Ombalansera dina fonder och få bättre avkastning

Ombalansering hjälper dig att göra ditt sparande i fonder bättre. Ombalansering är som en årlig bilservice för ditt sparande. Genom att ombalansera håller du risken konstant bland dina fonder och ökar med stor sannolikhet din riskjusterade avkastning över tid.

Om du följer någon av mina portföljer så vet du att jag är en varm förespråkare för att man ska sprida sina pengar i olika typer av tillgångar som t.ex. indexfonder, ränte- och obligationsfonder, guld och kontanter. I den enklaste nybörjarportföljen är fördelningen enkel i form av 60 procent aktiefonder och 40 procent ränte- och obligationsfonder.

Du kan läsa mer om mina portföljer och den specifika portföljen:

• Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
• Mina fondportföljer 2018 | Spara pengar långsiktigt i indexfonder - Tips på hur du kan bygga en passiv fondportfölj för att få en god avkastning på ett enligt forskning bevisat sätt

Problemet som uppstår när det har gått några månader är att värdet på fonderna i portföljen ändrats. Några har gått upp, några har gått ner och så vidare. Sammantaget kommer däremot inte fördelningen inte längre vara 60 / 40 utan kanske 75 / 25. Ombalansering som ibland också kallas för rebalansering (eng: rebalancing) är processen att återgå till sin ursprungliga 60 / 40-fördelning. Genom att ombalansera dina fonder skyddar du dig mot vissa typer av inbyggda risker i din portfölj.

Man rebalanserar sin portfölj genom att sälja de tillgångar som har utvecklats bäst och köpa de tillgångar som haft sämre utveckling för att återgå till de på förhand bestämda kriterierna för portföljen.

”Att flytta pengar från de fonder som gått bäst – rebalansering – är ibland nödvändigt för att hindra ett omedvetet ökat risktagande. Och det ger chans att köpa billigt, samt att välja bättre förvaltare.” Jonas Lindmark, Morningstar.se

Det andra som en ombalansering hjälper dig med omedvetet är att ”köpa billigt och sälja dyrt”. Du säljer nämligen av det som har ökat i värde och köper mer av det som är billigt just nu. Det ger dig automatiskt en uppsida över lång tid eftersom vi pratar om att ombalansera ungefär en gång per år. Ombalanseringen hjälper dig att hålla dig till din investeringsstrategi mer eller mindre oavsett vad marknaden gör.

Varför ska man ombalansera?

Ett väldigt vanligt misstag som många sparare gör är att tro att om en fond har gått bra förra året så kommer den göra samma sak även i år. Tyvärr finns det väldigt lite forskning som stödjer den tesen. Snarare visar i princip all forskning att utvecklingen på börsen på kort sikt mer eller mindre är slumpmässig. I de flesta fall går det dessutom inte ens att utesluta att de som presterade bra förra året hade tur. Inget man direkt vill prata om i fondbranschen. Jag har skrivit mycket om det på bloggen:

• Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare... - Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...

Jag brukar få mycket kritik för min rekommendation av räntefonder då de agerar sänke på avkastningen (eller krockkudde som jag väljer att se det). Fler än en investerare har behållt årets vinnarfond och sålt sin räntefond som legat mer eller mindre stilla. Anledningen till att jag gillar ombalansering kan illustreras av följande exempel.

Låt oss nu säga att aktierna ökar med 10 % och räntefonden ökar med 1 %. Då får vi följande nya fördelning:

Det har varit ett bra år med en ökning om 6,4 % i portföljen. Dock räknar man snabbt ut att om man hade haft allt i aktieindexfonderna så skulle man haft 110 000 kr. Räntefonderna har här agerat ett sänke på 3,6 % eller 3 600 kr. Därför bestämmer vi oss för att inte ombalansera (men för jämförelsens skull gör vi en andra portfölj som ombalanseras).

Säg nu att aktierna tappar 10 % i värde och räntefonden ökar med 1 % igen. Då får vi följande situation:

Det vill säga att i portföljen med ombalanseringen så har vi ”skyddat” portföljen och får behålla mer pengar. Just nu är det kanske inte så stor skillnad i kronor, men det är principen i ovan som är det intressanta. Naturligtvis hade portföljen utan ombalansering ökat mer om aktiedelen skulle fortsatt upp. Men börsen tenderar att gå upp ungefär 58 % av åren och således ner i 42 % av tillfällena.

Rebalansering ger ett försprång

Ombalansering gör således att man skapar en viss begränsning i uppsidan men man behåller samtidigt sin ursprungliga risknivå. Jag påstår dessutom, likt Warren Buffet, att det är viktigare att inte förlora pengar än att maximera vinstkavkastningen. Inte minst på grund av som ovan en förlust på 10 % kräver mer än 10 % ökning för att komma tillbaka till ett nolläge.

Även om ombalansering kan innebär vissa kostnader i form av extra avgifter och det tar ett par timmar varje år så är det i de allra flesta fall värt att lägga ner både tiden och energin. Det primära syftet med ombalansering är att hålla risknivån konstant och frågan om man tjänar pengar på att ombalansera beror mycket på vilken tidsperiod man väljer att titta på. Man kan säga att:

• I perioder av upp och nedgångar så kan ombalansering bidra till en högre avkastning
• I perioder av stark uppgång minskar ombalanseringen avkastningen

Reza Rouzbehani visade 2009 i en artikel ”Rebalansering ger ett stort försprång” i Aktiespararna att om man t.ex. tog en portfölj med 50 % aktieindexfonder och 50 % räntefonder i perioden 1990 till 2009 och jämförde två portföljer där en ombalanserades och en inte. Resultatet visade att portföljen som inte balanserades gav en totalavkastning på 447 procent medan den som varit föremål för årlig rebalansering gav hela 597 procent. Den totala avkastningen skiljde alltså nästan 150 % på den här 20 års perioden. Han skriver vidare:

Det intressanta i sammanhanget är att även risken för den rebalanserade portföljen är lägre. Portföljen med rebalansering visar en volatilitet på 13 procent, medan den utan rebalansering har en volatilitet på 14,4 procent. Samma resultat kan fås från en portfölj som består av bara aktiefonder – exempelvis en portfölj som består av fonder som placerar i de utvecklade länderna gentemot tillväxtländer eller placeringar i stora bolag kontra småbolag.

 

Räkneexempel på enkel ombalansering

Låt oss utgå från exempel-fördelningen ovan som är 60 procent och 40 procent i ursprungsläget och ta följande siffror:

Nu går det ett år och aktierna ökar i värde med 10 % och räntefonderna ökar med 1 % i värde. Ny fördelning blir således:

Det ger en total värdeökning på 6,4 procent i portföljen. Den nya andelen räknas som 66 000 / 106 400 * 100 = 62,1 %. Risken i portföljen har alltså ökat i förhållande till den ursprungliga fördelningen då aktie-delen i portföljen nu är större (62,1 %) mot vad den var innan (60 %). En enkel ombalansering i det här fallet skulle vara att återgå till 60 / 40-förhållandet. Det kan göras antingen genom att:

• Sälja av aktieindexfonderna och köpa räntefonder
• Sätta in mer pengar i räntefonderna

Ombalansering genom försäljning av det som gått bäst

Om vi tar det första alternativet så kan vi räkna ut vilket belopp 60 % av 106 400 kr motsvarar.

• 60 % x 106 400 kr = 63 840 kr

Vilket betyder att vi skulle behöva sälja indexfonderna för 2 160 kr (=66 000 kr – 63 840 kr) och investera dessa i räntefonderna. Då skulle vi nämligen få en ny fördelning på:

Vilket är samma fördelning som vi hade innan.

Ombalansering genom att lägga till mer pengar

Det andra sättet att balansera om portföljen är genom att lägga till mer pengar. Säg att vi kan lägga in ytterligare 10 000 kr. Då skulle matematiken bli som följer istället:

• 60 % x (106 400 kr + 10 000 kr) = 69 840 kr
• 40 % x (106 400 kr + 10 000 kr) = 46 560 kr

Eftersom jag i dagsläget har

Blir förändringen

Det vill säga att jag ska köpa fler aktieindexfonder för 3 840 kr och fler räntefonder för 6 160 kr. Naturligtvis kan man hamna i en situation där tillskottet inte täcker hela förändringen och då får man göra en kombination av ovanstående två sätt.

Strategier för ombalanseringen

Det finns många olika sätt på hur man kan ombalansera sina fonder och när man ska göra det. Det man kan säga är att det ofta tar lite tid att ombalansera och det kan kosta transaktionsavgifter. I de fonderna jag brukar rekommendera så har man inte transaktionsavgifter så de spelar egentligen ingen större roll, men det tar ändå tid att göra. Undersökningar pekar också på att nyttan är begränsad i att göra det mer än en gång om året. Ibland är till och med det för ofta.

• Ombalansera baserat på kalendern – Det kanske enklaste sättet som jag är ganska förtjust i är att ombalansera baserat på kalendern. Jag gör inte så mycket i mina fondportföljer under året utan till midsommare och nyår brukar jag se över dem. Vid ett av dessa tillfällen passar jag på att ombalansera dem.
• Ombalansera tillföljd av en korridor – Ett annat sätt som jag använder mer för RikaTillsammans-portföljen är att välja ut en målvikt och sedan lägga till en ”korridor” kring vilken tillgångsslaget får röra sig. I RikaTillsammans-portföljen är målvikten 25 % per tillgångsslag och sedan får den röra sig +/10 % enheter runt det här målvärdet, det vill säga att en tillgång får variera mellan 15 % – 35 %. Först när en tillgång har stuckit utanför korridoren sker en ombalansering.

Det är viktigt att man tänker till lite när man sätter korridorerna eftersom t.ex. aktier har mycket högre svängningar (volatilitet) än t.ex. räntefonder. Eller så kan man sätta en korridor för hela portföljen.

När ska man rebalansera?

Fondbolaget Vanguard gjorde en undersökning på ämnet så kom de fram till att:

Our findings indicate that there is no optimal frequency or threshold when selecting a rebalancing strategy. This paper demonstrates that the risk-adjusted returns are not meaningfully different whether a portfolio is rebalanced monthly, quarterly, or annually; […] As a result, we conclude that for most broadly diversified stock and bond fund portfolios (assuming reasonable expectations regarding return patterns, average returns, and risk), annual or semiannual monitoring, with rebalancing at 5% thresholds, is likely to produce a reasonable balance between risk control and cost minimization for most investors. Annual rebalancing is likely to be preferred when taxes or substantial time/costs are involved. Vanguard, (2010), ”Best practices for portfolio rebalancing”

Det bästa för de allra flesta investerare enligt deras studie var att balansera om en gång per år och vid gränser om förändringar om ca 5 % i portföljen.

Slutsats och sammanfattning

Jag hoppas att du ser att ombalansering är ett väldigt bra verktyg för att framförallt minska risken, men det kan även öka avkastningen eftersom det hjälper dig att ”sälja dyrt och köpa billigt”. Bara det är egentligen skäl nog för att se över portföljen i alla fall en gång om året. Väljer du att prenumerera på mitt nyhetsbrev kommer du dessutom få påminnelsen eftersom jag balanserar om portföljerna på årsbasis och brukar mejla om det.

[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

• Ombalansering av nybörjarportföljen 2017 - Ny sida om nybörjarportföljen samt underlag för ombalanseringen för 2017
• Mina fondportföljer 2018 | Spara pengar långsiktigt i indexfonder - Tips på hur du kan bygga en passiv fondportfölj för att få en god avkastning på ett enligt forskning bevisat sätt

Externa artiklar:

• Aktiespararna, 2009, ”Rebalansering ger ett stort försprång”
• Vanguard, 2010, ”Best practices for portfolio rebalancing”