Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj

En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen

Nybörjarportföljen är en klassisk och balanserad portfölj med 60 procent aktiefonder och 40 procent räntefonder. En lagom portfölj, utmärkt för nybörjaren – men som även används av proffsen. Risken är medelhög och den förväntade avkastningen är ca 5 procent om året. Den passar dig som har en målhorisont om ca 5 år och den är enkel att månadsspara i. En portfölj passar in som handen i handsken i fyra-hinkar-principen.

Nybörjarportföljen bygger på den klassiska 60/40-portföljen som har mer än 70 års historik bakom sig. Den nämns i princip i vartenda studie och bok med självaktning. Det är en portfölj som balanserar avkastning och risk på ett ganska lagom sätt. Risken är inte för hög och den är inte för låg. Avkastningen är inte för hög och inte för låg. Den passar helt enkelt de flesta ganska okej, även om den inte är optimal för någon. För dig som är i min ålder (född i början av 80-talet) och spelade Nintendo kan tänka på 60/40-portföljen som Mario – ok på allt men inte bäst på något.

Jag själv har sparat i varianter av Nybörjarportföljen i snart mer än 10 år. Sedan december 2014 åren har jag haft portföljen publikt via Nordnets tjänst Shareville (annonslänk). Det innebär att du kan själv följa den, se alla transaktioner och se att vi lever som vi lär. Syftet med den här artikeln är att:

  • Introducera Nybörjarportföljen
  • Ge en solid grund varför den fungerar och vad man kan förvänta sig
  • Visa rent konkret hur du kan göra en egen Nybörjarportfölj
  • Diskutera dess för- och nackdelar

Innan vi går vidare så vill jag faktiskt rekommendera att överväga att använda en fondrobot för ditt sparande. Sedan 2018 då de första fondrobotarna lanserades i Sverige har de kommit väldigt långt. Om du använder en fondrobot som t.ex. LYSA (annonslänk) så kan du sätta upp en 60/40-portfölj på några minuter. De kommer dessutom sköta den åt dig och den enda merkostnaden för dig blir ca 0.1 % per år, vilket motsvarar 100 kr per 100 000 kr investerat. Vi själva har majoriteten av våra pengar hos LYSA, trots att vi anses vara experter. Det är helt enkelt väldigt bekvämt.

Som vanligt när det gäller portföljer, historik och rekommendationer så är det viktigt att du är införstådd med att det finns inga garantier. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Om man investerar sitt kapital kan det hända att man förlorar delar av det. Läs gärna mer i villkoren om du vill veta mer.

Om du har frågor, blir osäker eller har några funderingar, ställ dem gärna i forumet. Där är vi många som gillat att hjälpas åt. 👍

Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
Senast uppdaterad 2020-04-02

Sammanfattning och viktiga punkter

Nybörjarportföljen bygger på den konsensus som finns inom forskningen idag. Vi rekommenderar verkligen att du läser vår kom-igång-artikel där vi sammanfattar det viktigaste från forskningen:

  • Börja spara och investera - Allt du behöver veta för att komma igång med ditt sparande och investerande rätt och lätt (avsnitt #99)

På många sätt handlar det om vanligt sunt förnuft. Det handlar om att inte försöka tajma marknaden, inte försöka förutse vad som kommer gå bättre än annat imorgon, köpa alla företag i hela världen, spara långsiktigt, regelbundet och till så låg avgift som möjligt. Vi går genom det i väldigt stor detalj i våra avsnitt ”vad säger forskningen om sparande?

Det viktigaste beslutet är andelen aktier och räntor i din portfölj. Jag brukar tänka på aktier i ett sparande som gasen i en bil och på räntor som bromsen. Aktier är ju andelar i företag som kan göra stora vinster eller stora förluster. Räntor å andra sidan är ju lån jag ger till andra där jag alltid har en säkerhet. Det ger inga stora vinster, men inte heller några större förluster.

Min tes är ju att man inte bör ha en bil som bara har gas eller bara broms. Det är balansen mellan gas och broms som ger en behaglig åktur. Det är här nybörjarportföljen kommer väl till pass med en fin fördelning om ungefär hälften / hälften. Vi diskuterar balansen ganska mycket i vårt fördjupningsavsnitt om fyra-hinkar-principen.

Den enskilda fonden du väljer spelar inte så stor roll. Många av diskussionerna med andra (eller i forumet) handlar ofta om vilken fond man ska välja. Det man ofta missar är att den enskilda fonden spelar inte jättestor roll. Vilken fond som över tid kommer ge bäst resultat är helt och hållet slumpmässigt.

Det viktigaste är att få de stora penseldragen rätt. Det får du alltid med en fondrobot eller genom resonemanget kring globalfonder, tillväxtmarknadsfonder och Sverige-fonder nedan. Sedan vilken globalfond du väljer, dvs. om du tar Länsförsäkringars, SPP:s eller Swedbanks spelar bara en högst marginell roll. Rekommendationen är ofta att välja den med lägst avgift.

Tiden är din bästa vän. När det gäller sparande är det långsiktigt och lathet som är nycklarna till framgång. Låt dina pengar göra det som de är bäst på, att tjäna pengar till dig. Men då behöver du lämna dem i fred. Ju längre tid du lämnar dem i fred, desto mer pengar kommer de att tjäna åt dig. På ett 1 års sikt är sannolikheten ca 60 % att gå plus, på 10 års sikt är den över 90 % och på 20 års sikt är den 99 %.

Guldet är inte obligatoriskt. Sedan ett par år tillbaka har vi valt att ta med guld i portföljerna. Det är inte obligatoriskt och om du tycker det verkar stökigt, så går det bra att skippa den delen. Bara lägg mer i globalfonden istället. Anledningen till att guldet är med är att det över tid tenderar göra avkastningen lite stabilare i portföljen. Det är dessutom en tillgång som rör sig något annorlunda (korrelationen är noll) än aktier och räntor.

Idag (2021) är bankkonto ett alternativ till räntefonderna. De senaste åren har räntan sjunkit väldigt mycket vilket gör att räntefonder är kluriga. Många räntefonder ger minimal, om någon, avkastning. På många sätt är det ändå okej eftersom syftet med räntefonderna är inte att tjäna pengar, utan att behålla värdet på det som du tjänar i aktiedelen.

Lite enligt principen ”Vill du tjäna mest pengar? Köp aktiefonder. Vill du behålla det du tjänar på aktierna? Köp räntefonder”. Ett alternativ till räntefonderna i dagsläget är att bankkonto med insättningsgaranti. Det kan ge uppemot 1 procents avkastning utan någon som helst risk, vilket i dagens läge får anses vara väldigt bra.

Fonderna och portföljens upplägg. Efter mycket diskussion i forumet och motiveringen i artikeln ”Ombalansering 2021” enades vi om följande upplägg för Nybörjarportföljen.

Nybörjarportföljen 2021 (mellanrisk). Fördelning: 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0,18 %
Nybörjarportföljen 2021 (mellanrisk). Fördelning: 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0,18 %

Lyssna på poddavsnitt #89 om Nybörjarportföljen

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nybörjarportföljens historia och den moderna portföljteorin

Det var klurigt att hitta något om 60/40-portföljens historia. Det källor som jag har hittat säger att portföljen förmodligen först sattes ihop av någon på ren intuition. Till stor del handlar det egentligen om sunt förnuft med att försöka ha en balans mellan olika tillgångar. Redan den judiska heliga skriften Talmud gav 200 f.Kr. råd om tillgångsfördelning i form av:

Låt varje man dela upp sina pengar i tre delar. En tredjedel ska investeras i mark och land, en tredjedel i företag och en tredjedel ska has i reserv.

Talmud, 200 f.Kr.

I början av femtiotalet publicerade nobelpristagaren i ekonomi, Harry Markowitz, den moderna portföljteorin. Han formaliserade då, det sedan länge kända, antagandet att diversifiering ökar den riskjusterade avkastningen. Det vill säga att om man inte lägger alla äggen i samma korg (=diversifiering) så får man en bättre avkastning i förhållande till den risk som man tar (=riskjusterad avkastning).

Ett kort sidospår om riskjusterad avkastning. Ibland brukar jag fråga folk om de vill ha 3 600 % avkastning. Alla blir nyfikna ända tills jag berättar att vi ska gå till närmaste casino och sätta alla pengar på en enda siffra i roulette-hjulet. Det är inte lika roligt eftersom risken att förlora är över 97 %. Man vill alltså ha en så bra avkastning som möjligt i förhållande till den risken som man tar. Avkastning är alltså inte allt.

En förenklad förklaring av den moderna portföljteorin är att man ska ta alla investeringsalternativ man har och räkna ut den förväntade avkastningen, risken och korrelationen mellan alternativen. Korrelation handlar om hur de olika alternativen hänger ihop. T.ex. brukar man säga att om USA nyser så får Sverige förkylning. Korrelationen mellan den svenska och den amerikanska börsen är jättehög. Går USA upp så går Sverige i nästan alla fall också upp och vice versa. Tittar man däremot på guld och aktier så är korrelationen negativ. Om aktier går ner då går guld i de flesta fall upp och tvärtom.

På 50-talet var Nybörjarportföljen optimal

Har man avkastning, risk och korrelation så säger då moderna portföljteorin att man kan räkna ut en optimal mix. Det vill säga en mix där man kommer få bäst avkastning till lägst risk. Om allt sedan går enligt plan (osannolikt!) så är det bara att investera i den mixen. Vill man sedan ha en lägre risk då lägger man mer i räntefonder eller kontanter. Vill man ha en högre risk så belånar man portföljen.

Med tanke på att det på 1950-talet i princip bara fanns inhemska aktier och inhemska räntor så visade det sig att Nybörjarportföljen låg ganska nära den optimala portföljen. Det gjorde att intresset för den ökade hos fonder som började använda den att jämföra sig själva med. Det i sin tur ledde till att forskare som gjorde studier på aktiemarknaden och fonder också började använda den i sina studier och böcker. I dag finns det i princip inte någon bok eller studie om portföljallokering som inte hänvisar till den klassiska Nybörjarportföljen.

Men! Bara för att den var optimal på 50-talet betyder det inte att den är optimal idag för alla alltid. Tvärtom kan den för yngre människor vara alldeles för defensiv eller beroende på en kort tidshorisont alldeles för aggressiv. Det är något som vi pratar om i avsnitt #87 med professorn från Handelshögskolan. Tar man hänsyn till sin ålder och det värdet man har i bl.a. framtida löneinkomster i en situation utan stora lån, då kan det vara dumt med en så pass försiktig portfölj.

Tillgångsfördelningen i en Nybörjarportfölj

Många studier visar att fördelningen av avkastningen i en portfölj kan delas upp enligt följande:

  • ca 80 % av avkastningen ges av tillgångsslaget (strategisk tillgångsallokering)
  • ca 15 % av avkastningen ges av typ av fonder inom tillgångsslaget (taktisk tillgångsallokering)
  • ca 5 % avkastningen ges av enskilda fondval

Jag har försökt illustrera det i nedanstående bild:

Faktorer som påverkar avkastningen i en fondportfölj över långa tidsperioder (10+ år), något förenklat.
Bild 1. Var kommer avkastningen från?

Det betyder att den absoluta majoriteten kommer att ges av vilket typ av tillgång man väljer. I Nybörjarportföljen har jag valt tre typer av tillgångar:

  • Aktier – gasen i portföljen i form av aktier, dvs andelar i olika företag
  • Räntor – bromsen eller krockkudden i form av ränte- och obligationsfonder som lånar ut pengar till andra
  • Guld – försäkringen i portföljen som tenderar öka när aktier minskar i värde

Dessa tre tillgångsslag kompletterar varande bra genom att aktierna (”indexfonderna”) står för den stora tillväxten och därmed även den absolut största risken i portföljen. Risken balanseras av ränte- och obligationsfonderna som är lån till andra (länder och företag) som inte svänger lika mycket i värde. Där ges värdet av den överenskomna räntan mellan utlånaren (du via fonden) och låntagaren som i det här fallet är staten eller stora företag. Läs gärna mer om räntefonder i avsnitt #64.

Tittar vi på tillgångsfördelningen i Nybörjarportföljen kan den således illustreras enligt nedan:

De olika tillgångsklasserna i Nybörjarportföljen
De olika tillgångsklasserna i Nybörjarportföljen

Guldet är med eftersom det tenderar att jämna ut aktiernas svängningar i portföljen. Tittar man på guld över en 5-års period så har det stigit i värde 98 % av alla de tillfällen då aktier har gått ner. Eftersom guld är en så liten marknad så tenderar rörelserna också bli kraftiga vilket gör att en minimal andel om 5 procent räcker. Läs gärna mer om guld i avsnitt #51 ”Guldets vara eller inte vara i portföljen” och avsnitt #68 ”Guld – tips till dig som vill investera i guld”.

Låt en fondrobot göra jobbet

Innan vi fortsätter och dyker ner i detaljerna kring nybörjarportföljen vill jag slå ett slag för fondrobotarna. Det finns en hel artikel på ämnet nedan:

Anledningen till att jag återkommer till fondrobotarna är att de numer är tillräckligt bra för att ersätta hela det manuella jobbet. Det finns egentligen ingen bra anledning till att göra jobbet själv då de ofta gör det både bättre och billigare.

Fondrobotarna passar både nybörjare och experter av två olika anledningar. För nybörjaren är den stora fördelen att man slipper välja andelsklasser, fonder, ombalansering och det är mer eller mindre helt automatiskt. För experten är värdet att ha något att jämföra med eller ta inspiration från.

Andelsklasserna i Nybörjarportföljen

I nästa steg handlar det om att bryta ner de olika delarna i olika andelsklasser. Det som vi i dagligt tal brukar kalla för fondtyper. Man kan egentligen bryta ner dessa hur långt som helst. Jag har dock valt att hålla oss till de största och vanligaste för att det ska vara rimligt att även bygga ihop portföljen rent praktiskt. Dessutom säger forskningen att de flesta försök att göra det smartare (läs: val bort från världsindex) ofta kostar mer än de ger.

Mitt förslag på fördelning är följande:

De olika andelsklasserna i nbybörjarportföljen
De olika andelsklasserna i nbybörjarportföljen

Det vill säga att vi delar upp den rena aktiedelen i:

  • 35 % globala aktier – världens 1600 största bolag
  • 5 % globala småbolag – världens 2000 största småbolag
  • 5 % stora bolag från tillväxtmarknaderna
  • 5 % svenska bolag

Här diversifierar jag bort från det globala indexet genom att välja 5 procent i Sverige och 5 procent Asien/Tillväxtmarknader. Jag gör det av två anledningar; den första eftersom man bör ha en viss exponering mot det land man bor i och den valuta man handlar i. Således är det rimligt med en andel svenska aktier.

Även i andelen Asien och Tillväxtmarknader frångår jag världsindex eftersom jag anser att världsindex är lite felviktat. Det fokuserar väldigt mycket var bollen är just nu och inte vart den är på väg. De flesta bedömare är överens om att det ekonomiska centrumet i världen förflyttar sig österut mot Asien och Kina. Således är det ett litet försök att vara på rätt position när bollen väl kommer dit.

Räntedelen delar vi upp i två lika stora delar:

  • 20 % bankkonto med insättningsgaranti
  • 20 % blandade räntor (utlåning till både länder och företag)

Här kan man överväga att även lägga de blandade räntorna på ett bankkonto med insättningsgaranti. Vi själva använder Avanza Sparkonto+ (annonslänk) eftersom då kan man ha pengarna på ett och samma ställe. Dessutom ger de olika aktörerna som Avanza samarbetar med varsin insättningsgaranti.

Fonder som passar Nybörjarportföljen (om du inte använder en fondrobot)

I det sista steget väljer vi de byggstenar i form av fonder som passar ovanstående tillgångs- och andelsklassfördelning. Jag tänker mycket kring fonder som LEGO-bitar. Det är olika byggstenar man har som man kan matcha och passa ihop efter behov.

Nybörjarportföljen 2021 (mellanrisk). Fördelning: 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0,18 %
Nybörjarportföljen 2021 (mellanrisk). Fördelning: 50 % aktier, 40 % räntor och 10 % guld. Avgift: 0,18 %

När det kommer in på fonder så kan man göra en portfölj hur avancerad som helst. Tidigare år har jag haft olika varianter, allt från en superenkel till en avancerad med många fonder. Ju äldre man blir inser man att mer komplicerat är inte alltid bättre. I samråd med väldigt duktiga läsare i forumet enades vi 2021 om följande fonder:

Tabell 4. Mellanrisk / Nybörjarportföljen 2021
Andel Typ Fond Avgift
35 % Globala storbolag Länsförsäkringar Global Indexnära 0.2 %
5 % Globala småbolag Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK 0.6 %
5 % Tillväxtmrkd storbolag Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära 0.4 %
5 % Sverige alla bolag PLUS Allabolag Sverige 0.2 %
10 % Guld Xetra-Gold (4GLD) 0.3 %
20 % Räntor (kontanter) Bankkonto med insättningsgaranti 0.0 %
20 % Räntor (mix) AMF Räntefond Mix 0.1 %

Du kan läsa sammanfattning till motiveringen av fonderna i artikeln ”Ombalansering 2021” och den långa diskussionen i forumet. Det är även den här portföljen som jag kör via Nordnets tjänst Shareville (annonslänk), där du kan följa min portfölj gratis. Du kan se utvecklingen men även transaktionshistoriken och alla aktuella innehav.

Observera dock att Nordnet jämför felaktigt vår portfölj med 50 % aktier med ett index OMXS30 som består av 100 % aktier. Så jämförelsen ovan är inte helt relevant. Däremot ser du exakt hur portföljen har presterat över tid.

Överkurs: avancerad analys av portföljen

För den intresserade läsaren följer nedan en ganska avancerad analys av portföljen. Den bygger på approximationer då många av fonderna inte har tillräckligt lång historik för att simuleras. Men det gör ingenting eftersom man kan simulera andra fonder som följer samma index. Den här analysen är från 2018 så om man gör om den idag (2021) så kan den skilja lite. Ta den därför med samma nypa salt som man gör alla simuleringar. 👍

Återigen för att vara supertydlig – historisk avkastning är inte en garanti för framtida. Med det sagt så kan man ändå göra några rimliga statistiska beräkningar för att få en känsla för hur portföljen kommer att bete sig. Ett sätt hur man kan räkna på det är att göra en så kallad Monte Carlo-simulation. Det man gör då är att man simulerar 10 000 utfall och tittar på hur resultatet fördelar sig. I det här fallet har jag valt att räkna på 10 000 st 10 års perioder.

Portföljen som jag har valt att räkna på med tillhörande fonder och räntor ser ut som följer.

Tabell 5. Nybörjarportfölj som används för att göra simuleringen
  Tillgångsslag Andelsklass Fondnamn Andel
1. Aktier Nordamerika Vanguard Total Stock Market Index Fund (VTSMX) 35 %
2. Aktier Världen exkl. nordamerika Vanguard Total International Stock Index Fund (VGTSX) 10 %
3. Aktier Sverige Affärsvärldens generalindex (AFGX) 5 %
 
4. Räntor Korta svenska 3 månader statsskuldväxlar 20 %
5. Räntor Långa svenska 10 åriga obligationer 20 %
 
6. Guld Guld SPDR Gold Shares (GLD) 10 %

Det är som sagt inte en perfekt kopia av nybörjarportföljen men nära nog. Jag har även gjort följande antaganden i beräkningen:

  • Tidsperiod: 10 år
  • Startkapital: 100 000 kr
  • Inflation: 2 procent
  • Månadssparande: 1 000 kr per månad
  • Ombalansering i slutet av varje år
  • Ingen hänsyn till avgifter eller skatt

Det är de antaganden som bäst motsvarar en läsare här på bloggen skulle jag gissa och de är enkla att relatera till. Skatten fick jag tyvärr inte rätt på i beräkningarna så den fick lämnas därhän. OBS! Den här portföljen kan användas som en rimlig uppskattning även av fondrobotarnas 60/40-portföljer. Längre ned gör jag nämligen en jämförelse av mina beräkningar med Lysas.

Förväntat slutvärde efter 10 år

Nedanstående graf visar slutsummans utveckling för 8 000 av 10 000 st tioårsperioder i form av olika percentiler. Det vill säga att vi visar 80 procent av alla utfall genom att vi plockar bort de 10 bästa och 10 sämsta procenten med utfall.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Grafen visar ett intervall där de yttersta strecken i mörkblått symboliserar den 10 och 90 percentilen. De två ljusblå strecken visar den 25 och 75 percentilen. Slutligen visar den streckade linjen den 50 percentilen. Percentilerna kan tolkas som att 25 percentilen innehåller de 25 procent sämsta utfallen (25 procent är mindre än 25 percentilen och 75 procent är bättre). Den 50 percentilen är värdet i mitten av alla utfall – runt den 50 percentilen finns det lika många bra som dåliga utfall.

Medianavkastningen i den 50 percentilen för dessa 10-års perioder var 6,3 procent. Det innebär att 100 000 kr i startkapital med 1 000 kr i månadssparande har vuxit över 10 år till i genomsnitt 366 000 kr. Min egen reflektion till det resultatet är att det är lite högt och inte något man kan räkna med även i fortsättningen. Men det går i linje med andras resultat för 60/40-portföljen så det är inte orealistiskt.

Utfall från Monte Carlo-simulationen

Nedanstående tabell visar det övergripande resultatet från simulationen. Första raden visar avkastningen i de olika percentilerna och sedan följer slutvärdet för 10 års perioderna. De sista två raderna visar ett riskmått i form av den maximala förlusten som portföljen kommer att råka ut för med 95 % sannolikhet.

Tabell 6. Utfall av Monte Carlo-simulationen
  10 percentilen 25 percentilen 50 percentilen 75 percentilen 90 percentilen
Avkastning 1,4 % 3,7 % 6,3 % 8,7 % 10,6 %
Slutvärde (ej inflation) 256 000 kr 303 000 kr 366 000 kr 435 000 kr 504 000 kr
Slutvärde (2 % inflation) 209 000 kr 250 000 kr 300 000 kr 358 000 kr 415 000 kr
Max. förlust (med månadsspar) -21.9 % -19.2 % -14.0 % -10.4 % -9.3 %
Max. förlust (utan månadsspar) -32.3 % -25.1 % -17.6 % -14.9 % -11.9 %

Jag tycker att medianvärdena i den 50 percentilen är de mest intressanta att titta på. Framförallt att medianavkastningen för alla perioderna ligger på 6.3 % till en förväntad maxförlust på -14.0 procent vid ett månadssparande och -17.6 procent utan ett månadssparande (i 95 % av alla fall). Tittar vi specifikt på avkastningen över tid så ser avkastningen ut som följer:

Tabell 7. Förväntad årlig avkastning
  1 år 5 år 10 år
10 percentilen -9,7 % -0,6 % 1,4 %
25 percentilen -0,8 % 2,9 % 3,7 %
50 percentilen 10,3 % 6,5 % 6,3 %
75 percentilen 13,2 % 9,8 % 8,7 %
90 percentilen 19,9 % 14,2 % 10,6 %

En av insikterna man kan dra från ovanstående tabell är att resultatet ”jämnar ut” sig ju fler år vi låter pengarna jobba. Det kan man se t.ex. genom att spannet mellan den 10 percentilen och 90 percentilen minskar för varje år tidsperiod. Ett enskilt år är det nästan 30 procent för att minska till mindre än 10 procent över en tioårsperiod.

Ett annat sätt att titta på det är att räkna sannolikheterna för att vi ska få en viss specifik avkastning över en viss period.

Tabell 8. Sannolikheten för en årlig specifik avkastning
  1 år 5 år 10 år
Större eller lika med 0.0 % 72 % 88 % 95 %
Större eller lika med 2.5 % 68 % 78 % 84 %
Större eller lika med 5.0 % 65 % 61 % 63 %
Större eller lika med 7.5 % 62 % 42 % 37 %
Större eller lika med 10.0 % 55 % 23 % 14 %
Större eller lika med 12.50 % 31 % 10 % 3 %

Ovanstående är en av de tabeller som jag tycker är mest intressant. Återigen kan man tydligt se hur avkastningen stabiliserar sig kring ungefär 5 procent (sannolikheterna under 5 procent ökar och sannolikheterna över 5 procent minskar). Simulationen visar också att sannolikheten för att man kommer sluta på plus med nybörjarportföljen över en 10 års period är över 95 %. Det vill säga, på frågansom de flesta av oss är oroliga för – ”Kommer jag få tillbaka mina pengar?” – kan man svara ett betryggande ja. Även om man skulle hamna på de sista 5 procenten då man går back så kan man i värsta fall vänta ett par år till och då kryper sannolikheten ännu högre upp.

Fördelning av de simulerade portföljernas slutvärde

Nedanstående histogram visar slutbeloppet för 9 500 av de 10 000 investerade 10 års perioderna. Det vill säga vad slutade portföljerna på för ett värde efter var och en av de simulerade 10 års perioderna. På y-axeln ser du antalet portföljer som hamnade i ett visst intervall på x-axeln. T.ex. kan du dra slutsatsen att ca 60 (av 9 500) portföljer slutade i det första lägsta intervallet på 210 000 – 232 500 kr.

Histogram över slutvärde (95 % utfall)
Histogram över slutvärde (95 % utfall)

Här ser vi ganska tydligt att majoriteten av alla utfall (nästan 300 per stapel) hamnade i intervallet 300 000 – 412 500 kr. Det är således störst sannolikhet att landa där med en Nybörjarportfölj på 100 000 kr i startbelopp och 1 000 kr i månadssparande över en 10 års period. Sedan ser vi tydligt och också den långa ”svansen” med de extrema utfallen åt höger. På samma sätt tycker jag att det är schysst att i de flesta fall kommer jag att få ut mer än vad jag har satt in (dvs inte gå back), men det stöds ju av sannolikheterna i den förra tabellen (95 % sannolikhet för att gå plus).

Fördelning av de simulerade portföljernas maxförluster

Nedanstående histogram visar maxförlusten under de olika 10 års perioderna. Histogrammet tolkas precis som det ovan. Du kan se frekvensen, det vill säga antalet utfall, på y-axeln och de olika max-förlust-intervallen på x-axeln. Vi börjar med grafen som innehåller det månatliga sparandet på 1 000 kr.

Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) med månadssparande.
Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) med månadssparande.

Här ser vi tydligt att majoriteten av alla utfall, gott och väl mer än hälften hamnar i intervallet 0 till – 15.1 procent. Det betyder att en enskild 10 års period kommer maxförlusten i de flesta fall hamna under -15 procent. En annan intressant observation är att 95 % av alla maxförluster över en 10 års period hamnar innanför -30 procent. Det kan låta mycket, men det är betydligt mindre än för en 100 procent aktieportfölj där man gott och väl kan se mer än dubbelt så stora maxförluster (ca -70 % och uppåt).

Jämför vi samma graf utan månadssparande så ser det ut som följer:

Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) utan månadssparande.
Histogram över maxförlusten (95 % av alla utfall) utan månadssparande.

Det man kan se i grafen ovan är en tydlig förskjutning av maxförlusten åt vänster. Det vill säga att vi ser ökande maxförluster. Slutsatsen att dra är att månadssparandet ser till att göra portföljen bättre och minskar de maximala förlusterna väsentligt. Naturligtvis hänger det här också ihop med hur stor månadssparandet är i förhållande till kapitalet. 1 000 kr i månaden på en portfölj på 100 000 kr motsvarar 1 procent. Samma månadssparande på 1 000 kr på en portfölj på 10 000 000 kr, hade självklart haft en mindre effekt. Man kan dock fortfarande se att de flesta utfall hamnar runt -30 procent i maximal förlust.

Jämförelse med värden från LYSA

När jag uppdaterade den här artikeln i början av 2019 fick jag en idé att be fondroboten LYSA om deras siffror för att kunna jämföra dem med mina. Frågan som jag ville ha svar på är hur lika är portföljerna. Det vill säga ”förlorar” jag något på att välja dem eller är portföljerna så lika att det mer eller mindre inte spelar någon roll om jag väljer dem eller ej?

Så först och främst tack till Oscar och Patrik på LYSA för hjälp med beräkningar och rådata. När jag körde simuleringarna på deras data i förhållande till min jämförelsedata så blev utfallen som följer:

Tabell 9. Jämförelse av min simulering med en simulering med Lysas siffror
  Lysa simulering Min simulering
Avkastning (50 percentilen) 5.9 % 6.2 %
Slutvärde 355 000 kr 366 000 kr
Max förlust med månadsspar -14,8 % -13,9 %
Max förlust utan månadsspar -20,4 % -17,7 %

Först och främst vill jag säga att simuleringarna är mina egna, så att ovan inte ses som några ”officiella” siffror från Lysa. Utan antaganden och beräkningar är mina egna. Med det sagt, så skulle jag säga att siffrorna är EXTREMT lika. Att mina siffror är några tiondelars procent bättre är i princip inte relevant. Syftet med ovan är alltså INTE att jämföra vem som är bäst, utan snarare om de ligger i samma härad. Något som de väldigt uppenbart gör. Något som jag tycker är superbra.

Lysa har även varit snälla nog att tillhandahålla historisk data där man kan se hur en Nybörjarportfölj, det vill säga en 60/40-fördelning skulle betett sig hos dem de senaste 20 åren (Lysa har inte 20 års historik, så en del är baktest och en del är faktisk data). Denna kan ses i grafen nedan:

Historisk utveckling för en Nybörjarportfölj (60/40) hos Lysa
Historisk utveckling för en Nybörjarportfölj (60/40) hos Lysa

Ovan säger inte så mycket, utan det som jag tycker är mer intressant är de beräkningar man kan göra utifrån ovanstående kring:

Tabell 10. Analys av ovanstående historiska data
Medelavkastning per år 6.05 %
Medelavkastning per månad 0.50 %
Total avkastning 20 år 214 %
Maxförlust -27.0 %
Standardavvikelse (månad) 2.39 %
Standardavvikelse (år) 8,28 %
Sharpe-kvot 0.61
Value-at-risk (månad, 95 %) -3,5 %
Value-at-risk (månad, 99 %) -5,1 %
Genomsnittet av value-at-risk utanför 99 % (CVaR99%) -5,9 %

Även här landar vi på en historisk medelavkastning per år på ca 6 % (en siffra som tenderar att återkomma). Maxförlusten ligger på -27 % vilket också går i linje med bådas simulationer på -30 % (då inget månadsspar är inräknat i ovan). Sharpe-kvoten ligger lite över förväntning på 0.6. Enligt min avsnitt #61 om Sharpe-kvot så borde den ligga på ca 0.4.

Hur mycket riskerar du av din portfölj på månadsbasis? (Value-at-risk)

De sista tre raderna är intressanta då de behandlar risken. Man använder beräkningsmodellen för ”value-at-risk” som betyder att hur mycket av min portfölj riskerar jag i genomsnitt. Tolkningen av den första value-at-risk-raden är att en enskild månad kommer en förlust i genomsnitt att vara -3,5 procent i 95 % av fallen. Utökar vi spannet att inkludera 99 % av alla fall så ökar genomsnittet av en förlust till -5,1 procent. Den sista raden visar vad genomsnittsförlusten är av alla fall utanför 99 % spannet.

Det vill säga att vi tittar på den där sista procenten med extremfallen och tar genomsnittet på den. Vi buntar ihop alla extremfall, som bara händer 1 gång på 100, och tar genomsnittet på dem. Då får vi att en ”genomsnittlig extremförlustmånad” hamnar på -5,9 %. Det är bra eftersom det ligger nära -5,1 %. Man vill nämligen inte ha en situation där det i 99 % av fallen är -5,1 % men extremfallen är -100 %.

Så man kan säga att i 95 % av fallen så riskerar du i en Nybörjarportfölj -3,5 % per månad av ditt investerade kapital. Sedan får man själv bedöma om det är rimligt eller inte. Tycker man att det är för mycket, då ökar man andelen räntor till mer än 40 procent men då minskar också den förväntade avkastninge. Tycker man att det är för lite, då minskar man andelen räntor. Gas och broms, precis så som vi pratade om tidigare.

Maximal förlust på en Nybörjarportfölj hos Lysa 1998-2018

Lysa tillhandahöll även följande förlustgraf för utvecklingen av en nybörjarportfölj hos dem. Det är en graf där man har plockat bort alla uppgångar och endast har ritat in nedgångarna.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Jag tycker den här intressant av två anledningar. För det första så visar den tydligt hela IT-bubblan (2000-2003) och finanskrisen (2007-2008) och hur portföljen betedde sig då. Här ser vi hur maxförlusten inte hamnar under 30 procent.

Slutord och kommentar

Jag hoppas att du med ovanstående artikel har fått mer kunskap och insikt hur en klassiskt fördelad 60/40-portfölj eller Nybörjarportfölj fungerar och vad som är rimligt att förvänta sig. Mitt eget guldkorn från artikeln och researchen är hur lika en egen Nybörjarportfölj och en motsvarande portfölj hos en fondrobot, i mitt fall Lysa, beter sig. Egentligen är det ju inget konstigt eftersom majoriteten av avkastningen ges av tillgångsslaget och andelsklassen. Där går vi både i linje med samma fördelning

Eftersom vi båda har samma andel aktier (60 %) och räntor (40 %) så bör ju 80 % av resultatet vara lika. Eftersom vi dessutom har till stor del samma andelsklasser (Globalt, Sverige och svenska räntor) så kommer även det resultatet vara lika. Det enda som vi skiljer på är guldet där vi har olika åsikt. Jag anser att guld gör portföljen bättre och Lysa tycker tvärtom.

Precis som vanligt så är fördelen att man inte behöver välja. Det är inget som hindrar en att ha en portfölj hos Lysa och sedan köpa till guld separat – eller ens behöva välja mellan en fondrobot och sitt eget sparande. Man kan ha både och – något som jag och Caroline gör i dagsläget. Men till alla mina kompisar som inte har något intresse i sparande rekommenderar jag i dagsläget en fondrobot. Utan tvekan.

Sedan behöver man nödvändigtvis inte välja Lysa, det finns fler att välja på, men det är den som jag och Caroline har fastnat mest för. Du får gärna använda vår sponsrade länk till Lysa (annonslänk) om du vill testa dem – det är så vi finansierar de dagar researchen och produktionen av en sådan här artikel tar.

Invändningar och kritik mot Nybörjarportföljen

Även om jag påstår att Nybörjarportföljen är bra och alla borde ha en – inte minst i ”mellanrisk-hinken” i sitt sparande – så finns det invändningar. En av de viktigaste som är svår att argumentera mot kom i avsnitt #87 där argumentet är att yngre människor (innan 50 år) bör ha en högre risk i sitt sparande givet att de inte är belånade med en bostad. Man förlorar för mycket genom att inte ha en hög risk i början av livet där man har ett stort humankapital.

Den andra invändningen är att min variant på Nybörjarportföljen har en för stor avvikelse mot det globala världsindexet. Som en läsare kommenterade till mig ”varför klydda till det? ha bara en globalfond och eventuellt en liten tilt mot Sverige.” Även den kritiken är det svårt att argumentera mot med annat än en tro. Det kan således vara värt att veta.

Slutligen, googlar man ”60-40-portfolio” så kommer du få många negativa artiklar. De bygger alla på antagandet att portföljen i framtiden inte alls kommer att prestera som den har gjort historiskt. Historiskt har den nämligen gått väldigt bra, till och med avkastningen över 8 procent. Men jag tror att jag tar höjd för det ovan genom att snarare kanske räkna 5 procent i förväntad avkastning. Kanske till och med så lågt som 4 % om man tar hänsyn till dagens höga aktievärderingar.

Kanske är det som så att även vi kommer att behöva skruva upp aktiedelen till kanske 70 procent så att vi får en 70/30-portfölj för att behålla den förväntade avkastningen. Det är t.ex. något som den norska oljefonden håller på med. De har ju hittills haft en fördelning på 62.5 procent aktier, 30 procent räntor och 7.5 procent övriga investeringar. Men jag tänker att det får tiden utvisa. Hittills är det enligt mig det bästa alternativet för en balanserad och lagom portfölj. Jag tror inte på att det är annorlunda nu, i alla fall inte om vi tittar 10 år eller längre framåt i tiden.

För dig som vill komma igång med ditt sparande, lära dig mer men framförallt få ett lugn, en trygghet, säkerhet och ett självförtroende i ditt sparande. Då rekommenderar jag RikaTillsammans-workshopen. Det är en heldagsutbildning där vi går genom ”Best-of-RikaTillsammans” inklusive den här artikeln. Läs mer och boka dina plats:

Slutligen vill jag säga tack för att du har läst hela den här (långa) artikeln och jag hoppas att du även i framtiden vill hänga med oss på RikaTillsammans. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet nedan.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

136 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Du skriver:

    Jag gör det av två anledningar; den första eftersom man bör ha en viss exponering mot det land man bor i och den valuta man handlar i. Således är det rimligt med en andel svenska aktier.

    Varför bör man ha ”en viss exponering mot det land man bor i och den valuta man handlar i”? Du tycks inte förklara detta. Varför bör tex en finne ha mer exponering mot den finska marknaden än en svensk och en amerikan mer mot den amerikanska än en norrman?

    Om målet för samtliga är att maximera sin avkastning så verkar detta vara en märkligt rekommendation – speciellt när det inte ges nån tillfredsställande förklaring till den.

    Gravatar för användaren
    haj
  2. Kommer det nya fonder snart för denna portfölj?

    Gravatar för användaren
    Malin
  3. om man sparar på lysa och är lite feg av sig, säg att man kan spara 5000kr i månaden i 90/10 portfölj men att spara mer per månad i ”högrisk” känns fel i magen, men om jag väljer 60/40 så känns de som att 7000kr i månaden går bra, eller kanske ännu mer. Har långt tänk men vill inte förlora för mycket när det väl går ned. Är det bättre att spara 7000kr i 60/40 Eller 5000kr i 90/10 och resten i 60/40 Eller spelar det ingen roll? Konstig fråga kanske men om någon förstår så får ni gärna hjälpa mig ?

    Gravatar för användaren
    Rasmus
  4. Hej, dax för ombalansering och jag undrar hur det fördelningen ser ut med den förenklade varianten dvs. 3 fonder.
    60% aktier
    35% räntor
    5% guld

    Sparar varken på nordnet eller Avanza utan på min bank och kan inte hitta något av de nya guld alternativen längre. Kan endast hitta pacific precious. Finns det något annat alternativ?

    Gravatar för användaren
    Marcus
      1. Har försökt kommentera inlägget två gånger men ser inte att min kommentar kommer upp.. Jag har länsförsäkringar bank :)

        0
        Gravatar för användaren
        Marcus
      2. Vad Tror du? Vilken guld fond kan funka? Bör jag sätta extra i räntefonder om det inte finns något bra guld alternativ?

        0
        Gravatar för användaren
        Marcus
  5. Jag ska börja plugga till våren och har tänkt investera hela studielånet på lysa, bör jag använda fördelningen 60% aktier och 40% räntor eller vore det smartare att ta en större risk?
    Mvh Axel!

    Gravatar för användaren
    Axel Göransson
  6. Tack för intressant inlägg!

    Jag undrar hur du gjort Monte Carlo simuleringen. Använde du medelvärde och standardavvikelse från historisk data med vilka du paremeteriserade en normalfördelning som du sedan drog slumptal från för respektive tillgång? Modellerade du kovariansen (exempelvis med hjälp av en Cholesky decomposition) mellan tillgångslagen i MC analysen?

    Anledningen till att jag frågar är att jag tänkte simulera liknande portföljer och blev nyfiken på hur du gjort.

    Gravatar för användaren
    Johannes
  7. Artikeln är uppdaterad i februari 2019 och gäller hela 2019 står det i början. Hur kan man vara säker på att artikelns råd för fördelning av poster i nybörjarportfölj gäller oförändrat även nu i oktober 2019?

    Gravatar för användaren
    Kjell
  8. Dina artiklar har fått mig att inse att det jag trott är ett bra sparande i själva verket gått back. Man tror att man man tjänat på sparräntan men sen räknar på inflationen och inser att man förlorar pengar även fast man får ränta.

    Gravatar för användaren
    R
  9. Hej

    Någon kommentar om Pacific Precious höjning av förvaltningsavgiften till 1%?

    Är det fortfarande ett alternativ?

    Gravatar för användaren
    Johan
  10. Hej Jan! Tack för ditt engagemang och din rådgivning kring privatekonomi. Det uppskattas till tusen!

    Jag har sedan årsskiftet kunnat spara i snitt 4000-6000 kr i månaden. I dagsläget har portföljen ett innehav på ca 25 000 kr.

    För månadssparande >2000 kr rekommenderar du avancerade varianten men då bör totala värdet vara mer än 100 000 kr i portföljen.

    Min fråga blir därför…. Ska jag använda mig av rekommenderad (10 st fonder) eller avancerad (20 st fonder) när jag har möjlighet att avsätta 4000-6000 kr i månaden till fondsparandet? Hur tycker du jag ska tänka?

    Tack på förhand, Victor

    Gravatar för användaren
    Victor
  11. Vart lägger man indexfonder enligt den här 60/40 nybörjare portfölj, Om man vill säga har 10 st olika fonder, vilken andelklass ligger indexfonder i ?

    Gravatar för användaren
    Joakim Landberg
    1. Hej Joakim!

      Indexfonderna är aktiefonder och bör då ligga i aktiefonddelen :)

      Gravatar för användaren
      Robin Wikström
  12. Hej!

    Kör på den avancerade modellen med 18 st fonder
    Behöver lite råd då jag fastnade på XACT Obligation då den var lite krångligare att köpa.
    Kan man ersätta XACT Obligation med någonting annat?

    Eller kanske öka andelen några av de andra och köra 5% på vardera småbolag och mikrobolag eller rent utav kanske köra 10% Pacific Precious?

    Tacksamr för snabbt svar!

    Hälsningar
    Andreas

    Gravatar för användaren
    Andreas Bjälevik
    1. Tyckte också den stack ut. Sedan får man betala courtage på börshandlade fonder, så det resulterade i att kontot blev övertrasserat med 39 SEK i mitt fall.

      Gravatar för användaren
      Thomas
  13. Hejsan, tänkte bara dela med mig av min strategi. Ni har säkert redan tagit upp det men när jag skulle placera en större summa pengar och inte ville månadsspara så valde jag helt enkelt en 40-60 portfölj.

    Genom att bara starta med 40 % aktier så minskar risken för en dramatisk sättning. Sedan lät jag portföljen växa ifatt utan att ombalancera. Nu har det gått en tid och den börjar närma sig 60-40. Där ska jag sedan försöka att hålla den. Kan vara bra om man inte vill månadsspara.

    Gravatar för användaren
    Johannes
  14. Blev verkligen förvånad över av att din och Lysas portföljer är så lika. Slutsatsen måste väl vara att det knappast kan gå att försöka optimera portföljer ytterligare.

    Kul att du tog upp den här 70/30 portföljen, den är intressant men innebär också högre risk med tanke på att räntorna har blivit sämre. Hoppas att guld ger bra kompensation. Också i 60/40 portföljen.

    Skulle du kunna göra en Monte Carlo-simulation av hur stor är påverkan av 5% guld i portföljen, eller är syftet med guld att endast ge mindre volatilitet?

    Jag har en liten invändning: I den rekommenderade varianten av nybörjarportföljen är andelen svenska aktiefonder hela 25% av tillgångslaget. 25% home bias tycker jag är ganska mycket.

    Annars har jag svårt att hitta något jag inte kan hålla med. Man kan inte bestrida fakta.

    Gravatar för användaren
    Tale
  15. Hej Jan!
    Stort tack för allt arbete du lägger ner. En undran: Spiltan Räntefond Sverige innehåller företagsobligationer. Det innebär väl förlustrisker vid en ev.depression/härdsmälta i Sverige. Ska man inte ha statsobligationer i stället, även om de ger lägre ränta?

    Gravatar för användaren
    Stellan
  16. Borde inte portföljen jämföras med SIX30RI snarare än OMXS30? Det gör ingen större skillnad men det bör väl vara en mer rättvis jämförelse?

    Gravatar för användaren
    Jan-Olov Andersson
  17. Hej. Har precis lyssnat på dagens avsnitt. Jätteintressant – är mitt i min ombalansering (det har ju tagit några dagar med olika avslut…och jag har aldrig gjort dte förut så valde att sälja av allt och starta på ny kula.)
    och nu ska jag starta upp en portfölj med 60/40 och en med 90/10.
    Har 200 tusen totalt. Tänkte lägga 100 000 kr i varje men bara månadsspara i 90/10.
    Men nu efter att ha lyssnat på avsnittet så lät ju det inte lika bra att ”bara” sätta in ett belopp” som får tuffa på…
    Skulle gärna vilja ha råd?
    Har redan en buffert på 40 000 kr (första hinken) och tänkte därför att 100 000 kr räckte att ha i den andra hinken för att fokusera på sparandet i den tredje passiva hinken. Min plan är 1000 kr per månad där.
    Låter detta bra?

    Ytterligare en fråga. När jag efter låt oss säga 6 år har fått ca 6% avkastning. Ska jag då ta ut den vinsten? och sätta ngn annanstans (även om jag inte behöver den?)… eftersom tidshorisonten är så… eller ska det tuffa på avsett?

    Tack på förhand.

    /Malin

    Gravatar för användaren
    Malin
      1. Tack för svaret Jan:)…
        Det jag hörde i avsnittet var att de som INTE månadssparar förlorar ev mer än de som månadssparar (du visade dippar i ngt slags diagram).
        Därav min tveksamhet…
        Och eftersom jag inte kommer att månadsspara i min mellanriskhink (eftersom jag räknat ut att min summa på 100 000 kr känns ok i dagsläget, eller?) utan ”bara” sätta in ett belopp för att lägga mitt månadssparande i passiva undrade jag om det är ok?
        Eller borde jag ha ett litet månadssparande även i mellanrisken för att vara med i alla toppar o dalar ett tag till?

        Är verkligen sååå glad över all kunskap jag fått från er podd och hemsida för att ge mig en överblick över min ekonomi. Det här med 4 hinkar är jul helt grymt!
        Jag är 42 och lever varannanvecka-liv med två fina tonårstjejer. Bor i bostadsrätt och har fat jobb sedan länge. Så känner mig trygg på många plan. Att dessutom nu få verktyg för att trygga framtiden för oss alla tre är guld värt. Att sova gott om natten och den trygga känslan med mellanriskhinken är väldigt bra. Kan jag ha räknat för lågt kanske? Får klura vidare och läsa på igen om hinkarna.

        Ang tidshorisont (och min fråga ovan) så har jag inget specifikt mål i dagsläget, men i ngt avsnitt så pratar ni om att ”leva på avkastningen” eller typ ”använda avkastningen” därför undrade jag när och hur en ska veta när jag ska plocka ut… OM jag nu vill och behöver.

        Tack återigen.

        /Malin

        0
        Gravatar för användaren
        Malin
    1. I majoriteten av fallen är det bättre att sätta in alla pengar på en gång jämfört med att pytsa ut. Det finns ett blogginlägg om just detta här på rikatillsammans. När du sedan lagt in dina besparingar så är det bra att månadsspara varje månad istället för att sitta och hålla på pengarna i hopp om att tajma marknaden och köpa för en större summa stötvis. Efter 6 år har du förhoppningsvis fått bättre avkastning än 6% och såvida du inte ska ha pengarna då så finns det väl ingen anledning att ta ut vinsten. Man tuffar på tills man börjar närma sig den tid då man siktar på att ta av pengarna. Då börjar man stegvis höja andelen räntefonder och sänka andelen aktiefonder.

      Gravatar för användaren
      Joppa
      1. Tack för svar! Jag har satt in allt på en gång … men det är ju bara i den passsiva jag ska månadsspara …
        borde jag ändå månadsspara i mellanrisken oxå? Även fast jag tycker att beloppet på 100 000 räcker.
        /tack på förhand

        Malin

        1
        Gravatar för användaren
        Malin
  18. Hej!

    Jag hittar inte PLUS Småbolag Sverige och Pacific Precious i Nordnets utbud. Är det samma fonder som PLUS Småbolag Sverige Index och Pacific Precious A?

    Gravatar för användaren
    C
  19. Hej,

    Stort tack för en bra sida! Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och kunskap!

    En fråga: Jag hittar inte fonden Lång räntefond Öhman Realobligationsfond hos Nordnet
    Har den ett annat namn? Tack på förhand!

    Gravatar för användaren
    Birgitta
    1. Hej Birgitta!

      Öhman Realräntefond A.
      Den slogs ihop med en annan Öhman fond har jag för mig, så detta är den som är tillgänglig nu!

      Gravatar för användaren
      Robin Wikström
  20. Hej,
    Jag har Nordnet och bor i Finland så bla din högt rekommenderade Länsförsäkringar Global kan jag inte köpa härifrån. Har du också skrivit någonstans om en rekommenderad portfölj om man inte bor i Finland :) Skulle vara högt uppskattad.

    Gravatar för användaren
    Micaela
    1. Leta en fond i ditt land som samma avgift (eller lägre) och följer samma index.

      Gravatar för användaren
      Joppa
  21. Hej,

    Jag förstår inte varför vi har med korta räntor för? Hittar inget i artikeln angående det, och nu när jag sitter och tittar på de olika i Avanza så har samtliga gått negativt över 3 år, Så varför har vi med dem?

    //Christoffer

    Gravatar för användaren
    Christoffer
  22. ”Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära” verkar inte finnas alls när man söker på Nordnet? Endast deras aktiva fond med samma namn ”…aktiv A”.

    Gravatar för användaren
    lena
  23. Hej!
    Är fonderna som rekommenderas för tex 7-fondportföljen forfarande aktuella eller finns det bättre alternativ idag?

    Med vänlig hälsning, Martin

    Gravatar för användaren
    Martin
  24. Hej!
    Jag började använda 4 hinkar strategi och började investera i nybörjar portföljen i mellan risk hink. Jag är 27 år, betyder det att jag ska fördela portföljen med runt 73/28 mellan aktier och räntor eller ska jag ha 60/40 fördelningen?

    Tack för ett fantastiskt jobb ni gör!

    Gravatar för användaren
    John
  25. Hej
    Vill börja med att tacka för en bra och inspirerande blogg/podd!

    Jag och min sambo har satt upp ett mål på att ha en portfölj på 1 miljon om 5 år från idag, Vi har ett startkapital på 265 000 kr och räknar med att spara/investera 10 000 kr/månad, med en avkastning på 4,5 %/år.

    Vi tänker att det är viktigt att nå målet och delmålen påvägen viktigare än att nå en avkastning på 10%/år.

    Vi tänker en portfölj liknande denna, men är nog inne på att byta ut 10% av räntefonderna till fysiskt guld.

    Tycker du att det låter rimligt? Hur hade du lagt upp portföljen?

    mvh,
    Daniel

    Gravatar för användaren
    Daniel

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök