Kul att läsa din berättelse. Tack för att du delar med dig!
Som småbarnsförälder, dessutom yngre än du, kan jag inte riktigt identifiera mig med din situation men ändå inspirerande. Och jag anser att vår sparkvot på (för närvarande) ca 10-20% absolut gör skillnad.
Jag läste om ett par som hade snålat och sparat på precis allt i 18 år (!) för att kunna gå FIRE, nu skulle de snåla och spara resten av livet också så att de slapp att jobba. Tycker man måste ju vilja leva och ha roligt också…
Kan ju vara så enkelt att det vi anser är snåla är för andra att man lever sitt drömliv.
Personligen skulle jag må fysiskt dåligt av att försöka bränna mer pengar än idag.
Jag tror det går lite djupare än så. Jag tror man måste ha listat ut (eller åtminstone hyfsat listat ut) vad som är viktigt för en, och också att kunna se, förstå och acceptera att vad som är viktigt för mig kan vara helt oviktigt för någon annan, och vad jag ser som rent slöseri kan vara någon annans dröm.
Om man hatar sitt jobb så mycket att man kan tänka sig späka sig från det man börjat jobba tills dess man dör, bara för att så fort som möjligt slippa gå dit, tror jag i många fall man haft ett bättre liv av att bara byta jobb. Men, det är inte så jag upplever de flesta som siktar på Lean FIRE. De har helt enkelt konstaterat att de gillar att leva ett “enkelt” liv, och prioriterar fritid (och i viss mån, andra typer av “arbete” som att odla egen mat m m) framför att ha mycket pengar att röra sig med. Och det är fine! Vi har ju flera exempel här som verkar väldigt nöjda och trygga i det valet. TS och @angaudlinn t ex. Jag har full förståelse för valet, och känner ingen lockelse att försöka övertyga dem om att det är fel, bara för att det inte skulle passa mig.
Men, och det har jag sagt förut i FIRE-trådarna. Vissa som siktar på Lean FIRE har på samma sätt svårt att förstå att den livsstilen kanske inte är rätt för många andra. Jag tycker exempelvis bra mycket bättre om mitt jobb än att städa och laga mat (hatar, är nog ett lagom starkt ord gällande vardags-matlagning), så om jag hade ekonomin att välja mellan gå ner i arbetstid och laga mer av min mat från grunden, eller jobba vidare och äta ute (eller anlita en privat kock), jobbar jag hellre vidare.
Optimalt skulle givetvis vara att ha kocken utan att behöva jobba. Men, då är vi återigen uppe på HELT andra belopp än LeanFIRE. Och om man inte heller är intresserad av att jobba OCH gör allt annat man inte vill under många år för att sen, kanske, kunna får några år tidigare pension, då kommer man inte till de beloppen. Faktum är, jag har räknat en hel del på olika FIRE-alternativ, det ÄR ett lockande koncept. Men jag kan faktiskt inte realistiskt se hur jag skulle kunnat nå ett FIRE-alternativ jag skulle vara nöjd med, och levt ett liv jag varit nöjd med under tiden, även om jag börjat betydligt tidigare i livet och trots att jag ändå har en inkomst en bra bit över median. Ja, om man nu inte med FIRE menar gå vid 63 istället för 65…
Så tråkigt att uppfattning ALLTID är för att nå FIRE så måste man späka sig ett helt liv. Det är inte bara här utan det är överallt som uppfattning är sån.
Det är faktiskt möjligt att bo riktigt bra, resa utomlands ett par gånger per år, äta och dricka gott på helger, ha en nyare bil mm. och samtidigt spara 50% av sin inkomst. Börjar man spara tidigt i livet behövs inte ens 50% sparkvot.
Tycker du 18 år är lång tid? Det gör inte jag. Vanligt folk med vanliga jobb kan nog knappast göra det bättre.
Har jag tur (som har tjänat under medianen hela mitt liv) och går i mål med FIRE om fem år 2030 är jag glad. Då har jag i så fall fått gnugga på i över 30 år.
Instämmer 100%.
Många klagar på hamsterhjulet men det är otroligt få som faktiskt skulle må bra utanför när man äger 100% av sin tid.
Många studier visar att “will power” inte är så bra motivator som vi tror. De flesta säger “jag skulle hålla på med kreativa/värdefulla projekt om jag inte jobbade”, det tror jag inte för fem öre. Många saknar den disciplin som krävs för att styra upp sin egen vardag och inte bli en soffliggare.
Sparar man halva lönen eller mer i många år så besitter man nog ett visst mått av disciplin, skulle jag vilja påstå.
Vilken lön tänker du att man minst behöver ha för att kunna spara 50% av lönen? Och vad tänker du om de som tjänar mindre?
Jag hade lätt vågat… Om jag inte haft barn. Jag levde väldigt billigt innan barn. Klarade mig på under 10k per månad. Nu behövs det dubbla 
Det är väl högst individuellt?
Men vill man nå FIRE så är väl det i särklass bästa sättet att försöka tjäna mer pengar.
Jo, men det finns väl ändå en lägstanivå? Alla behöver väl bo och äta?
Fattar inte vilket svar du söker.
FIRE är inte för alla. Det är ett mål som en del har och för att komma dit krävs disciplin genom att ha regelbundet månadssparande på lång sikt. Vill man nå dit snabbare så behöver man öka sitt månadssparande.
Tack för intressant läsning! Jag håller verkligen med om att många har svårt att hitta mening med livet utanför ett arbete. Jag tror inte bara det handlar om personlighet, jag tror det är en ovana att tänka i de banorna tyvärr. Jag ser det med folk i min närhet som gått i pension vid vanlig pensionsålder, att de inte har något liv eller hobbies alls utanför jobbet, och därför blir väldigt ensamma i pensionen. Vanligare för män än för kvinnor i min erfarenhet.
Jag har själv tänkt på vad jag ska göra med min tid när jag går i pension, oavsett om det är tidigare eller vad min pensionsålder nu blir. Men jag har alltid varit kreativ och älskar att sätta igång projekt, och trivs också bra med ett enkelt “billigt” liv som inte kostar så mycket. Får se om det hinner bli Fire för mig innan pensionåldern 
Beror mycket på var man bor förstås men en lägsta nivå på utgifterna hamnar väl i en medelstor stad under 10000 så 20000 netto borde kunna räcka om man vill spara 50%.
Jag får ut drygt 30000 och sparar en “normal” månad ungefär hälften så ungefär 15000 brukar mina utgifter ligga på.
Eller så är man bara nöjd med sitt liv och har inget intresse av att konsumera mer, i såna fall krävs det ingen disciplin.
Vi ligger på mellan 25 000 till 40 000 i utgifter per månad för 2 vuxna och 2 barn i villa.
Vet inte om det var ett svar till mig, men jag påstod aldrig det. Jag sa att om man späker sig ett helt liv för att slippa sitt jobb, hade man förmodligen haft det bättre att bara byta jobb.
Sen, klart man kan leva ett liv i överflöd och fortfarande ha 50, 60 eller varför inte 90% sparkvot. Handlar ju bara om att lyckas få tillräckligt hög inkomst.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och tankar 
Håller med om att vilken summa som ska räcka till FIRE är helt individuellt.
I mitt fall höjde jag intäkterna samtidigt som jag insåg att det inte behövdes så mycket kostnader för att leva ett tillfredsställande liv.
Mitt enda mål var att göra en inre resa som inte hade någon koppling till pengar. På köpet fick jag en tillvaro som är optimal för mig.
Det enda som gör att jag behöver 10+ miljoner är inflationen, som är ytterst oförutsägbar.
Man vill ju inte behöva dra runt på en vagn och samla tomburkar för att överleva på ålderns höst.
Jag tycker många förringar möjligheten med småjobb när man gått fire. Att jobba lite och tjäna 20-60.000 per år är oerhört förmånligt skattemässigt och det kan man lätt göra på lediga stunder. På så sätt kan man ju minska behovet av kapital på 500-1.500.000 enligt 4% regeln eller täcka upp för ovanligt hög inflation.
Termen “soffliggare” tycker jag är lite intressant.
Vad är egentligen det?
Är något av ovan “soffliggeri”?
Generellet sett så tror jag att många stressar upp sig med att det bara är en viss del av aktiviteter som är korrekta med en “godkänd livskvalitét” och mening med livet/tillvaron.
Och att så mycket som möjligt ska hinnas med.
Att ta det lugnt och lära sig att bara njuta av livet i delvis lite långsammare tempo kan vara en nog så viktig ingrediens i en FIRE-tillvaro.