamnade i intervallet 300 000 – 412 500 kr. Det är således störst sannolikhet att landa där med en Nybörjarportfölj på 100 000 kr i startbelopp och 1 000 kr i månadssparande över en 10 års period. Sedan ser vi tydligt och också den långa ”svansen” med de extrema utfallen åt höger. På samma sätt tycker jag att det är schysst att i de flesta fall kommer jag att få ut mer än vad jag har satt in (dvs inte gå back), men det stöds ju av sannolikheterna i den förra tabellen (95 % sannolikhet för att gå plus).

Fördelning av de simulerade portföljernas maxförluster

Nedanstående histogram visar maxförlusten under de olika 10 års perioderna. Histogrammet tolkas precis som det ovan. Du kan se frekvensen, det vill säga antalet utfall, på y-axeln och de olika max-förlust-intervallen på x-axeln. Vi börjar med grafen som innehåller det månatliga sparandet på 1 000 kr.

Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) med månadssparande.
Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) med månadssparande.

Här ser vi tydligt att majoriteten av alla utfall, gott och väl mer än hälften hamnar i intervallet 0 till – 15.1 procent. Det betyder att en enskild 10 års period kommer maxförlusten i de flesta fall hamna under -15 procent. En annan intressant observation är att 95 % av alla maxförluster över en 10 års period hamnar innanför -30 procent. Det kan låta mycket, men det är betydligt mindre än för en 100 procent aktieportfölj där man gott och väl kan se mer än dubbelt så stora maxförluster (ca -70 % och uppåt).

Jämför vi samma graf utan månadssparande så ser det ut som följer:

Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) utan månadssparande.
Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) utan månadssparande.

Det man kan se i grafen ovan är en tydlig förskjutning av maxförlusten åt vänster. Det vill säga att vi ser ökande maxförluster. Slutsatsen att dra är att månadssparandet ser till att göra portföljen bättre och minskar de maximala förlusterna väsentligt. Naturligtvis hänger det här också ihop med hur stor månadssparandet är i förhållande till kapitalet. 1 000 kr i månaden på en portfölj på 100 000 kr motsvarar 1 procent. Samma månadssparande på 1 000 kr på en portfölj på 10 000 000 kr, hade självklart haft en mindre effekt. Man kan dock fortfarande se att de flesta utfall hamnar runt -30 procent i maximal förlust.

Nybörjarportföljen 2015-2018

När Nordnet lanserade sin tjänst Shareville 2015 satte jag upp Nybörjarportföljen som en av mina modellportföljer. På Shareville kan du nämligen följa min portfölj i realtid. De gånger jag gör en förändring får du en notis om det (bara en gång om året typ) och du kan se hur det har gått. Du får mer än gärna följa portföljen. Det är gratis och om du inte är användare på Nordnet så använd gärna min sponsrade Shareville-länk (annonslänk).

I förra årets uppföljning av portföljen visade jag även följande graf över utvecklingen:

Nybörjarportföljens faktiska utveckling på Shareville 2015-2018.
Nybörjarportföljens faktiska utveckling på Shareville 2015-2018.

Nu är den bilden lite orättvis. Nybörjarportföljen har nämligen de senaste åren överpresterat mot det svenska börsindexet. Men det handlar mer om tur och en statistisk avvikelse än att det skulle vara skicklighet. En 100 procent aktieportfölj ska och kommer över tid slå en portfölj med bara 60 procent aktier. Dessutom är det lite att jämföra äpplen med päron eftersom det ena är aktier och det andra är aktier och räntor.

Det mer intressanta i grafen ovan är hur väl nybörjarportföljen håller sig inom sitt ”staket”. Jag har nämligen ritat ut det intervall inom vilket nybörjarportföljen ska hålla sig med 68 % sannolikhet och det följer det väldigt väl. Sedan är som sagt inte historisk avkastning en garanti för framtida, men det ger ändå ett hum om vart det är på väg.

Jämförelse med värden från LYSA

När jag uppdaterade den här artikeln i början av 2019 fick jag en idé att be fondroboten LYSA om deras siffror för att kunna jämföra dem med mina. Frågan som jag ville ha svar på är hur lika är portföljerna. Det vill säga ”förlorar” jag något på att välja dem eller är portföljerna så lika att det mer eller mindre inte spelar någon roll om jag väljer dem eller ej?

Så först och främst tack till Oscar och Patrik på LYSA för hjälp med beräkningar och rådata. När jag körde simuleringarna på deras data i förhållande till min jämförelsedata så blev utfallen som följer:

Tabell 9. Jämförelse av min simulering med en simulering med Lysas siffror
  Lysa simulering Min simulering
Avkastning (50 percentilen) 5.9 % 6.2 %
Slutvärde 355 000 kr 366 000 kr
Max förlust med månadsspar -14,8 % -13,9 %
Max förlust utan månadsspar -20,4 % -17,7 %

Först och främst vill jag säga att simuleringarna är mina egna, så att ovan inte ses som några ”officiella” siffror från Lysa. Utan antaganden och beräkningar är mina egna. Med det sagt, så skulle jag säga att siffrorna är EXTREMT lika. Att mina siffror är några tiondelars procent bättre är i princip inte relevant. Syftet med ovan är alltså INTE att jämföra vem som är bäst, utan snarare om de ligger i samma härad. Något som de väldigt uppenbart gör. Något som jag tycker är superbra.

Lysa har även varit snälla nog att tillhandahålla historisk data där man kan se hur en Nybörjarportfölj, det vill säga en 60/40-fördelning skulle betett sig hos dem de senaste 20 åren (Lysa har inte 20 års historik, så en del är baktest och en del är faktisk data). Denna kan ses i grafen nedan:

Historisk utveckling för en Nybörjarportfölj (60/40) hos Lysa
Historisk utveckling för en Nybörjarportfölj (60/40) hos Lysa

Ovan säger inte så mycket, utan det som jag tycker är mer intressant är de beräkningar man kan göra utifrån ovanstående kring:

Tabell 10. Analys av ovanstående historiska data
Medelavkastning per år 6.05 %
Medelavkastning per månad 0.50 %
Total avkastning 20 år 214 %
Maxförlust -27.0 %
Standardavvikelse (månad) 2.39 %
Standardavvikelse (år) 8,28 %
Sharpe-kvot 0.61
Value-at-risk (månad, 95 %) -3,5 %
Value-at-risk (månad, 99 %) -5,1 %
Genomsnittet av value-at-risk utanför 99 % (CVaR99%) -5,9 %

Även här landar vi på en historisk medelavkastning per år på ca 6 % (en siffra som tenderar att återkomma). Maxförlusten ligger på -27 % vilket också går i linje med bådas simulationer på -30 % (då inget månadsspar är inräknat i ovan). Sharpe-kvoten ligger lite över förväntning på 0.6. Enligt min avsnitt #61 om Sharpe-kvot så borde den ligga på ca 0.4.

Hur mycket riskerar du av din portfölj på månadsbasis? (Value-at-risk)

De sista tre raderna är intressanta då de behandlar risken. Man använder beräkningsmodellen för ”value-at-risk” som betyder att hur mycket av min portfölj riskerar jag i genomsnitt. Tolkningen av den första value-at-risk-raden är att en enskild månad kommer en förlust i genomsnitt att vara -3,5 procent i 95 % av fallen. Utökar vi spannet att inkludera 99 % av alla fall så ökar genomsnittet av en förlust till -5,1 procent. Den sista raden visar vad genomsnittsförlusten är av alla fall utanför 99 % spannet.

Det vill säga att vi tittar på den där sista procenten med extremfallen och tar genomsnittet på den. Vi buntar ihop alla extremfall, som bara händer 1 gång på 100, och tar genomsnittet på dem. Då får vi att en ”genomsnittlig extremförlustmånad” hamnar på -5,9 %. Det är bra eftersom det ligger nära -5,1 %. Man vill nämligen inte ha en situation där det i 99 % av fallen är -5,1 % men extremfallen är -100 %.

Så man kan säga att i 95 % av fallen så riskerar du i en Nybörjarportfölj -3,5 % per månad av ditt investerade kapital. Sedan får man själv bedöma om det är rimligt eller inte. Tycker man att det är för mycket, då ökar man andelen räntor till mer än 40 procent men då minskar också den förväntade avkastninge. Tycker man att det är för lite, då minskar man andelen räntor. Gas och broms, precis så som vi pratade om tidigare.

Maximal förlust på en Nybörjarportfölj hos Lysa 1998-2018

Lysa tillhandahöll även följande förlustgraf för utvecklingen av en nybörjarportfölj hos dem. Det är en graf där man har plockat bort alla uppgångar och endast har ritat in nedgångarna.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Jag tycker den här intressant av två anledningar. För det första så visar den tydligt hela IT-bubblan (2000-2003) och finanskrisen (2007-2008) och hur portföljen betedde sig då. Här ser vi hur maxförlusten inte hamnar under 30 procent.

Slutord och kommentar

Jag hoppas att du med ovanstående artikel har fått mer kunskap och insikt hur en klassiskt fördelad 60/40-portfölj eller Nybörjarportfölj fungerar och vad som är rimligt att förvänta sig. Mitt eget guldkorn från artikeln och researchen är hur lika en egen Nybörjarportfölj och en motsvarande portfölj hos en fondrobot, i mitt fall Lysa, beter sig. Egentligen är det ju inget konstigt eftersom majoriteten av avkastningen ges av tillgångsslaget och andelsklassen. Där går vi både i linje med samma fördelning

Eftersom vi båda har samma andel aktier (60 %) och räntor (40 %) så bör ju 80 % av resultatet vara lika. Eftersom vi dessutom har till stor del samma andelsklasser (Globalt, Sverige och svenska räntor) så kommer även det resultatet vara lika. Det enda som vi skiljer på är guldet där vi har olika åsikt. Jag anser att guld gör portföljen bättre och Lysa tycker tvärtom.

Precis som vanligt så är fördelen att man inte behöver välja. Det är inget som hindrar en att ha en portfölj hos Lysa och sedan köpa till guld separat – eller ens behöva välja mellan en fondrobot och sitt eget sparande. Man kan ha både och – något som jag och Caroline gör i dagsläget. Men till alla mina kompisar som inte har något intresse i sparande rekommenderar jag i dagsläget en fondrobot. Utan tvekan.

Sedan behöver man nödvändigtvis inte välja Lysa, det finns fler att välja på, men det är den som jag och Caroline har fastnat mest för. Du får gärna använda vår sponsrade länk till Lysa (annonslänk) om du vill testa dem – det är så vi finansierar de dagar researchen och produktionen av en sådan här artikel tar.

Invändningar och kritik mot Nybörjarportföljen

Även om jag påstår att Nybörjarportföljen är bra och alla borde ha en – inte minst i ”mellanrisk-hinken” i sitt sparande – så finns det invändningar. En av de viktigaste som är svår att argumentera mot kom i avsnitt #87 där argumentet är att yngre människor (innan 50 år) bör ha en högre risk i sitt sparande givet att de inte är belånade med en bostad. Man förlorar för mycket genom att inte ha en hög risk i början av livet där man har ett stort humankapital.

Den andra invändningen är att min variant på Nybörjarportföljen har en för stor avvikelse mot det globala världsindexet. Som en läsare kommenterade till mig ”varför klydda till det? ha bara en globalfond och eventuellt en liten tilt mot Sverige.” Även den kritiken är det svårt att argumentera mot med annat än en tro. Det kan således vara värt att veta.

Slutligen, googlar man ”60-40-portfolio” så kommer du få många negativa artiklar, framförallt nu i början av 2019. De bygger alla på antagandet att portföljen i framtiden inte alls kommer att prestera som den har gjort historiskt. Historiskt har den nämligen gått väldigt bra, till och med avkastningen över 8 procent. Men jag tror att jag tar höjd för det ovan genom att snarare kanske räkna 5 procent i förväntad avkastning. Kanske till och med så lågt som 4 % om man tar hänsyn till dagens höga aktievärderingar.

Kanske är det som så att även vi kommer att behöva skruva upp aktiedelen till kanske 70 procent så att vi får en 70/30-portfölj för att behålla den förväntade avkastningen. Det är t.ex. något som den norska oljefonden håller på med. De har ju hittills haft en fördelning på 62.5 procent aktier, 30 procent räntor och 7.5 procent övriga investeringar. Men jag tänker att det får tiden utvisa. Hittills är det enligt mig det bästa alternativet för en balanserad och lagom portfölj. Jag tror inte på att det är annorlunda nu, i alla fall inte om vi tittar 10 år eller längre framåt i tiden.

Slutligen vill jag säga tack för att du har läst hela den här (långa) artikeln och jag hoppas att du även i framtiden vill hänga med oss på RikaTillsammans. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet nedan. Om du har frågor, ställ gärna de relaterade till artikeln i kommentarerna och för specifika personliga frågor rekommenderar jag ”Frågor och svar”.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev (kostnadsfritt)

Om du gillar den här artikeln så vill jag passa på och rekommendera mitt månatliga nyhetsbrev. Nyhetsbrevet är gratis, det kommer ut cirka en gång i månaden och det innehåller de bästa artiklarna samt tips till dig och din privatekonomi. Du kan läsa mer om nyhetsbrevet här. Anmäl dig gärna nedan:

[mc_newsletter_form]

RikaTillsammans-workshopen

För dig som vill komma igång med ditt sparande, lära dig mer men framförallt få ett lugn, en trygghet, säkerhet och ett självförtroende i ditt sparande. Då rekommenderar jag RikaTillsammans-workshopen. Det är en heldagsutbildning där vi går genom ”Best-of-RikaTillsammans” inklusive den här artikeln. Läs mer och boka dina plats:

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då uppskattar du nog även följande:

Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans

Jag uppskattar alltid era kommentarer, många gånger lär jag mig minst lika mycket som ni. Så kommentera mer än gärna:

  • Håller du med eller håller du inte med?
  • Har jag missat något?
  • Hur tänker du själv?

Tack än en gång för att du gör det här möjligt!
Jan och Caroline

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

135 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Du skriver:

    Jag gör det av två anledningar; den första eftersom man bör ha en viss exponering mot det land man bor i och den valuta man handlar i. Således är det rimligt med en andel svenska aktier.

    Varför bör man ha ”en viss exponering mot det land man bor i och den valuta man handlar i”? Du tycks inte förklara detta. Varför bör tex en finne ha mer exponering mot den finska marknaden än en svensk och en amerikan mer mot den amerikanska än en norrman?

    Om målet för samtliga är att maximera sin avkastning så verkar detta vara en märkligt rekommendation – speciellt när det inte ges nån tillfredsställande förklaring till den.

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    haj
  2. Kommer det nya fonder snart för denna portfölj?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Malin
  3. om man sparar på lysa och är lite feg av sig, säg att man kan spara 5000kr i månaden i 90/10 portfölj men att spara mer per månad i ”högrisk” känns fel i magen, men om jag väljer 60/40 så känns de som att 7000kr i månaden går bra, eller kanske ännu mer. Har långt tänk men vill inte förlora för mycket när det väl går ned. Är det bättre att spara 7000kr i 60/40 Eller 5000kr i 90/10 och resten i 60/40 Eller spelar det ingen roll? Konstig fråga kanske men om någon förstår så får ni gärna hjälpa mig ?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Rasmus
  4. Hej, dax för ombalansering och jag undrar hur det fördelningen ser ut med den förenklade varianten dvs. 3 fonder.
    60% aktier
    35% räntor
    5% guld

    Sparar varken på nordnet eller Avanza utan på min bank och kan inte hitta något av de nya guld alternativen längre. Kan endast hitta pacific precious. Finns det något annat alternativ?

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Marcus
      1. Har försökt kommentera inlägget två gånger men ser inte att min kommentar kommer upp.. Jag har länsförsäkringar bank :)

        0
        Gravatar för användaren
        Marcus
      2. Vad Tror du? Vilken guld fond kan funka? Bör jag sätta extra i räntefonder om det inte finns något bra guld alternativ?

        0
        Gravatar för användaren
        Marcus
  5. Jag ska börja plugga till våren och har tänkt investera hela studielånet på lysa, bör jag använda fördelningen 60% aktier och 40% räntor eller vore det smartare att ta en större risk?
    Mvh Axel!

    Svara
    0
    Gravatar för användaren
    Axel Göransson

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök