Ta en extra dag semester och förhandla om passiva utgifter
Spara pengar genom att förhandla om avtal som t.ex. bredband, räntor etc.
En klok sak att göra i sin ekonomi är att en gång om året se över sina passiva utgifter. Investerar du dessutom de pengarna som du tjänar så är det som att göra ett klapp-klapp-spel i sportsammanhang.
För två veckor sedan blev jag intervjuad av Charlie Söderberg och Mathias Andersson till deras podcast ”På riktigt”. I avsnittet som kommer att sändas om ett par veckor. Vi pratade självklart om det traditionella sättet att spara, dvs. att avsätta minst 10 procent av sin lön, spara den i globala indexfonder med låga avgifter och låta pengarna vara i fred i över tid. Det roliga var att Mathias vid ett tillfälle höll med, då det var så nära hans eget sparande att vi båda konstaterade som Forrest Gump – ”That’s all I have to say about that”.
Men, anledningen till den här artikeln var en annan fråga som Mathias ställde som handlade om vilka mina bästa tips var bortsett från pengamaskinstänket. Jag kom på mig själv att säga att ta en extra dag semester och förhandla om dina fasta utgifter. Balansekonomi, där jag jobbar, har vi faktiskt definierat utgifter som både aktiva och passiva. Precis som att inkomster kan vara aktiva och passiva kan faktiskt även utgifter vara det.
Aktiva och passiva inkomster och utgifter
- Aktiva inkomster är sådana inkomster du aktivt byter din tid och energi mot dem.
- Passiva inkomster är sådana inkomster där du gör jobbet en gång och sedan får betalt flera gånger mot en minimal arbetsinsats i förhållande till ersättningen.
Det mest klassiska exemplet på aktiv inokmst är ju den lönen som vi får för att utföra ett jobb i vår anställning. Vi byter helt enkelt 40 timmar (eller mer) mot en viss månadsersättning. Slutar vi jobba, så slutar ersättningen komma. En passiv inkomst kan vara att skriva en bok – man skriver den en gång (stort jobb) får betalt varje gång boken säljs. Man hittar ett hyreshus, hyr ut det och får pengar varje månad hyresgästerna bor där. Det kräver dock lite underhåll, vilket även t.ex. boken kräver så en inkomst är sällan 100 procent passiv, men framförallt är den inte begränsad i form av att ersättningen är kopplad till tiden.
På samma sätt kan man då resonera om utgifter:
- Passiva utgifter är utgifter som ger dig ett väldigt lite tid- eller energi-utbyte tillbaka. Det är ofta utgifter som du inte kan välja bort. Exempel: skatt, moms, boende-, mat-, transport eller försäkringskostnad.
- Aktiva utgifter är utgifter som du aktivt väljer och som ger stort påslag av tid eller energi.
Medan man kan vara ganska objektiv kring vad som är en aktiv eller passiv inkomst är utgifterna mycket mer subjektiva. Medan man alltid kan komma överens om att en del av en matkostnad alltid är passiv – vi behöver alla äta något – så kan man ju välja att äta havregrynsgröt eller hängd biff. På samma sätt brukar t.ex. shopping vålla diskussion. För några är det en njutning medan andra är mer in, välj, köp flera ex och ut så fort som möjligt.
Vanliga fasta utgifter värda att se över
- Bredband
- Försäkring
- El-abonnemang
- Låneräntor
- Vatten- och avfall
- Tv- och media – t.ex. Spotify, Netflix, HBO, Viasat m.fl.
- Sparkonto
- Olika typer av leasing och avbetalningar
Det finns säkert flera, men det är de som dyker upp för mig just nu. Det är saker som mest bara löper på – många gånger till och med på autogiro vilket gör att det inte märks. Här kan jag från tid till annan tänka på trenden att fler och fler företag vill sälja i form av ”hyrköp” medan det är något som ofta dränerar ens privatekonomi. Det är som att ett litet blödande som aldrig tar slut. Min lösning på det här brukar vara att en gång om året ta en dag och gå genom alla dessa små utgifter och förhandla om dem.
Bredband – bredbandsval.se
- 379 kr/mån för 100/100 Mbit till
- 299 kr/mån för 250/250 Mbit
Det tycker jag är ganska bra för ett par minuters jobb. Jag fick en tjänst som var 2.5 gånger bättre och jag sparade 1 000 kr på årsbasis. Redan där har man räknat hem en semesterdag då 1 000 kr efter skatt är vad de flesta får för en dag på jobbet. I och för sig fick jag ställa upp 12 månaders bindningstid, mot att jag just nu inte hade någon. Om 12 månader kan jag däremot förhandla om på nytt.
Är man lite nördig som jag, som ofta tänker ränta-på-ränta by default, så är värdet ännu större. För investerar man dessa tjänade 1 000 kr i sin pengamaskin som ger, säg 8 procent om året, så kommer 1 000 lapp nästa år generera 80 kr i ränta. Året efter kommer dessa 1 080 kr, generera 86.40 kr och så vidare.
Jag tror det var i ett samtal med Arne Talving på Twitter där vi konstaterade att idag ska många ungdomar har en ny telefon för 7 000 kr. Det är mycket pengar redan idag, men det är ännu mer pengar om man tänker på det med ränta på ränta på t.ex. 20 år. Då pratar vi att de där 7 000 kr motsvarar ett framtida belopp om 28 000 kr till 42 000 kr. En bra tumregel är att tänka att det blir ca 4 – 6 gånger pengarna på 20 år med ränta-på-ränta effekten (efter skatt dessutom). Det är samma resonemang som Warren Buffett måste ha fört när han blev tillfrågad varför han, som är världens rikaste person, inte har en nyare bil. Han lär ha svarat: ”Jag har inte råd med en bil för flera miljoner”. Han fick senare tillägga för den undrande journalisten just värdet i ränta-på-ränta över tid för de 400 000 kr man lade på en ny bil.
Så mitt tips för idag är, ta 5 minuter och:
Förhandling av låneräntor – compricer.se
När jag förhandlar med banken så brukar jag utgå från följande:
- Kolla vilka genomsnittsräntorna är i dagsläget via t.ex. Compricer (annonslänk).
- Förbered de bästa argumenten för just ditt case – t.ex. låg belåningsgrad, lång kundrelation, högt sparande etc.
- Utnyttja din träningsbank och se vad de erbjuder
- Kom väl förberedd, ordentligt klädd och försök samarbeta istället för att hota
- Du som har företag – träffa både privat- och företagsrådgivaren samtidigt.
Värt att notera i ovan är ju att bankerna numer behöver publicera sina snitträntor publikt. Vad jag dock har sett många glömma är att en snittränta betyder just genomsnitssränta. Ett genomsnitt betyder att det finns andra personer som har högre och det finns andra personer som har lägre räntor. Många nöjer sig nämligen med att få snitträntan, jag brukar alltid försöka sikta under snitträntan. Jag kan för att ge exempel säga att när snitträntan låg på 1.3 procent så hade jag en hel del vänner som låg i intervallet 0.44 – 1.1 procent. Den på 0.44 var i och för sig extrem då det gällde stora lån och mycket säkerheter.
En taktik som jag nästan alltid använder i alla mina förhandlingar är att skapa win-win(-win). Jag går sällan in och hotar och säger ”Om jag inte får X, så går jag till någon annan.” Jag brukar tänka att hade någon använt den på mig så hade det inte landat bra hos mig. Istället försöker jag alltid säga, ”Jag har fått det här erbjudandet men jag skulle väldigt gärna stanna kvar hos dig, vad kan du göra för att matcha det?”. I nästan alla fall har det lyckats. Underskatta inte subtila faktorer som kroppspråk, utseende, språk (nyckelord) och motsvarande. Vi människor gillar människor som är lika oss själva. Det är mycket större sannolikhet att personen på andra sidan anstränger sig mer om hen gillar dig.
Det finns klasssiska vetenskapliga studier på att sådana här faktorer faktiskt spelar roll. En sådan var på domare som skulle besluta om villkorlig frigivning på fängelser i Israel. Det visade sig att domarna friade i en statistiskt säkerställd högre grad på morgonen när de var utvilade och inte hungriga än vad de gjorde på sen eftermiddag. Om det spelar roll i beslut som förändrar människors liv på en sådan nivå, då kan vi utgå från att det spelar roll även i sammanhang där man förhandlar om bolåneräntor. Konstigt vore väl annars.
Ett annat tips som jag har sett att folk gillar att använda är mitt resonemang om att skaffa en ”träningsbank”. Jag är kund på en storbank idag men jag har även konto på en annan bank. Innan jag ska göra något större ekonomiskt beslut så brukar jag alltid gå till den andra banken och testa resonemanget på dem. Då får jag ofta en hel del invändningar och bra frågor, flera av dem vilka jag inte kan svara på där och då. Jag vet inte hur du är, men jag kommer sällan på de bästa svaren på nya frågor sådär rakt upp och ned. Däremot är jag duktig på att be om hjälp och lyckas lista ut svaret på dem i efterhand. Därefter går jag till min vanliga bank. Konstigt nog brukar de ställa exakt samma frågor – och vips – man låter sjukt smart när man har bra svar på de olika frågorna. Enkelt, beprövat och jag hoppas att Göran, min bankkontakt, inte läser det här. :-)
Det sista tipset när det gäller förhandling med banken gäller främst dig som har eget företag. Som jag har skrivit under åren här på bloggen så har min relation med banker inte alltid varit smärtfri. Särskilt eftersom banker inte har varit jättepigga att låna ut pengar till mig som egenföretagare. Det blev bättre först när Göran ordnade en kontakt med en kollega vars enda uppgift var att jobba med företagskunders privatekonomi. När jag har delat med mig av det till andra, så har flera upplevt samma sak. Det är mycket enklare att prata med banken när man har både privat- och företagsrådgivaren på plats samtidigt. Mer än en gång har företagsrådgivaren kunnat förklara saker för privatrådgivaren.
I nedanstående artiklar, som har ett par år på nacken, kan du hitta några fler tips som du kanske kan ha glädje av:
- Tjäna tusenlappar – så lätt förhandlar du med banken! - 12 tips som ger dig bättre räntor, villkor och avtal hos banken
- Pruta på räntan och tjäna tusenlappar - Sammanhanget för de 12 tipsen att tjäna tusenlappar på ränteföhandlingen med din bank
- Intervjuad i P4 Östergötland om att pruta på bolånen - Tips för dig som ska förhandla om räntan med banken
- Har du råd att inte förhandla ner räntan? - Hur du kan tjäna flera 10.000 tals kronor på att återinvestera mellanskillnaden
Fortsättning kommer att följa…
Du får väldigt gärna kommentera vilka sajer som du brukar använda när du jämför och förhandlar. Alla tips tas tacksamt emot. Tack på förhand!
Prenumerera på nyhetsbrevet
[mc_newsletter_form]
Relaterade artiklar
- Har du råd att inte förhandla ner räntan? - Hur du kan tjäna flera 10.000 tals kronor på att återinvestera mellanskillnaden
- Tjäna tusenlappar – så lätt förhandlar du med banken! - 12 tips som ger dig bättre räntor, villkor och avtal hos banken
- Tips för ett schysstare, etiskt, hållbart & klimatsmart sparande - Dina sparpengar har en större miljöpåverkan än din bilkörning
Lista med bra jämförelsesajter
Disclaimer: Några av parterna som nämns i den här artikeln har gett mig en ersättning för att de nämns. Mitt mål är att alltid att skapa win-win-win. Win för dig som läsare som får tillgång till genomarbetade artiklar som förhoppningsvis gör din ekonomi rikare, win för företaget som kanske får en ny nöjd kund i dig och win för mig som får en mindre ersättning som gör det möjligt att lägga tiden på filma, skriva och göra research. Ersättningen i det här fallet är inte något som påverkar dig som kund. Du kan läsa mer i min annonspolicy här.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
