Ta en extra dag semester och förhandla om passiva utgifter

Ta en extra dag semester och förhandla om passiva utgifter

Spara pengar genom att förhandla om avtal som t.ex. bredband, räntor etc.

En klok sak att göra i sin ekonomi är att en gång om året se över sina passiva utgifter. Investerar du dessutom de pengarna som du tjänar så är det som att göra ett klapp-klapp-spel i sportsammanhang.

För två veckor sedan blev jag intervjuad av Charlie Söderberg och Mathias Andersson till deras podcast ”På riktigt”. I avsnittet som kommer att sändas om ett par veckor. Vi pratade självklart om det traditionella sättet att spara, dvs. att avsätta minst 10 procent av sin lön, spara den i globala indexfonder med låga avgifter och låta pengarna vara i fred i över tid. Det roliga var att Mathias vid ett tillfälle höll med, då det var så nära hans eget sparande att vi båda konstaterade som Forrest Gump – ”That’s all I have to say about that”.

Men, anledningen till den här artikeln var en annan fråga som Mathias ställde som handlade om vilka mina bästa tips var bortsett från pengamaskinstänket. Jag kom på mig själv att säga att ta en extra dag semester och förhandla om dina fasta utgifter. Balansekonomi, där jag jobbar, har vi faktiskt definierat utgifter som både aktiva och passiva. Precis som att inkomster kan vara aktiva och passiva kan faktiskt även utgifter vara det.

Aktiva och passiva inkomster och utgifter

Utan att gå in för mycket på det så kan man enkelt säga att:

  • Aktiva inkomster är sådana inkomster du aktivt byter din tid och energi mot dem.
  • Passiva inkomster är sådana inkomster där du gör jobbet en gång och sedan får betalt flera gånger mot en minimal arbetsinsats i förhållande till ersättningen.

Det mest klassiska exemplet på aktiv inokmst är ju den lönen som vi får för att utföra ett jobb i vår anställning. Vi byter helt enkelt 40 timmar (eller mer) mot en viss månadsersättning. Slutar vi jobba, så slutar ersättningen komma. En passiv inkomst kan vara att skriva en bok – man skriver den en gång (stort jobb) får betalt varje gång boken säljs. Man hittar ett hyreshus, hyr ut det och får pengar varje månad hyresgästerna bor där. Det kräver dock lite underhåll, vilket även t.ex. boken kräver så en inkomst är sällan 100 procent passiv, men framförallt är den inte begränsad i form av att ersättningen är kopplad till tiden.

På samma sätt kan man då resonera om utgifter:

  • Passiva utgifter är utgifter som ger dig ett väldigt lite tid- eller energi-utbyte tillbaka. Det är ofta utgifter som du inte kan välja bort. Exempel: skatt, moms, boende-, mat-, transport eller försäkringskostnad.
  • Aktiva utgifter är utgifter som du aktivt väljer och som ger stort påslag av tid eller energi.

Medan man kan vara ganska objektiv kring vad som är en aktiv eller passiv inkomst är utgifterna mycket mer subjektiva. Medan man alltid kan komma överens om att en del av en matkostnad alltid är passiv – vi behöver alla äta något – så kan man ju välja att äta havregrynsgröt eller hängd biff. På samma sätt brukar t.ex. shopping vålla diskussion. För några är det en njutning medan andra är mer in, välj, köp flera ex och ut så fort som möjligt.

Vanliga fasta utgifter värda att se över

Oavsett vilket så påstår jag att de flesta av oss har en hel del passiva utgifter som mest bara löper på. Några exempel kan vara:

  • Bredband
  • Försäkring
  • El-abonnemang
  • Låneräntor
  • Vatten- och avfall
  • Tv- och media – t.ex. Spotify, Netflix, HBO, Viasat m.fl.
  • Sparkonto
  • Olika typer av leasing och avbetalningar

Det finns säkert flera, men det är de som dyker upp för mig just nu. Det är saker som mest bara löper på – många gånger till och med på autogiro vilket gör att det inte märks. Här kan jag från tid till annan tänka på trenden att fler och fler företag vill sälja i form av ”hyrköp” medan det är något som ofta dränerar ens privatekonomi. Det är som att ett litet blödande som aldrig tar slut. Min lösning på det här brukar vara att en gång om året ta en dag och gå genom alla dessa små utgifter och förhandla om dem.

Bredband – bredbandsval.se

I år började jag med att se över bredbandet eftersom jag faktiskt fick tips om en ny sajt som heter bredbandsval.se. Det är en – ny eller bara jag som är sen? – jämförelsesajt för bredbandsleverantörer. Den är jättenkel – man matar in sin adress och så får man förslag på leverantörer och deras erbjudande. Jag konstaterade att mina 379 kr hos Telia för 100/100 Mbit var i överkant och fick flera förslag. I mitt fall gick jag från:

  • 379 kr/mån för 100/100 Mbit till
  • 299 kr/mån för 250/250 Mbit

Det tycker jag är ganska bra för ett par minuters jobb. Jag fick en tjänst som var 2.5 gånger bättre och jag sparade 1 000 kr på årsbasis. Redan där har man räknat hem en semesterdag då 1 000 kr efter skatt är vad de flesta får för en dag på jobbet. I och för sig fick jag ställa upp 12 månaders bindningstid, mot att jag just nu inte hade någon. Om 12 månader kan jag däremot förhandla om på nytt.

Är man lite nördig som jag, som ofta tänker ränta-på-ränta by default, så är värdet ännu större. För investerar man dessa tjänade 1 000 kr i sin pengamaskin som ger, säg 8 procent om året, så kommer 1 000 lapp nästa år generera 80 kr i ränta. Året efter kommer dessa 1 080 kr, generera 86.40 kr och så vidare.

Jag tror det var i ett samtal med Arne Talving på Twitter där vi konstaterade att idag ska många ungdomar har en ny telefon för 7 000 kr. Det är mycket pengar redan idag, men det är ännu mer pengar om man tänker på det med ränta på ränta på t.ex. 20 år. Då pratar vi att de där 7 000 kr motsvarar ett framtida belopp om 28 000 kr till 42 000 kr. En bra tumregel är att tänka att det blir ca 4 – 6 gånger pengarna på 20 år med ränta-på-ränta effekten (efter skatt dessutom). Det är samma resonemang som Warren Buffett måste ha fört när han blev tillfrågad varför han, som är världens rikaste person, inte har en nyare bil. Han lär ha svarat: ”Jag har inte råd med en bil för flera miljoner”. Han fick senare tillägga för den undrande journalisten just värdet i ränta-på-ränta över tid för de 400 000 kr man lade på en ny bil.

Så mitt tips för idag är, ta 5 minuter och:

Förhandling av låneräntor – compricer.se

De flesta som bor i en bostadsrätt eller villa i Sverige idag har lån och ganska stora lån – även jag. Det gör att ränteutgiften är för väldigt många av oss, om inte den största, så en av de största utgifterna. Ska man egentligen bara prioritera en enda utgift att förhandla så är det bolåneräntan. En nedförhandling på endast 0.1 procent innebär på årsbasis en besparing på 1 000 kr per miljon. Lägger man till att de flesta banker ger ränterabatter på uppemot 0.5 procent så innebär det en besparing på 5 000 kr per miljon per år. Med ovanstående ränta-på-ränta-tänk så blir det enormt mycket pengar över tid.

När jag förhandlar med banken så brukar jag utgå från följande:

  • Kolla vilka genomsnittsräntorna är i dagsläget via t.ex. Compricer.
  • Förbered de bästa argumenten för just ditt case – t.ex. låg belåningsgrad, lång kundrelation, högt sparande etc.
  • Utnyttja din träningsbank och se vad de erbjuder
  • Kom väl förberedd, ordentligt klädd och försök samarbeta istället för att hota
  • Du som har företag – träffa både privat- och företagsrådgivaren samtidigt.

Värt att notera i ovan är ju att bankerna numer behöver publicera sina snitträntor publikt. Vad jag dock har sett många glömma är att en snittränta betyder just genomsnitssränta. Ett genomsnitt betyder att det finns andra personer som har högre och det finns andra personer som har lägre räntor. Många nöjer sig nämligen med att få snitträntan, jag brukar alltid försöka sikta under snitträntan. Jag kan för att ge exempel säga att när snitträntan låg på 1.3 procent så hade jag en hel del vänner som låg i intervallet 0.44 – 1.1 procent. Den på 0.44 var i och för sig extrem då det gällde stora lån och mycket säkerheter.

En taktik som jag nästan alltid använder i alla mina förhandlingar är att skapa win-win(-win). Jag går sällan in och hotar och säger ”Om jag inte får X, så går jag till någon annan.” Jag brukar tänka att hade någon använt den på mig så hade det inte landat bra hos mig. Istället försöker jag alltid säga, ”Jag har fått det här erbjudandet men jag skulle väldigt gärna stanna kvar hos dig, vad kan du göra för att matcha det?”. I nästan alla fall har det lyckats. Underskatta inte subtila faktorer som kroppspråk, utseende, språk (nyckelord) och motsvarande. Vi människor gillar människor som är lika oss själva. Det är mycket större sannolikhet att personen på andra sidan anstränger sig mer om hen gillar dig.

Det finns klasssiska vetenskapliga studier på att sådana här faktorer faktiskt spelar roll. En sådan var på domare som skulle besluta om villkorlig frigivning på fängelser i Israel. Det visade sig att domarna friade i en statistiskt säkerställd högre grad på morgonen när de var utvilade och inte hungriga än vad de gjorde på sen eftermiddag. Om det spelar roll i beslut som förändrar människors liv på en sådan nivå, då kan vi utgå från att det spelar roll även i sammanhang där man förhandlar om bolåneräntor. Konstigt vore väl annars.

Ett annat tips som jag har sett att folk gillar att använda är mitt resonemang om att skaffa en ”träningsbank”. Jag är kund på en storbank idag men jag har även konto på en annan bank. Innan jag ska göra något större ekonomiskt beslut så brukar jag alltid gå till den andra banken och testa resonemanget på dem. Då får jag ofta en hel del invändningar och bra frågor, flera av dem vilka jag inte kan svara på där och då. Jag vet inte hur du är, men jag kommer sällan på de bästa svaren på nya frågor sådär rakt upp och ned. Däremot är jag duktig på att be om hjälp och lyckas lista ut svaret på dem i efterhand. Därefter går jag till min vanliga bank. Konstigt nog brukar de ställa exakt samma frågor – och vips – man låter sjukt smart när man har bra svar på de olika frågorna. Enkelt, beprövat och jag hoppas att Göran, min bankkontakt, inte läser det här. :-)

Det sista tipset när det gäller förhandling med banken gäller främst dig som har eget företag. Som jag har skrivit under åren här på bloggen så har min relation med banker inte alltid varit smärtfri. Särskilt eftersom banker inte har varit jättepigga att låna ut pengar till mig som egenföretagare. Det blev bättre först när Göran ordnade en kontakt med en kollega vars enda uppgift var att jobba med företagskunders privatekonomi. När jag har delat med mig av det till andra, så har flera upplevt samma sak. Det är mycket enklare att prata med banken när man har både privat- och företagsrådgivaren på plats samtidigt. Mer än en gång har företagsrådgivaren kunnat förklara saker för privatrådgivaren.

I nedanstående artiklar, som har ett par år på nacken, kan du hitta några fler tips som du kanske kan ha glädje av:

Fortsättning kommer att följa…

Just nu när den här artikeln publiceras så är jag nere i Kenya för att besöka Better Globe och se hur det har gått med planteringen av träd, träffa människorna och göra lite research på ett nytt spännande projekt på gång inom ramen för ”impact investing”. Det gör att jag inte har hunnit genom de andra förhandlingarna än kring el, sparkonto, m.m. Jag kommer därefter nu under sommaren förhoppningsvis återokmma med fler tips som ovan där du kan spara lite extra pengar till pengamaskinen.

Du får väldigt gärna kommentera vilka sajer som du brukar använda när du jämför och förhandlar. Alla tips tas tacksamt emot. Tack på förhand!

Prenumerera på nyhetsbrevet

För dig som inte prenumererar på mitt nyhetsbrev så vill jag kort tipsa om det. Det är gratis, kommer ut ca en gång i månaden, ibland bara varannan månad och innehåller det bästa från bloggen. T.ex. kommer det innehålla fortsättningen på den här artikeln. Det gör att du inte missar när jag uppdaterar den.

Relaterade artiklar

Lista med bra jämförelsesajter

Jag kommer fylla på den här listan efterhand som jag uppdaterar artikeln och får tips av dig som läser artikeln.

Disclaimer: Några av parterna som nämns i den här artikeln har gett mig en ersättning för att de nämns. Mitt mål är att alltid att skapa win-win-win. Win för dig som läsare som får tillgång till genomarbetade artiklar som förhoppningsvis gör din ekonomi rikare, win för företaget som kanske får en ny nöjd kund i dig och win för mig som får en mindre ersättning som gör det möjligt att lägga tiden på filma, skriva och göra research. Ersättningen i det här fallet är inte något som påverkar dig som kund. Du kan läsa mer i min annonspolicy här.

Kommentera

3 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Tack för bra tips!
    Jag kan rekommendera att se över sina fakturaavgifter/aviavgifter. Jag konstaterade att vi i vår familj betalade 160 kr i månaden i bara faktura-avgifter. En riktigt tråkig utgift. Det tog kanske en timme att ändra till e-faktura hos de företag som erbjöd det och hos de andra kunde jag få fakturorna som e-post.

    Det var bara ett företag som fortfarande tog ut en avgift men det innebar ändå att vi kunde sänka våra fakturaavgifter från 160 till 25 kr. En besparing på 1620 kr per år.

    Jag satte dessutom upp en separat epostadress som alla e-faktura-notiser och e-post-fakturor landar i. Nu slipper jag att sitta och skriva in OCR-nummer, inga fler pappersfakturor i brevlådan och bättre överblick i min faktura-inkorg. Plus att vi slipper betala 1620 kr per år för en tjänst som verkligen inte förhöjer livskvalitén.

    Gravatar ikon för användaren
    Jonas W
  2. Vit pil

    Hej, jag kan tipsa dig om en sida som är till för just detta. Att få koll på sina blödande utgifter och tjänster. Den heter minatjänster.se och är helt gratis. Det är ett gäng killar från Göteborg som vill hjälpa människor få koll på sina ekonomi.
    Torbjörn

    Gravatar ikon för användaren
    Torbjörn Bylund
  3. Vit pil

    En liten tanke. Jag ser ofta bloggar och artiklar som tar upp detta med att man ska förhandla om räntan. Så långt inget konstigt och det är ett bra råd. Men sen kanske författaren nämner att den och den personen har lyckats få ner räntan till nästan ingenting. Alla som läser bloggen eller artikeln tänker ”Shit, kan jag få ner räntan så mycket”.

    Men det som ofta utelämnas i artiklarna är flera viktiga faktorer till att man kan få en ränta långt under snittet. Det kan handla om personens inkomst eller storleken på lånet eller andra åtaganden (ex sparande) som personen har i banken ifråga.

    Detta kanske är jag som har blivit lurad av de banker jag talat med men det verkar finnas vissa begränsningar i hur mycket bankerna kan sänka räntan beroende på låntagaren och lånet.

    Rätta mig gärna om jag har fel.

    Gravatar ikon för användaren
    Johan