#247 - Inflation - en fördjupning och intervju med David Vestin från Riksbanken

Dagens avsnitt tror jag är ett som många av oss här på forumet har längtat efter (eller hur @Ola_Morin? :wink:). Det är ett avsnitt helt och hållet fokuserat på inflation tillsammans med @davve som till vardags arbetar på Riksbanken som forskare.

Tack för alla frågor i trådarna:

Som vanligt om du har frågor, kommentarer skriv gärna nedan. :+1:

9 gillningar

Riktigt kul att David var med igen!
Han hade många intressanta svar, och bra frågor ni hade valt ut också

En sak jag tänkte på, det här med att riksbanken lånar (?) för att köpa obligationer som då ibland kallas för att man “trycker pengar” eller ökar penningmängden, när man sen då säljer obligationerna betyder det inte då att penningmängden minskar igen?

Isf borde väl denna process vara ett nollsummespel långsiktigt?

1 gillning

Hej!

Hur ska man tänka kring inflation när det gäller att renovera sitt hus nu eller senare?

I dagsläget har jag ett lågt belånat hus. Skulle kunna öka lånet med en miljon och lägga på renovering men skulle kunna vänta 10 år till förmodligen. Samtidigt vågar jag inte öka lånet för att investera i indexfonder tex. Sparandet i fonder gör jag månatligen på min lön men amorterar inte längre.

1 gillning

Som jag förstår processen så är det förenklat i ett vardags exempel.

  • Säg att du har 1000 kr på ditt konto.
  • Så bestämmer du dig för att det är bättre att ha 2000 kr på ditt konto, så som bara en riksbank kan göra.
  • Du köper en fond för 1000 kr och har kvar 1000 kr på ditt konto.
  • Senare säljer du fonden för enkelhets skull antar vi samma pris 1000 kr.
  • Du får betalt av någon annnans (riktiga) pengar som går in på ditt konto dvs 2000 kr.
  • Inte förrän du bestämmer dig för att ta bort de extra 1000 kr så försvinner de.

Alltså krävs ett beslut för att både skapa och annullera pengarna. Nollsummespel blir det bara när en RB bestämmer sig för att annullera lika mycket pengar från sin balansräkning som de tidigare skapat.

Wow. I podden jämfördes inflationsmätning med korv.
Korv är gott att äta men man vill inte riktigt veta hur den görs. :wink:

2 gillningar

Mycket intressant avsnitt. Jag har bara hunnit med 30 min (tiden det tar att bensinskattesmita till jobbet).
Ljuskvaliteten är som alltid ett problem med distansgäster. Finns det någon möjlighet att skicka ett kvalitetsheadset (USB) till gästen i förväg? Det skulle nog lyfta ljudet rejält.

3 gillningar

Hahah :point_up_2: lite extra är aldrig fel

tack för förtydligandet.
Ok de får betalt med “riktiga” pengar när de säljer. Men sitter de inte kvar med en skuld som skapades vid köpet?

Jag har dålig koll på detta som du märker, men de lånar väl av sig själv mer eller mindre när de skapar pengar, de utökar sin balansräkning som det brukar heta?
Denna utökningen måste väl finansieras antingen med eget kapital eller med lån och när man då säljer för riktiga pengar så måste man väl betala tillbaka lånet eller sk. krympa sin balansräkning igen förr eller senare?

Den här annulleringen kommer väl hända förr eller senare?

Dvs om/när räntan stiger så borde väl penningmängden minska igen i ekonomin?

Jag menar, RB får ofta kritik för att de ökar pennigmängden, men de KAN väl rent mekansikt minska penningmängden också om de vill?
Sen att det inte går just nu är en annan sak

Jag har fått bilden av att penningtryckandet är oåterkalleligt men det slog mig nu att det kanske det inte alls är, i teoron iaf

Bara om man bestämmer sig att ta bort pengar ur systemet. Såklart tar de då bort verkliga pengar på tillgångssidan (1000 kr in vid försäljningen) och de skapade pengarna på skuldsidan. Pouff så är de borta lika magiskt som de skapades :slight_smile:

Sen är det väl rimligt att penningmängden ökar med ökande storlek på ekonomin så att likviditeten förblir på samma nivå per ekonomisk enhet tex BNP. Tänker jag :slight_smile:

Sedan kan ju också banker skapa pengar. Om du sätter in (dvs lånar ut) dina 1000 kr till en bank så kan de låna ut mångdubbelt mer. Med tex 10% reservkrav hos banken (dvs den andel av deras tillgångar de måste ”sitta” på) så kan de låna ut 10 000 kr. På så sätt lånar de in 1000 kr och kan låna ut 10 000 kr dvs skapa 9000 kr. Det bygger såklart på att folk vill låna.

Förenklat är det så jag ser det. Man tar pengar som så självklart men ibland känns det helt overkligt.

Lite som att man tar gravitionen som självklart men blir spaced-out om man försöker verkligen förstå den som en kraft mellan kroppar på vår och andra planeter som rusar runt i världsrymden :slight_smile:

1 gillning

En kritisk motfråga som kanske borde ha grävts lite i. Lyssnade på dagens avsnitt under morgonens löptur och avsnittet var grymt, ledsen om jag uttrycker mig lite felaktigt nu, men i varje fall:

David var själv något fundersam här och någon förändring har ännu inte skett, men jag blir redan lite irriterad på förhand. Sättet som man nu räknar in bostädernas prisökning är som nämns först då en försäljning genomförs. Till följd av att bostäder ofta ägs över många år och hur prisutvecklingen har fått pågå så har man med det här sättet att räkna fått en abnorm ”ackumulatortank” av inflation som ännu inte har kommit in i beräkningarna. Skjutet från höften…får vi stillastående priser från nu, eller rent av sjunkande kommer detta fortfarande resultera i inflation in i kpi under decennier frammåt.

Om man skulle få för sig att byta sätt att räkna som diskuterades (följa inflationen på nybyggnation). Vad f-n gör man av den stora eftersläpningen som ännu inte hunnit komma med?

Sopar man ackumulatortanken under matten och låtsas som att det aldrig hände och börjar på ny kula? Det skulle inte förvåna mig att man gärna låter den inflationen bara falla i glömska, för det är nog inte många som skulle reagera. Det här är helt enkelt lite för krångligt (och ointressant) för de flesta att följa med i.

Hoppas att min fundering (trots lite tvivelaktig formulering) går att följa.

Överlag är följer jag resonemangen, men jag är lite fundersam kring att man emellanåt genomför justeringar på sätt som råkar passa rätt bra.

2 gillningar

Ville bara säga att det här var ett grymt avsnitt, precis som det förra med David. Jag är inte helt obildad inom ekonomi och känner ändå att centralbanker är lite svartmagi. Bra folkbildning!

5 gillningar

Bra poäng där

1 gillning

Det var väl det som Friedman hävdade, en långsam stabil ökning av penningmängden

1 gillning

Riktigt bra avsnitt, sällan jag behöver gå från 1.2-1.4x uppspelningshastighet ner till normalt 1.0x men detta avsnittet krävdes en hel del av mig som lyssnare och det älskar jag. Mer sånt här! :slight_smile:

3 gillningar

Utan tvekan ett av de bästa och mest inspirerande avsnitt jag någonsin sett på podden (och en väldig kontrast till t.ex avsnitt #245 där jag somnade flera ggr pga rent ut sagt tråkiga och oinspirerande gäster…).

David Vestin är precis som tidigare helt fantastisk på att förklara saker som vi vanliga dödliga (/jag…) inte är speciellt insatta i och med en inlevelse och kompetens på området som gör att man känner sig väldigt trygg med att riksbanken gör sitt viktiga jobb bra för oss.

Ser verkligen fram emot ytterligare avsnitt med David Vestin!!

4 gillningar

Väldigt bra avsnitt! Fick svar på flera av mina funderingar men även några nya dök upp relaterat till fiat-pengar vs råvaru-pengar.

2 gillningar

Kalasbra avsnitt! Speciellt diskussionen och förklaringarna runt varför en tydlig, men stabil inflation är bra. Det bekräftade mina egna slutsatser i frågan, men det är ju alltid bra när någon väldigt mycket mer insatt lägger ut texten om det.

Jag undrar egentligen hur min egen privatekonomis inflation sett ut. Det är svårberäknat, men vore kul att räkna på någon dag. Jag inbillar mig att jag kommit ganska lindrigt undan på årsbasis trots allt.

1 gillning

En sak som jag funderat på är detta med värdet på de stora mängder obligationer som Riksbanken köpt under pandemin och tidigare.

Borde inte värdet sjunkit ganska ordentligt nu när marknadsräntorna går upp?

Jag kände mig inte helt övertygad när jag hörde argumentet, men i efterhand så slog det mig att i stort sett alla argument för att köpa en indexfond i stället för en mer koncentrerad portfölj väl borde gälla även här? Att knyta valutan till ett inflationsindex för hela marknaden ger en diversifiering som råvaror inte kan matcha. Problemet är “bara” att ingen verkar ha kommit på hur man bäst ska konstruera inflationsindexet.

1 gillning

Väldigt lärorikt, precis den typ av content jag är här för! :smile:

1 gillning

Bra och intressant avsnitt! Funderar kring hur man kan tänka angående realräntan. Jag förstår att realräntan = nominella räntan - inflationen. Det jag funderar på är om man kan åskådliggöra realräntan på något sätt för att, om möjligt, förstå vad den motsvaras av i vardaliga livet.
Någon som har någon tanke?